Archive - oktober 2015

Tropiska Cyklonen Chapala

En tropisk cyklon i Arabiska sjön är en ovanlighet. Men vattnet är ovanligt varmt och just ny har den tropiska cyklonen Chapala intensifierats till en kategori 4 orkan. Den rör sig åt nordväst.

Tropiska Cyklonen Chapala. Credit: NASA.

Tropiska Cyklonen Chapala. Credit: NASA.

Under lördagen förväntas den öka till en kategori 5-orkan för att sedan försvagas något innan den gör ”landfall”, dvs dra in över land. Den kommer att dra in på gränsen mellan Yemen och Oman under måndagen.

När den kommer in över land så kommer den att medföra stora problem. Inte bara med de höga vindhastigheterna och att luften fylls av sand. Det kommer att regna ordentligt, och det i ett område som i stort sett saknar erfarenhet av regn.

Jovisst kan det regna, men det kommer vara, ungefär 50-200 mm totalt under ett helt år.

Nu beräknas det det komma 250-600 mm inom något dygn. Det skulle vara besvärligt även på platser där man är van vid kraftigt regn. Och nu blir det på en plats som saknar såväl erfarenhet av kraftigt regn som infrastruktur att ta hand om konsekvenserna.

/Martin

Obehagliga rekord av orkanen Patricia

Idag fredag lunch så blev den tropiska cyklonen/orkanen Patricia historisk genom att bli den kraftigaste orkanen som någonsin uppmätts i nordöstra Stilla Havet. Patricia har dessutom utvecklats mycket snabbt. Inom loppet av 36 timmar gick det från att vara ett litet tropiskt lågtryck till en kategori 5-orkan. I skrivande stund är de ihållande vindstyrkorna 90 m/s eller ca 325 km/h. I samband med vindbyar blåser det ännu mer.

Även lufttrycket är rekordlågt. Aldrig tidigare har ett så lågt tryck som 880 hPa uppmätts i östra delen av Stilla Havet. Tidigare rekorden var Wilma 2005 med 882 hPa och Gilbert 1988 med 888 hPa. Lägst någonsin var Tyfonen Tip 1979 med 870 hPa i västra Stilla Havet.

Tropiska cyklonen Patricia

Tropiska cyklonen Patricia. Credit: WeatherUnderground.

Amerikanska National Hurricane Center, NHC, gör prognosen att vindstyrkorna kommer att öka något till 92 m/s precis när Patricia kommer in över land över Mexikanska västkusten. Det gör den även till den kraftigaste orkanen som gjort ”landfall”. Detta inklusive Supertyfonen Haiyan som drog in över Filippinerna med vindar på 87 m/s den 2 november 2013. Fram till idag var Haiyan den kraftigaste tropiska cyklonen som någonsin observerats.

NOAA:s prognos på Patricias rörelse överlagrad på Google Earth.

NOAA:s prognos på Patricias rörelse överlagrad på Google Earth. Svensk sommartid är 7 timmar före CDT som anges som tidsreferens. 1 PM Fri motsvarar således fredag kl 19, 7AM Sat är Lördag kl 14 svensk tid. (Konvertera tid via tex World Time Buddy.)

Vad innebär en tropisk cyklon (orkan) kategori 5. Kategorierna hänför sig till den så kallade ”Saffir-Simpson skalan” som går från 1 (svagast) till 5 (kraftigast). Kategori 5 innebär ihållande vindar, medelvindar, som överstiger 71 m/s, dvs mer än 250 km/h.

Det är hastigheter som få av oss har upplevt annat än då man sitter i flygplan. Några jämförelser: Tänk dig dubbla motorvägsfarten. Eller en fallskärmshoppare som faller fritt ”på mage” når ca 200 km/h. ”Dykstil” så blir det 250-300 km/h.

NOAA beskriver konsekvenserna av en kategori 5 orkan som:

”Catastrophic damage will occur: A high percentage of framed homes will be destroyed, with total roof failure and wall collapse. Fallen trees and power poles will isolate residential areas. Power outages will last for weeks to possibly months. Most of the area will be uninhabitable for weeks or months.”

Det var vid 71 m/s. Nu har vi alltså 90 m/s.

En sista jämförelse för att relatera det till våra svenska extremer: Gudrun (8-9 januari 2005) var nätt och jämt en kategori 1 orkan. Lägsta lufttryck var 960 hPa. Mätstationen på Hanö registrerade 33 m/s i medelvind. I övrigt nådde de kraftigaste medelvindarna 25-30 m/s. (425.000 hushåll blev utan ström och 75 miljoner kubikmeter skog fälldes, mer än någon annan storm i Sverige medfört.)

Orkaner bildas till havs och får sin energi från vattenånga som avdunstar från den varma havsytan. När vattenångan kondenserar inne i molnet frigörs energi och rotationen, vindarna, ökar, Om orkanen rör sig långsamt så kommer till slut havsytan att kylas av, bland annat till följd av att kallare djuphavsvatten kommer upp till ytan. 

Avvikelser från normala temperaturer 22 oktober 2015. Credit http://www.elnino.noaa.gov

Avvikelser från normala temperaturer 22 oktober 2015. Credit: NOAA.

Patricia har bildats och utvecklats över rekordvarma vatten i Stilla havet. Detta är till stor del en följd av den mycket kraftiga El Niño som råder just nu. Det medför att varmt vatten ansamlas i de östra delarna av Stilla Havet. Patricia är den 9:e tropiska cyklonen som når minst nivå 4 under innevarande säsong.

Men temperaturen är hög inte bara på ytvattnet där Patricia rör sig utan även på större djup. Det har gjort att Patricia fortsätter att förstärkas. Det som till slut gör att vindarna avtar är när orkanen kommer in över kallare vatten eller drar in över land där tillförseln av energi upphör.

Tropiska cyklonen Patricias beräknade trajektorie (rörelse).

Tropiska cyklonen Patricias beräknade trajektorie (rörelse). Credit: WeatherUnderground.

Innan detta sker så kommer dock orkanen att hinna orsaka skador med stor förödelse. Patricia kommer troligen att dra in över det mexikanska fastlandet med full styrka, som en kategori 5-orkan. Det som kommer att drabba Mexiko är inte bara höga vindhastigheter utan även flodvågor i samband med att de kraftiga vindarna pressar upp havsvatten mot kusten samt intensivt regn. Stora områden kommer att få 200-400 mm regn och vissa platser så mycket som 600 mm. Detta kommer att skapa översvämningar och jordskred.

Varje år förekommer ett relativt stort antal tropiska orkaner. Men bara ett fåtal av dem drar in över land. Patricia tillhör en exklusiv liten skara om endast femton orkaner som som nått den kraftigaste nivån, kategori 5, på nordöstra Stilla Havet sedan 1959. Endast två av dessa kategori-5 orkaner har dragit in över Mexiko, då dessutom i försvagad form (Rick 2009 försvagades till en tropisk storm vid landfall, samt Kenna 2002 som en kategori 4 orkan)

Lågtryck som fördjupas mycket snabbt är extremt svåra att beräkna utveckligen av. Trots detta så har modellerna som beräknat Patricias intensifiering och bana de senaste dagarna varit mycket korrekta. I dagsläget ser det ut som om Patricia kommer att göra landfall mellan städerna Puerto Vallarta och Manzanillo i Mexiko under sent på fredag lokal tid.

När tropiska cykloner kommer in över land så försvagas de i samband med att flödet av energi och fukt från det varma havet upphör. Men Patricia kommer att fortsätta skapa problem såväl med kraftiga vindar som intensivt regn över den Amerikanska kontinenten. Tex beräknas östra Texas få 2-300 mm regn under helgen.

Vi följer utvecklingen.

/Martin

DN faller också för vargavintern

Igår publicerade DN en säsongsprognos för vintern 2015/16 som förkunnade att det fanns två alternativ: Ganska kallt eller jättekallt. Som illustration har man valt en nedisad cykel.

(Btw så är den sortens nedisning ett resultat av temperaturer som pendlar kring noll grader i samband med, eller efter, kraftig nederbörd. Dvs inte ”ganska kallt eller jättekallt”. Men jag fattar vilka känslor som man vill förmedla.)

Skärmdump från DN.se den 20 oktober 2015. Rubrik och bild anger "vargavinter", men löptext och framför allt källorna säger att det skall bli en normal vinter.

Skärmdump från DN.se den 20 oktober 2015. Rubrik och bild anger ”vargavinter”, men löptext och framför allt källorna säger att det skall bli en normal vinter.

Precis som i min förra artikel så ställer jag mig frågande till slutsatsen som rubriksättarna väljer att kommunicera. Men själva artikeln i DN är relativt saklig, med en viss dragning åt lite för snabba slutsatser.

DN:s artikel baseras på information från de amerikanska väderfirmorna/instituten WSI och Accuweather. Man redovisar detaljer som förkunnar att det blir normalt, kallt, milt och blåsigt, men drar ändå slutsatsen att det blir kallt.

Källorna då? Så här skriver WSI:s chefsmeteorolog Dr. Todd Crawford för Europa som helhet:

”The last two winters have generally been ‘4-W winters’ (westerly/warm/wet/windy) across much of Europe, as strong low pressure across the North Atlantic has limited the amount of colder/drier air that can penetrate southward into the mainland. While El Nino conditions are much stronger this year than last, most of our best indicators are suggesting another winter characterized by strong westerlies across much of the continent.

Given the unusually strong high-latitude blocking observed during late summer and early autumn, it may be that the polar vortex is weak enough to enable more blocking this winter that would favor colder weather. However, at this time, we think this colder scenario is unlikely.”

WSI:s säsongsprognos november 2015-januari 2016.

WSI:s säsongsprognos november 2015-januari 2016.

 

WSI:s Detaljer, månad för månad, för ”Nordic region” av Europa är:

November: Warmer than normal west, colder east.
December: Warmer than normal.
January: Colder than normal.

Hur kan man från detta dra slutsatsen att det skall bli kallt eller jättekallt? Om det lutar åt något håll när man summerar hela perioden så är det väl normalt? Kan det vara den andra prognosen, den från Accuweather som gör att man helt bortser från WSI:s ganska sansade resonemang?

Accuweathers prognos avhandlade vi ju i förra artikeln här på bloggen och den var detaljerad och angav att det skulle bli kallt, eller? Nej så var det inte. De hade en bild som visade att det skulle vara kallt, men texten beskrev något helt annat.

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Meteorolog Eric Leister från Accuweather skriver att:

”High pressure to the north of the United Kingdom for much of the winter season will result in a very typical winter for parts of northwest Europe with stretches of tranquil weather and overall near-normal temperatures.

While the winter will not be free of cold air masses and powerful wind storms, much of the season will pass with near-normal temperatures and only occasional storms.”

Här vill jag belysa två saker: Eric Leister poängterar att det blir normala temperaturer och att det kan förekomma kraftfulla stormar.

Men DN konstaterar istället att: ”Mycket riktigt spår Accuweather att vintern blir smällkall i Norden.

Lite förmildrande för DNs journalister kan vara att Accuweather använder en förvirrande grafik: Det är tydligt hur otydlig man är i Accuweathers prognos när man blandar text och färger på kartan. En del av texterna handlar om temperaturer, andra om stormar. Illustrerar färgerna temperaturer, avvikelser av normaltemperaturen, stormar eller något annat?

Avslutningsvis kastar DN in en prognos från NOAA. Den handlar bara om Nordamerika och enda anledningen till att man har med den i artikeln, vad jag kan gissa mig till, är att konstatera att den kraftiga El Niño påverkar prognoserna.

Hur som helst. Källorna man använder anger att det skall bli en relativt normal vinter. Någon period med högtryck och kyla, ett par perioder med lågtryck, fukt, milt och blåsigt. Ändå gör rubriksättarna på DN samma publikfrieri som Aftonbladet och slår an på vargavinter-temat.

Varför? Längtade ni efter att publicera coola bilder, som per definition är lite extrema, och därför måste ha en likaledes extrem rubrik? Eller är det jakten på klick som hägrar? Vems ärenden går ni då? (En tidning har två sorters kunder, läsare och annonsörer). Har ni interna tävlingar om vem som fått mest läst artikel eller är det tårta till fikat på onsdag om ni klättrar på KIA-index?

Förtroendet för experter (i alla fall de som jamsar med) sjunker. Förtroendet för journalistiken sjunker och på sikt urholkar ni grenen ni sitter på.

Jag kan bara uppmana alla läsare att söka egen information och gå så nära källorna ni kan när ni ser en uppseendeväckande rubrik eller löpsedel.

Jag har lite koll på väder och klimatfrågor och har sett problemen många gånger i dessa sammanhang. Men jag kan givetvis inte utesluta att samma situation råder även inom andra områden. För det kan väl inte vara så att det bara är inom väder och klimat som rubrik- och bildsättare påvisar tydligt illitterata tecken eller helt enkelt åsidosätter vad källorna säger?

/Martin

Löpsedlar… suck

Jag kommer i texten nedan att kritisera kvällstidningar och annan media, men/och det är lika bra att jag på en gång säger att det oftast inte är journalisten som gör fel. Nej felet, osakligheten, ligger oftast hos rubriksättarna. Och skall man rentvå dem, eller se det hela i ett lite större perspektiv, så ligger skulden på de incitament som har utvecklats.

Och tittar man på incitamenten så ligger skulden hos mediahusens ledning. De kommer i sin tur att rentvå sig med att de behöver generera vinst för att deras ägare kräver det och för att kunna fortsätta ha duktiga medarbetare.

Och vips så är skulden flyttad till… oss användare. Och då delas skulden/ansvaret mellan så många att ingen egentligen har eller känner någon skuld. Och samhället snuttifieras och fördummas ytterligare.

Hur hamnade jag i det här resonemanget och slutsatser?

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Jo så här gick det till. I lördags ringde en journalist från Aftonbladet och undrade om jag kunde kommentera Accuweathers prognos att det skulle bli en kall vinter. Jag kunde inte just då, men bad honom ringa en timma senare.

När vi talades vid igen så hade jag kollat Accuweahters prognos samt två andra säsongsprognoser, dels från IRI, dels från NOAA. Bägge dessa antydde att det skulle bli en mildare vinter än normalt.

Min kommentar till Aftonbladet var då att man inte vet eller skall dra för stora slutsatser om hur kommande vinter blir samt att det troligare blir milt än kallt.

Jag var även kritisk till detaljrikedomen i Accuweathers prognos. Den låter mer som en veckoprognos som beskriver hur lågtryck och högtryck, kalluft, nederbörd, värme och stormar berör olika delar av Europa. Gör man sådana uttalanden så har man antigen bara kollat en enda deterministisk modell, eller så har man gravt förenklat ensemblemodeller. (Ensembler är ett set av många prognoser där man ser hur olika initialiseringar, startvillkor, medför att prognoserna utvecklas.)

Jag ställde även den retoriska frågan om vad en ”kall vinter” är för något. Tänk om det är kallt i en månad och milt i tre. Vad upplever man? Är det en kall eller mild vinter? Det blev därefter ett citat.

Vi hade även ett resonemang om hur den kraftiga El Niño kan påverka vädret här i Skandinavien.

Om jag själv skulle satsa på något så skulle jag, givet att jag känner lika stort förtroende för alla tre väderinstituten, satsa på en mildare än normal vinter. Det var ändå två av tre som sade mildare än normalt. Men med all respekt för att jag inte känner till vilket material som meteorologen Eric Leister på Accuweather har använt så drar jag slutsatsen att det i dagsläget är svårt att säga något definitivt om vintern 2015/16.

Det behöver inte bara vara så att det kan vara svårt att räkna på det, dvs att bygga en tillförlitlig modell av naturen. Det kan även vara så att naturen är väldigt ”labil”. Det är nämligen inte så att naturen har ”bestämt sig”, eller har någon form av schema över hur den skall utvecklas. Det är inte kugghjul det handlar om. Naturen ÄR. Den utvecklas beroende på hur den utvecklas.

Nåväl. Vad blev då resultatet av vår lilla dialog mellan mig och journalisten? Jo en rätt så okay artikel i Aftonbladet söndagen den 18 oktober, men en helt förfärlig rubrik och löpsedel.

Aftonbladets löpsedel söndag 18 oktober 2015

Aftonbladets löpsedel söndag 18 oktober 2015.

Vidare så kan man fråga sig vem som sagt vad. Enligt löpet så säger SMHI ”Det kan bli en kall period”. Enligt ingressen i artikeln är det jag som säger det. Visst, vi kan ha sagt det bägge två, men det ser inte bra ut och skapar inte förtroende att inte vara konsekvent eller tydlig.

Rubriksättarna lever rövare. De vet att väder säljer. Men det duger inte att säga ”två meteorologer är tveksamma och säger möjligen milt väder, en annan säger kallt”. Nej, här gäller det att vara tydlig, även om det uppenbarligen inte riktigt finns belägg för det. Jag tror att man resonerar: ”Vi tar ställning för ena sidan, den som säljer bäst, på löpet och så mildrar vi det hela i artikeln”.

Och så hänvisar till experterna. Och om experterna inte har uttryckt sig tydligt nog så kan man hjälpa dem på traven. Även om det blir fel.

Aftonbladet.se i lördags

Aftonbladet.se i lördags

Men nu säger någon att den här killen Eric på Accuweather faktiskt sade att det skulle bli kallt (”cold air building across Scandinavia”) i Europa och att det på deras bild står ”abnormally cold” över Skandinavien.

Jo, men om journalisten har talat med två andra meteorologer, Sandra Andersson på SMHI samt mig och ingen av oss bekräftar Accuweather (återigen två av tre). Varför skriver man då rubriken ”Meteorolog: ”Vintern blir svinkall i år””.

Jag vågar dessutom påstå att inte ens Eric på Accuerather har sagt något som kan översättas till ”svinkall”. Men förutom att välja en extremtolkning av informationen som finns tillhand så lägger man in ett citat som antyder en expert personliga känslor, ”svinkall”. Skulle alltså den icke namngivna meteorologen har tillräckligt torrt på fötterna för att ange att det kommer att vara så kallt att hen kommer att frysa?

Men kvällstidningarna har inte nödvändigtvis som mål att återge verkligheten som den är. Man måste ju tjäna pengar också. Och det är här som rubriksättarna kommer in i bilden. De ”hjälper” journalisten att få ut sin artikel. De läser den och letar efter saker som lockar oss läsare. Det får givetvis inte vara en lögn, men behöver inte vara exakt sant.

När jag har ifrågasatt andra rubriker tidigare så har jag fått motfrågan ”men man skulle kunna vara/bli så, eller hur?”. ”De som köper tidningen kan ju läsa allt som sagts och se alla vinklar.” Well, för det första är det inte alla som köper tidningen (gissa varför), för det andra är det inte alla som läser artikeln objektivt -man har ju redan fått inriktningen genom rubriken. För det tredje är det inte ens så att artikeln alltid återger hela sanningen.

När framgång mäts i pengar som skapas genom klick, så gynnas den sortens journalistik (survival of the fittest) som får människor att regera instinktivt bejakade. Det som gör att man väljer den ena blaskan framför den andra eller klickar på en rubrik eller bild. Reptilhjärnan. Bra om det brinner eller man skall undkomma fallande träd och liknande, men inte så bra i 99,99% av tiden i resten av livet.

Men vi går igång på one-liners om katastrofer, sex, pengar, väder”extremer” och skandaler.

Eftertänksamhet, resonemang och komplexa sammanhang drar inte lika stor publik. Folk klickar inte på det, tidningarna tjänar mindre pengar (eftersom man gör det på lösnummer och annonsvisningar) och man måste skära ner på personal. Eller ägarna kommer i alla fall att tjäna mindre pengar. Är många klick vår tids snabba klipp? Eller är det en väg utför på ett sluttande plan? Där i och för sig en del tjänar stora och snabba pengar, men där samhället på sätt och vis urholkas på kvalitet.

Med andra incitament, som gynnar eftertänksamhet, insikter, komplexa samband mm så skulle vi troligen få ett mer vaket och resilient (robust och inte så lättlurat) samhälle. Hur de incitamenten skulle se ut? Jag får göra en separat artikel om det.

Avslutningsvis skall jag ge lite positiv återkoppling. I söndags ringde nämligen en annan tidning och ställde i stort sett samma frågor. Det var Metro som även de hade snappat upp Accuweathers vinterprognos.

Skärmdump från Metro.se 19 oktober 2015

Skärmdump från Metro.se 19 oktober 2015

Jag sade i stort sett samma saker som jag gjort till Aftonbladet, men det fick ett helt annat resultat. Förvisso hade de en riktig ”sträng-vinter” som bild, men rubriken var saklig (Därför kan vi inte veta om det blir en svinkall vinter).

Den här frågan, med ursprung i Aftonbladets löpsedel i lördags, har diskuterats internt mellan oss meteorologer på nätet. Många uttrycker irritation.

Där fick jag alldeles nyss även tips om att Yr.no skrivit om Accuweathers långtidsprognos. De genom journalisten Sigrid Skjerdal håller samma linje som jag gör ovan.

Kommentar från Yr.no om Accuweathers säsongsprognos för vintern 2015/16.

Kommentar från Yr.no om Accuweathers säsongsprognos för vintern 2015/16.

Även ECMWF talar om en mildare vinter än normalt.

Tipset är en mild vinter. Samt en prognos om att förtroendet för kvällstidningarna, genom deras rubriksättning och förkärlek för snabba slutsatser, sjunker.

Har det hänt förut? Japp, vilket jag också har belyst här på bloggen ett par gånger, tex.

/Martin

SVT Forum sändning om EU och klimat

I fredags den 9 oktober modererade jag ett samtal mellan miljöministern, EU-parlamentariker, näringslivsrepresentanter och NGO’er. Nedan finner ni en länk till SVT Forum som spelade in seminariet, samt hålltider för de olika delarna.

SVT Forum: ”Inför klimattoppmötet i Paris – vad vill EU?
Vad Sverige och EU kan bidra med i förhandlingarna? Med bl.a. klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP), EU-parlamentarikerna Linnéa Engström (MP), Fredrick Federley (C) och Christofer Fjellner (M), m fl. Från 9/10.”

Först får vi ett välkomnande av Klas Jansson från arrangerande Europaparlamentets Informationskontor. Länk till deras egen bevakning av seminariet ”Sverige, ett förebildsland inför klimattoppmötet i Paris?”.

00:01-00:11 håller jag (Martin Hedberg) en tio minuters introduktion till klimatfrågorna.

00:11-00:25 berättar Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, presenterar EU-kommissionen ståndpunkter inför Parisförhandlingarna. Länk till texten ”Europaparlamentets resolution av den 14 oktober 2015 om ”Mot en ny internationell klimatöverenskommelse i Paris””.

00:25-01:01 följer en paneldebatt med rubriken ”Vad behöver hända i Paris?” I den deltar Svante Axelsson (Generalsekreterare Naturskyddsföreningen), Ann-Christin L Frickner (gruppledare i Centern i Upplands-Väsby samt styrelseledamot i Klimatkommunerna), Mattias Goldmann (VD tankesmedjan Fores) samt Maria Sunér Fleming (ansvarig Energi och Klimat vid Svenskt Näringsliv).

01:01-01:39 tar EU-parlamentarikerna Linnéa Engström (MP), Fredrick Federley (C) och Christofer Fjellner (M) upp en ny paneldebatt med titeln: ”Vad kan Sverige och EU göra under och efter Parismötet?”.

01:39-01:58 frågar och resonerar jag med klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) kring Parismötet, hur de har arbetat inför det, samarbeten, problem, möjligheter, vad vi kan förvänta oss för resultat mm.

SVT Forum bandade seminariet. Tidigare hade vi en länk som bara fungerade första dagen de sände programmet. Men länken ovan är uppdaterad och leder till det bandade inslaget på SVT Forum.

Mycket nöje.
/Martin

Episk regnprognos stoppade mig från att besöka NHC

Samlad nederbörd 2-6 oktober 2015.

Jag har som bekant varit i Miami på konferens och certifiering av Climate Reality Leadership Corps. Det har varit en mycket intressant utbildning med många givande personliga möten.

Konferensen är avslutad och torsdags skulle jag ha besökt Amerikanska nationella vädertjänsten som specifikt arbetar med orkaner, National Hurricane Center NHC, i Miami.

Jag har verkligen sett fram emot detta besök. Men som ni förstår av mina ordval så blir det inte av. NHC kan inte ta emot mig. Orsak? En ovanligt svårbedömd orkan, Joaquin, som alla måste fokusera på samt ett unikt kraftigt nederbördsområde som också det berör amerikanska ostkusten.

Orkanen Joaquin

Tropiska orkanen Joaquin över Bahamas fotograferad av astronauten Scott Kelly från rymdstationen ISS. Uppe i vänster hörna syns det Florida upplyst av nattens alla lampor.

Orkanen Joaquin har dragit in över Bahamas som en kategori-4 orkan. Den svänger sedan norrut, men det är därefter som läget blir svårbedömt. Man använder olika vädermodeller för att beräkna dess bana och de ger alla olika svar, såväl för olika som samma initialiseringstidpunkter (tidpunkten för när man börjar modellberäkningen).

Det är det ovanligt varma vattnet, och att det är varmt på stora djup, utmed Golfströmmen som gör att den förstärks till en kategori-4 orkan. När den drar vidare norrut längs med amerikanska ostkusten så hotar den stora områden och värden. Den kommer förvisso att försvagas när den rör sig över kallare vatten, men den potentiellt finns i höjd med New York i början av nästa vecka så tyder mycket på att det fortfarande handlar om en kategori-1 orkan.

Men nu kommer twisten: Trots att Joaquin med stor sannolikhet inte drar in över östkusten kommer man att ha svåra problem med översvämningar kommande dagar. Detta till följd av en nära stationär kallfront som formligen dumpar regn över ostkusten. ”Precipitation off the charts” som NOAA’s Weather Prediction Center, motsvarigheten till SMHI, sade i en telefonkonferens i torsdags morse.

Samlad nederbörd 2-6 oktober 2015.

Samlad nederbörd 3-6 oktober. 1 inch motsvarar 25 mm. 16 inches är 400 mm. Credit: NWS.

Nu i helgen väntar episka nederbördsmängder. Stora delar av östra USA kommer att få 50-100 mm mellan 2:a och 7:e oktober. Vissa områden, tex delar av South Carolina, kommer att få omkring 400 mm under kommande fem dygn! Föreställ dig att det på tre dagar faller en halv (svensk) årsnederbörd.

Det definieras som 1000-års regn, dvs så kraftigt att sannolikheten för att det inträffar är så liten så att den bara inträffar vart tusende år. Detta är alltså nederbörd utan att ligga direkt under orkanen Joaquin.

Det handlar om så kallade Predecessor rain events, PRE. (Länk till vetenskaplig artikel: ”Predecessor Rain Events ahead of Tropical Cyclones”.) Ett tropisk oväder, tex en orkan, pressar varm och fuktig luft framför sig. Den varma luften samverkar med en markfront och ett höjdtråg. Tillsammans skapas förutsättningarna för mycket kraftig nederbörd.

Den tropiska orkanen Joaquin rör sig långsamt över ett ovanligt varmt hav. Det skapar ett stort flöde av fuktig luft som strömmar in över land. Flödet varar ovanligt länge, är ovanligt varmt och ovanligt fuktigt. Men uppenbarligen inte så osannolikt.

När den fuktiga luften kommer in över land sugs den in i lågtrycket längs med fronten som redan råkar ligga där. Luften stiger, kyls av och kondenserar till vattendroppar. Kondensationen frigör värme så att luften fortsätter vara varmare än omgivande luft. Det gör att den fuktiga luften stiger ytterligare, får mer fart, suger in mer av den luft som kommer från det varma havet…. Resultatet: Östra USA får stora mängder nederbörd kommande dagar. Utöver detta så pressas luften upp över bergskedjan Appalacherna i östra USA. Det förstärker effekten och ännu mer regn kramas ur fronten.

Hur kunde det bli så att ett 1000-års event inträffade just nu? Jo, nu har vi ju laddat atmosfären med signifikanta mängder växthusgaser vilket har resulterat i ett förändrat klimat. Det pratas mest om förändrade medeltemperaturer, men ett annat signifikant resultat av klimatförändringar är ett förändrat hydrologiskt kretslopp. Nederbördsmängder som var extremt ovanliga för några tiotals år sedan är numera inte så osannolika. Det som på tex 70-talet var ett extremt 1000-års event är nu inte alls så osannolikt. (PS. Och värre blir det. DS)

Det är skönt att vara hemma i Sverige, men jag hade hellre stannat kvar och hängt med kollegorna på NHC för att se dem arbeta när det drar ihop sig till oväder. Det här är en unikt intressant och besvärlig situation. Men jag har full förståelse över att de inte har tid för besök.

/Martin

Certifierad Climate Reality Leadership Corps

Certificate

Solen skiner här i Miami dagen efter att jag avslutat Al Gores kurs i klimatkommunikation.

Det har varit några intensiva och mycket intressanta dagar. Kompetenta föreläsare, bra paneldebatter, utmärkt organiserat, många intressanta människor och nätverk samt formalisering och verktyg för nyckelfrågor, ”game changers” och kommunikation.

Certificate

Certifikat att jag genomgått träningen som Climate Reality Leadership Corps

Det som presenterades av klimatvetenskap hade jag koll på, men det var givetvis intressant att se hur man paketerar informationen så att även ledare som inte har naturvetenskaplig bakgrund skall kunna tillämpa den kommunikativt. (Man har ett visst försprång av att vara meteorolog, oceanograf eller liknande i detta sammanhang. Att kunna förklara utifrån egen kunskap, utan att behöva lära sig hur man kan förklara.)

Något som var lite nytt att träna på var att retoriskt utgå även från känslor och personliga erfarenheter istället för bara torra fakta. Det är tydligt att det fungerar i tex USA. Det känns (sic!) som att vi i Sverige mer vill ha torra fakta på bordet som motivation till varför detta är avgörande frågor, snarare personliga erfarenheter och övertygelser som grund för varför det är värt att lyssna på vad jag har att säga. Eller så är det bara en villfarelse hos mig för att jag har så goda erfarenheter från det. Det utesluter ju inte att en annan variant också kan vara framgångsrik.

Men även här råder det en skillnad i bakgrund. Som meteorolog/fysiker/vetenskapsman, dessutom med bakgrund inom Public Service, är jag i mångt och mycket mest exponerad som en oberoende och opartisk kommunikatör av fakta.

Det är lite annorlunda tex för varför en läkare, investerare eller politiker skulle ge sig i kast med att ens motivera varför just de ger sig i kast med att med utgångspunkt från vetenskapliga slutsatser argumentera för vissa åtgärder eller samhällsförändringar. Typ anpassning till förändrade sannolikheter för väderextremer samt mitigation genom minskade utsläpp av växthusgaser, skogsskövling, energipolicy mm.

Men det som känns vettigt är att belysa känslorna och bottna i vetenskap. Det är trots allt inte siffror och statistik som förändrar människor och samhällen, utan förtroende och känslor.

Jag har också resonerat med folk i vilken utsträckning som vi kursdeltagare nu är, eller betraktas som, ”Al Gores lärljungar” eller politiska slagträn. Men för det första så är det ju inte Al Gores sanningar som ligger till grund för utbildningen. Det är vetenskap. Jag har själv, utan tidigare koppling till Al Gore, använt samma vetenskapliga källor och kommit till samma slutsatser som hans team. (Vid ett par tillfällen så postade jag på vår interna sajt, live under tiden som Al Gore höll sin presentation, länkar till vetenskapliga artiklar som låg till grund för det han för tillfället talade om 🙂 ).

Dessutom, även om Al Gore visserligen presenteras som ”Vice President Al Gore”, så har han faktiskt sadlat om till näringslivet med ett otroligt stort kontaktnät och kunskaper inom såväl politik som vetenskap. Och även om han var den som enskilt mest stod på scenen dessa dagar, så består är utbildningen och teamet bakom Climate Reality av (gissningsvis) 40-50 personer. Al Gore är bara ett exempel på en person som med stort framgång hållit många föreläsningar (faktiskt fler än mig) och haft stort inflytande över samhällsutvecklingen och kunskapsläget inom näringsliv och politik rörande klimatfrågor. Han har stort intresse i själva materialet och retoriken, men han har (givetvis) många medhjälpare.

Vi har också fått en ytterligare inblick i amerikans inrikespolitik. Den kan som bekant vara både frustrerande absurd och positivt överraskande. Absurd då den kantas av många inflytelserika som förefaller vara totalt blockerade för modern vetenskap. Överraskande då de som är bittra fienden plötsligt går arm i arm när de hittar en gemensam punkt att fokusera på. En del av de saker som sades på scenen har jag kunnat läsa om i morgontidningarna till frukost dagen efter.

Jag kan även konstatera att jag haft tillgång till förstahandsinformation eftersom jag faktiskt har umgåtts med, och hållit seminarier tillsammans med, forskare som refereras till inte bara här utan även om media och i synnerhet inför COP21 i Paris, tex James Hansen och Robert Corell (ping Tällberg Foundation).

Det har också varit intressant att bli coachad av alla övriga kunniga föreläsare inom vitt skilda områden. För min egen del har jag kunnat konstatera att jag har gjort ganska så rätt avseende tex retorik, röst, ton, kroppsspråk, grafik, komplexitet, analys av åhörare mm. Men nu har jag fått verktyg och modeller att göra det på ett mer formaliserat och systematiskt sätt.

Det har varit en mycket givande utbildning och träning här i Miami med The Climate Reality Project.

/Martin