Okay att det är molnigt och regnar ibland, men varför är det så kallt just nu, mitt i sommaren? Här förklarar jag.
/Martin
Tag - värme
När nu den hett (sic!) efterlängtade sommaren äntligen gjorde entré så gjorde den det med besked. “Värmebölja råder”, men vad krävs för att det skall bli det? Och då menar jag inte hur låg- och högtryck skall röra sig utan rent krasst, vilken temperatur som definierar “värmebölja”.
Det är klart att det måste vara varmt, men hur varmt? Och hur länge?
Låt oss börja med den beskedligaste formen av värmedefinition, “Högsommar”. För att det skall vara högsommar så skall det vara varmare än 25° någon gång under ett dygn.
För att det skall vara en värmebölja så skall det vara varmare än 25°, fem dygn i sträck.
Med det florerar flera definitioner av värmebölja, inte bara globalt eller ens i Sverige, utan även inom SMHI. För fjällen så räcker det tex med “i närheten av 25°”.
Rätt intressant är att WMO (World Meteorological Organization) definierar värmebölja enligt att det skall vara fem dagar i sträck med högsta dagstemperatur mer än 5° över den för årstiden normala under perioden 1961–1990.
Enligt den definitionen så kan det förekomma en värmebölja när som helst på året, även mitt i vintern. Bara temperaturen överstiger genomsnittet med minst fem grader, fem dygn i sträck.
Till vänster: Medelvärde av årets högsta temperatur under perioden 1961-2012. Till höger: Skillnad mellan årets högsta temperatur 1961-1990 fram till 1991-2012. Från SMHI.
Eftersom det kan vara besvärligt med värme, och sannolikheten för detta har ökat i takt med klimatförändringarna, så har SMHI infört kriterier för när det utfärdas varningar relaterade till värme.
Specifikt meddelande, eller varning, om värme utfärdas enligt:
- Man utfärdar meddelande om höga temperaturer om prognoserna visar på maxtemperaturer på minst 26° tre dagar i följd.
- Man utfärdar en klass 1-varning (den lägsta på den tre gradiga skalan) för mycket höga temperaturer om prognoserna visar på maxtemperaturer på 30° tre dagar i följd.
- Och man utfärdar en klass 2-varning för extremt höga temperaturer om prognoserna visar på maxtemperaturer på 30° fem dagar i följd. alternativt 33° tre dagar i följd.
Mer information om värmeböljor finns på SMHI:s faktablad nr 49, 2011.
/Martin
Hur varmt kan det bli? Från ena ytterligheten till den andra. Kallt och regnigt i maj och juni, varmt och torrt i juli. Två ytterligheter som medeltal landar på “normalt”. Är det normalt?
Det förefaller som om vädret “hakar upp sig”. Antingen kallt och regnigt eller varmt och torrt. Den analysen håller inte bara här utan även på andra platser. Men jag tänkte inte orda så mycket mer om klimatförändringar i denna artikel utan sparar det till förmån för vädret.
Jag har i dagarna gjort intervjuer för olika tidningar. I förrgår var det frågor i stil med: “Varför är det så kallt?”, I går var det: “Vart skall man resa för att få värme?” Idag var det “Hur varmt kan det bli?”
Jag tipppar att nästa frågeställning kommer att vara “Hur länge stannar värmen?”
Bilden ovan antyder något som kan verka osannolikt varmt med tanke på hur tex midsommarvädret varit. Men om juni var kall så ser juli ut att inledas med högtryck, sol och värme. Lika mycket värme som det tidigare var kyla. Och det är ju ändå mitt i sommaren.
Prognoser pekar på att det skall bli mellan 25 och 30 grader i stora delar av Sverige om ungefär en vecka, typ torsdag-fredag-lördag, dvs i inledningen av juli.
Får se hur länge det håller i sig, hur mycket löpsedlar det blir, hur glada alla blir och hur lång tid det går innan folk börjar resonera om hur man skall göra för att svalka sig när det blir för varmt. 😉
Om du gillar värme och sol: Boka ingen resa söderut just denna vecka, du kan troligen lika gärna stanna hemma och få samma sol och värme. Men enklare och till betydligt lägre kostnad.
Summering: Torsdag den 2:a juli är Högtrycket här. Det ser ut att bli över 25 grader över stora delar av landet. Det kan nog nå upp till 30 grader på en del platser. Sedan tar det ännu någon vecka innan det är varmt i badvattnet.
/Martin
Som påpekades av “Trötter” så har även vi vi Sverige fått slut på färger för att markera värme.
Det blev en stor nyhet när Nationella vädertjänsten i Australien tvingades införa nya färger under värmeböljan för två år sedan. Då handlade det om absolutvärdet av temperaturerna som passerat +50 grader Celsius och att färgskalan som indikerar temperaturer “tog slut” med färgen mörkröd vid +50. Man löste det genom att lägga till vinröd och rosa för temperaturer över 50 grader.
Grafik från SMHI samt The Guardian.
Här hemma i Sverige har vi en blekare variant av samma problem. Nu handlar det om den relativa avvikelsen. Dvs hur mycket varmare, eller kallare, är det jämfört med den för årstiden normala temperaturen.
SMHI:s skala räknar hela grader och sträcker sig +/- 10 grader. Men som synes så räcker den inte till.
Vid ett par dagar hittills under 2015 så var det för varmt för att skalan skulle kunna illustrera temperaturavvikelsen. (1, 2, 3, 7, 16, 17, 26, 28, 29, 30 januari samt 6, 7, 9, 10, 11, 12, 21 och 24 februari).
Har det inte varit så kallt att skalan inte räckt till under samma tid? Jo ett par dagar, men inte lika många. (Den 12, 19, 20, 21, 22 och 23 januari samt 4 februari.)
Har det här något med klimatförändringar att göra? Låt mig först konstatera att det inte är ett bevis för klimatförändringar. Däremot är det en konsekvens av dem. Det är inte överraskande att det blir fler varma dagar än kalla dagar om man beaktar att klimatet förändras och hur det sker.
Hansen och Sato skrev om detta 2012, bland annat i en artikel på NASA kallad “The New Climate Dice: Public Perception of Climate Change”. samt i PNAS i en artikel med rubriken “Perception of Climate Change“.
När det är extremt varmt så är det inte svårt att dra kopplingar till klimatförändringar, men “extremt varmt” tenderar av naturliga skäl till att inträffa främst under sommaren. Hur är det alla andra årstider? Jo även då kan det vara “extremt varmt”, men det måste då sättas i relation till vad som är normalt för den årstiden.
Det är det som Hansen och Sato gör. Man illustrerar det med att jämföra vilka temperaturer det brukade vara på en massa platser (alla väderstationer över norra halvklotet), med vad det har blivit.
Man räknar avvikelsen i “standardavvikelser” eller normalfördelning. Det kan användas som ett mått på sannolikheten för hur vanlig en företeelse är. Se mer på Wikipedia. Ca 70% av händelserna inträffar inom +/- en standardavvikelse. 99,74% inträffar inom +/- tre standardavvikelser.
Det visar sig att det som var extremt ovanligt under perioden 1951-1980, temperaturer tre standardavvikelser bort, numera (2001-2010) inte alls är ovanligt. Sannolikheten för extrem värme har gått från 0,13% till 10% (det vinröda fältet till höger under grafen).
Det skall därför inte vara förvånande att vintern är varm, att våren kommer tidigt eller att sommaren kan bli het. Men vi behöver uppdatera väderkartorna med relevanta färger för att illustrera detta
/Martin
Värmen håller i sig ett tag till.
Med anledning av det så har SMHI nu utfärdat en klass 2 varning för värmen. Den gäller eftersom det väntas vara över 30 grader dagtid, minst fem dygn i sträck (räknat från första dagen med värmen).
Det kommer att fortsätta vara varmt i alla fall fram till och med lördagen. Därefter ser det ut att bli lite svalare, men inte kallt. Istället för 30 grader så blir det omkring 25 grader.
Det kan, och kommer att, bildas värmeåskväder. Inte överallt, men på en del platser. Idag torsdag är det främst norra Svealand och södra Norrland som ser ut att få regnskurar. Det kan även förekomma åska.
Jag vill även varna för att faran för bränder i skog och mark har ökat i takt med att det varit varmt och torrt, det är trots allt mer värme och över större ytor än det är regn.
Ta det lugnt i värmen, sök skugga och svalka. Drick mycket vatten.
/Martin