Vad betyder väl nån grad hit eller dit

För 20.000 år sedan rådde det istid. Klimatet var totalt annorlunda, bland annat var norra Europa täckt av en kilometertjock glaciär och havsnivån hundra meter lägre. Jordens medeltemperatur var ca 4 grader lägre än förindustriell nivå. Det är i dessa perspektiv global medeltemperatur skall ses, som ett mått på klimatologiska förändringar.

Övergången från istid till det som kallas Holocene tog ca 6000 år. Det var under Holocene, från yngre stenåldern fram till alldeles nyss, en period på 11.700 år med förhållandevis stabilt klimat, som människan utvecklade  jordbruk, samhälle, industrier… allt som ingår i vår historiebeskrivning av civilisationen.

Men nu befinner vi oss  i Antropocen, den tidsperiod där människan blivit en geologisk kraft, kapabel att omgestalta hela planeten. Vi har värmt planeten med 1 grad och är på väg att lägga till ytterligare 1-3 grader inom loppet av hundra år. En del förändringar tar år, andra tusen år på sig att komma i ny balans. Det enda vi kan säga med säkerhet är att klimat och väder inte kommer att vara som det varit de senaste 11.700 åren.

Nån grad hit eller dit när det gäller väder gör ingen större skillnad. Men i klimatsammanhang så är temperaturen en KPI, Key Perfomance Indicator, över vad vi har för klimat.

Inte nog med att ett par grader gör väldigt stor skillnad, det händer NU, det går väldigt FORT och det är helt och hållet människans förehavanden som är orsaken.

Jag skriver på en bok, jag har just skrivit ett utkast till en debattartikel och jag förbereder ett par seminarier och möte jag ska ha i veckan. Det är tur att det känns meningsfullt att arbeta. Men jag misströstar också. Det är så mycket kunskap, insikter och tid som har förspillts. Inte bara i onödan, utan med berått mod, planerat. Mänskligheten är sannerligen en konstig filur.

/Martin

36 tankar på “Vad betyder väl nån grad hit eller dit”

  1. Vi är nog tillbaka i pliocen och två grader vid 2040. EPA grunnade redan runt det i sin rapport från 1983.
    https://cfpub.epa.gov/ols/catalog/advanced_brief_record.cfm?&FIELD1=AUTHOR&INPUT1=STEPHEN%20AND%20L.&TYPE1=ALL&LOGIC1=AND&COLL=&SORT_TYPE=MTIC&item_count=34&item_accn=61312

    Tänk om jag själv förstått, redan då. Tänk om alla förstått, redan då.
    Nåja, gråta över spilld mjölk har aldrig funkat, man får göra det man kan när poletten väl har trillat ner.

    2019 ser ut att få hjälp på traven av naturen. Trots att det är den svagaste perioden på året för modellerna runt ENSO så pekar nästan alla statistiska och dynamiska modeller på fortsatta El Nino förhållanden sommaren igenom.
    https://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/GODAS/ocean_briefing_gif/global_ocean_monitoring_current.pdf
    Här senaste från ECMWF:
    https://www.ecmwf.int/en/forecasts/charts/catalogue/seasonal_system5_public_nino_plumes?facets=undefined&time=2019030100,0,2019030100&nino_area=NINO3-4

    Svara
    • Intressant bild som visar på värmen som skapade ett högre vattenstånd världen över kring 4000 år före Kristus.
      I min närmiljö finns avlagringar 7-9 m över dagens strandlinje då Kattegatt låg betydligt högre.
      För 1100 år sen så låg vattenytan ca 20 m under dagens.
      Man skulle kunna tro att det är sötvattensjöar som dämts upp och tömts men avlagringarna visar att saltvattendjur finns i resterna.

      Svara
  2. Hej Martin! Du skriver: ”Vi har värmt planeten en grad …”. Men den halvgradiga ökningen första halvan av 1900-talet , var den också orsakad av CO2-utsläpp. Den temp ökniningen var ju lika snabb som den från 1970 o framåt. CO2-nivån första halvan av 1900-talet var ju inte så hög, 320 ppm?
    Somliga påstår att en födubbling av CO2-nivån ger 1 gr ökn av temp, men vi är ju fortf en bra bit från 560 ppm. Har någon tipping point redan passerats. Eller finns andra krafter som temp höjn första hälften av 1900-talet tyder på?

    Svara
  3. Satt och funderade på om man kunde servera hela den moderna vetenskapen runt AGW med en enda fullt uppdaterad länk.
    Japp: http://greenhousegases.science.unimelb.edu.au/#!/view
    Senaste uppdateringen av CMIP6 (nu i Mars) var v6.2.35. Ingen mystik, inget fritt fantiserande och önsketänkande, bara data med källhänvisningar. Det har å andra sidan aldrig lett till någon anpassning. 🙄

    Another trip down memory lane:
    https://youtu.be/dAyCIaMXzNs
    Det var nio år sedan, en längre version här:
    https://executive.mit.edu/media-video/mitsdm/john-sterman-a-banquet-of-consequences/ymnelsudhxa
    Everybody, soon or late, sits down to a banquet of consequences.

    Svara
  4. Martin, härligt att höra att du fortsatt känner det meningsfullt att arbeta med det du gör. Det är väldigt lätt att misströsta och känna att arbetet för att rädda klimatet är lönlöst. Känner själv den känslan, men man får fortsätta att kriga på.
    Skulle vara intressant att höra vad det är för bok du skriver? När blir den möjligen tillgänglig, så man får läsa något längre av dig än här på bloggen (i all välmening, uppskattar verkligen bloggen)?

    Lasse, vet inte vad du hämtar din information att jorden värmdes en halv grad under första halvan av 1900-talet och att den perioden skulle stå för halva vår uppvärmning sedan förindustriell nivå. Enligt NASA har den absoluta majoriteten av uppvärmningen skett från mitten på 1970-talet fram till idag. Se https://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs/graph_data/Global_Mean_Estimates_based_on_Land_and_Ocean_Data/graph.png

    Svara
  5. Återfaller till gamla synder, länk och citat.
    https://phys.org/news/2019-03-pathways-climate-future-action.html
    The massive analysis shows that meeting that target is exceptionally difficult in all but the most optimistic climate scenarios. One pathway is to immediately and aggressively pursue carbon-neutral energy production by 2030 and hope that the atmosphere’s sensitivity to carbon emissions is relatively low, according to the study. If climate sensitivity is not low, the window to a tolerable future narrows and in some scenarios, may already be closed.

    Svara
  6. I ”Klimatet och människan under 12.000 år” av Fredrik C. Ljungqvist, på sid 17, kan man läsa följande: ”Enligt en seglivad myt, baserad på föråldrad forskning, ska klimatet på jorden ha varit ganska stabilt sedan slutet av den senaste istiden för nästan 12.000 år sedan. Det påstås ofta -felaktigt- att klimatet på jorden ska ha varierat mycket lite under årtusenden innan dagens globala uppvärmning tog fart. I själva verket har jordens klimat hela tiden varierat såväl regionalt som globalt av naturliga orsaker innan människans utsläpp av växthusgaser började påverka det. Klimatförändringarna har dessutom ofta varit snabba och kraftiga”.
    Bara under de senaste ca. 2000 åren har vi den romerska värmeperioden, med en topp för 2000 år sen, (lika varmt som nu) den folkvandringstida köldperioden för 1300-1700 år sen, den medeltida värmeperioden för 750-1200 år sen (lika varmt som nu), lilla istiden för 700-100 år sen, (med kulmen mellan 1570-1710). Den moderna värmeperioden startar c:a år 1900. Och c:a 1980 börjar koldioxiden påverkan på uppvärmningen bli märkbar. Allt enligt F.C. Ljungqvist, tabell och kommentarer sid 18+19.
    Ett ”förhållandevis stabilt klimat” är nog att inte riktigt ha koll på sin klimathistoria, eller också tror du fortfarande på ”hockeyklubban”. Utan att ta ifrån dig att du kan ha rätt om dina spekulationer om ett framtida klimat som är varmare än nu.

    Svara
    • Mycket riktigt så är klimatet inte hugget i sten. Helt naturliga variationer har genom tiderna påverkat såväl ekosystem som människor som befolkat planeten.

      ”Lilla istiden” innebar att Themsen samt Stora och lilla Bält var frusna -på vintern.
      Under riktiga istiden låg det 2000 meter fruset vatten över hela norra Europa. Även på sommaren.

      Variationerna som förkom under Holocene, de senaste 11.700 åren, må ha varit besvärliga. Men de bleknar i jämförelse med den variation som en istid utgör.

      Under en istid är jordens medeltemperatur tre till fem grader lägre än förindustriell nivå. Nu har det blivit en grad varmare. Business as usual innebär ungefär fyra grader varmare inom hundra år. Typ en istid, men åt andra hållet. Mänskligheten, än mindre våra moderna samhällen, har aldrig varit med om något liknande. Inte heller den snabba förflyttningen.

      Svara
    • Får jag också vara med och plocka körsbär?
      Men, inom det här århundradet vi lever i kan vi räkna med en uppvärmning som vi måste gå flera miljoner år tillbaka för att uppleva.
      Ordagrant citat av Fredrik C. Ljungqvist, från morgonpasset i P3 den 24:e November 2017.

      Svara
  7. Apropå Anders och Martins meningsutbyte.
    Logik och sanning har mycket lite med varandra att göra som Chesterton påpekade!

    Ett vanligt argument är att klimatet har förändrats kraftfullt och snabbt tidigare vilket av många förstås som att det är något naturligt och därmed gott. VIsst kan man vara av den åsikten, den är logisk, men berättar inte hela sanningen.

    …följdfrågan som inte ställs, är ”vad betyder det för vår civilisation”.
    För moderjord kan måhända klimatförändringen vara en axelryckning under hennes långa livsvandring, men den kan samtidigt vara den moderna människans slut. Det ena utesluter inte varandra.
    Ordet postmodern kanske får en ny betydelse om 100 år 🙂

    Svara
    • Att se naturen som god och naturliga variationer som goda är väl ett misstag.
      Vi har faktiska katastrofer som kallas naturkatastrofer de är knappast önskade eller goda men ändå naturliga.
      Antalet som drabbas kan vi dock försöka begränsa. Detta sker också vilket syns i statistiken.

      Svara
    • Det håller jag med dig om. Vi skall agera på det som eventuellt kommer att komma, och mer kraftfullt än nu. Men att påstå att klimatet varit stabilt fram till nu, är att vara mycket ovarsam med fakta, hur mycket man än vill banka in i befolkningen att vi måste ändra livsstil, samtidigt som man påför ffa barn kraftig klimatångest. Samtidigt vägrar man att höra på och diskutera med dem som har andra teorier om uppvärmningen, och t.o.m kallar dem förnekare. Det är inte vetenskap, det liknar mer en tro, och för inte forskning eller förståelse framåt. Ett citat igen: Klimathistoriker Fredrik C. Ljungqvist: ”Det är viktigt att komma ihåg att det inte så att det antingen handlar om bara naturlig uppvärmning eller bara människoskapad uppvärmning. Snarare handlar det om en människoskapad uppvärmning som läggs ovanpå en naturlig uppvärmning. Det är alltså inte antingen eller utan både och!” http://www.norstedts.se/nyheter/137041-fn-s-klimatkonferens—4-snabba-till-fredrik-charpentier-ljungqvist

      Svara
      • Du har postat den länken flera gånger nu Anders, variera dig lite eller läs lite mer? Du har nu länkat till vår svenska klimatskam och Dave Burton (båda avlänkade av Martin) samt Svensmark, även framhållit Mörner samt att Anna Wåhlin som inte var oroad via ett tv-klipp. Du kommenterade inte någon av alla kommentarer runt expeditionen hon deltar i nere i Antarktis. Du kommenterade inte heller vart merparten värmen tar vägen och du har viftat bort Martins svar till dig runt strålningsbalansen som en åsikt och trots hans svar till dig ovan så upprepar du att han är ovarsam med fakta. Han ger dig dessutom full rätt att återupprepa samma trollande på sin egen blogg.

        Svara
    • På tal om citat. Här kommer ett till: ”Hej Anders,
      Personligen tror jag en ganska liten del av uppvärmningen under första halvan av 1900-talet hade med mänsklig aktivitet att göra men jag vill inte våga mig på att kvantifiera det”. Kommer från en känd klimathistorisk forskare.

      Svara
  8. Förnekare viftar normalt bort vart merparten av energin tar vägen, samt vetenskapen bakom strålningsdrivning, som åsikter.
    Samma saker som gör att de som jobbar med det här kan uppskatta framtida uppvärmning. Man kunde det 1983 (EPA’s rapport längst upp) och man kan det givetvis nu med.

    2019 ser ut att ramla in runt +1,2°C (GMST) jämfört sent 1800-tal om inte temperaturerna i Stilla Havet dyker, men det finns det inte mycket som tyder på nu. Vi riskerar inom några år att få ett år med 1,5°C och inom ett par decennier ett med 2°C.

    https://www.dalipaintings.com/images/paintings/the-persistence-of-memory.jpg

    Svara
    • Allt är AI överallt idag, begreppet har funnits i över ett halvt sekel men nu säljer det. Som fossiliserad IT-tekniker gillar jag inte ordet eftersom jag fortsatt inte lyckats hitta någon artificiell intelligens, frågan är snarare om det ens finns någon riktig?
      Nu när maskininlärning ramlar in på bred front, så blir det ännu lättare att vifta bort vetenskap som åsikter. Som nyligt exempel:
      Estimating Climate Feedbacks Using a Neural Network
      https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1029/2018JD029223

      Det är rätt väg att gå men det hjälper inte människor att gå rätt väg. Normala människor har fortsatt problem med den fysik som funnits i mer än ett sekel. Inte så konstigt men trots det kan alla vanliga människor ha egna optiska atomur inom tjugo år:
      https://phys.org/news/2019-03-scientists-closer-clock-gps-galileo.html

      Allt riskerar smälta bort ungefär samtidigt, tack vare decennier av organiserad och medveten förnekelse.

      Svara
      • AI är fantastiskt på många sätt och vis, likaså maskininlärning. Det har gjort mycket för att förenkla olika applikationer, tjänster och elektronik. Så underskatta inte AI när det kommer till sådant.

        Däremot kommer det aldrig lösa klimatkrisen, liksom ingen annan teknisk utveckling, om inte utvecklingen skulle ske i en omfattning extremt långt snabbare än någonsin i mänsklighetens historia.

        Det kan dock vara ett hjälpmedel, som kan göra nytta om jordens befolkning ställer om till ett hållbart leverne. Men det är ju först då, när vi ställt om hela samhället, som dessa teknologier gör nytta. Men fram tills dessa så fortsätter vi nyttja AI och maskininlärning i massvis av produkter, som vi många gånger inte ens tänker på. Men som sagt, inget som räddar klimatet!

        Svara
          • Vad menar du med fossiliserad? Tycker epitet inte säger vad man menar, så förklara gärna.

            Att AI inte löser alla problem betyder inte att det inte existerar. Har man t.ex. någon erfarenhet från att utveckla digitala tjänster, som jag har, vet man att AI gör stor nytta.

            Svara
            • Försökte lite skämtsamt referera tillbaka till det jag skrev ovan om mig själv, numer före detta = fossiliserad. 😉
              Tillhör dem som var oerhört fascinerad av månfärderna, lycklig över Atari Pong och överlycklig när ABC-80 kom eftersom man kunde bygga egna små spel. Det var före Bill Gates och Micro-Soft (han skrev faktiskt så i början av 80-talet) började översvämma marknaden med dyra, ihopsnodda och undermåliga programvaror. Blev senare i livet tvungen att arbeta med det pyttemjuk behagade kalla server. Var på den tiden certifierad på Netware av någon underlig anledning, ett serveroperativ som fungerade. Man kunde byta drivrutiner utan att starta om hela servern osv osv. Men vill cheferna ha skräp så får de skräp, samma företag outsourcade senare all support.

              I numeriska modeller används fortfarande Fortran, en dinosaurie i sammanhanget med ett halvt sekel på nacken, dock inte lika fossiliserad som mig själv. 🙂

  9. Borde inte IPCC fokusera mer på högriskscenarier än velourkuddar?

    Apropå CMIP6 och framförallt SSP5:
    https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959378016300711

    Satt och glodde lite i den där. ECS kan vara högre, temperaturen kan vara högre och de tar med fossiler för länge osv, men det som stack mest i ögonen var att de räknar med max befolkning på 8,6 miljarder mellan 2050-2060 för att sedan sjunka till 7,4 år 2100. Vi är nu 7,7 miljarder. På dryga trettio år får befolkningen alltså inte öka med mer än 900 miljoner.

    Svara
  10. Att klimatet varierat ligger som bekant som nummer ett på listan över förnekarmyter och exempelvis lilla istiden utspelades inte globalt heller. Den lilla diskussionen med Karl ovan, där jag nämnde Fortran fick mig att tänka på en fem år gammal kommentar och då framförallt den video den handlade om, som fortfarande är sevärd. Det är då någon som faktiskt vågar sig på att kvantifiera, Gavin Schmidt.

    It’s the whole or it’s nothing.
    https://www.ted.com/talks/gavin_schmidt_the_emergent_patterns_of_climate_change

    Svara
      • Varsågod, framförallt avslutningen är inspirerande:
        There’s a great phrase that Sherwood Rowland, who won the Nobel Prize for the chemistry that led to ozone depletion, when he was accepting his Nobel Prize, he asked this question: ”What is the use of having developed a science well enough to make predictions if, in the end, all we’re willing to do is stand around and wait for them to come true?” The models are skillful, but what we do with the information from those models is totally up to you.

        Förutom EPA’s rapport från 1983 som jag länkade till längst upp, så kunde man 1975 göra det här:
        https://climatecrock.files.wordpress.com/2018/04/broeker500.jpg
        Wally Broeker gick bort i Februari.
        Vi har nu haft nio av de tio varmaste åren någonsin sedan 2005. Videon gjordes 2014, 2018 var ett rekordår i utsläpp, för Oktober-December var de översta 700 meterna i haven de varmaste i NOOA’s register (som sträcker sig bak till 1955).
        2019 har en chans(risk) på tre att bli det varmaste året någonsin.

        Svara
  11. Det är väl ingen som är förvånad?

    3-5°C temperature rise is now ‘locked-in’ for the Arctic
    https://www.unenvironment.org/news-and-stories/press-release/3-5degc-temperature-rise-now-locked-arctic
    Even if the world were to cut emissions in line with the Paris Agreement, winter temperatures in the Arctic would rise 3-5°C by 2050 and 5-9°C by 2080, devastating the region and unleashing sea level rises worldwide, finds a new report by UN Environment.

    Svara
  12. Skulle egentligen kommenterat Davids kommentar från den 12:e ovan, om Chesterton, logik och sanning. Väntade på att signaturen Anders Karlsson skulle replikera men eftersom hen inte gjorde det så kommer det här istället.

    Man hör ofta uttrycket att något är logiskt, underförstått att det är självklart. Sanningen är då att de inte förstår vad logik är och att man även kan använda logik för att uttrycka något helt vansinnigt. Därför måste de som förnekar vetenskap kallas förnekare. Inte för att retas, utan för att det är sant. Hur vet man vad som är sant? Genom att lyfta fram det vi redan byggt med hjälp av vetenskap och som fungerat länge i verkligheten, exempelvis värmepumpar och datorer.
    Alla som sitter på nätet och kommenterar gör det via maskinkod och maskiner, som människan skapat tack vare logik. Det är BASIC(!). Hmm, just det förenklade språket upprörde en gång i tiden purister som tom hävdade att någon som studerat det var helt förlorad och fortsatt obildbar efter det. Det var före Bill Gates. 😀

    Skämt åsido, man använder logik för att avgöra om en slutledning (premiss & slutsats) är logiskt giltigt. Logiken spelar en stor roll inom samtliga vetenskaper. Inom de empiriska vetenskaperna sker ett samspel mellan observationer och logiska resonemang. Inom de deduktiva vetenskaperna är logiken helt avgörande. Alla påståenden (utom axiom) måste bevisas. Ett bevis är en serie av logiska slutledningar från redan kända påståenden (eventuellt axiom). De logiska slutledningsprocesserna utgör en stomme i vår intellektuella verksamhet. Att någon är logisk eller ologisk betyder att hen är skicklig eller mindre skicklig i att dra logiskt giltiga slutsatser. Utan att studera logik kan det ibland vara svårt att skilja en logiskt giltig slutledning från en ogiltig.

    Inte helt enkelt men helt sant, ovanstående hindrar givetvis inte dem som förnekar vetenskap, datorer och kylskåp. De har full rätt att göra så. Men man måste kalla dem förnekare.

    Svara

Lämna ett svar till Trötter Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: