Archive - 2010

Växthuseffekten, del 3

Av John Pohlman

Det intresse som inleddes på 1800-talet för atmosfärens värmeabsorberande egenskap fortsatte under det följande århundradet. Men det var till en början många som tvivlade och ifrågasatte teorierna.

År 1909 satte den amerikanske fysikern och kemisten Robert Wood för första gången på pränt uttrycket ”greenhouse” för att beskriva processen för jordytans uppvärmning liknande ett växthus. Wood är annars mest känd för sin forskning inom fysikalisk optik.

På 1930-talet hävdade den brittiske ingenjören Guy Callendar att luftens koldioxidhalt ökat sedan 1800-talet. Han ansåg att det berodde på människans förbränning av kol och andra fossila bränslen. Men liksom tidigare kritiserades hans teori bland annat därför att man ansåg mätningarna av koldioxidhalten var alltför osäkra.

Först på 1950-talet började man på allvar inse sambandet mellan människans påverkan av koldioxidökningen och att jorden blivit varmare. Man hade utvecklat nya och säkrare mätmetoder av forskare i Kanade och USA. Även från vetenskapsgrenar som biologi och oceanografi kom signaler om orsaker till ökad koldioxid i atmosfären.

Det första mera tillförlitliga beräkningarna av hur ökningen av koldioxidhalten inverkar på jordens medeltemperatur kom 1967 av två klimatforskare, Syukuro Manabe och Richard Wetherald. Japansk-amerikanske Manabe var en pionjär i utvecklingen av globala klimatmodeller.

De följande åren gjorde man sedan alltmer avancerade och säkrare modeller för att beskriva jordens klimatsystem och följderna på planeten på grund av den så kallade växthuseffekten.

Fortsättning följer.

/John

Högtryck växer in över Sverige

Av Martin Hedberg

Ett högtryck växer så sakteliga in över Sverige från väster.

Landet täcks redan av sval och relativt torr luft. Det borgar för vackert sensommar/höstväder för stora delar av landet under från och med torsdag och över helgen.

/Martin

ISS bild på orkanen Earl

Orkanen Earl fortsätter sin bana åt nordväst.

Austronaten Douglas Wheelock fotograferade orkanen Earl från rymdstationen ISS den 31 augusti. (originalbild på http://www.msnbc.msn.com/id/38877306/ns/weather/)

Orkanen Earl från rymdstationen ISS 31 aug 2010.

Orkanen Earl från rymdstationen ISS 31 aug 2010.

Senare i veckan, torsdag-fredag-lördag, kommer orkanen att svänga upp längs med amerikanska östkusten. Centrum på orkanen kommer att hålla sig till havs, men kraftiga vindar, regn och havsvatten kommer att ställa till med problem i kuststaterna.

Orkanen Earl

Av Martin Hedberg

Orkanen Earl har under natten dragit in över Karibien med vindstyrkor kring 60 m/s. Earl är en kategori 4-orkan på den femgradiga skalan.

Prognos för orkanen Earl 31 aug -01. Från tropicalstormrisk.com

Boende i Puerto Rico varnas för stora regnmängder i kombinatione med de kraftiga vindarna.

“Earl” håller sig troligen till havs under onsdagen för att under torsdag-fredag och lördag röra sig upp längs med USA:s ostkust. själva centrum för orkanen väntas dock vara ute till havs under denna resa. Det hindrar dock inte orkanen för att skapa stor oreda både i Karibien och längs med USA:s ostkust.

Förutom höga vindhastigheter och kraftigt regn så pressar orkanen upp Atlantvatten mot kusten.

Ytterligare en orkan, Fiona, har bildats på Atlanten och kommer de kommande dagarna att följa i Earls kölvatten.

/Martin

Växthuseffekten, del 2

Av John Pohlman

De vetenskapliga framgångarna inom olika områden från 1500-talet och de följande århundradena medförde ett stigande intresse för vädret.

Under denna tid övergick vädret från en kunskapsgren till den naturvetenskapliga meteorologin. Bland alla forskningsprojekt började man nu också bli medveten om att det var egenskaperna i det luftskikt som omger jorden som är orsaken till vår existens.

På 1800-talet kom de första vetenskapliga teorierna om atmosfärens värmeabsorberande egenhet. Den franske matematikern och fysikern Joseph Fourier framhöll 1824 att det är gasernas i atmosfären olika förhållande till det inkommande solljuset och den utgående värmestrålningen som gör att jordytan är varmare än den skulle varit utan atmosfär.

Detta utvecklades vidare av den brittiske fysikern och kemisten John Tyndall som genom mätningar av olika gasers absorptionsförmåga drog slutsatsen 1859 att det var framför allt vattenångan och koldioxiden som hindrade värmeutstrålningen till rymden. Tyndall forskade också i ljusets spridning i mikroskopiska partiklar och gav därmed förklaring till himlens blåa färg och rödfärgningen vid soluppgång och solnedgång.

I slutet av århundradet påvisade den svenske geologen Arvid Högbom att människans förbränning av stenkol kunde öka koldioxidinnehållet i atmosfären. Detta spörsmål togs också upp av vår store vetenskapsman i kemi och fysik Svante Arrhenius. Han gjorde också beräkningar om hur ökningen av atmosfärens koldioxidinnehåll genom drivbänkseffekten påverkade jordens temperatur.

I detta avseende var han en pionjär även om hans beräkningar inte var korrekta och fick skarp kritik. Men han var inne på rätt spår. Arrhenius var en mångsysslare. Hans ämnesområde omfattade bland annat geofysik, kosmisk fysik och meteorologi, där han tillsammans med meteorologen Nils Ekholm forskade i en periodicitet för åskväder och norrsken. Han erhåll som förste svensk nobelpriset i kemi 1903 för sin elektrolytiska dissociationsteori.

Fortsättning följer.

/John

Om väder vore ekonomi

Av Martin Hedberg

Igår kunde vi på ekonomisidorna läsa om hur Stockholmsbörsen skakades av dystra siffror från USA. ”Köparna flyr från börsen”, ”…marknaden ser att en global avmattning…”, ”…double-dip…” (Di 2010-08-25)

USA-frossa skakar marknaden” ”…Trycker ner Stockholmsbörsen, kronan, räntan” (SvD 2010-08-25)

Idag kan man läsa att: ”Kronan stärktes” och att ”Riskaptiten fick ytterligare fart efter jobbsiffror från USA” (Di 2010-08-26)

Ledande börser i Europa steg, och även amerikanska börser höll sig ovanför plusstrecket” (e24 2010-08-26).

Hur skall ni ha det? Vad kommer trenden vara i morgon?

Man beskriver horisonten, men det räcker bara ett stenkast.

Jag funderar på hur det skull se ut om vi skulle analysera vädret med liknande metoder:
Torsdag kl 19.43: ”Temperaturen faller i Enköping. Moln och regn trolig orsak.”
Fredag kl 10.02: ”Solen lyser nu över Svealand och temperaturen återhämtar sig i Enköping.”

Och när man funderar på hur vädret skall utveckla sig i framtiden, dvs en så kallad prognos…
I Junsele var det i måndags +14,5 grader, i tisdags 10,7 och i onsdags 7,5…. utvecklingen tyder på att det på måndag nästa vecka blir -10 grader.

Fast nu visade det sig att det redan på torsdagen (idag 26 aug) var +10,3 grader i Junsele. “Det får ledande meteorologer att göra bedömningen att vädret och temperaturgradienterna troligen kommer att stabiliseras kring 10-gradersstrecket.” I alla fall idag. I morgon gör vi en ny bedömning.

Förlåt mig alla ekonomiskribenter, men vi vanliga oekonomer har det inte lätt när vi skall följa och förstå trender, än mindre förstå vad som troligen sker i framtiden.

Men jag vet hur svårt det kan vara att göra bra prognoser. Det är svårt även för en meteorolog -och då baseras våra prognoser ändå på fysik och objektiva matematiska beräkningar. Ekonomi är både matematik, psykologi och förväntningar -det gör det hela ännu svårare och mindre förutsägbart.

Vad hänger jag då upp mig på? Jo alla överdramatiserande rubriker och påståenden med extremt kort hållbarhet, i synnerhet i relation till de stora värden som ligger i potten.

Jag retar mig även på begrepp som ”double dip”. Det används av såväl journalister som inflytelserika ekonomer (Tex Sveriges Radio 2010-08-19 eller Di ovan).

”Double dip” är en visualisering av att världsekonomin på y-axeln och tiden på x-axeln. Grafen skulle då se ut som ett W och illustrera att vi ”kan vara på väg in i en ny lågkonjunktur”. Vad är det för slags analys? Att prata om en bild av ett ekonomiskt index? Vilka tidsspan talar man om? Vore det inte mer intressant att resonera kring någon form av fundamentala ekonomiska termer, orsak, verkan och återkopplingar?

Temperaturen i Junsele gjorde en uppochnervänd double dip i veckan. Jag är lite bitter för att det inte blev några rubriker av det.

Hur ekonomin, vädret och för den delen även klimatet utvecklas i framtiden? Systemen är olinjära, återkopplade, öppna, självlärande och självreglerande. Dvs komplexa. Komplexa system är fascinerande och omöjliga att förutse med med den precision många förväntar sig och i relation till det som ofta står på spel.

/Martin

Lite regn här, mycket regn där

Det regnar på många platser i Sverige, men de kraftigaste lågtrycken i vårt närområde kommer att återfinnas i Europa kommande dagar.

Visserligen drar de förbi österut rätt snabbt, men nederbörden kommer att vara kraftig vilket gör att man kan vänta sig lokala översvämningar i Centraleuropa under natten, morgondagen och lördagen.

/Martin

Bränder i Sydamerika

Av Martin Hedberg

NASA:s satellit Aqua har konstaterat omfattande bränder i Sydamerika. På bilden nedan som NASA tog den 23 augusti finns det inte mindre än 148.946 bränder(!) Avståndet i bilden är 2500 kilometer från söder till norr.

Bränder i Sydamerika (NASA)

Bränder i Sydamerika (NASA)

Bränderna är markerade med rött. Den samlade rökplymen ringlar sig söderut. Bergskedjan Anderna begränsar röken i väster. (Länk till högupplöst bild, 11 MB)

De flesta bränder återfinns i Bolivia där myndigheterna har deklarerat katastroftillstånd till följd av de omfattande bränderna. Röken har tvingat myndigheterna att stänga 28 av Bolivias 39 flygplatser.

Även i Brasilien, Paraguay och Argentina rasar bränder.

Augusti är årets torraste månad i Bolivia och skogsbränder förekommer som en naturlig del i de omfattande skogsområdena. Men de flesta av årets bränder är troligen anlagda för att frigöra markområden. Det ovanligt torra vädret har medfört att många av dessa bränder har spritt sig utom kontroll till omfattande skogsbränder.

/Martin

Mycket kraftiga vindar

Mycket kraftiga vindar sveper sedan idag över Sydsverige. Flera varningar är utfärdade.

Lågtrycket som genererar detta är inte osedvanligt djupt, omkring 985 hPa, men det är gradienten, tryckskillnaden för ett givet avstånd, som gör skillnaden.

Även under större delen av onsdagen kommer det att vara blåsigt i Sydsveige.

/Martin

Sommaren på sista versen?

Av Martin Hedberg

Ett intensivt lågtryck har under sena eftermiddagen dragit in över Danmark. Det fortsätter under kvällen vidare in över västra Götaland. Lågtrycket kommer att prägla vädret de kommande dagarna. Det kan tom vara så att sommaren sjunger på sista versen i samband med dess entré.

Regn drar in över Skåne, Halland, Västkusten,…osv under kvällen. Regnandet drar under natten vidare öster- och norrut över Götaland, Svealand och södra Norrland under tisdagen.

Det blir också blåsigt i samband med detta.

Norra Norrland behåller sitt mestadels fina sensommarväder ett par dagar till, även om norra Norrlandskusten berörs av regnområdet under onsdagen.

/Martin