Archive - maj 2016

Återkopplingar i klimatsystemet

20 maj 2016

Håller vi på att förlora kontrollen över vår påverkan på klimatet? Frågan är inte tagen helt ur luften (sic!) Nej, frågan ställs dels med anledning av att vi slår värmerekord på värmerekord, dels för att många inte inser vilka krafter vi har att göra med.

Krafterna jag tänker på skulle kunna vara de särintressen vars tillgångar går förlorade om vi gör det som är nödvändigt för att förhindra kraftiga klimatförändringar. Men de krafter jag tänker på just nu är de återkopplingar som finns och verkar i naturen.

Återkopplingar “feedbacks” som gör att en liten förändring förstärks, “amplifieras”. Precis på samma sätt som en transistor eller förstärkare fungerar när man sätter mikrofonen framför högtalaren: En liten signal blir kraftigare och som i sin tur matas in i mikrofonen och strax har man rundgång.

Det finns också negativa återkopplingar. Dessa bromsar förändringar. Exempel på detta kan tex vara tillgången på föda: Rävar som äter sorkar. När det finns gott om sork finns det mycket föda och rävarna föder stora kullar. Men stora kullar rävskapar ett stort tryck på sorkarna och till slut minskar tillgången så mycket att rävarna svälter och minskar i antal. Ett högst idealiserat case, men jag tror att ni förstår konceptet.

I klimatsystemet finns en mängd återkopplingar. Såväl positiva (förstärkande) som negativa (bromsande). Så länge som klimatet inte förändras alltför mycket så balanseras dessa och klimatet förblir någorlunda stabilt över tusentals år. Temperaturen, globalt sett, har tex hållit sig någorlunda stabilt i ca 11500 år och havsnivån i ca 7000 år.

Men nu förändras allt. För att skapa lite översikt gav jag mig i uppgift att skapa en översikt på kopplingarna inom och mellan naturen och människan.

Observera att grafiken är ett utkast. Jag har utelämnat en del saker, tex befolkningstillväxt, kärnkraft, metanhydrater, avtal, ekonomi, makt och en del annat. Detta dels för att de delvis ingår i befintliga boxar, dels för att det inte alltid fanns en tillräckligt tydlig koppling. Det är rörigt som det är. Jag har inte heller angivit hur starka återkopplingarna är eller på vilka tidshorisonter de verkar. Men det är också bara en översikt.

Återkopplingar i klimatsystemet.

Gröna boxar representerar naturen.
De tre blå boxarna är tre mycket väsentliga konsekvenser av den förstärkta växthuseffekten.
Bruna boxar är i gränslandet mellan natur och människa.
Röda står närmast människan.

Var skall man börja läsa grafiken? Var som helst, men en bra start kan tex vara nere i vänstra hörnet: Det började med skövling av skogar och sedan brytning av fossilt kol…

Jag vill trycka på ett par saker:

Försurningen av haven. En väsentlig del av koldioxiden vi släpper ut binds i haven vars pH-värde därmed sjunker. Det påverkar alla organismer som använder kalk för att bygga skal eller skelett (typ de flesta).
När haven blir varmare så frigörs istället gaser som tex koldioxid. Ok, vi slipper en del av försurningen, men återfår istället koldioxiden till atmosfären med kraftigt förstärkt växthuseffekt som följd.
Skogsbränder representerar, förutom stora kostnader och mänskliga tragedier, stora utsläpp av koldioxid. De sprider även sot som, när det lägger sig på snö och glaciärer, gör att dessa smälter snabbare.
Det finns en direkt återkoppling mellan smältande glaciärer och att det blir varmare via “albedot”, dvs när glaciärer smälter så blottläggs mer markyta/hav som i sin tur absorberar mer värme…
Vi har all anledning att känna inspiration och framåtanda av Klimatavtal, SDG, Miljömål, solceller, elbilar, ekologisk mat och annat bra. Men vi får inte släppa blicken från det som är den faktiska orsaken till problemen. Merparten av det fossila kolet måste stanna i marken och skogen på marken.

Grafiken representerar en överblick som jag kommunicerat när jag håller utbildningar och gör konsultuppdrag. Men jag har hittills inte haft den samlad på en överskådligt (well?) bild.

Med viss modifikation så kan man få en överblick av naturliga (dvs förhistoriska) klimatförändringar genom att bara titta på gröna, blå och bruna boxar (Förnybar energi skall vara röd). De startade till följd av förändring av inkommande solenergi (Milankovitch-cykler) till följd av variationer av jordens omloppsbana kring solen (skala 10.000 till 400.000 år).

Vad vi människor nu har gjort är att vi har ökat på komplexiteten. Alla naturliga (förhistoriska) kopplingar finns kvar, undantaget förändring av solenergin (helt enkelt för att den inte ändras signifikant på så korta tidsperioder som decennier). Men vi har lagt lagt till ett par lager till av processer och återkopplingar. Det skulle vara mycket underligt om det inte fick några konsekvenser.

Som sagt var, grafiken är en skiss. Jag tar gärna feedback (!) på den för ytterligare utveckling och komplettering.

/Martin

Njut av den relativa kylan

19 maj 2016

Martin Hedberg

Klimat

7 Comments

Jag vill uppmärksamma den behagliga våren i Sverige som just nu ligger i fas med hur det brukade vara för några decennier sedan.

För det har väl inte undgått någon att det blir allt varmare. Globalt sett?

Som om inte det räckte så slår vi just nu många obehagliga rekord. Inte nog med att 2015 slog 2014 som det varmaste året. Därtill, de senaste 12 månaderna har alla varit varmare än motsvarande månader sedan man började föra statistik över väder i slutet av 1800-talet. Och rekorden har slagits med god marginal.

Bloomberg har lite cool grafik i en artikel de publicerade igår.

Så njut av de behagliga vårtemperaturerna vi råkar ha här hemma just nu. Vi har det delvis till följd av att glaciärerna på Grönland smälter och kallt vatten rinner ut över Golfströmmen. (Det är i och för sig inte toppenbra.) Men/och större delen av övriga världen svettas.

/Martin

Expo för el- och hybridbilar

14 maj 2016

Martin Hedberg

Uncategorized

Igår testade jag elbilar, och cykel, på testkörningsanläggningen Trotsa Park i norr om Stockholm under eventet Electric & Hybrid Car Expo som pågår 13-14 maj, 2016.

Anders Hallström (bilden ovan) vid EcoNow står som värd i samarbete med Elbilsföreningen.

“Hittills har tillverkarna av el- och hybridbilar visat upp sig var och en. Jag vill skapa en yta där man som konsument kan se, testa och jämföra dem bredvid varandra”.

“Jag vill också visa att det finns flera aspekter att ta hänsyn till när man arrangerar event. Det är därför vi erbjuder fossilfri transport (buss med biobränsle) från centrala Stockholm och erbjuder vegetarisk mat”. (Food Trucken Vegan Schmegan).

“Den här expon kommer att vara återkommande och jag räknar med ett ännu större deltagande nästa år.”

Hyundai, Tesla, Mitsubishi, Nissan, Volkswagen är representerade vid detta tillfälle. Ett par bilproducenter hade fått förhinder, men var representerade genom biluthyrningsfirman Sixt, tex BMW och Mercedes.

Även cykeltillverkaren Crescent var på plats med såväl moderna elcyklar som ombyggd retro-hoj.

Testkör Tesla Model S P90D.

Tesla har vid det här laget både hunnit bli symbol för miljömedvetna och hållbara persontransporter samt blivit en vardagsbil för miljömedvetna, prestandaintresserade och någorlunda välbärgade individer och företag. Det är inte såå märkvärdigt stor skrytfaktor att ha kört en Tesla som det var för något år sedan. Men det är fortfarande en rolig bil att köra. (Vill man visa att man verkligen är medveten som skall man ha en Tesla Roadster i garaget).

Även om Teslas bilar representerade ett gigantiskt kliv inom bilindustrin så vilar man inte på gamla lagrar. Utvecklingen går framåt inte bara genom nya modeller utan även prestanda på de gamla.

Jag var givetvis tvungen att testa Teslas acceleration. Den är imponerande, men givetvis krävs det mer säljargument än så för att övertyga konsumeter. Och det finns mycket mer att tillgå. Dels en helt fossilfri drift i en bil som i förnuftigaste utförandet (400 hk istället för 700) klarar drygt 50 mil på en laddning.

Jag fick även tillfälle att testa Teslas autopilot. Den kan kopplas in vid hastigheter över 30 km/h. Den läser av och förhåller sig till vägmarkeringar och övrig trafik. Det är en lite absurd känsla att släppa ratt och pedaler och därefter uppleva hur bilen kör själv. Men/och det fungerar.

Alla har som bekant inte dryga miljonen över till bilkonsumtion. Det är mycket pengar även om man beaktar att bränslet och frånvaron av många slitdetaljer gör att driftkostnaderna blir betydligt lägre än för bensin- och dieseldrivna bilar. Men snart, nåväl, om något år, kommer Tesla Model3 som kommer att kosta som Volvo eller Volkswagen, men med elbilens alla fördelar.

Och nu har ju även övriga bilmarknaden vaknat. Man kan verkligen fråga sig varför de inte gjort det tidigare. En del av svaret ligger i att vi konsumenter så gladeligen köpt deras gamla fossila teknologi. Men en del ligger också i att det krävs nya affärsmodeller när man säljer elbilar. Med en elbil kan man nämligen inte tjäna så mycket på slitdetaljer och service, helt enkelt för att det bara är en bråkdel så mycket saker som slits eller behöver servas i en elbil jämfört med en bensin- eller dieseldriven bil.

Jag körde även en Mitsubishi Outlander laddhybrid. Jag skall erkänna att jag var lite undrande till hur jag skulle uppleva eldriften. Jag hade ju alldeles nyss kört den av marknaden krönte konungen Teslas flaggskepp. Skulle en SUV från Mitsubishi ens kunna komma i närheten av samma upplevelse?

Och svaret var… Ja. Nej inte när det gäller accelerationen eller körsträckan. Men när det gäller den praktiska upplevelsen så fick jag samma behagliga lugn av körningen i Outlandern. 80 hästar eldrift kommer man långt med.

Men man behöver ett större batteri och man behöver förmodligen inte riktigt så stor bil. 50 kilometers räckvidd är för lite, men utvecklingen går framåt och tillverkarna står vid flera vägval. Antigen optimerar man bilen för 100% eldrift eller så gör man en kompromiss mellan två olika bränslekällor. Det kan i vissa fall vara en fördel, men som i alla system så kan man inte äta kakan och ha den kvar: Fördelen med att ha två system är också en nackdel, ett av systemen följer med som barlast.

Men utvecklingen går framåt och vi kommer att se många olika lösningar och en snabb utveckling kommande år.

Försäljningen av elcyklar går uppåt och jag är tillfreds med att man tagit sig förbi designstadiet där cyklarna såg ut som… (jag vet inte riktigt hur jag skall beskriva dem) tråkiga och med alldeles för upprätt cykelställning. Bara för att man kan få nära 100% hjälp av eldriften så betyder inte det att man vill sitta och cykla som om man satt vid ett skrivbord och skrev på skrivmaskin.

Crescents elcyklar. I förgrunden en stilren retrocykel som dock bara finns i ett exemplar.

Nej, nu har cyklarna en geometri som en vanlig mountainbike, cross eller racer. Motorn hjälper till (man kan justera hur mycket) upp till 25 km/h och cykeln har tillräckligt låg tyngdpunkt och vettig ramgeometri för att man skall kunna cykla dem som en vanlig cykel. Geometrin och sittställningen gör att man skapar mindre luftmotstånd att man kan ta i som vanligt.

Målgruppen har därmed breddats avsevärt. Men den största nyttan, både ur ett folkhälsoperspektiv och ett miljöperspektiv, är när man erövrar folk som annars tar bilen för småärenden på ett par kilometer upp till någon mil.

Själv föll jag för Crescents retrocykel med både motor och batteri inbyggda i bakre navet. Det är dock inget som serietillverkas utan den finns bara i ett exemplar. Jag kanske skall bygga mig en snygg elcykel som projekt?

När det gäller mobilitet så cyklar jag dock själv fortfarande på en vanlig cykel (cyklocross). Det är roligt, lätt och man får vardagsmotion. Men jag skulle vilja ha en hybrid mellan elcykel och elbil. Som en liggcykel med väderskydd och batteridrift som stöttning till pedalerna. Jorå, det finns och Anders Hallström lovar mig att skapa utrymme även för dem till nästa mässa.

/Martin

Vilka hållbarhetsproblem kan vi lösa med öppen data?

10 maj 2016

Martin Hedberg

Uncategorized

Jag är stolt över att ha blivit tillfrågad och ser fram emot att delta i ett event där vi skall resonera om hur vi kan ta oss an FN:s Hållbarhetsmål (SDG, Sustainable Development Goals) med hjälp av öppen data.

Eller man kanske skall fråga sig: “Hur kan vi använda öppen data för att lösa hållbarhetsproblem?”. Eller “vilka data behöver vi göra öppen för att lösa hållbarhetsproblem?”

The issue at stake is: What could be done, in particular at the municipal level, to step up the implementation of the Sustainable Development Goals using Open Data?

We are calling on leaders in the field of sustainability and government to help us brainstorm the most imminent problems that need solving and give direction to our Diplohack participants. Help us dig deep, rethink, connect and inspire!

Arbetet kommer att ligga till grund för en hackathon under helgen (13-15 maj).

Hollands ambassad arrangerar tillsammans med Svenska UD och organisationen Impact Hub Stockholm.

Mer om helgens hackathon finns här.

/Martin

När lagade du en brödrost senast?

5 maj 2016

Martin Hedberg

Uncategorized

2 Comments

För att kunna minska vår klimatpåverkan så behöver vi bli energieffektivare. Eller rättare sagt vi behöver låta merparten av det kända kolet ligga kvar i marken (ping Vattenfall). Och för att fortfarande kunna nyttja livets goda sidor, många till följd av teknologi som använder energi, så vore det fint om vi hade energieffektivare prylar.

Därför är det alltfler företag som säljer alltmer “gröna” produkter. Så långt allt väl, men ibland måste man hejda sig lite. Hur mycket energi går det åt att producera alla dessa nya effektiva saker? Och vad händer med de gamla prylarna?

50 år gammal brödrost.

Ibland, men inte alltid, är det bättre att låta bli det nya och fortsätta med en gammal pryl, trots att den drar lite mer energi. Helt enkelt för att den nya prylen, som skulle ersätta den gamla, tär så pass mycket på miljön och/eller för att det inte finns ett effektiv sätt att återvinna den gamla.

Utan att gå in på hur många sätt det finns att rosta bröd på, eller om man ens behöver göra det, så kan jag konstatera att det i alla händelser var roligare att laga en gammal klassisk brödrost än att försöka leta rätt på en ny. Kan den klara 50 år till?

/Martin

PS. Med pk reservation för att man inte skall ge sig i kast med elektrisk utrustning om man inte besitter relevant utbildning och kompetens. Jag vill också avråda folk från att utföra reparationer av elektrisk utrustning på diskbänken. Vidta relevanta säkerhetsåtgärder under hela förloppet. DS.

Jag ska försöka vara glad åt det fina vädret

4 maj 2016

Martin Hedberg

Klimat

2 Comments

Högtrycket lägrar sig över Skandinavien och det blir strålande vackert väder, dessutom lagom till stundande långhelg. Det är som om våren tar sats och går över gränsen till att bli sommar. Och varför skulle den inte göra det?

Vintern hade sina glansdagar, men var i stort som en kylig höst och våren kom tidigare och runt omkring oss är det rekordvarmt. Så varför skulle inte sommaren komma tidigt?

Sommaren, denna härliga årstid när man kan slänga av sig det mesta av sina kläder, bada, njuta av värmen, få en frisk solbränna, ta en fika på en uteservering, träna, vattna, fixa torra brunnar, plocka fästingar, förfasa sig över algblomning, bekämpa gräs- och skogsbränder… Och kanske lyfta blicken?

För visst är det härligt när det äntligen blir lite värme. Men varför är det så varmt nu igen? Jo det är en konsekvens av den globala uppvärmningen. Jorden samlar på sig energi och det manifesteras i huvudsak genom att det blir varmare (energi kan som bekant även ta sig uttryck i form av rörelseenergi, tex vindar, lägesenergi eller kemiskt bunden energi).

Anledningen till att det, globalt sett, blir varmare är att växthuseffekten har förstärkts. Det gör att atmosfären inte blir lika transparent, genomskinlig, för värmeenergi som den var tidigare (med en lägre andel växthusgaser).

Energi kommer i huvudsak till jorden i form av synligt ljus (här är atmosfären hyfsat genomskinlig). Men strålar ut från jorden i form av värmeenergi (och den absorberas alltså av växthusgaserna i atmosfären).

Uppvärmningen är en konsekvens av att mindre energi lämnar planeten än vi tar emot. (grafik från en av mina föreläsningar).

Den ökade optiska tätheten i luften gör att energin strålar ut från en högre höjd än tidigare. Och högre upp i atmosfären är det kallare. Det gör att en mindre mängd energi per tidsenhet (effekt) än tidigare lämnar planeten. Skillnaden blir kvar och värmer hav, luft, mark och isar.

Hepp, där har ni anledningen till klimatförändringarna i ett nötskal.

Och varmare blir det. Nu kanske någon vill hävda att vädret till helgen bara är väder och inte alls något bevis för att vi har en global uppvärmning. Detta på samma sätt som snöbollar i amerikanska senaten inte är ett bevis på att det inte blivit varmare. (Se tidigare artikel här på bloggen om Senator Ihofes snöboll).

Men sannolikheten för att det skall vara varmt har ökat markant! (Sannolikheten för att hitta snö har minskat, men den är inte noll. En medelmåttig senator kan uppenbarligen fortfarande hitta snö.) Det är idag ca 100 gånger så stor sannolikhet att uppleva extrem värme (definierat som mer än tre standardavvikelser från medelvärdet) som det var på 60-talet. (Se tidigare blogginlägg).

Att Svealand och södra Norrland skulle få sommar (minst fem dygn i sträck med en dygnsmedeltemperatur över 10°C) redan i början av maj var på 60-talet mycket osannolikt. Men i år är det så sannolikt att det sannolikt händer.

Vårens normala ankomst 1961-1990. Källa SMHI.

Som synes av grafiken från SMHI så är det normala att våren kommer i slutet av maj till Götaland, Svealand och Norrlandskusten.

Men med högtrycket denna vecka så kommer sommaren att göra entré ungefär fyra veckor tidigare än normalt.

Det är på väg att bli det nya normala.

2015 blev rekordvarm och 2016 kommer med stor sannolikhet (över 99%) att bli ännu varmare.

Det fina vädret har en besk bismak av katastrof. Det gäller att ta med sig insikten om att vi förvisso har kanonväder just nu, men att det samtidigt, av samma anledning, är en värmebölja någon annanstans på planeten, eller torka och skogsbrand här hemma i sommar, eller en Gudrun2 i höst. och kanske framför allt: fortsatt smältande glaciärer, stigande havsnivåer, töande permafrost och stigande halter växthusgaser. Det senare trots att våra utsläpp har planat ut.

Så passa på att njut, men glöm inte bort att det är viktigare än någonsin att såväl minska klimatpåverkan som att anpassa sig -och förbereda sig på riktigt stora anpassningar- till ett klimat som förändras i lika stor omfattning, men betydligt snabbare, som när vi gick ur förra istiden.

Solen skiner och man vill ha en kall öl, inte fundera på global uppvärmning, havsnivåer och metan från tundran. Ge oss lite goda nyheter eller förströelse istället!

Som sagt var, jag skall försöka vara glad åt det fina vädret.

/Martin

Klippa äppelträden

3 maj 2016

Martin Hedberg

Allmänt

Så här om våren, snart sommar, så får alla som äger fruktträd lite ångest om man inte har klippt träden. Förståsigpåare säger att man skall klippa dem i JAS, dvs juli, augusti eller september. Men när man missade det i fjol och har en massa vattenskott tror jag man gör bäst i att beskära dem även om det blir i maj. Det känns annars lite tufft att låta trädet lägga massa kraft på att föda grenarna som jag i alla fall vill skära bort.

Det svåra är att börja, men sedan blir det kreativt. I synnerhet när man inser att man har anledning att gå loss med såg. Jag vill renodla så att det blir etager och att inga grenar, eller kommande äpplen, skaver mot varandra.

Och så vill jag ha ett tak, en översta nivå som är någorlunda plan och inte blir så mycket högre än ca 3,5 meter. Det är det planet jag står på på bilden. Stegen räckte inte till för att nå de översta grenarna.

/Martin

Uppe med bävern

3 maj 2016

Martin Hedberg

Allmänt

Vaknade tidigt av att fåglarna tjöt. Japp, nu är det dags. Medan solen steg över trädkronorna rullade jag ner kajaken till sjön.

Små krusningar störde den annars spegelblanka ytan. Nu skulle jag vilja säga att det var helt tyst och stilla, men riktigt så var det inte. Fågelkvitter och kraxande kan man väl tycka passar in i idyllen av tidig morgon, men trafikbuller från staden någon mil bort är mindre charmigt. Men det finns förklaringar.

Just om tidiga mornar så transporteras ljud bra över stora avstånd nära marken. Detta hänger samman med att det ofta bildas en “inversion”, dvs att luften är lite kallare närmare marken än högre upp. Det gör i sin tur att ljud “studsar” mellan marken och ovansidan på inversionen (som kan ligga upp till några hundra meter upp).

Hur som helst, undantaget morgontrafiken, så var det jag, ett par fåglar och en bäver som njöt av solen och funderade på vad resten av dagen hade att bjuda på.

Jag blev lika överraskad som bävern över att se varandra. Hur graciös jag än försökte vara så är bävern ändå hundra gånger bättre på paddling än jag. Jag fattade den avslutande vinken och vi beslöt oss för att paddla skilda vägar.

Det är inte helt enkelt att låta bli att soma om när man vaknar tidigt. Men det är värt besväret att masa sig ur sänghalmen och gå ut i naturen.

Nu skall jag in på en tredje frukost på Global Utmanings frukostsalong om “Kollaborativ ekonomi och nya affärsmodeller”.

Martin

Från cykel till kajak

1 maj 2016

Martin Hedberg

Allmänt

Rensade lite i helgen. Två cyklar som pojkarna vuxit ur och en gammal ihopfällbar hoj (gammal nog för att ha ett klistermärke på framskärmen som påminner om att vi gått över till högertrafik).

En ihopfällbar och två barncyklar.

Samt en vinkelslip, svets och lite andra verktyg.

Jag behövde en vagn till kajaken. Jovisst kan man köpa en vagn. Jag har testat och blev missnöjd. Den produkten var inte färdig. Återstår att bygga själv om man är missnöjd med vad marknaden levererar.

Det är inte helt enkelt att pinnsvetsa (MMA) i tunna material.

Trodde i min enfald att jag skulle bygga den under lördagen och sedan dra ut och paddla inna Valborgsfirande på kvällen. Men eftersom jag gick omvägen mellan en enkelhjulig vagn så tog det lite längre tid. 🙂

Enhjulig vagn. Kul, men återvändsgränd. Men man måste testa för att vara säker på varför alla andra gör tvåhjuliga vagnar. 🙂

Det här med enhjulig vagn är inte så tokigt, det finns vissa fördelar. Men tyngdpunkten på ekipaget måste hamna under linjen som sammanbinder hjulets kontakt med marken handtaget där man bär kajaken. Det gör att man antigen får bära onödigt mycket (om man sätter hjulet långt fram/bak så att kajaken har balans) eller ett vingligt fordon (om man sätter hjulet i mitten rakt under tyngdpunkten). Jag ville testa om nackdelarna kunde uppvägas av enkelheten i det minimalistiska. Det gjorde de inte.

Nå, det var bara att såga isär och plocka fram en framgaffel till.

Två framgafflar är bättre än en. Och lite av det material som blev över.

Slipar, rostskyddar och målar så att man varken ser att det är olika gafflar eller så mycket av skavankerna. Allt blev inte perfekt, men det är stabilt och funktionellt och hjulaxlarna är linjerade så att vagnen skall rulla rakt. Inte för att det är kritiskt, men för att det känns bra (tex om någon skulle få för sig att använda vagnen till något annat och testa lite högre hastigheter 🙂 ).

Två hjul är stadigare än ett.

Jag skall erkänna att drivkraften för att bygga en vagn lika mycket handlar om att jag gillar den mentala processen att konstruera, testa och modifiera för att nå ett önskvärt resultat. Den kommer även att passa andra kajaker.

På rätt köl. Efter denna bild har jag även klätt kontaktytorna med liggunderlagsmaterial för att skydda kajaken.

Ekipaget på rätt köl. När allt var klart var det för sent för att paddla. Men det blir ju fler fina dagar den här veckan.

/Martin