Tag - Paris

Möte med Klimatsvaret CCL Sverige

Jag har just avslutat ett inspirerande möte med delar av Klimatsvaret CCL Sverige. Vi träffades bland annat för att diskutera metoden ”Fee and Dividend” som den amerikanska moderorganisationen Citizens Climate Lobby arbetar med. Behöver man anpassa de till Svenska förhållanden eller hur når man bäst det övergripande målet att minska människans påverkan på klimatet?

Från Klimatsvaret CCL Sverige kom Ingela Bollgren (pensionerad barnläkare), Ann Helleday (pensionerad psykolog), Eva Bergenstråhle (pensionerad lärare) och Matts Hjertqvist (pensionerad tandläkare). De hade alla sina egna berättelser om varför de engagerar sig i klimatfrågorna, men jag kan se ett par gemensamma faktorer. De har pensionerat sig från yrkesroller med specialistkompetens, de har barnbarn och de känner ansvar. En annan gemensam sak är att de inte har särintressen när det gäller framtiden. De är snarare generalister: de vill vända negativa trender och göra världen lite bättre. De inser att klimatet är en ödesfråga som inte går att sopa under mattan.

Mänskligheten har problem, och får allt mer problem, med förändringar av klimatet. Vid vet att det till stor del orsakas av utsläpp av koldioxid som i huvudsak kommer från brytning av fossilt kol (som legat tryggt i marken i miljontals år), men även till följd av avskogning. De ackumulerade historiska utsläppen kommer till 2/3 från fossilt kol och 1/3 från skogsskövling. (Utsläppen just nu är ca 4/5 fossilt och 1/5 skogsskövling.)

Parisavtalet är på väg att införlivas. På pappret. Men i verkligheten går det alldeles för långsamt.

Vi förstår att vi kraftfullt måste dra ner på både fossilt kol och skogsskövling. Vi inser att det inte låter sig göras utan att ersätta energin med annan energi. Förvisso finns det förnybar energiteknik, men utbyggnaden av den går för långsamt (även om den accelererar just nu).

En metod att få marknaden att inte bara öka tillgången på den förnybara energin (det i sig gör ingen nytta för klimatet) utan även att minska på utsläppen av fossilt kol och skogsskövling (som är problemet) är att införa ekonomiska incitament. Om man vill subventionera det som är bra eller lägga på avgifter/skatter på det som är dåligt är en smaksak. Priset måste differentieras i alla fall.

Först något om vad ”Fee and Dividend” handlar om. Det är en metod som går ut på att belägga källan till fossila kolväten (olja, kol och naturgas) med en successivt stigande avgift som sedan delas ut till allmänheten.

Ovanstående mening innehåller tre väsentliga satser som kan behöva förtydligas:

1. Avgift på fossilt kol vid källan. Helst vid kolgruvan/olje/gasriggen, men i Sveriges fall kan det ske vid införseln av oljan/kolet/gasen på Svenskt mark. Marknadskrafterna kommer sedan att föra denna kostnad vidare till slutkonsumenterna. (ja det blir dyrare att använda fossil energi än förnybar energi)
2. Successivt stigande avgift. Marknaden och konsumenter behöver kunna anpassa sig och förutsäga vad som skall ske i framtiden. Avgiften är därför förhållandevis låg i början, men stiger sedan på ett förutsägbart sätt.
3. Utdelning. Pengarna som kommer in skall delas ut till allmänheten (inget får användas till administration eller liknande). Alla vuxna får var sin andel. Man kanske kan diskutera om barn skall få en halv andel. Utbetalningarna kan ske en gång i månaden.

Syftet är att fasa ut fossil energi. Att bara be folk sluta använda den fungerade tydligen inte. Och för att entreprenörer och etablerade aktörer på marknader skall våga/kunna satsa på hållbara ersättningar behöver de förutsägbarhet om att deras investeringar kommer att möta marknadens/konsumenters efterfrågan. Observera att detta inte bara gäller priset på bensin eller diesel utan alla produkter och tjänster som har fossilt kol i sig.

Avgiften och utbetalningen kommer att medföra att det blir dyrare att använda fossila råvaror eller tjänster/produkter som skapats med nyttjande av fossilt kol. Men samtidigt betalas ju 100% av avgiften tillbaka till medborgarna. För den som ligger på en genomsnittlig förbrukning är detta ett nollsummespel. Men för den som förbrukar mer än genomsnittet ökar kostnaderna. Den å andra sidan som ligger under den genomsnittliga fossilförbrukningen kommer att få mer pengar i plånboken varje månad.

Japp, det blir en omfördelning av pengar, från den som förbrukar mycket fossilt kol (oavsett hur) till de som inte använder fossilt kol. Den senare gruppen kommer att bli ”vinnare” och har plötsligt mer pengar att röra sig med.

Dessa pengar kan hen spendera och på så sätt sätta lite mer snurr på hjulen i svensk ekonomi. Och nej, det kommer inte att bli på miljöförstörande produkter, dessa har ju redan blivit dyrare. Men pengarna kommer att användas på produkter och tjänster som tillför mervärde utan att påverka klimatet eller ekosystemen negativt.

Det hela är faktiskt rätt så finurligt. I USA har organisationen Citizens Climate Lobby drivit frågan sedan 2008 och har nu 35.000 medlemmar.

Kanada kommer att införa 2/3 av ovanstående, en stigande avgift på utsläpp. 10 Kanadensiska dollar per ton CO2 år 2018 som stiger till 50 år 2022. Premiärminister Justin Trudeau sade i måndags:

“There is no hiding from climate change. It is real and it is everywhere. We cannot undo the last 10 years of inaction. What we can do is make a real and honest effort – today and every day – to protect the health of our environment, and with it, the health of all Canadians.”

Han argumenterar vidare för att detta kommer att ge Kanada en komparativ fördel när det gäller att bygga en renare ekonomi, stimulera marknaden att utveckla metoder att minska utsläpp och skapa hundratusentals nya jobb. Samt för att uppfylla Parisavtalet och undvika allvarliga klimatförändringar. Läs mer i The Guardian och på CCL.

Vi har ju i Sverige redan ett par decenniers erfarenhet av avgifter på utsläpp och vi om någon nation har visat att skatter på utsläpp av koldioxid inte är någon katastrof för ekonomin. Tvärtom medför det faktiskt inte bara minskade utsläpp utan även ökad innovation och välfärd på ett sätt som inte tär på naturens resurser i samma utsträckning som andra länder som väljer att låta företag och individer förorena utan att betala för det.

Ekonomiska incitament fungerar.

Det ytterligare finurliga med ”Fee and Dividend”, eller Avgift och Utdelning som Klimatsvaret CCL Sverige kallar det, är att det blir en omfördelning av pengar i samhället som samtliga politiska partier kan ställa sig bakom.

Just det här med politik är en väsentlig sak för CCL och Klimatsvaret. Man vill ge politiker stöd för att införa vettiga incitament. Och som lobbyorganisation skiljer de sig från många andra genom att inte driva sina egna särintressen utan att värna om intressen i mänsklighetens namn.

/Martin

Tack Vasakronan och Anna Denell för lån av lokaler.

Det finns grader i klimatsystemet

Ljus och värme är i vårt normala språk metaforer för något bra. Men när det gäller Arktis så är det tvärtom mörker, kyla och framför allt is vi vill ha. I alla fall om vi uppskattar det stabila klimat som varit bidragande faktor till utvecklingen av den mänskliga civilisationen.

Men vi står inför oöverblickbara risker i och med förändringar av klimatparametrar som är mycket nära, eller redan förbi, återkopplingar som i sin tur leder till förändringar utanför mänsklig kontroll eller tillräcklig kapacitet att parera.

Insatsen är enorm. Framtiden är mer obekant än någonsin. Men ett vet vi: Naturen kommer inte att se ut som den gjort de senaste tiotusen åren. Förändringarna går snabbt och de flesta är irreversibla, det går inte att backa eller ångra sig.

fig-1-a-better-graph-620x442

Globala medeltemperaturen 1880 – aug 2016.

Det är inte ett nollsummespel, förlusterna, såväl individuella som samlade, kommer att vara större, längre och drabba fler, än den relativt korta period av förnekelse och cynism som lagt grunden för klimatförändringarna.

Forskare har varnat för konsekvenserna av klimatförändringar i decennier men samhället som helhet har tittat åt andra håll. Vi har missat många avtagsvägar från fossilvägen som är ett sluttande plan.

Det skall inte överraska någon att vi nu står på tröskeln till en helt ny situation inte bara för mänskligheten utan även geologiskt. Det här senare, det geologiska perspektivet, det kan man kanske strunta som vanlig snubbe, men det är viktigt för det säger oss något om hur stora förändringar som kan stå för dörren.

Man skall inte måla fan på väggen och det gäller att vara positiv. Men å andra sidan så är det precis den mentaliteten som har lett oss fram till den här ohållbara situationen vi nu befinner oss i. Forskare, och även tunga politiker, har känt till situationen i decennier. USA:s president Lyndon Johnson sade tex redan 1965 att ”This generation has altered the composition of the atmosphere on a global scale through radioactive materials and a steady increase in carbon dioxide from the burning of fossil fuels.”. Det är mer än 50 år sedan. Då hade det varit lätt, nu är det svårare. Men det sura äpplet är det bara att tugga i sig.

Klimatforskaren Roger Revelle skakar hand med Lyndon Johnson i Ovala rummet. Credit: Roger Revelle Papers, Special Collections & Archives, University of California, San Diego.

Klimatforskaren Roger Revelle skakar hand med Lyndon Johnson i Ovala rummet. Credit: Roger Revelle Papers, Special Collections & Archives, University of California, San Diego.

Om vi verkligen menar allvar med Parisavtalet och ambitionen att begränsa uppvärmningen till 2°C, helst max 1,5°C, så är det mycket bråttom att agera. Med nuvarande förbrukning av fossilt kol (olja, gas och stenkol) så har vi 20 respektive 5 år kvar innan förbrukningen skall vara nere på noll (0) användande av fossilt kol. Alltså inget mer diesel, bensin, gas, kolkraftverk. Dvs hela dagens maskinpark av bilar, traktorer, flygplan, kolkraftverk, olje-, gas- och koluppvärmning samt elproduktion, gödselproduktion (använder naturgas) mm måste då rimligen stå still.

Sannolikheten för att vi skall göra det?

Det är därför som vi behöver enorm energieffektivisering, en massiv utbyggnad av förnybara energikällor och förberedelser för klimatförändringar som är oundvikliga.

Det senare exemplet ovan, förberedelser, omfattar givetvis infrastruktur, extremväder, sjukvård, livsmedel, vatten mm. Men framför allt handlar det om juridiska och humanitära förberedelser. Torka, översvämningar, jordskred och missväxt lägger ytterligare stress och lidande för individer och samhällen och bidrar även till folkvandringar. Hur hanterar vi det? Har det visat sig att vi är bra på det?

Tillbaka till Parisavtalet. Jag vill poängtera att varken 2 eller 1,5° är någon form av söndagspromenad. Förhistoriska data indikerar att varje grads förändring motsvarar mellan 10 och 20 meter förändring av havsnivån. Meter!

Det tar i och för sig tid för isarna att smälta, säg omkring 2000 år innan havsnivån stabiliseras. Men under den tiden så kommer alltså havsnivån att stiga, långsamt och snabbt. Det har den gjort förut, utan människans medverkan, och det kommer den att göra igen. Städer som Miami, New Orleans, London, Singapore, och många fler kommer att bli översvämmade inom, säg, hundra år. Humanitärt är det Bangladesh som ligger risigast till. Redan vid en halvmeters havsnivåhöjning berörs ett par miljoner människor. Vid 1,5 meter så handlar det om 20-30 miljoner människor.

Modell av Bangladesh från NY Times.

Modell av Bangladesh lågland från NY Times.

Lägg därtill att ett varmare hav kommer att kunna mata ännu mer energi till tropiska cykloner. Och dessa kommer att kunna uppträda längre norrut respektive söderut, dvs närmare polerna, i samband med att havet blir varmare även här. Det berör inte bara Bangladesh.

Hur mycket kommer då havsnivån att stiga med? -Räkna med 1-2 meter havsnivå innan 2100, men uteslut inte högre nivåer. Och klimatet forsätter givetvis att förändras även efter år 2100. Havsnivån reagerar inte lika snabbt som temperaturen i luften. Men havsnivån fortsätter å andra sidan att stiga hundratals år efter att temperaturen i luften har stabiliserats.

Vad skall vi göra, ge upp?

Nej varför då? Det var länge sedan det fanns så mycket otroligt meningsfullt att göra som just nu! Men misstolka inte budskapet. Det går inte längre att undvika stora förändringar och klimat, ekosystem och samhället.

Om vi inte menar allvar med Parisavtalet och alla andra åtaganden, då är det ännu mer resurser som behöver läggas på att förbereda sig för oöverskådliga förändringar och stress på våra samhällen.

Hur det är i helvetet har jag ingen aning om. Men det finns grader också i klimatsystemet och det gäller att det inte blir för många. Varje tiondel gör skillnad och det gäller att vrida ner termostaten i tid.

/Martin

Intervjuad av Biståndsdebatten i Almedalen

Almedalen pågår för fullt och det är ett enormt mingel med både högt och lågt. I nedanstående inslag blir jag intervjuad av organisationen Biståndsdebatten. Frågorna rör klimat, havsnivå, anpassning, Parisavtalet och angränsande områden.

Denna och andra intervjuer som organisationen Biståndsdebatten genomfört finns också på deras hemsida.

/Martin

Seminarium med EU Kommissionen på Lunds Universitet

Sitter nu på tåget hem från Lund där jag på uppdrag av EU Kommissionen har modererat ett seminarium. Seminariet är det andra i en serie om fyra där EU Kommissionens besöker universitet för att informera om sitt arbete.

Från EU Kommissionens program:

13:00- 14:00 Inledningsanförande & Klimatseminarium: vägen framåt efter klimatkonferensen i Paris.

Anföranden om resultaten, paneldiskussion samt publikfrågor om resultaten vid klimatkonferensen COP21 i Paris och vägen framåt för att realisera den nya, gemensamma klimatplanen.

Paneldeltagare är Hanna Lidström, nationellt språkrör Grön Ungdom, Milan Obradovic, kommunalråd (S) Malmö, Jakob Skovgaard, klimat & miljöforskare vid LU och Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionen i Sverige.

Moderator: Metrologen Martin Hedberg, Vädercentralen.

EU-dagen inleddes med att Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU Kommissionen i Sverige, presenterar eftermiddagens program. Därefter gav jag en kort överblick av klimatsituationen och lite av den vetenskapliga bakgrunden. Det är ju trots allt det som ligger till grund för den prekära situation vi befinner oss i.

Eftersom det bara skulle vara en kort introduktion så var jag tvungen att sålla rätt hårt i vilka delar och bilder jag skulle använda för att illustrera klimatet. Jag hade lovat att prata 7-8 minuter, men tror nog att det blev närmare tio. 🙂

Jag hann ändå att tala om:
– Istider, Vostok ice core,
– Återkopplingar (temperatur-hav-koldioxid och glaciärer-albedo),
– Temperaturrekord 2014, 2015 och de gångna månaderna,
– Vinterns värme över Sibirien/Arktis
– Cold-spot på norra Atlanten (Avsmältning och Golfströmmen) och runt Antarktis,
– Koldioxid -800.000 år, Keeling och att vi nu ligger +400 ppm,
– Kolets kretslopp och människans bidrag,
– Källor och sänkor av CO2 (skogsskövling och fossilt kol, Atmosfär, fotosyntes, biomassa och hav).
– Försurning av haven och påverkan på ekosystem
– Radiative forcing (naturlig och antropogen påverkan, övriga växthusgaser, aerosoler, albedo…),
– Att merparten (>90%) av värmen hamnar i haven, men vi pratar mest om de ca 2% som värmer luften,
– Havsnivåhöjning på skalan tusentals år, såväl sedan senaste istiden (-120 m) och vad vi har förbundit oss till vid olika utsläppsnivåer (10-50 meter).
– Stranded assets.
– Solenergi.
– SDG, Sustainable Development Goals.
– Och en sammanfattning av Parisavtalet.

Därefter bjöd jag upp paneldeltagarna på scenen och vi påbörjade diskussionen om vägen efter Parisavtalet. Vi hann även med en del frågor och integration från/med publiken med hjälp av Slido som publiken loggade in sig på.

Mina frågor/diskussionen handlade om:

– Deltagarnas bild av förhandlingarna i Paris
– Vad har vi mandat att göra?
– Vad har vi skyldighet att göra?
– Hur skall vi mobilisera tillräcklig stor del av samhället?
– Vad är ”tillräcklig stor del”?
– Finns det en gemensam ”klimatplan” efter Paris?
– Vad gör man konkret i tex Malmö?
– Hur kan man sprida goda idéer till andra kommuner?
– Vad finns det för risker förknippade med avtalet?
– Vad finns det för möjligheter förknippade med avtalet?
– Vilka är nyckelspelare i samhället?
– Hur skapar man incitament till en positiv och nödvändig förändring?

Timmen gick fort, men/och jag tror att vi hann med en hel del. 🙂

Selfien tog jag i trappan upp till föreläsningssalen under föreläsningen efter mig. Trapphuset påminner mig om Eschers grafik. Kanske finns det någon symbolik att hämta i det? Förhoppningsvis var seminariet tänkvärt och belysande men inte förvirrande.

Escher: Convex and Concave

Escher: Convex and Concave

 

Escher Staircase

Escher Staircase

Jag, och många med mig, slungas mellan hopp och förtvivlan när man resonerar kring klimatfrågor. Å ena sidan så har det verkligen tagit fart i rätt riktning. Och det på ett mycket mer genomarbetat och seriöst sätt än förra gången för ett par år sedan, med tex näringslivets hållbarhetsarbete, insikter hos beslutsfattare, teknologiska framsteg och ekonomiska incitament (tex priset på solceller).

Å andra sidan visar vetenskapen på att situationen (föga förvånande) är ännu mer allvarlig än vad politiker och andra beslutsfattare tycks tro. Trots att människans utsläpp av koldioxid har planat ut så accelererar koncentrationen i luften. Temperaturen ökar, Havsnivån stiger, glaciärerna smälter, havens försurning fortsätter…

Jag tror att jag tar och avslutar med några visdomsord från Parisavtalet:


Recognizing that climate change represents an urgent and potentially irreversible threat to human societies and the planet and thus requires the widest possible cooperation by all countries, and their participation in an effective and appropriate international response, with a view to accelerating the reduction of global greenhouse gas emissions,

Acknowledging that climate change is a common concern of humankind, …

/Martin

Alan AtKisson about the SDG

Have you heard about the SDG:s, the Sustainable Development Goals ?

Weather or not, it is time to make yourself more familiar with them. There are 169 sustainability-related targets grouped into 17 major categories. It is about our future.

The global agreement was signed at the UN September 25, 2015.

Last Thursday, I did an interview with Alan AtKisson, Scientist, consultant and musicians about the SDG:s (and his music video, but that will be another blog post). Here you can listen to a hopeful, committed and constructive person with knowledge of the negotiations that led to goals.

[soundcloud url=”https://api.soundcloud.com/tracks/242305121″ params=”auto_play=false&hide_related=false&show_comments=true&show_user=true&show_reposts=false&visual=true” width=”100%” height=”450″ iframe=”true” /]

Want to know more about Alans work and the result of his co-operation with other organisations to help society transform to sustainability? Check out their website 17goals.org.

Here are the Sustainable Development Goals:

Goal 1. End poverty in all its forms everywhere
Goal 2. End hunger, achieve food security and improved nutrition and promote sustainable agriculture
Goal 3. Ensure healthy lives and promote well-being for all at all ages
Goal 4. Ensure inclusive and equitable quality education and promote lifelong learning opportunities for all
Goal 5. Achieve gender equality and empower all women and girls
Goal 6. Ensure availability and sustainable management of water and sanitation for all
Goal 7. Ensure access to affordable, reliable, sustainable and modern energy for all
Goal 8. Promote sustained, inclusive and sustainable economic growth, full and productive employment and decent work for all
Goal 9. Build resilient infrastructure, promote inclusive and sustainable industrialization and foster innovation
Goal 10. Reduce inequality within and among countries
Goal 11. Make cities and human settlements inclusive, safe, resilient and sustainable
Goal 12. Ensure sustainable consumption and production patterns
Goal 13. Take urgent action to combat climate change and its impacts*
Goal 14. Conserve and sustainably use the oceans, seas and marine resources for sustainable development
Goal 15. Protect, restore and promote sustainable use of terrestrial ecosystems, sustainably manage forests, combat desertification, and halt and reverse land degradation and halt biodiversity loss
Goal 16. Promote peaceful and inclusive societies for sustainable development, provide access to justice for all and build effective, accountable and inclusive institutions at all levels
Goal 17. Strengthen the means of implementation and revitalize the global partnership for sustainable development

The details and a lot more about the SDG:s is to be found at the UN website for the SDG.

/Martin

Klimatåret 2015

2015 kommer att gå till historien som ett klimatintensivt år med flera viktiga händelser. Det som ligger färskast i minnet är kanske COP21, klimatförhandlingarna i Paris. Men många andra, inte lika muntra, händelser har också präglat året.

Med det i bagaget undrar man hur 2016 kommer att gestalta sig.

Men först en tillbakablick. Det får bli det stora händelserna, men ha i minnet att det finns många andra dramatiska historier som inträffat under det gångna året.

COP21 in ParisParis, COP21. Den 12 december kunde Frankrike utrikesminister, Laurent Fabius, konstatera att man funnit en överenskommelse som var ”differentiated, fair, durable, dynamic, balanced and legally binding”. Den som vill studera detaljerna finner det 31-sidiga dokumentet här (pdf som öppnas i nytt fönster).

Avtalet beskrivs som en enorm framgång, men det är främst i perspektiv av tidigare uteblivna framgångar. Det är många länder som skall bli överens (konsensus gäller) och det är lätt får något land med särintressen att obstruera.

Själv känner jag att det var bra att man fick något på pränt och att man kunde uppleva att världen står samlad för att lösa våra gemensamma problem. Men…

Det är samtidigt märkligt att man beskriver det som en framgång när man inte ens nämner det som skapar merparten av problemen, fossilt kol. Jag undrar dessutom om man skall skratta eller gråta över att vi avtalar om något som vi inte direkt kan kontrollera (atmosfärens medeltemperatur), men att vi  undviker att nämna det vi faktiskt kan påverka (våra gemensamma utsläpp av växthusgaser, i grunden genom mängden fossilt kol vi bryter).

co2_data_mlo

Koncentration koldioxid. (NOAA)

CO2. Tiden med en koldioxidhalt under 400 ppm (miljontedelar) är förbi. Under senaste istiden var den 180 ppm. Förindustriell nivå (dvs normal nivå) var 280 ppm. För att undvika risker för tipping points, irreversibla klimatförändringar och katastrofer så bör vi hålla oss under 350 ppm. Nu är vi alltså uppe på 400 och det stiger med drygt 2 ppm/år. Och hastigheten ökar.


El Niño. Det kombinerade havs- och atmosfärsfenomenet som påverkar vädret över hela planeten är rekordkraftig. De förhärskande vindarna på Stilla havet är västliga (blåser österut) och varmt vatten samlas längs med ekvatorn i östra Stilla Havet. Det påverkar fisket, korallblekning, orkaner, nederbörd, torka och monsuner i större eller mindre grad över hela planeten.

År 2015 kommer att bli varmare än det tidigare rekordåret 2014. (NOAA)

År 2015 kommer att bli varmare än det tidigare rekordåret 2014. (NASA)

Mer än en grad (1°C) varmare än förindustriell nivå. Vi har just genomlevt det varmaste året i historien, ja troligen det varmaste sedan värmeperioden före förra istiden. Näst varmast var 2014.

Vad kommer då att ske under 2016? Personligen tror jag att vi kommer att se fler klimatrelaterade katastrofer, flyktingar och kanske ännu en sommar med rekordvärme över västvärlden, typ som det var i Europa 2003 och i Ryssland 2010.

Vi kommer att se fler skogsränder, översvämningar och stormar. Men också att solceller, vindkraft och annan förnybar energi och teknologi tar fart.

Investerare, fonder och placerare kommer att tala allt mer om Hållbara Investeringar, Ansvarsfulla Investeringar mm.

Jag tror dock att det krävs mer än detta för att människan på allvar skall inse vart vi är på väg och va som krävs för att förhindra irreversibla katastrofer och obehagliga förändringar.

/Martin

NASA visar nya värmerekord i november

I måndags presenterade NASA sin senaste månadsrapport över globala temperaturer. Det var ingen munter läsning. För andra månaden i rad noteras över en grad högre temperaturer än referensperioden 1951-1980.

Även enligt Europeiska Centret ECMWF blev det ett ännu en varm månad.

Löpande tolv-månaders medelvärde av globala medeltemperaturen globalt respektive över Europa jämfört med 1981-2010. De mörkare linjerna är respektive års medelvärde.

Löpande tolv-månaders medelvärde av globala medeltemperaturen globalt respektive över Europa jämfört med 1981-2010. De mörkare linjerna är respektive års medelvärde. Källa Copernicus.

 

Därtill kan man nu med 99.999% sannolikhet slå fast att 2015 kommer att bli ett ännu varmare år än rekordåret 2014.

Hallå alla tvivlare som för något år sedan skrek sig hesa över att temperaturen hade ”planat ut”, ”att det hade slutat bli varmare” och annat humbug. Var är ni nu? Ni kanske gömmer huvudet i den varma sanden och hoppas på en kall fläck någonstans, en snöboll till i senaten eller något annat halmstrå som till slut bara kommer att vara bleka löjliga minnen.

Jag gjorde en liten animering av NASA:s månadskartor mellan december 2014 och november 2015 som kan ses i videon nedan.


Förutom att det är rekordvarmt så vill jag poängtera två saker som syns på kartorna, dels den väl utvecklade El Nino över östra Stilla havet, dels den blå fläcken på norra Atlanten, söder om Grönland.

El Niño är den kraftigaste man uppmätt hittills. Den blå fläcken söder om Grönland är till stor del smältvatten från Grönlandsisen som rinner ut och lägger som som ett lager över det salta Atlantvattnet. Skall vi ta och fundera lite på hur det kan påverka golfströmmen…

Globala temperaturavvikelser i november 2015 jämfört med referensperioden 1951-80. Källa: NASA.

Globala temperaturavvikelser i november 2015 jämfört med referensperioden 1951-80. Källa: NASA.

Det här är inte bra.

Men förhandlingarna i Paris gick ju vägen. (lite ironi där). Jo det gick bra givet hur det hade kunnat gå, men det är inte så att vi har löst klimatproblemen eller kommer att kunna undvika översvämningar, skogsbränder, värmeböljor, försurning, havsnivhöjningar, missväxt och annat för att vi ”lyckades” på COP21 i Paris. Men det är en början på en lång resa som kommer att kantas av dispyter och katastrofer.

För Europa lite mer specifikt så blev det ett temperaturöverskott på ett par grader.

Temperaturavvikelse enligt ECMWF för november 2015 relativt perioden 1981-2010

Temperaturavvikelse enligt ECMWF för november 2015 relativt genomsnittet för november månad under perioden 1981-2010. Källa Copernicus.

Hur som helst så kan man roa sig med att vi som upplyst generation får vara med om en riktigt stor show på en planetär skala så omfattande att den kan observeras från yttre rymden. Jo, det syns faktiskt från rymden, i och med förändringar av den långvågiga värmestrålningen från jorden, att vi håller på att gå igenom omfattande klimatförändringar här på planeten.

God och glad grön jul på er alla.

/Martin

Jag vill inte vara pessimist, men…

…det går inget vidare i Paris. Och just nu är det en hårfin skillnad mellan realism och pessimism.

Dels kommer man inte överens om hur man skall formulera avtalet. Det är finansiering, vilka länder som skall tillhöra vilka grupper (vilka har olika åtagande och förmåner och en del annat.

Men framför allt så är man inte konsekvent. Man bestämmer sig å ena sidan för att begränsa uppvärmningen till ”väl under 2 grader Celsius”. Det är bra.

Men å andra sidan så är man väldigt diffus om hur man skall åstadkomma detta. En alldeles uppenbar sak är att man måste begränsa utsläppen av växthusgaser, men de formuleringarna har man tagit bort.

Vi måste i princip ta en peak så snart som möjligt, typ 2020, minska de årliga utsläppen med 5-10% per år för att landa på noll utsläpp av koldioxid år 2050 för att ha en rimlig chans att klara begränsningen på max 2 graders uppvärmning.

Egentligen är nog inte det heller tillräckligt. Vi ser redan en uppvärmning med 1 grad. Men dels ser vi inte den totala uppvärmningen eftersom vi maskerar, kyler globala temperaturen med ca 0,5-1 grader i och med de enorma luftföroreningarna i Asien.

Så vi har redan skapat en uppvärmning på 1,5-2 grader men ser det inte. Vi har därmed i princip inget kol kvar att släppa ut. Lösningen heter Geo-engineering, dvs att släppa ut svavelpartiklar i stratosfären eller på annat sätt kyla planeten. Tjoho, vilken fest det kommer att bli om att komma överens om vilka som skall styra den utvecklingen.

Vi kan iof räddas av att haven fortfarande, innan de blir för varma, absorberar koldioxid och på så sätt kommer att dränera luften på en del. Det kan ge oss lite respit med fortsatta utsläpp, men det är inte långsiktigt hälsosamt eftersom detta även medför att haven håller på att försuras.

Vi kommer även att kunna absorbera en del med hjälp av ökad mängd biomassa men det tar tid (och den måste bli kvar, får inte eldas upp eftersom vi då släpper ut koldioxiden som vi så mödosamt bundit.

men mer oroande är att vi dessutom har en hel del kvardröjande effekter i form av ”positiva återkopplingar” kvar, tex albedoförändringar och utsläpp av metan från den töande permafrosten. Detta kommer att ytterligare höja temperaturen. Vi har liksom knuffat till klimatsystemet och det tar tid att få stopp på det.

Att i det läget falla till föga tex för oljestater som Saudiarabien och Ryssland som främst är med och spelar förhandlingsspelet om det gynnar dem ekonomiskt, politiskt eller geopolitiskt, det är inte bra för vår framtid som civilisation. Nä, jag vet inte med säkerhet att de är just de som obstruerar nu, men de har ett gediget track-record av att göra det. Någon är det som krånglar i alla fall.

Så. Just nu ser det alltså ut att vara en del fina ord i avtalet, men de saknar tyvärr verklighetsförankring när det kommer till hur vi skall uppnå dem. Och chansen att vi då skall ”klara det” som liten ut.

Jag vill påminna om att vi människor kan förhandla med varandra.

Men vi kan inte förhandla med naturen.

Jag får trösta mig med att Paris aldrig var avsedd att vara en slutstation utan en början på en process. Men det skulle vara fint att få en bra start i rätt riktning. Nu ser det ut som att vi håller på att knyta fast skosnörena i startblocken.

/Martin

Hur går det i Paris?

Nu är vi snart halvvägs inne i andra veckan av klimatförhandlingarna i Paris. Det börjar med andra ord närma sig upploppet och världen väntar med spänning på resultatet. Flip eller flop?

Jo det kommer att bli ett avtal, frågan är hur kraftfullt det kommer att vara. Och frågan är hur stor del av världen som verkligen frågar sig hur det går med förhandlingarna. Hur många bryr sig?

Jo, jag är allvarlig. Det är en av vår tids stora frågor och man har samlat enorma resurser, men det mesta ute i samhället förefaller rulla på som vanligt. Utövarna, dvs förhandlare, tjänstemän, NGO’s, näringsliv, forskare, administratörer och alla kring förhandlingarna de är totalt koncentrerade och fokuserade på uppgiften.

Det påminner lite om konståkning. Eller bandy, segling, schack, golf, ridning mm. De som är insatta är superintresserade. Andra vet knappt om att det händer. Men okay, media bevakar Paris rätt så intensivt. Det går inte att slå upp en tidning, se eller lyssna på några nyheter utan att i alla fall någon gån få reda på att ”förhandlingarna går trögt”, ”…in i slutfasen” eller liknande.

Hade det varit ett OS så hade man blivit idiotförklarad om man inte följde med i åtminstone ett par grenar som man kunde småsnacka kring vid kaffemaskinen på jobbet.

Det är bara det att det här är en så vansinnigt mycket viktigare fråga än att utse årets bäste löpare, rugbylag eller liknande.

”Det handlar om planetens framtid”. Nix, ”planeten” klarar sig fint, med eller utan oss. Även liv på jorden klarar sig bra. Många växt- och djurarter decimeras och utrotas just nu, men ge det ett par miljoner år till så återkommer liv och mångfald. Inte på samma sätt som idag, men det blir liv.

Det handlar om hur vi människor väljer att se oss själva. Vi är helt klart en mycket säregen djurart med unika förmågor. Dels rent tekniskt, dels filosofiskt. Vi kan resonera om dåtid, nutid och framtid. Vi kan sätta upp scenarier och göra konsekvensanalyser och sannolikhetsberäkningar.

Men vi klarar inte av att undvika stora faror som tex klimatförändringar innebär. Människor dör redan idag till följd av att vi har rubbat strålningsbalansen till/från planeten. Värmeböljor har redan blivit hundra gånger vanligare än de var för femtio år sedan. Glaciärer smälter, sötvattenresurser sinar, haven försuras, stormar blir kraftigare.

Vi förstår varför och vi vet hur vi kan förhindra det. Men vi har ingen känsla för var felet ligger. Det som skapar problemen har ingen upprinnelse i något som vi upplever som moraliskt fel. Vi gör goda saker, typ värmer hus, odlar och lagar mat, hälsar på vänner, konsumerar kultur osv. Och så blir det ändå fel i långa loppet.

Fakta på bordet räcker inte. Det är varken nödvändigt eller tillräckligt för att få oss att sluta skada vår egen nutid och framtid. Men det finns andra vägar:

  1. Moral. Att vi upplever det som moralsikt förkastligt att tex gräva upp och förbränna fossilt kol.
  2. Ekonomi. Att de dåliga alternativen är så pass dyra i relation till hållbara och rena lösningar att vi låter bli fossila energikällor.
  3. Resursbrist. Att det fossila kolet sinar.
  4. Förbud. Att det blir förbjudet att bryta och bränna fossilt kol.
  5. Vädjanden. ”Alla måste dra sitt strå till stacken”
  6. ?

Om någon har några fler alternativ så lyssnar jag gärna. För dessa verkar inte så framgångsrika. Det kan kan hoppas mest på är nog trots allt nummer 2, ekonomiska argument. Men det är svårt eftersom det skulle krävas något överstatligt organ som kunde övervaka vad nationer gör och som kunde döma ut och verkställa straff till de som inte följde avtal. Vem skall göra detta? FN?

Nåväl. Jag är säker på att vi kommer att få ett avtal från Paris på fredag eller senast på söndag. Jag är också säker på att det kommer att vara för urvattnat för att verkligen göra nytta.

Men hellre ett litet steg i rätt riktning än att fortsätta i fel riktning.

/Martin

Klimat, Paris och media

Så var de igång. De stora klimatförhandlingarna i Paris. Många är där, gnuggar sina argument, vässar sina pennor och lägger ut texten. Media bevakar som vore det ett världsmästerskap i retorik.

Och till råga på allt så fick vi stormen Gorm som svepte förbi Danmark och Sverige under natten mot idag.

Jag har gjort tre framträdanden i media idag, 2 x SVT och 1 x SR.

Det första, i SVT Gomorron, är inplanerat sedan tidigare där vi, kl 06.50 – 07.00, följer klimatförhandlingarna dag-för-dag. Idag handlade det om själva öppningen av förhandlingarna. Jag sitter i studion med Mattias Goldmann, VD för tankesmedjan Fores. I dag startade vi lite tidigare och körde lite längre med anledning av att det var första dagen.

Jag och Mattias Goldmann medverkar i SVT Gomorron med anledning av klimatförhandlingarna i Paris.

Jag och Mattias Goldmann medverkar i SVT Gomorron med anledning av klimatförhandlingarna i Paris.

Inslaget finns 15:30 in på SVT Play.

Jag kommer att finnas med på motsvarande sätt, med eller utan extra gäst, under kommande två veckor som förhandlingarna pågår.

Direkt efter medverkan på Gomorron så fick jag frågan om jag kunde komma med två trappor upp för att vara med och kommentera stormen Gorm i SVT:s webbsändning. Jag svarade lite förvånat att jag kunde. Jag tänkte att det främst var en fråga för SVT:s egna meteorologer, men han som var på plats hade full tupp med de ordinarie sändningarna.

Sändning på SVT Nyheter tillsammans med David Boati

Sändning på SVT Nyheter om stormen Gorm tillsammans med David Boati.

Det blev ca 45 minuters sändning tillsammans med David Boati. Till största delen handlade den om stormen Gorm som under natten drog fram över Danmark och Götaland med orkanstyrka i byarna. Vi hann även med att koppla lite grepp kring klimatfrågorna och förhandlingarna i Paris.

Jag hann bara vara hemma en stund innan telefonen ringde. Nu var det Sveriges Radio P5 som undrade om jag kunde ge en överblick av klimatproblemen och förhandlingarna.

Sändning på P5 Stockholm (tidigare Metropol) med

Sändning på P5 Stockholm (tidigare Metropol) med Rasmus Almerud.

Det blev en rapp pratstund, varvad med musik, med Rasmus Almerud på P5 Stockholm. På SR webben ligger ett kortare utsnitt av sändningen på ca 2,5 minuter. Du kan också spela den direkt nedan:

När jag lyssnar så slås jag av hur fort jag pratar, men det är faktiskt avsiktligt och helt i linje med den puls och attityd som kanalen har.

SR P5 Stockholms nya lokaler på Drottninggatan invid Sergels Torg i Stockholm.

SR P5 Stockholms nya lokaler på Drottninggatan invid Sergels Torg i Stockholm.

I morgon är det SVT Gomorron igen kl 06.50-07.00.

Därefter deltar jag i ett seminarium med Global Utmaning.

/Martin