Archive - juli 2010

Regn och åska

Martin Hedberg:

Ett område med kraftigt regn och åska har under natten och morgontimmarna dragit in över Götaland. Det rör sig åt nordost och kommer under dagen även att beröra Svealand och sydligaste Norrland.

I östra Götaland och östra Svealand har det inte regnat på veckor, det är mycket torrt med både brandrisk och problem för växter och djur.

Om vi undantar blixturladdningarna så är det många som idag säkerligen säger Äntligen regn.

Problemet är att det kommer lite för mycket på kort tid. Eftersom markerna är torra så kommer en del av vattnet att rinna av utan att hinna tränga ner i marken.

Men nu kommer det i alla fall (äntligen) ett regnområde som berör Östersjölandskapen.  Större delen av landet har hittills haft en normal till blöt period, i östra Götaland och östra Svealand har det bara varit varmt och torrt.

Tyvärr kan blixturladdningar och mycket regn på kort tid också skapa problem.

Man bör inte sitta i en båt till sjöss i Gotska sjön, Vättern eller Stockholms skärgård idag. Inte heller bör man ta skydd under stora träd, spela golf eller vara ute på öppna fält i östra Småland, Öland, Gotland, Östergötland, Södermanland eller Uppland.

Fruntimmersveckan del 1

Av John Pohlman

Vi går nu in i ett skede under sommaren då atmosfären på våra breddgrader normalt är som varmast och dess innehåll av vattenånga som störst.

Därmed får man också ofta stora regnmängder vid ostadigt väder och statistiken visar också den regnrika perioden från mitten av juli till en vecka in i augusti.

De stora regnmängderna under den här tiden beror oftast på korta och häftiga regn- och åskskurar och därmed är statistiken lite missvisande. På så vis har den så kallade fruntimmersveckan 18-24 juli fått ett delvis oförtjänt rykte som särskilt regnig.

Det är snarare det unika med sex namnsdagskvinnonamn på rad som gjort uttrycket populärt.

En orsak är också att veckan inträffade under en känslig tid för jordbruket i forna tider. En regnig period under skördetiden kunde vara katastrofal och lidande under ett helt år framöver.

I folkmun ansåg man att regnet orsakades av att kvinnorna grät och man klagade också hos kungen om ”sura kjoltyg”. För att blidka vädergudarna hände det tydligen också att kvinnorna inte fick åka med på hölasset under den här perioden.

I gamla böcker avrådde man också att lägga nytt tak på huset just under fruntimmersveckan eller som den också kallades flickeveckan. Var man riktigt förargad gick den under benämningen ”pissveckan”.

Följden av de sex kvinnonamnen i rad kom till i början av 1800-talet. Mer om detta i nästkommande blogg.

/John

Rekordvärme globalt och hemma

Av Martin Hedberg

Det har väl inte undgått någon i Götaland, Svealand och östra Norrland att det är varmt just nu. Igår var det årshögsta med 34,5 grader i Hästveda i norra Skåne. Det är därtill den högsta temperaturen som uppmätts i Sverige sedan 1994.

Den allra högst uppmätta temperaturen i Sverige genom tiderna är 38,0 grader Det noterades i Ultuna 1933 samt i Målilla 1947. Det rekordet skulle kunna tangeras idag. Det torde i så fall ske någonstans i Skåne, Småland eller Östergötland.

Det är även varmt i övriga Europa. Temperaturerna ligger på många platser mellan 35 och 40 grader. Och som vi skrivit om tidigare så är det även varmt i östra USA.

Även Västantarktis noterar rekordtemperaturer. Ingen värmebölja direkt, det är ju trots allt vinter på södra halvklotet och Antarktis är en kall plats. Men det är noterbart, men inte förvånande, att stora delar av vår planet är betydligt varmare än normalt.

Lite mer näraliggande polarområden, Arktis, noterar också högre temperatur än normalt.

Många minns säkert den gångna vintern som kall och snörik. Det var den -i Europa, Ryssland och delar av USA. Men globalt sett var det en varm vinter.

Det är självklart så att en mätning (tex min garageuppfart) inte är ett bra mått på en global fråga. Att det var varmt i Hästveda i går visar inte att det är varmt globalt, på samma sätt som tågkaoset i vintras inte var ett bra mått på snötäckets utbredning över resten av jordens arktiska och tempererade områden.

Globala frågor kräver globala mätningar och analyser.

Det gångna halvåret har varit rekordvarmt. Och detta trots att solen har ett minimum av sina solfläckar, dvs strålar ut mindre energi än genomsnittet över solfläckarnas 11-års cykel.

Avvikelse från temperaturen januari-juli år 2010, 2005 och 1998 jämfört med åren 1951-1980. (NASA)

1998 och 2005 var två andra rekordvarma år (blå respektive grön kurva i diagrammet från NASA). Men 2010 (röd kurva) är hittills varmare än dem sammantaget över januari-juni.

”Men trenden är nedåtgående på den röda kurvan!” kanske någon tänker. Visst, men som vi skrivit om i en tidigare blogg (Prognoser genom persistens), så är det ett vanskligt sätt att göra prognoser på. Man måste studera fysiken bakom fenomenen.

Det är inte förvånande att det är varmt, vare sig i Sverige eller globalt. Men det är illavarslande. Dels att det går fortare än vad forskarvärlden sagt i gemensamma uttalanden, dels att våra åtgärder för att förhindra det har varit och är så små i relation till vad vi säger oss vilja åstadkomma.

Många kommer att bli överraskade av framtiden. Tyvärr och i onödan. En del onormala saker blir mer normala. En del normala situationer blir onormala. Det är bara att vänja sig.

/Martin

Brandrisken och vi

Av Martin Hedberg:

Kontrasterna är stora. På en del platser är det mycket blött i markerna, på andra har det inte regnat på veckor.

Det senare ställer till med problem. Dels för jordbrukare som ser sina grödor torka, dels har det skapat en situation med mycket stor brandrisk.

Det är torrt i sydligaste Norrland, stora delar av Svealand och större delen av Götaland.

Det är extremt torrt i östra Uppland, östra Södermanland, Öland, Gotland, inre och östra Småland, Blekinge och Skåne samt på en del platser i Västergötland. I och med det är brandrisken stor eller mycket stor i dessa områden.

Antändningsrisk 2010-07-10. Från MSB och SMHI.

Det kommer förvisso att passera några mindre regnområden, men trots detta (de är för små) kommer brandrisken att öka i Götaland och Svealand kommande dagar.

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och SMHI utfärdar dagligen brandriskkartor för innevarande dag och nästa dag. Man skiljer på Antändningsrisk/Markfuktighet och Spridningsrisk/Brandbeteende.

Spridningsrisk 2010-07-11. Från MSB och SMHI.

Orsaken till att det tar eld i skog och mark står att finna både genom naturliga händelser som blixtnedslag och genom mänskligt agerande som slarv (tex ej släckta fimpar, grillning mm) eller uppsåt. Många bränder torde även ha uppstått då skogsmaskiner antänder marker. Det kan ske tex genom direkt kontakt med varma delar av motor eller avgassystem eller genom gnistbildning mellan metall och sten då man kör maskinerna.

En förutsättning för att det skall kunna fortsätta brinna (dvs att elden sprider sig efter antändning) är dels att det finns brännbart material, dels är torrt.

När det väl tagit fyr i skog och mark så kan elden i sig skapa ännu gynnsammare förutsättningar för branden. Det blir termik då den varma luften stiger. Det suger in ny syrerik luft från angränsande områden.

Vi människor påverkar inte bara sannolikheten för bränder genom vårt direkta agerande (slarv och försummelse med eld). Hur själva skogen ser ut spelar stor roll för brandförloppet. Bränder i skog och mark är en naturlig del av livet (och döden) i naturen. När vi anstränger oss för att hålla bränderna borta (och ha en bra tillväxt i skogen) så bygger vi samtidigt upp större potential för bränder. När det väl brinner så blir det mer omfattande.

Det är lite på samma sätt som med översvämningar: Vi gillar inte översvämningar och bygger därför system med vallar, kanaler och dammar. På så sätt kan vi nyttja marker som tidigare översvämmades. Men myntets baksida är att när det blir en tillräckligt stor översvämning -som våra system inte kan hantera, då blir konsekvenserna desto större.

Även förändringar av klimatet påverkar sannolikheterna för bränder i skog och mark. Torka, blixtnedslag, samt ansamlingar av död ved (skogen vi växte upp med är inte anpassad för de nya klimaten) ändrar förutsättningarna för bränder.

Summan av allt detta är priset vi betalar för vårt agerande de senaste hundra* åren. I det ligger ingen värdering i om det är bra eller inte. Det är bara ett krasst konstaterande.

Det finns däremot en filosofisk aspekt av konstaterandet: -Vad av detta visste våra beslutsfattare (föräldrar, politiker, näringsliv, konsumenter, forskare… dvs vi själva) om? Hur mycket förstod de/vi, men tänkte: ”Asch, det där med framtiden, det får vi (dom) ta hand om senare”.

Och hur hanterar vi samma frågor nu? Hur värderar vi framtiden i relation till nutiden? Mitt tips är att vi värderar nutiden mycket högre än framtiden. Därtill finns en spridd uppfattning i stil med ”Vad spelar det för roll vad lilla jag gör?” En uppfattning som det liggger en del sanning i, men som också gör en avgörande moralisk skillnad. Vi drar alla våra små strån till stacken.

Ur den synvinkeln är det bekvämt för de som kanske bär skuld att man inte kan skilja en naturlig skogsbrand från en antropogen (av människan orsakad) annat än själva antändningsorsaken. På samma sätt är det med sannolikheten för värmeböljor, stormar, översvämningar och biologiska förluster. Det som skulle kunnat ske utan oss är tätt sammanvävt med det som sker orsakat av oss. Dessutom har vi alla dragit våra små strån till stacken, vi är alla en del av orsaken till problemen. Vi har förändrat sannolikheterna men man kan inte särskilja ensklida fall.

(Men det finns minst tre tydliga skeenden som inte hade hänt om det inte var för människans agerande. Avsmältningen av glaciärer, En stigande havsnivå och förändringen av luftens kemiska sammansättning. Dock kan man inte heller här peka ut någon enskild individ eller aktör som bär skuld.)

Sannolikheten är stor att vi denna sommar skall drabbas av skogsbränder och att dessa kommer att bli omfattande/svåra att släcka. Och sker det inte i år så blir sannolikheten ännu större nästa år.

Det är bara åren efter en skogsbrand som risken för skogsbrand är riktigt liten.

Tyckte ni att det var en billig poäng? Det är det inte. Det gäller nämligen inte för stormar, översvämningar, värmeböljor, glaciäravsmältning, förlust av biologisk mångfald mm. I dessa fall ökar nämligen sannolikheten för att de skall inträffa igen i samband med att fenomenet redan har inträffat.

/Martin

* Eller tio år, eller femhundra år.

Bondepraktikan

Denna lilla bok med gamla väderregler och spådomar plus mycket annat har fortfarande en plats i den populära litteraturen och utkommer ständigt i nya upplagor.

Den första upplagan kom ut på tyska i Sachsen omkring 1500. Det var då bara ett litet häfte på 12 sidor och innehöll endast hur man med dagarna vid julhelgen kunde förutspå det kommande årets väder.  Efter hand utökades upplagorna med flera väderförutsägelser och det tillkom också levnadsregler och medicinska råd, kalenderuppgifter och astrologi.

I slutet av 1500-talet kom den ut i en översättning på danska. Men det dröjde ända till 1662 innan den första svenska upplagan kom ut.

Det är roande läsning men det mesta av innehållet är idag av rent kulturhistoriskt intresse och det gäller även väderregler och förutsägelser framåt i tiden med hjälp av en viss dag eller dagar. Däremot finns en del tecken och iakttagelser som har en meteorologisk förklaring och kan ge en vägledning för en väderprognos det närmaste dygnet.

Det är framför allt himlens utseende som sedan urminnes tider studerats av särskilt bönder och sjöfolk och vars erfarenheter har förts vidare från generation till generation. Man noterade till exempel sambandet mellan hur himlen såg ut vid solnedgången och följande dags väder liksom vid soluppgången och dagens väder.

Man lärde sig också att vissa typer av moln eller hur molnhimlen utvecklade sig medförde en speciell typ av väder. Dessa tecken för det kommande dygnets väder är värdefulla och kan lämpligen rekommenderas. Jag återkommer senare med några exempel och förklaringar.

/John

Vad är lagom temperatur?

Skogsbränder härjar i östra Ryssland längs floden Volga.

NASA’s Aqua satellit fotograferade dessa bränder den 2 juli.

Det finns en och annan avigsida med värmeböljor. Personligen finner jag kvällstidningarnas rubriker i stil med ”Äntligen kommer värmen” bara relevanta efter en lång kall vinter.

När det redan är torrt och varmt så önskar jag mig omväxlande regn (gärna om nätterna) och fortsatt sol och lagom värme.

20-25 grader är lagom för de flesta. Slutsatsen att 30 skulle vara bättre och 35 ännu bättre är logisk ur ett linjärt matematiskt perspektiv. Men inte ur ett mänskligt. 45 grader upplevs nog snarare som ett litet helvete än ett paradis. I verkligheten.

Lägger man till solsken så blir den upplevda värmen ytterligare högre. Din kropp värms då både av luftens temperatur och av att solstrålningen omvandlas till värme direkt på hud och kläder.

Värmeböljor bidrar till ökade dödsfall.

Långvarig torka bidrar till att skogar lättare antänds (med eller utan hjälp av människor), att skogsbränderna blir mer omfattande samt att de blir svårare att släcka.

Värme och ljus är härligt. Men för mycket av varan är… för mycket.

/Martin

Nu är det 50-50

Nu har sannolikheten för att det skall bildas en tropiskt cyklon vid Yucatánhalvön stigit till 50%… NASA skriver på sin hemsida:

AN ELONGATED AREA OF LOW PRESSURE LOCATED OVER THE
WESTERN GULF OF MEXICO IS MOVING WEST-NORTHWESTWARD
AT 10 TO 15 MPH.
SHOWERS AND THUNDERSTORMS HAVE BECOME A LITTLE MORE
CONCENTRATED ABOUT 300 MILES EAST-SOUTHEAST OF THE
TEXAS/MEXICO BORDER...NEAR THE SOUTHERN PORTION OF
THE LOW PRESSURE AREA.
CONDITIONS APPEAR CONDUCIVE FOR DEVELOPMENT AND A
TROPICAL DEPRESSION COULD FORM BEFORE THE SYSTEM
REACHES THE COAST OF NORTHEASTERN MEXICO OR
SOUTHERN  TEXAS ON THURSDAY.
THERE IS A MEDIUM CHANCE...50 PERCENT...OF THIS
SYSTEM BECOMING A TROPICAL CYCLONE.
REGARDLESS OF DEVELOPMENT...THE LOW IS FORECAST TO
BRING LOCALLY HEAVY RAINS AND GUSTY WINDS TO PORTIONS
OF EASTERN TEXAS AND NORTHEASTERN MEXICO DURING THE
NEXT FEW DAYS.

/Martin

PS. Tillägg torsdag 8 juli kl 08.00: Under det tidiga morgontimmarna har NOAA bedömt sannolikheten till 80% för att det skall bildas en tropisk cyklon. Det kritiska området ligger nu norr om Yucatánhalvön.

Cyklonen har döpts till ”TD TWO” (TD för Tropical Depression). Den bedöms öka i styrka till en tropisk storm (nivån under tropisk orkan kategori 1) och röra sig in mot gränsen mellan Mexico och USA (Texas). Det är samma område som drabbades av orkanen Alex för en vecka sedan. DS.

Värmebölja i östra USA.

På många platser uppmättes under tisdagen temperaturer omkring 40 grader. Idag väntas ännu en dag med värmebölja i östra USA. Problemen förvärras av hög luftfuktighet och att temperaturerna inte sjunker undan tillräckligt under natten.

Myndigheterna har bett allmänheten om hjälp att se till släktingar och vänner i värmen.

Värmen gör att folk kör luftkonditioneringarna på högvarv. Det ställer elsystemet på hårda prov.

Överbelastade elsystem med risk för strömavbrott är ett av många problem som identifierats som konsekvens av hur vi människor reagerar på klimatförändringar.

/Martin

Prognoser genom persistens?

Lågtrycksområdet över Yucatánhalvön ligger kvar. Sannolikheten för att det skall uppstå en tropisk cyklon ur det inom 48 timmar är nu 40%.

Att det har stigit från 30 till 40% är givetvis en trend, men skall inte ses som att det automatiskt kommer att öka ytterligare till i morgon. Sannolikheten är fortfarande störst (60%) att det inte blir en tropisk cyklon. Att spekulera i hur sannolikheten för att sannolikheten skall förändras är …inte meningsfullt om man inte känner till de metoder och modeller som ligger bakom hur man beräknar sannolikheter för tropiska cykloner.

Newton hörde ett äpple falla och kopplade ihop det med månens ständigt falande rörelse kring jorden.

Att göra extrapolering av några få siffervärden, är gångbart i mycket, men inte i allt. Att använda ”persistens” av ett värde eller en trend kan vara vanskligt. Persistens kan översättas med ”ihållande”, ”envis” eller ”ständig”.

Några exempel:
– Om det varit växlande molnighet tre dagar i rad, vad är då sannolikheten för att det skall vara det även den fjärde dagen?
– Om temperaturen på måndag är 21 grader, på tisdag, 22, på onsdag 23… vad är temperaturen då på lördag?
– Om förra svenska sommaren var sval och vinterna kall, hur blir då kommande sommar?

Vi kan även ta några exempel från vardagslivet:
– Antag att din telefon ringer och personen som ringde heter något på A, tex Adam. En stund senare ringer någon vars namn börjar på B, tex Bruno. Personen som därpå ringer visar sig heta Charlie (du känner inte alla, den här personen råkade vara en telefonförsäljare). Skulle det inte vara lite lockande att tänka sig att den fjärde personen heter något på D?
– Du är på väg till kassorna i mataffären. Vilken kö går snabbast? Hur skall man värdera fulla matvagnar i den ena kön mot många personer med få varor i den andra kön? Och hur lång tid tar det för olika folk att betala?

Vi människor, vår hjärna, letar efter mönster. Det har med stor sannolikhet (!) bidragit till att vi kommit dit vi är nu, att vi med forskning, samhällsutveckling mm lyckats tolka och använda resurser i vår omgivning för att skapa den värld vi lever i.
Newton hörde ett äpple falla och insåg att alla kroppar såväl äpplen som månen, lyder under samma tyngdlagar. En hund som gör samma observation kopplar nog inte ihop äpplet och månen på det geniala sättet.

Till vår fördel kan även läggas att våra händer är bättre lämpade än hundens tassar för att konstruera system utifrån dessa och andra insikter, tex en farkost som kan övervinna jordens gravitation. (Och eftersom vår hjärna förmår göra hyfsat avancerade analyser av risk, skickar vi hellre upp en hund före en människa i rymden. Utifall att det inte skulle gå så bra.)

Nåväl, lite långt från ämnet kan tyckas. Vad är min poäng? Jo att det ligger i människans natur att leta efter mönster och göra extrapoleringar, dvs prognoser av vår omgivning. Extrapoleringar fungerar ibland, men inte alltid. Det visar om inte annat exemplen ovan. Det är faktiskt rätt sällan linjär extrapolation fungerar bra, i synnerhet med det system och tidsspann vi är vana att röra oss med i samhället.

Det är därför vi har utvecklat systemförståelse och modeller som kan göra avancerade projiceringar av framtiden. Man kan inte veta exakt vad som skall ske. Men man kan göra scenarier och beräkna sannolikheter. Och man blir ödmjuk när man inser att världen inte är som ett stort mekaniskt urverk.

Framtiden är inte förutbestämd.

/Martin

Nytt tropiskt lågtryck i Mexikanska golfen

Amerikanska National Hurricane Center skriver att det är 30% sannolikhet att en ny tropisk cyklon utvecklas de kommande dagarna ur det lågtrycksområde som nu finns över Yucatánhalvön. Nedan ser ni hur de formulerar sig.

Man använder versaler i texten, men det är inte för att man skriker ut sitt budskap, utan ett arv från att texten produceras för att skickas ut som telegram och tas emot enkla skrivare och fax.

A BROAD AREA OF LOW PRESSURE NEAR THE EAST COAST OF THE
YUCATAN PENINSULA CONTINUES TO PRODUCE WIDESPREAD BUT
DISORGANIZED CLOUDINESS...SHOWERS...AND THUNDERSTORMS.
A TROPICAL DEPRESSION COULD STILL FORM OVER THE NEXT
COUPLE OF DAYS AS THIS SYSTEM MOVES NORTHWESTWARD AT 10
TO 15 MPH. THERE IS A MEDIUM CHANCE...30 PERCENT...OF
THIS SYSTEM BECOMING A TROPICAL CYCLONE DURING THE NEXT
48 HOURS. REGARDLESS OF DEVELOPMENT...LOCALLY HEAVY
RAINFALL AND GUSTY WINDS ARE POSSIBLE OVER PORTIONS OF
THE YUCATAN PENINSULA DURING THE NEXT DAY OR SO.

/Martin