Archive - november 2010

Tjäldjupsmätning -hur och varför?

Av Martin Hedberg

Inom Försvarsmakten så mätte man tidigare regelbundet tjäldjupet på ett flertal platser. Tjäldjupsmätningar samt mätning av isars tjocklek sammanställdes och betraktades som strategisk information. Den var viktig för att beräkna markens bärighet i händelse av invasion av främmande makt. Dels för att göra bedömningar över vilka områden som fienden kunde genomföra tunga transporter på, dels för att veta var vi själva genomföra transporter utan att fastna. Helt nya landskap för markbunden transport öppnar sig om man vet att man även kan köra tunga fordon på frusen mark. Det gäller inte bara stridsvagnar utan även tex transport till fots, med bandvagn eller start och landning av flygplan på sjöar och myrar.

Tjäldjupsmätnignarna skedde tidigare genom att man hade ett rör med färgat vatten som var nedsänkt i ett annat rör i marken. Detta för att man skulle kunna lyfta upp röret och studera vilka lager som frusit. Vattnet var färgat med metylenblått. När vattnet frös till is så ändrade vätskan färg, från blått till vitt. Detta genom att iskristallerna separerade ut det metylenblåa när vattnet frös.

Man kunde då tydligt se vilka skikt som frusit, det var de som var vita. Man mätte då avståndet från marken och ner till respektive skikt. Det fanns givetvis en del problem, tex så är det ju vanligast att marken både fryser och töar uppifrån. Men vid frysning så har ju det metylenblåa pressats nedåt i röret. När det då töar uppifrån så finns det inget metylenblått som kan indikera det. Man fick då försöka hitta gränsytan i alla fall, tex genom att rotera röret och se om man kunde finna några luftbubblor som rörde sig. Man kunde även vända röret och stoppa tillbaka det i marken (då kom ju det metylenblå överst) för att läsa av det ett par timmar senare när omgivande mark hade påverkat frysningen i mätröret. Det är inte heller ovanligt att marken fryser och töar i omgångar så att det blir olika skikt som vandrar. Med det finns fler felkällor, tex hur mycket värme som transporterades av själva mätröret eller om vattnets vattnets frysning verkligen var representativ för frysningen av marken.

På varje mätstation fanns det två mätplatser, en skottad (barmark) och en med det naturliga snötäcket. Det var uppenbart att snö isolerar värmetransporter: Frysningen (tjälen) skedde långsammare när det fanns snö på marken och detsamma gällde för töandet.

Tjäle är en intressant och ofta förbisedd aspekt av vintern. Det är/var dock alldeles uppenbart mängder av felkällor som påverkade det sättet som tjäldjup mättes på tidigare. Förutom de som nämnts ovan kan man fråga sig hur representativ markförhållandena vid den aktuella mätplatsen var för omgivningen. Man slog ner det yttre mätröret (omkring 1,5 meter ner i marken). Men det var svårt att veta markens beskaffenhet under ytan utan att gräva upp marken! Temperaturen fortplantas olika fort beroende på vad marken består av (jord, lera, stenar, sand…), hur fuktig och hur porös den är. När man monterade röret (som slogs ner med stödpistong och slägga) så tog det ibland stop för att man slog i en stor sten. Då fick man måtta en ny plats vid sidan om och göra ett nytt försök.

Vill man mäta tjäle så behöver man många mätplatser och man skall givetvis mäta temperatur, inte bara om det är kallare eller varmare än noll grader. Om man vet hur kallt det är på olika nivåer samt vad marken består av på olika nivåer så kan man beräkna såväl flöden av energi/värme som fysisk bärighet. Om man därtill har koll på snötäcke samt väder så kan man därtill uppskatta tjäldjup och bärighet på andra platser än där man har mätstationer.

Även idag är tjäldjupet viktigt, tex vid bygge av vägar samt för skogsindustrin för att ha koll på bärighet när man transporterar timmer. Alla som har byggt hus har funderat på hur djupt man måste gräva ner vattenledningar och avlopp för att slippa frysning av dessa. Markens temperatur är också mycket viktig för att beräkna behovet av halkbekämpning till följd av frysning av våta vägbanor. Fortfarande är informationen av strategisk betydelse i händelse av att lede Fi skulle anfalla. Det som ser ut som några oskyldiga cm-avläsningar i en tabell kan vara hemligstämplad strategisk information viktig för rikets säkerhet såväl som praktisk information för byggmästaren eller skogsägaren.

/Martin

Först kallt, sedan okallt redan i nästa vecka

Av Martin Hedberg

Det har varit kallt ett tag nu. Redan i november. Kommer det att stå sig hela vintern? Hur blir Julen? Hur länge håller den ordentliga kylan i sig?

Först, i morgon söndag och måndag, blir det lite kallare. Det kryper nedåt -20, lokalt -30 i stora delar av Norrland och nordvästra Svealand. Övriga Svealand och Götaland får mellan -5 och -15.

Sedan ser jag två-tre skiften i till ett mildare, nåja i alla fall inte lika kallt, väder i nästa vecka.

Det första inträffar i månadsskiftet. Mildare luft (allt är relativt, jag kanske borde skriva ”okall luft” istället) kommer då in över Norrland. I delar av Lappland och Norrbotten sker skiftet redan under tisdagen då temperaturen stiger till mellan -5 och -10. Under onsdagen (1 dec) tar temperaturerna i södra Norrland ett kliv upp till -15.

I Svealand märks skiftet under torsdagen (2 dec) då det stiger till omkring -5.

I Götaland sker skiftet om en vecka, söndag (5 dec) då det blir någon plusgrad på många platser. Stora delar av Norrland få då omkring -5.

Under perioden 1-4 december kommer det att vara lägre temperaturer i Götaland och Svealand än i Norrland, men till andra advent (den 5 december) återställs ordningen med lägre temperaturer i norr än i söder. Men så kallt som det varit och är just nu, det blir det inte förrän möjligen senare.

Summa: Fortsatt kallt i Norrland till tisdag-onsdag. I Svealand tom torsdag. I Götaland en hel vecka till. (OBS: begreppet ”kallt” är subjektivt och lite olika i Lappland respektive Skåne 😉

Hur Julen blir? Fortfarande ett oskrivet kort. Jag känner mig trygg i att det skall vara vinterväder från Värmland-Dalarna-Gästrikland och norrut. Men i söder… 50-50? Äsch, men en sån här inledning av vintern och negativt NAO så blir det såklart en vit Jul även i Skåne. Eller?

Vad tror ni?

Värmeböljor i somras

Av John Pohlman

När jag nu går igenom det hittills gångna väderåret för att efter hand skriva min sedvanliga årskrönika för ett uppslagsverk påminns jag om den unika värmeböljan under första hälften av juli. Värmen kulminerade den 11 då flera platser satte nya rekord eller tangerade tidigare noteringar. Varmast i landet hade då Målilla i Småland med 35,0 grader. Den högsta julitemperaturen som uppmätts i Sverige är 38,0 grader. Danmark hade sin fjärde varmaste julimånad någonsin. Varmaste dagen var den 25 med 34,1 grader söder om Hanstholm på Jylland. Det fattades bara drygt en grad till det danska julirekordet på 35.3 grader.

Hela Europa hade för övrigt en varm julimånad och då speciellt i den östra delen. Allra varmast hade Jaskul i sydostligaste Ryssland med 44,0 grader just den 11. I Östeuropa fortsatte den extrema värmen under hela månaden och den 29 noterade Moskva ett nytt rekord med 38,2 grader. Samma dag fick också Finland ett nytt värmerekord med 37,2 grader i Joensuu i Karelen. I Ryssland varade hettan också en bra bit in i augusti. Den avslutades inte förrän den 19 i månaden. Då satte en kallfront punkt för den nära två månader långa värmeböljan som saknar motstycke. Mätningar från en flygplats några mil från Moskva visar att dagstemperaturerna där var över 30 grader från den andra veckan i juli till mitten av augusti – alltså mer än fem veckor i sträck.

Extrema värmeböljor under den gångna sommaren rapporteras också från andra håll på norra halvklotet. Mer om detta i nästa blogg.

/John

NAO, North Atlantic Oscillation

Av Martin Hedberg

Det har förekommit en del frågor kring ”NAO”, North Atlantic Oscillation idag. Vi skrev om det förra vintern (7 januari, 2010). Här nedan är en kopia av den texten:

En del frågar sig varför det är så kallt just nu (och många tycks nöja sig med att konstatera att det är kallt eftersom det är vinter).

Att vi har så kallt över oss just nu hänger, på en regional skala, ihop med att vi har ett långvarigt högtryck över oss. I högtryck sjunker luften sakta vilket gör att den torkar ut och luften blir fri från moln. Vintertid skapar klart väder kyla pga att energi strålar ut i rymden utan att kompenseras av inkommande solenergi.

På en större skala kan kylan beskrivas med att vi nu har en kraftigt negativ fas av ”North Atlantic Oscillation”, NAO (kallas ibland även ”Arctic Oscillation”, AO). 
NAO är ett index som beskriver skillnader i lufttryck mellan polarregionen och mellanbreddgraderna (ungefär 45 grader nord).

När NAO nu är negativ så innebär det att lufttrycket är högre än normalt över polarregionen och lägre än normalt på mellanbreddgraderna. Det här påverkar i sin tur vindar, nederbörd och temperaturfördelningen på norra halvklotet.

Det är kallare än normal över Europa/Ryssland och stora delar av USA. 
Samtidigt så är det varmare än normalt över nordligaste Amerika, Grönland, Nordpolen och östra Sibirien.

En mer utförlig beskrivning finner ni på National Snow and Ice Data Center: http://nsidc.org/arcticseaicenews/2010/010510.html
Scrolla ner till figur 4 för att se grafik/karta på hur mycket varmare/kallare det var på olika platser under december 2009. Grafiken visar skillnaden mellan dec-09 och decembergenomsnittet 1968-1996. Kartan kanske förbryllar: I mitten ligger Nordpolen, Sverige ligger uppe till vänster, ”halvvägs till kl 11″.

/Martin

Tvivel, ett farligt verktyg om det missbrukas

Martin skriver:

Ett svar på en fråga från ”Henrik” i gårdagens blogg:

Vetenskapen utvecklar hela tiden människans kunnande om sig själv och sin omgivning. Som du säger: Förr trodde man att jorden var platt, nu vet man att den är rund.
Förr trodde man att allt var mekanik, nu vet man att det även finns kvantfysik. Förr trodde man att det var ofarligt att röka, nu vet vi att det kan skada vår kropp. Förr trodde man att eftersom freonerna var så stabila så var de helt harmlösa. Förr trodde man att människan inte kunde påverka klimatet, nu vet man att vi kan påverka klimatet.

Forskningen utvecklas hela tiden och i forskningen ingår att vara mycket kritisk till såväl sina egna som andras analyser och resultat. Det gör att kunskapen breddas och fördjupas. Den vetenskapliga processen kommer inte att landa i slutsatser som att jorden trots allt är platt, mekanisk, att vår kropp inte påverkas av tobak, eller ozonskiktet av freoner. Den kommer heller inte att hoppa tillbaka till 1700-talets världsbild när man var av uppfattningen att människan var så betydelselös att vi omöjligt kunde påverka klimatet.

Däremot finns det, precis som i fallet med tobak och freoner, mäktiga ekonomiska intressen som gärna vill förmedla budskapet att ”forskarna inte är riktigt säkra, de tvivlar fortfarande”. Det är nämligen både ett effektivt och samtidigt lagligt sätt att fördröja förändringsprocesser.

Bilden visar ett urklipp från ett dokument från 1969 där tobaksbolagen diskuterar strategier för hur de skall möta "anticigarett-krafter"

Bilden visar ett urklipp från ett dokument från 1969 där tobaksbolagen diskuterar strategier för hur de skall möta "anticigarett-krafter"

(Direktlänk till dokumentet på bilden ovan) Även allmänheten tilltalas av synsättet att ”forskarna tvivlar fortfarande”. Ärligt talat så vore det ju roligast om man kunde röka utan risk för skador samt släppa ut kemikalier i atmosfären utan risk för vare sig ozonuttunning eller klimatförändringar. Det är därför så lätt att ta till sig det buskapet, vare sig det är förmedlat av en slug lobbyorganisation eller en ”skeptisk” eller tvivlande medborgare.

Media hjälper till. Hela idén att forskarvärlden antingen är uppdelad i två läger som inte kommer överens om hur det ligger till med klimatet, eller att forskarna är i konspiration med varandra tilltalar vilken journalist som helst. Eller i alla fall alla de journalister som inte har basala kunskaper i naturvetenskap.
Metoden som journalister har för att dels överkomma sina egna kunskapsluckor, dels skapa ”intressanta” program är att bjuda in ”en från vardera sidan”. Och därmed befäster de idén om att det finns två sidor och att forskarna är vilsna. (Men de lär sig, ingen journalist skulle göra den sortens misstag idag när det gäller tobak och cancer.) Och påpekar man för dem att det inte är ett bra upplägg så ropar någon ”censur!” och så får seriösa forskare skit för att de försöker påverka journalisternas jobb.
Och vilket scoop det skulle vara för journalisten att avslöja att den samlade forskarvärlden har ljugit ihop en story bara för att… politikerna skall få mer makt över individerna genom nya skäl att höjda skatterna?

Uncertainty favours inaction” Det visste tobaksindustrin. I många fall är det samma tankesmedjor som drev tobaksbolagens kampanjer på 70- och 80-talet som idag är anlitade för att ”presentera alternativa synsätt” i klimatfrågorna. De använder i många fall samma strategi nu som då: att få allmänheten och beslutsfattare att tro att forskarna fortfarande inte vet eller tvivlar.

Forskarvärlden har haft tillräckligt solida kunskaper i decennier. Men det som spelar någon roll för hur samhället utvecklas och i slutändan om individer agerar rationellt eller inte rörande rökning eller klimatfrågor är vad allmänhet och beslutsfattare tror att forskarna vet.

/Martin

Fortsatt kallt här hemma

Av Martin Hedberg

Högtryck i norr och lågtryck som vandrar förbi i söder.

På den stora skalan så gör det att kall arktisk luft med ursprung i Sibirien pressas ned över Skandinavien med nordostliga vindar.

På en regional skala ger det kyla i Norrland och nordvästra Svealand, samt lite beskedligare temperaturer, men å andra sidan snö och blåst i (övriga) Svealand och Götaland.

Allt hänger på hur långt ner högtrycket sträcker sig respektive var lågtrycken går. Om denna gränszon förskjuts norrut så blir det mildare men mycket snö även i Norrland samt istället töväder i söder.

Att det är kallt i högtrycket hänger samman med att vi har ”subsidens”, sakta sjunkande luft i högtryck. Det torkar ut luften som därmed blir fri från moln. På sommaren betyder det soligt väder. Men på vintern betyder högtryck istället kyla eftersom utstrålningen av värme från marken är stor och inga vindar blandar om luften. Det bildas därmed ofta inversioner med ännu kallare luft i låglänt terräng och dalgångar dit kall luft ”rinner” då den har högre densitet än varmare luft.

Oftast har vi övergripande västliga vindar här i Skandinavien. Den mesta av nederbörden regna/snöar då ur på den västliga sidan av Skandinaviska bergskedjan. Eller rätt och slätt: i Norge. Även Västkusten brukar dock kunna få sin beskärda del både av vind och regn och snö när det är tillräckligt kallt.

Men nu är det som sagt var nordostliga vindar som gäller. Jag har kollat lite olika prognosmodeller. Centret, ECMWF, brukar vara tillförlitliga. De håller kvar kylan till månadsskiftet. Därefter pressar de in mildare luft över Norrland och kylan dämpas. Det påverkar även vädret i södra Sverige. Men många andra modeller har å andra sidan inte denna tendens utan behåller vädersituationen även efter den 1 december.

Vad jag vet: Att allt tyder på fortsatt vinter över helgen.
Vad jag tror: Att den stränga kylan tillfälligt släpper greppet över Norrland i början av nästa vecka, men/och att att det fortsätter att vara vinter i söder.
Vad jag önskar: Att Julen blir vit, även i södra Sverige.

/Martin

PS. Det är inte lika kallt över allt. Samma storskaliga situation som ger oss kyla i Europa och Ryssland gör att det samtidigt är mildare än normalt över Grönland, Island och Alaska.  Netto, om man tittar på hela norra hemisfären, så är det fortfarande en mild vinter, trots att det är fullt med snö på min gräsmatta. Vi får se hur Rossbyvågorna fördelar sig till Jul. DS.

Kallt i Sverige, varmt i världen?

Av Martin Hedberg

Så här i vinterstormens grepp är det säkerligen många som undrar hur det egentligen är ställt med den globala uppvärmningen. I synnerhet som vi minns hur den förra vintern var: Massor av både snö och minusgrader (förlåt alla ni läsare norr om Närke, i söder blir man numera förvånad när det är snö och minusgrader på vintern 😉

Den där växthuseffekten kanske fluktuerar lite fram och tillbaka? Vem vet, den kanske är på tillbakagång och det egentliga hotet är en ny istid?

Nej. Våra utsläpp av växthusgaser är fortfarande där och växthuseffekten är fortfarande förstärkt, det går inte över. Men vintervädret då, det skulle ju bli varmare, inte kallare?

Vi kan ta en titt på förra vintern. Minns ni januari 2010? SJ sitter fast i frusna växlar och en meter snö lamslår samhället. Ja, eller ställer till med besvär i alla fall. Och då pratar vi inte om vädret i Lappland (där för övrigt SJ inte är så väl representerat). Nej vi pratar om att det var kallt och vinter även i södra Sverige. Och inte nog med det, större delen av Europa hade vinter. Det här var precis efter Klimatförhandlingarna i Köpenhamn, COP15. (Jag var där och det var kallt.) Världens alla ledare samlas för att prata problem och lösningar kring det allt varmare klimatet och kolkraftverken går för fullt för att det är svinkallt ute.

Men vänta nu. Det heter ”Global uppvärmning”. Hur pass bra representerar Köpenhamn, Stockholm, Moskva eller Paris en Global situation? De olympiska vinterspelen i det annars så vintersäkra Kanada höll minsann på att töa bort. Kan det har kompenserat för kylan här hemma? Kan det vara olika och ändå varmt på totalen? Kan det vara så att den globala temperaturen är hög och att det trots detta är kallt lite då och då, här och där?

Detta är en bild från amerikanska NOAA. Den visar temperaturavvikelser januari 2010 jämfört med januari månader mellan 1971 och 2000.
Först så sätter den fingret på vad som är ”normalt”. Här har man valt perioden 1971-2000 som en referensperiod och tagit medelvärdet av januaritemperaturerna under denna period. De flesta av oss har en idé om hur väder och klimat var under den perioden. Vi kallar det för ”normalt”.

Bilden visar att det var kallare än normalt i januari 2010 i Europa, delar av Ryssland och östra USA samt en del spridda platser till.

I övrigt var det varmare än normalt.

Om man gör ett medelvärde av alla platser på jorden, land och hav, så var temperaturen 0,6 grader högre i januari 2010 än medelvärdet under 1900-talet. Tittar man på bara landbaserade stationer så var det 0,83 grader varmare. Januari 2010 var den fjärde varmaste januari som registrerats sedan man började med mätningar 1880. Och ändå så var det kallt och snöade i södra Sverige!

Inte nog med det. Man slog köldrekord på många platser, tex i Storbritannien och i Kina. Detta trots att det, sett till globen som helhet, var rekordvarmt.

Vädret på en plats under en begränsad tid är helt enkelt inte någon bra måttstock för vädret på en annan plats. Än mindre för klimatet på hela planeten.

Kylan i vintras på en del platser blev ordentligt kompenserad av värme på andra platser. Det är samma situation idag. I Sverige har vi snö och kyla just nu. Samtidigt har andra platser värmeöverskott. Netto är det ett överskott av värme på planeten.

Förra vintern var det många som lurades att tro att vädret i Sverige representerade klimatet i världen. Låt dig inte luras. Det är varmt på andra platser, trots att det är kallt här.

/Martin

Blåsigt och mycket snö

Av Martin Hedberg

(uppdaterad tisdag kl 06.30)

Under natten till tisdagen fördjupas lågtrycket och nederbörden befäster situationen över södra Sverige. Det blir blåsigt och kommer att komma rejält med snö främst i östra Götaland och sydöstra Svealand. Det betyder i stora problem från Kalmar till Stockholm och från Gotland in till Västergötland. Med omnejd.

Inte minst kombinationen av ymnigt snöfall med kraftig vind skapar problem. I dessa fall är ofta 1+1=3.

Se varningarna från SMHI under länken ”Varningar” i vänstra kolumnen från Klart’s förstasida.

Det är också kallare än normalt för årstiden och kalluften ser ut att bli kvar åtminstone en vecka.

Är vi förberedda på detta? Lärde vi oss något i fjol?

-Ja säkert. Information har gått ut och många samhällsaktörer fick både kritik, var självkritiska och har genomfört förändringar för att hantera vinterproblem bättre. Jag hoppas innerligt att det visar sig ha koppling till verkligheten och inte bara var teoretiska resonemang.

Men samtidigt kan vi inte förvänta oss att allt i samhället skall fungera som en stilla vårdag. Det kommer att bli problem, hur mycket man än förbrett sig. Bussar, tåg och flyg kommer att dras med förseningar och tom bli inställda. Det kommer att bli avbrott i elförsörjningen, folk kommer att bryta ben och handleder och bilar kommer att krocka och fastna i snödrivor.

Men jag hoppas att problemen, förseningar och avbrott står i proportion till omständigheterna. Och jag hoppas att vi slipper se en massa ”onödiga” olyckor.

Men/och eftersom vi aldrig drabbas av exakt samma oväder två gånger, så får vi aldrig reda på hur mycket bättre vi blir genom att lära oss av erfarenheter, eftertänksamhet och förebyggande åtgärder. Men förhoppningsvis kommer det, mot slutet av veckan, att kännas som om vi gjort vad vi kunnat och även undsluppit problem som vi annars råkat ut för.

Ha respekt för situationen, men/och missa inte chansen att leka och må bra när vi nu får en tidig vinter även i södra Sverige 🙂

/Martin

Snökanoner från öster

Av Martin Hedberg

Nordostliga vindar och kall luft över öppet hav. Det skapar förutsättningar för så kallade ”snökanoner”. Ni kanske kommer ihåg att Gävle blev lamslaget och isolerat i ett par dagar i december 1998? Liknande men inte lika stora konsekvenser i Oskarshamn i januari 1985 och Nynäshamn november 2007? Det var snöbyar som hade skapats av kall luft som hämtat både energi och fukt hela vägen från Finska viken och in över svenska ostkusten.

En liknande situation är på väg att uppstå kommande dagar. Ett lågtryck finns under tisdag, onsdag och torsdag i sydligaste delen av Östersjön. Det gör att den förhärskande vindriktningen kommer att vara ost till nordostlig över södra Sverige. Havet är öppet, relativt luften, fortfarande ljummet.

Det blir snö i östra Götaland och östra Svealand kommande vecka. Till en början kommer det att vara regn/snö i Götaland, men allteftersom temperaturen sjunker så blir det mer snö.
Tänk till hur det kommer att kunna påverka dig, direkt och indirekt.

/Martin

TV-väder historik del 9

Av John Pohlman

Låt mig efter ett avbrott om ideala klimatet avsluta min bloggserie om det svenska TV-vädrets historia med en kort sammanfattning.

17-22 maj 1954. Första väderrapporterna i svensk television under den s.k. Sandrew-veckan med meteorologerna Lars Oredsson och Sven-Göran Olhede.

29 oktober 1954 kl 18.00. Radiotjänsts premiärprogram ”En skål för televisionen” inleddes med vädret inför veckohelgen som återkom varje fredag under en tid.

9 augusti 1957 kl 20.00. Starten för regelbundna väderrapportern fem minuter varje fredag. 2 september 1958 kl 20.00. Aktuellts första sändning med Olle Björklund som programledare och Leo Rannaleet som meteorolog.

13 mars 1960. Premiär för underhållningsprogrammet Söndagsbilagan med väderrapport. April 1962. Arturi Similää börjar göra månadsprognoser.

Oktober 1965. SMHI börjar sända femdygnsprognoser.

5 december 1969. TV2 startar. Vädret inleder kvällens sändning men flyttas efter något år in i nyhetsprogrammet Rapport.

12 maj 1975. Första vädersändningen från studio i Norrköping på direktlänk till Aktuellt och Rapport.

1 oktober 1982. Väderrapporterna flyttas tillbaka till Stockholm och Rapport anställer egen meteorolog.

1986-1990. Gradvis övergång för väderpresentationen till ny teknik med chroma- key.

Februari 1992. Väderpresentationen i Rapport vinner första pris vid International Weather Forecasters Festival i Paris i konkurrens med 47 av alla de större TV-kanalerna i Europa och USA.

Maj 1994. Rapport får i Paris ytterligare en internationell utmärkelse bland 71 tävlande med ett specialpris för dess vetenskapliga framställning.

Under 1990-talet utökades nyhetsprogrammen Aktuellt och Rapport i Sveriges television med morgonsändningar (1993), lunchsändningar och sena kvällssändningar. Det krävdes då fler meteorologer och vid sekelskiftet hade man fyra fast anställda och ett varierande antal deltidsarbetande.

Efter ytterligare utökad väderservice under de senaste tio åren har man idag sex fast anställda meteorologer och sju frilansare. Väderredaktionen är bemannad 3.30-22.30 på vardagar och 8.00-22.00 på helger. Måndag till fredag producerar meteorologerna dagligen inalles 25 sändningar.

/John