Tag - Miami

Irma, från Kuba till Key West

Irma gjorde landfall över Kuba som en kategori 5 cyklon med vindar över 70 m/s. Senaste gången Kuba drabbades av en så kraftig cyklon var 1924. I och med att Irma kom in över land och dessutom kuperad terräng så avtog den i styrka till ”bara” en 3:a. Men skadorna är omfattande.

Nu är Irma ute på öppet hav igen och eftersom det är varmt, 30°C i havet, så hämtar orkanen mer kraft. Irma har påbörjat sin sväng åt nordväst mot Florida. Prognoserna har relativt konsekvent förskjutit Irmas bana alltmer västerut de senaste dagarna. Och nu är vi så pass nära det vi gör prognoser på att man med betydligt större säkerhet kan konstatera var de största riskerna finns. (Europeiska ECMWF var ett dygn tidigare med att fånga detta än de amerikanska modellerna.)

Prognos på situationen kl 17 (svensk tid) över Florida. Vindbyar på 200 km/h i samband med att cyklonen Irma passerar över Key West. Källa Kachelmanwetter.

Irma kommer att passera över KeyWest och fortsätter sedan upp längs med den västra sidan av Florida med vindar som i byarna uppgår till mellan 200 och 250 km/h. Det kommer i många falla att vara förödande. Men det räcker inte med vindarna, cyklonen drar också upp en ”storm surge”, en havsnivåhöjning, till följd av det låga lufttrycket i cyklonens centrum samt att vindarna pressar vattenmassor framför sig.

Beroende på havsbottnens topografi blir höjningen av havsnivån olika stor, men 3 till 6 meter kan man ha som tumregel för Irma. Och det är inte bara så att havsnivån stiger och dränker mark och byggnader, vattnet rör på sig och välter/flyttar på byggnader, bilar, träd och allt annat som kommer i dess väg.

Så Miami på östra sidan ser ut att slippa de värsta scenarierna, medan tex Tampa på västra sidan av Florida kommer att ta desto mer stryk. Och det här är väsentligt ur flera synvinklar. Dels så kommer att att upplevas som om amerikanska myndigheter har varnat Miami-bor ”i onödan”, dels så kommer det att uppstå en intern diskussion om hur man skall göra bättre prognosmodeller och hur man skall kommunicera det som modellerna visar.

Notera att ingen vet vad som skall ske i förväg, varken meteorologer, vädermodeller eller cyklonen (naturen) själv. Jag vet inte hur jag skall beskriva det på svenska, men på engelska skulle jag säga ”The nature continuously unfolds from it’s present state”. (Just ordet ”unfolding” är så bra och beskrivande på engelska, men faller lite platt på svenska… ”utvecklar sig”?).

Så vad väderprognoser gör är att skapa en modell av naturen, något som efterliknar den.  Och så snabbspolar man den. Olika modeller, parametriseringar och datorsystem är olika bra på att göra prognoser. Och genom att köra både flera modeller, och samma modell med olika initialiseringar, parallellt så får man en spridning av olika tänkbara (inte otänkbara) scenarier av framtida utvecklingar.

Min kollega Anders Persson påpekade nyligen i ett samtala vi hade att media rätt så konsekvent har uttryckt det som att ”orkanen irma har ändrat kurs”. Så är det inte alls. Irma har ingen åsikt eller vilja. Det är våra modeller som inte lyckats fånga händelseutvecklingen tillräckligt bra. Eller rättare sagt, vi har fäst för stor tilltro till enskilda modeller och för lite till ensembler, spridningen i väderutvecklingen, som man får reda på genom att köra många modeller och tolka vädret i termer av sannolikheter istället för att tro att det är en deterministisk utveckling.

Nåväl, den här artikeln skulle inte handla om väderprongosmodeller utan om vad som kan tänkas ske när cyklonen/orkanen Irma nu svänger upp längs med Floridas västkust.

/Martin

Al Gore öppnar för Clinton att tala klimat

Igår publicerade jag ett inlägg och beklagade mig över att klimatfrågan föreföll vara frånvarande i presidentvalskampanjen. Men ungefär samtidigt, i tisdags amerikans tid, så gjorde Hillary i Miami ett helt framträdande tillägnat klimatet.

Hon gjorde det i samarbete med Al Gore. Förutom att han har en hel del kunskap om såväl klimat som hur det är att kandidera till president så räknar förmodligen Clintonadministrationen med att hans närvaro skall stärka deras mandat i den yngre generationen.

Men Al Gore har också varit tydlig med att det inte räcker med hans närvaro, Hillary måste själv ha ett starkt budskap och, förhoppningsvis, lika starkt engagemang.

Utöver det så har Al Gore historiska skäl att vara trovärdig i sitt budskap när han uppmanar folk i just Florida att gå och rösta. Det var här han förlorade presidentvalet 2000 mot Bush. Han kommenterade det med: ”Your vote, really, really, really counts. You can consider me as an exhibit A of that.”.

Ett intressant sidospår är att Al Gore tidigare har tagit avstånd från familjen Clinton dels efter Lewinskyaffären, dels efter att Bill Clinton gav Hillary en framträdande roll, möjligen på bekostnad av Al Gore. Al Gore var också relativt sen med att stödja Hillarys nuvarande kampanj. Men nu är han uppe på spåret med henne. Eller hon med honom.

Clintons tal var innehållsrikt både när det gäller konsekvenserna av klimatförändringarna och hennes vision för hur USA kan anpassa sig till olika utmaningar man står inför. Hon förnekade inte de risker man står inför, tex att en av åtta fastigheter riskera att stå under vatten i Florida innan seklet är slut eller att militären identifierar klimatförändringar som ett säkerhetspolitiskt hot.

Hon upprepade också Trump som förnekare och att han hävdar att klimatförändringar är något som Kina har hittat på för att försämra USA:s affärer. (Trump är så ofattbart korkad, ignorant alternativt elak att det är svårt att ta in).

Clinton talade om förnybar energi och planer på att installera 500 miljoner solpaneler över hela USA. Men också att USA måste anpassa sig till de klimatförändringar som är oundvikliga samt att klimatförändringar ofta slår orättvist mycket (minst sagt) mot redan utsatta grupper som låginkomsttagare. Hon prisade Parisavtalet som ”vår sista, bästa chansen att lösa klimatkrisen”. Hillary var engagerad, medan Al Gore mer faktabaserad.

Det är intressant, och förmodligen helt rätt ur flera skäl, att Hillary gör denna satsning just i Florida. Florida och i synnerhet Miami står inför stora risker. Det gäller såväl havsnivåhöjning som tropiska cykloner och vektorburna sjukdomar.

I slutändan kommer man inte att kunna vinna mot dessa hot. Man kan i och för sig har fortsatt tur när det gäller tropiska cykloner, att de inte drar rätt över staden. Men havsnivån kommer man inte att komma undan. Havsnivån kommer att stiga, för närvarande med bara några mm/år men senare med större steg, i ytterligare hundratals år.

Jag kan inte säga exakt när, men inom 1-200 års tid kommer havsnivån att ha stigit med storleksordningen meter och man kommer med stor sannolikhet väsentligen att ha övergivit staden. Det går inte att bygga vallar mot havet eftersom berggrunden består av sandsten, dvs vattnet tränger upp mer eller mindre obehindrat underifrån. Och någon gång, förmodligen innan infrastrukturen slutat fungera, så kommer poletten att ha trillat ner om vartåt det barkar. Då börjar folk flytta därifrån. Och under hotet av kraftiga cykloner (som blir värre i framtiden både av högre havsnivå och varmare vatten) så måste man ha bra skäl att stanna kvar. Frågan är vilka skäl det skulle kunna vara.

Befolkningen i Florida tycker också att klimatfrågorna är viktiga, även om vissa myndigheter och företag har betett sig minst sagt kontraproduktivt i dessa sammanhang, bland annat genom att Floridas guvernör förbjudit begrepp som ”klimatförändringar” och ”antropogen påverkan”.

Hillary var övertygande i sin retorik över hur ignorant Donald Trump är i frågan och därmed även mot alla medborgare som kommer att drabbas. Hon går också loss på andra politiker och förnekare. Hon svarade med att det därför är extra viktigt att amerikanska medborgare bryr sig.

Jag tycker att hon låter riktigt engagerad och det är trevligt att höra vettig retorik om något som är betydelsefullt. Hur som helst har klimatfrågorna kommit in i debatten, i alla fall från demokraternas håll. Det skall bli intressant (eller kanske inte) att höra om, och i så fall hur, Republikanerna svarar på detta.

Hur som helst, Hillary lovade att göra klimatfrågan till en prioriterad fråga om hon blir president. ”It is our last best chance to solve our global climate crisis”.

/Martin

Just nu gör Matthew ”landfall” över Haiti

Klockan 08 lokal tid, 14 här i Sverige, kommer den tropiska cyklonen (orkanen) Matthew in över Haiti. Det vräker ner regn och medelvinden uppgår till hysteriska 62 m/s (140 mp/h) eller omkring 225 km/h. I medelvind. Byvinden, den som river och rister är, mellan tummen och pekfingret, 50-100% högre.

Vinden pressar vattenmassor från havet och regnet vräker ner.

Skogsskövling gör att marken inte håller samman och den kuperade terrängen gör att vatten, och lermassor, rinner i dalgångar och sveper med sig allt i sin framfart.

Det här kommer med att bli den värsta katastrofen som Haiti upplever sedan jordbävningen för drygt sex år sedan (12 januari 2010). och det kommer med stor sannolikhet att vara den värsta orkanrelaterade katastrofen som man någonsin har upplevt.

Haiti är redan hårt drabbade efter ovan nämnda jordbävning. Men inte nog med att infrastrukturen har stora brister och att många fortfarande lever utan riktiga bostäder, än mindre orkansäkra bostäder, eller skydd. Staten som sådan och dess myndigheter har stora brister.

Människor har med andra ord varken ordentligt fysiskt skydd, eller administrativt/ekonomiskt/juridiskt skydd. Det kommer att handla om att klara sig på egen hand tillsammans med de som man har i sin fysiska närhet när nu århundradets cyklon drar in över dem.

Det händer nu och kommande timmar.

Därefter är det östra Kuba som berörs och sedan står Bahamas på tur innan Matthew svänger upp längs med USA’s östkust. Stater från Florida till Maine kommer att beröras, men det är fortfarande en öppen fråga om hur mycket. Prognoserna har dock knuffat cyklonen lite längre västerut, dvs närmare USA:s fastland, de senaste dagarna.

Ensembleprognoser från Europeiska ECMWF visar att ett par av scenarierna skapar orkanvindar och kraftig nederbörd över Miami, men de flesta håller cyklonen längre ut till havs. Men det finns en inte försumbar risk att Florida drabbas av cyklonen som då troligen kommer att vara en kategori 3 cyklon, dvs något lägre vindar än just nu. (För jämförelsens skull skall sägas att vår egen mest minnesvärda orkan Gudrun var en svag kategori 1 cyklon).

Prognoser på medelvind (ensembler) från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se

Ensembleprognoser på medelvind från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se.

 

Nederbördsprognoser (ensembler) från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se

Ensembleprognoser på ackumulerad nederbörd över Miami, Florida. ECMWF. Från Vädercentralen.se.

Men först gäller det att förstå hur människor och samhällen på Haiti klarar cyklonen Matthew.

/Martin

Certifierad Climate Reality Leadership Corps

Certificate

Solen skiner här i Miami dagen efter att jag avslutat Al Gores kurs i klimatkommunikation.

Det har varit några intensiva och mycket intressanta dagar. Kompetenta föreläsare, bra paneldebatter, utmärkt organiserat, många intressanta människor och nätverk samt formalisering och verktyg för nyckelfrågor, ”game changers” och kommunikation.

Certificate

Certifikat att jag genomgått träningen som Climate Reality Leadership Corps

Det som presenterades av klimatvetenskap hade jag koll på, men det var givetvis intressant att se hur man paketerar informationen så att även ledare som inte har naturvetenskaplig bakgrund skall kunna tillämpa den kommunikativt. (Man har ett visst försprång av att vara meteorolog, oceanograf eller liknande i detta sammanhang. Att kunna förklara utifrån egen kunskap, utan att behöva lära sig hur man kan förklara.)

Något som var lite nytt att träna på var att retoriskt utgå även från känslor och personliga erfarenheter istället för bara torra fakta. Det är tydligt att det fungerar i tex USA. Det känns (sic!) som att vi i Sverige mer vill ha torra fakta på bordet som motivation till varför detta är avgörande frågor, snarare personliga erfarenheter och övertygelser som grund för varför det är värt att lyssna på vad jag har att säga. Eller så är det bara en villfarelse hos mig för att jag har så goda erfarenheter från det. Det utesluter ju inte att en annan variant också kan vara framgångsrik.

Men även här råder det en skillnad i bakgrund. Som meteorolog/fysiker/vetenskapsman, dessutom med bakgrund inom Public Service, är jag i mångt och mycket mest exponerad som en oberoende och opartisk kommunikatör av fakta.

Det är lite annorlunda tex för varför en läkare, investerare eller politiker skulle ge sig i kast med att ens motivera varför just de ger sig i kast med att med utgångspunkt från vetenskapliga slutsatser argumentera för vissa åtgärder eller samhällsförändringar. Typ anpassning till förändrade sannolikheter för väderextremer samt mitigation genom minskade utsläpp av växthusgaser, skogsskövling, energipolicy mm.

Men det som känns vettigt är att belysa känslorna och bottna i vetenskap. Det är trots allt inte siffror och statistik som förändrar människor och samhällen, utan förtroende och känslor.

Jag har också resonerat med folk i vilken utsträckning som vi kursdeltagare nu är, eller betraktas som, ”Al Gores lärljungar” eller politiska slagträn. Men för det första så är det ju inte Al Gores sanningar som ligger till grund för utbildningen. Det är vetenskap. Jag har själv, utan tidigare koppling till Al Gore, använt samma vetenskapliga källor och kommit till samma slutsatser som hans team. (Vid ett par tillfällen så postade jag på vår interna sajt, live under tiden som Al Gore höll sin presentation, länkar till vetenskapliga artiklar som låg till grund för det han för tillfället talade om 🙂 ).

Dessutom, även om Al Gore visserligen presenteras som ”Vice President Al Gore”, så har han faktiskt sadlat om till näringslivet med ett otroligt stort kontaktnät och kunskaper inom såväl politik som vetenskap. Och även om han var den som enskilt mest stod på scenen dessa dagar, så består är utbildningen och teamet bakom Climate Reality av (gissningsvis) 40-50 personer. Al Gore är bara ett exempel på en person som med stort framgång hållit många föreläsningar (faktiskt fler än mig) och haft stort inflytande över samhällsutvecklingen och kunskapsläget inom näringsliv och politik rörande klimatfrågor. Han har stort intresse i själva materialet och retoriken, men han har (givetvis) många medhjälpare.

Vi har också fått en ytterligare inblick i amerikans inrikespolitik. Den kan som bekant vara både frustrerande absurd och positivt överraskande. Absurd då den kantas av många inflytelserika som förefaller vara totalt blockerade för modern vetenskap. Överraskande då de som är bittra fienden plötsligt går arm i arm när de hittar en gemensam punkt att fokusera på. En del av de saker som sades på scenen har jag kunnat läsa om i morgontidningarna till frukost dagen efter.

Jag kan även konstatera att jag haft tillgång till förstahandsinformation eftersom jag faktiskt har umgåtts med, och hållit seminarier tillsammans med, forskare som refereras till inte bara här utan även om media och i synnerhet inför COP21 i Paris, tex James Hansen och Robert Corell (ping Tällberg Foundation).

Det har också varit intressant att bli coachad av alla övriga kunniga föreläsare inom vitt skilda områden. För min egen del har jag kunnat konstatera att jag har gjort ganska så rätt avseende tex retorik, röst, ton, kroppsspråk, grafik, komplexitet, analys av åhörare mm. Men nu har jag fått verktyg och modeller att göra det på ett mer formaliserat och systematiskt sätt.

Det har varit en mycket givande utbildning och träning här i Miami med The Climate Reality Project.

/Martin

Al Gore maratonföreläsning

Al Gore

Al Gore höll en tvåtimmars föreläsning om klimatförändringar, extremväder, amerikansk lokalpolitik, internationella förhandlingar, förnekare, fossil- och förnybar energi samt anpassning nu under eftermiddagen.

Gore har fortfarande bra svada och stort engagemang. Innan han börjar själva föreläsningen ger han lite tips om hur man bör disponera sin tid, hur komplicerade (eller översiktlig) man bör vara med tekniska detaljer inför olika publik och hur man bör balansera hot och hopp. Det är lätt att ”gå igång” på alla problem och därmed skapa uppgivenhet inför de stora frågor vi står inför. Man behöver skapa hopp och det är många bra saker som sker, men kan inte ducka inför problemen.

Själva föreläsningen är intressant, välgjord och dynamisk. Jag hittar i och för sig några små detaljer som jag skulle vilja justera, men det är bara bråkdelar av helheten. Det totala intrycket är bra och korrekt. Al Gore har lärt sig att han snabbt blir attackerad om han säger något felaktigt.

Al Gore

Al Gore föreläser i Miami under The Climate Reality Project

Jag är imponerad av bredden i hans berättande. Utan att blinka citerar han såväl forskare som jurister och politiker. Al Gore blir framför allt engagerad när han får berätta om korkade politiska beslut samt entreprenöriella framgångar.

Nu efter fikat är det frågor från publiken till honom och forskaren Dr. Henry Pollack.
Det hela är snyggt gjort.

Take-away är att det blir värre och värre, samt bättre och bättre, snabbare och snabbare.

/Martin

Inledande rapport från Climate Reality Project

Bill Nelson at The Climate Reality Project

Lyssnar för tillfället på senator och tidigare astronauten Bill Nelsen som talar mycket engagerat om vikten av att lyssna på vetenskapen, kämpa mot förnekare och hur vacker vår planet är från rymden och om vi bara öppnar våra ögon här på marken.

Bill Nelson at The Climate Reality ProjectVi tar mycket för givet, men/och inser inte alltid vad vi har förrän det har förändrats eller försvunnit.

Han får stående ovationer.

Tidigare inledningstalade fd vicepresenten Al Gore. Seminariet leds av Mario E. Molina.

Vi är ett bord med åtta personer från Skandinavien (av totalt 1100 deltagare). Projektet kommer under dessa tre dagar att handla om vetenskap, energi, politik, förhandlingar, risk, ekonomi, kommunikation och, mer speglande av situationen i USA än någon annanstans, hur man skall bemöta förnekare. I USA finns skrämmande många politiker och beslutsfattare som väljer att inte tro på vetenskap, i mångt och mycket för att skydda sina särintressen.

Man kan följa projektet under kommande tre dagar på #CRinFlorida.

/Martin