Archive - 2010

Växthuseffekten, inledning

Av John Pohlman

Vår existens här på jorden har i alla tider fascinerat människan. Redan i de civiliserade samhällena för flera tusen år sedan var man fängslad över de krafter som frigjordes när vädrets makter demonstrerade sin styrka.

Dåtidens lärde försökte också förstå de processer som verkade i det lufthav som omger oss, atmosfären. Detta intresse kan man spåra i de första kultursamhällena i vår världsdel kring floddalarna vid Nilen, Eufrat och Tigris, alltså nuvarande Egypten och Irak.

I forna tider var det naturligt att anknyta väderföreteelserna i atmosfären med gudalära och vidskepelse.

När det grekiska samhället tog form skapades en högtstående kultur. Det var i denna som man började behandla vädret som en särskild kunskapsgren. Resultatet blev verket ”Meteorologica” på 300-talet f kr av filosofen Aristoteles, en lärjunge till Platon. Verket som bestod av fyra böcker blev sedan vägledande för vetskapen om atmosfären under mer än tusen år fram i tiden.

På 1500-1600-talen gjordes revolutionerande upptäckter och uppfinningar som gjorde att intresset för olika vetenskapsgrenar fick en ny start. Den polske astronomen Nikolaus Kopernikus förändrade den rådande världsbilden om förhållandet mellan solen och planeterna och den tyske vetenskapsmannen Johannes Kepler uppställde lagar om planeternas rörelser.

Många andra stora män verkade inom olika områden, Leonardo da Vinci, Isaac Newton, Charles Darwin, Galileo Galilei för att nämna några. Även Sverige hade flera framstående män framförallt under upplysningstiden under 1700-talet, till exempel Anders Celsius och Carl von Linné.

Intresset för vädret fick också under de här århundradena ett markant uppsving. Bondepraktikan utkom och utvidgades i ständigt nya upplagor. Meteorologiska instrument som barometern och termometern konstruerades och man kunde systematiskt börja med direkta väderobservationer.

Nu ville man också lösa problemet med den gåtfulla atmosfären, dess sammansättning, betydelse och funktion. På 1800-talet kom också de första teorierna om det som vi nu kallar växthuseffekten. Fortsättning följer i senare blogg.

/John

Sensommar i skärgården

Av Martin Hedberg

Så här om sensommaren börjar en mycket vacker period i skärgården. Naturen är fullmogen för säsongen. Luften börjar svalna. Nätterna blir längre och mörkare. Mygg och knott sjunger på sista verserna.

Och vattnet är varmt, eller i alla fall ljummet. Det här gör att temperaturen i luften inte sjunker lika mycket i närheten av stora vatten som inne över land. Perfekta förhållanden i skärgården.

Arholma

Arholma

Bilden visar en fyr utanför Arholma i Stockholms norra skärgård. N59° 51’ E19° 07’.

/Martin

Helgvädret

Av Martin Hedberg

Helgvädret blir ostadigt med regn och en del vind, men också sol.

Över Sydeuropa finns ett högtryck.

Norr om Irland laddar ett förhållandevis (så här års) ettrigt lågtryck upp. Det kommer inte till oss. Inte heller högtrycket. Men vi får en släng av bägge.

En del av den norra kanten av högtrycket ger sig till känna i Götaland och Svealand, men knuffas tillbaka av regnområden som drar in med västliga vindar från Nordsjön.

Lågtrycket rör sig upp längs med norska kusten, men fylls efterhand ut i höjd med Trondheim. Men det hindrar det inte för att knuffa in en del moln, regn och ett litet dellågtryck över Norrland.

Så överlag bjuder helgen på omväxlande väder. Sol, moln och regn. Följ detaljerna genom lokalprognoserna här på klart.

/Martin

Julivädret i Sverige

Av John Pohlman

Den ihållande värmeböljan under de första tre veckorna i sydöstra Sverige satte en del spår i rekordtabellerna. Månadens medeltemperatur blev allmänt 3-4 grader över det normala i södra och östra Götaland samt östra Svealand.

Man behöver dock inte gå tillbaka längre än till 2006 för att hitta en varmare julimånad i södra Sverige. Även 1994 var på många håll varmare än årets juli. Men sedan får man gå nästan hundra år tillbaka för att hitta en liknande varm högsommarmånad som årets.

Värmen kulminerade den 10-11 med värmerekord på flera platser, bland annat på väderstationer med långa mätserier. Lund hade sin varmaste dag sedan mätningarna började 1756 med 34,3 grader.

Andra observationsplatser med startår i mitten på 1800-talet som tangerade eller fick nya rekord var Visby med 33,7 grader, Jönköping 33,4, Örebro 33,3 och Gotska Sandön 33,6. De tidigare rekorden var från 1941. Maxtemperaturer på över 34 grader noterades förutom i Lund även i Målilla, Hästveda och i min egen termometerbur på Kivik.

I norra Sverige slog inte värmeböljan igenom och månadstemperaturen blev bara 1-2 grader varmare än normalt. Här hade man sin varmaste julimånad 2003 med 3-4 grader över det normala i mellersta och nordligaste Norrland. I södra Norrland är rekordåret 1994.

Andra hälften av månaden blev mycket blöt. Stora regnmängder kom antingen i samband med kraftiga skurar och åskväder eller också omfattande regnområden. På flera håll föll 50-70 mm och lokalt upp till 100 mm. I dess spår följde översvämningar och ett av ovädren orsakade strömavbrott för hela Gotland.

/John

En varm, torr och blöt period

Av Martin Hedberg

Globala medeltemperaturen för land i juli 2010 var den varmaste som uppmätts sedan mätningarna startade 1880. Den var drygt en grad högre än genomsnittet för juli månader under 1900-talet (15,3 grader istället för 14,3). Det mest utpräglade överskottet av värme återfanns i Europa, västra Ryssland och östra Asien.

Bilden visar temperaturskillnader mellan juli 2010 och juli 1971-2000 (NOAA)

Om man väger samman land och havstemperaturer så var juli månad den näst varmaste månaden (juli 1998 var varmare). Tittar man på en längre period, januari-juli, så sattes rekordet i år. Januari-juli 2010 var den hittills varmaste perioden som uppmätts. Den är 0,68 grader varmare än genomsnittet för 1900-talet. (Obs, i vissa andra sammanhang refererar man till temperaturen i början av 1900-talet, då blir skillnaden ännu större)

Som vi skrivit om tidigare så har Ryssland erfarit extrem värme, torka och bränder. Tidigare värmerekord för Moskva löd på 36,8 grader. Den 26 juli i år slogs det då det blev 37,2 grader. Det rekordet slogs igen den 30 juli då det blev 39,0 grader.

Bilden visar skillnaden i temperatur då man jämför temperaturen 20-27 juli 2010 med samma period 2000-2008. (NASA)

La Nina började utvecklas under juli. I samband med det sjönk havstemperaturerna över centrala och östra Stilla havet. La Nina kommer troligen att förstärkas under kommande år.

Mer finns att läsa på NASA.

Vi har i ett bloggsvar tidigare diskuterat om detta kan tillskrivas människans påverkan på klimatet (antropogen klimatpåverkan) och svaret är Ja.

Värmen i Ryssland kan kopplas till den kraftiga nederbörden i Pakistan. De hänger bland annat samman via hur jetvindarna rör sig. Men brukar det inte alltid regna mycket i Pakistan vid vissa årstider? BBC tar ett exempel från Khanpur, där den normala nederbörden för hela augusti är 17,4 mm. Men under de första tolv dagarna i augusti i år kom det 255 mm!

Pakistan 14 augusti, 2009

Pakistan 14 augusti, 2009

Pakistan 15 augusti 2010

Pakistan 15 augusti 2010

Bilderna är sammansatta av visuellt och infraröda bilder. De visar bar mark (brunt), växtlighet (grönt), vatten (blått) och moln (turkos). Floden Indus är kraftigt översvämmad och vatten täcker mycket större områden än tidigare. Detta då fördämningar inte stått emot de kraftiga vattenflödet. (NASA).

Hur blir väder och klimat sedan?

Kommer det mer eller mindre snö i vinter? Blir det bränder i Ryssland, hur går det med spannmålsskörden och hur mycket regn kommer det i Pakistan nästa år?

Hur vädret blir i vinter eller nästa sommar på olika platser, det kan man inte veta ännu. Men eftersom klimatet förändras så kommer även vädret, sammanvägt, att vara annorlunda än det vi vant oss vid. Se denna sommar som en försmak på framtidens väder. Det måste inte bli varmt varje sommar i Ryssland, men på det hela taget, globalt, så blir det varmare. VAR värmeböljan kommer att vara, det kommer att visa sig.

Samma sak gäller med torka och nederbörd: Det hydrologiska kretsloppet är kraftigare nu än för trettio år sedan. Och det kommer att vara ännu kraftigare nästa år och året på det. Planeten Jorden ackumulerar fortfarande energi: Vi strålar ut mindre energi per tidsenhet än vi tar emot. Det märks och uppenbarligen är det jobbigt att anpassa sig.

Hittills har det blivit ca 0,7 grader varmare. Vi har redan intecknat ytterligare omkring 1,5 grader. (Ramanathan and Feng, 2008) Detta alltså med nuvarande nivå av växthusgaser, men om man tar bort de aerosoler (partiklar) som vi släpper ut och som har en avkylande effekt. (Smogen försvinner ur luften några veckor/månader efter att man slutar förbränna fossilt kol och biobränslen, vilket sker främst i Asien).

Målsättningen var att begränsa uppvärmningen till 2 grader. Två graders uppvärmning är ingen söndagspromenad. Sedan kan man diskutera Peak oil och hur mycket fossilt kol vi egentligen har kvar. Men det kvarstår att vi redan har gjort rätt stora förändringar av klimat och därmed vädret (latent har vi alltså redan ”byggt in” 2,4 graders uppvärmning idag). Det kan därtill bli tre, fyra eller fem graders uppvärmning i slutet av 2000-talet. Det beror på vad vi människor gör och hur naturen reagerar och varierar.

Det är inte underligt att glaciärer smälter, havsnivån stiger, skogar brinner, brunnar sinar, floder svämmar över… Inte alltid och överallt samtidigt, men i genomsnitt. Det är det som är klimatförändringar. Forskare varnade för det för flera tiotals år sedan. Men samhället i övrigt hade inte tid eller intresse att lyssna hårt nog. Nu är vi här. Och vi stannar inte, vi fortsätter framåt.

Vad forskarvärlden också sade var att klimatet har momentum, tröghet, intertia. Det betyder att det förvisso är svårt att ändra, men även är svårt att få stopp på en förändring. Just nu förändras klimatet 10-100 gånger snabbare än då vi gick ur förra istiden. Inte nog med det, vi accelererar vi förändringarna.

Vi måste lära oss att hantera det. Förutom att hantera katastrofer så handlar det om att hantera osäkerheter. Genom framväxten av våra samhällen så har vi indirekt förutsatt att vissa saker inte förändras så pass mycket att det spelar någon större roll. Klimatet tex. Nu har vi fått en försmak på vad som kan ske. Mer och annorlunda blir det.

/Martin

Mer regn och åska i Skåne…

Av Martin Hedberg

Under natten till måndagen och morgontimmarna kommer det att regna mer över Skåne, men även Blekinge och Halland. I samband med det kan det även förekomma åska (lite missvisande att varna för åska, när det man skall varna för är blixten, det är den som är farlig. Åskan är ljudet av blixten. Ljudet kan vara skrämmande, men är vanligtvis inte farligt.)

Regnområdet rör sig under måndagen norrut över Götaland och Svealand, men under försvagning.

Över Norrland finns ett högtryck som ger stabilt väder. Inget regn. Sol dagtid. Låga temperaturer och lokala dimmoln om natten och mogontimmarna

Även under tisdagen kommer det att komma mer regn i Götaland och delar av Sveland.

/Martin

Finn Malmgren del 2

Av John Pohlman

Den 15 april 1928 lyfte luftskeppet ”Italia” från Milano med 16 mans besättning däribland liksom vid den föregående expeditionen med ”Norge” konstruktören Umberto Nobile och den svenske meteorologen Finn Malmgren.

Den 3 maj passerade luftskeppet Stockholm och gjorde en extra sväng över Äppelviken i Bromma där Finn Malmgrens mamma bodde och där han växte upp.

Expeditionen nådde Nordpolen den 24 maj men havererade på grund av nedisning dagen efter på isen någon mil norr om Spetsbergen. Vid kraschen dog 7 man men bland de överlevande 9 fanns både Nobile och Malmgren.

Tillsammans med två italienare begav sig Finn Malmgren den 30 maj i väg till fots mot Nordostlandet för att skaffa hjälp. Vad som hände under vandringen blev inte helt utrett men svensken fick förfrysningsskador och krävde att bli lämnad enligt italienarna som den 12 juli nådde fram till den ryske isbrytaren Krassin. Man tror att Finn Malmgren dog omkring den 12 juni.

Umberto Nobile ansågs ansvarig för tragedin som krävde 8 människoliv däribland alltså den svenske meteorologen Finn Malmgren. De övriga i expeditionen räddades och undsattes av isbrytaren och svenska flygare. Men under räddningsexpeditionen omkom ytterligare 9 personer i olyckor bland andra den norske polarforskaren Roald Amundsen vars spaningsplan försvann under sökandet.

Meteorologen, polarforskaren, oceanografen och fil.dr. Finn Malmgren blev bara 33 år. Men minnet av honom var så starkt att redan 3 år efter hans död restes en staty i Börjeparken i Uppsala. Han har också hedrats med sitt namn på gator och platser i Stockholm, Uppsala och Göteborg. På Finn Malmgrens Plan i Hammarbyhöjden i Stockholm finns också en restaurang med hans namn.

Man hittade aldrig kvarlevorna efter honom men det finns en gravvård/kenotaf på Uppsala gamla kyrkogård. Det sitter också en minnestavla i Västerledskyrkan i Bromma.

/John

Luftombyte i sikte

Av Martin Hedberg

Vädret fortsätter att vara omväxlande här i Skandinavien. Lågtryck, moln och regn blandas med klarblå himmel och sol.

Vi kan få ett litet högtryck i början av nästa vecka. Det skulle, förutom att stabilisera vädret här i Sverige ha en viss destabiliserande effekt av vädret för våra grannar i öster.

Det kan innebära att högtrycket som totalt dominerat vädret i stora delar av Ryssland börjar brytas ner på tisdag nästa vecka (17 aug). Det skulle ge dem ett efterlängtat luftombyte. Man kan få riktig svalka på omkring 25 grader och ett par mm regn.

Det gör inte att det slutar brinna på en gång, det kommer att brinna länge till och därtill pyra i marker och torvmossar. Men den ökade dödligheten till följd av värmeslag, astma och uttorkning borde avta markant.

Vi följer utvecklingen.

/Martin

Inte lika varmt i Moskva

Av Martin Hedberg

Först skrev jag “Svalka i Moskva”, men det kändes fel och ironin bet inte riktigt. Men temperaturen har sjunkit och under tisdagen vred vinden så att man, i alla fall tillfälligtvis, blev av med den besvärande röken från bränderna.

Idag onsdag väntas det bli omkring 34 grader i Moskva. Från i morgon och en vecka framåt dagstemperaturer på mellan 30 och 33.

Även nätterna blir det lite lägre temperaturer: från att ha varit 20-25 grader som svalast, så är temperaturen kommande vecka ner på 15-20 grader några timmar om natten. Det gör stor skillnad.

Men inomhus blir det troligen inte så svalt: De senaste veckornas värme har satt sig i huskropparna och det tar tid för dem att svalna.

Så, fortfarande Ryssvärme, men inte lika hett som tidigare. Men bränderna fortsätter, även om röken just nu inte driver in över Moskva.

Och efter bränderna kommer… en bild av förödelse. Många tusen hektar skog, åkermark och byar som brunnit ner eller förstörts. Samt många människor som fått sätta livet till.

Men nu, några dagars 30-gradig svalka.

/Martin

Envist lågtryck på Nordsjön

Av Martin Hedberg

På Nordsjön roterar ett envist lågtryck moturs. “Men det gör väl alla lågtryck på norra halvklotet” tänker ni. Ja, fast detta roterar även runt över Nordsjön i en cirkel -moturs!

Den för in fuktig luft, moln och regnområden över västra Götaland och västra Svealand kommande dagar.

Över de östra delarna av Götaland och Svealand, samt över Norrland är det lite mer stabilt väder. Moln och kortare regn kommer att förekomma.

Men temperaturen förmår ändå, med lite hjälp av solen, att krypa upp till omkring 25 grader i den östra halvan av landet kommande dagar.

Det är något för er som fortfarande har några semesterdagar kvar, kanske vill bättra på solbrännan, inte hunnit med renoveringen eller skall skörda odlingarna.

Det kändes nästan som om sommaren tog slut för någon vecka sedan, men så illa är det inte.

/Martin