Tag - Extremväder

Orkaner, jordbävningar…

Ja, värmen skapas av att vi eldat olja, kol och naturgas

Europa, och många andra platser badar i värme. Extrem värme på många håll. Människor lider och avlider. Har det med klimatförändringar att göra frågar någon kanske sig?

Ja, detta är klimatförändringar. Detta är exakt vad man kan förvänta sig när man, precis som vi gjort, lägger till extra växthusgaser till en planets atmosfär.

Det blir varmare. Värmeböljor blir vanligare, större och håller i sig längre tid. Och det som är extremt varmt blir ännu varmare.

Välkomna till den nya världen. Det kommer inte att vara så här varje dag. Men när man gör ett medelvärde av hela konkarongen så märker man att medeltemperaturen har stigit.

Det här är början. Det kommer att fortsätta och det kommer ett bli varmare.

Det hydrologiska kretsloppet blir också intensivare. Det betyder att det blir mer torka -och mer skyfall och ihållande regn. Och snö när temperaturen är under noll.

Detta är exakt vad forskare, i decennier, har beskrivit, kommunicerat och varnat för ska inträffa.

Och mänskligheten inte reagerat på på ett adekvat sätt. Än.

/Martin

#2 Webbinarie om tvivel, scenarier och metan. Och extremt väder

På fredag 31 juli sänder jag det andra webbinariet i serien Allt om väder. Det går live över plattformen Crowdcast. (Det är som Zoom, Skype och YouTube tillsammans, men utvecklat för att göra webbinarier).

I veckans avsnitt tar vi en titt på hur man använt tvivel för att samhällsförändringar ska gå långsamt. Vi resonerar om skillnaden mellan scenarier och prognoser och vi ställer oss frågan om varför man nästan bara talar om koldioxid som hotfull växthusgas.

Vi gör en utblick över extremväder runt om jorden. Det har rasat bränder i Portugal och har gått ett halvår sedan de enorma bränderna i Australien. Hotar skyfall och översvämningarna dammar att brista i Kina? Och blir det ett omslag i det kyliga sommarvädret här hemma?

Boka din plats via https://www.crowdcast.io/e/allt-om-vaeder/2. Du behöver inte ladda ner någon programvara utan det går att följa via din vanliga browser. Du kan ställa frågor live och kommentera det som sänds. Det gå också att gå tillbaka och titta på webbinariet i efterhand.

/Martin

Rossbyvågor, bergskedjor och värmeböljor

De senaste dagarna har jag fått ett flertal frågor om hur avsmältningen av isarna i Arktis hänger samman med jetvindar och värmeböljor. Jag tänkte göra en podcast kring det (i synnerhet som det inte kom med i PRI:s program häromdagen), men innan dess vill jag bjuda på lite resonemang kring fenomenen.

Här en video där tre experter, Mike Mann (Penn State), Jennifer Francis (Rutgers) och Noah Diffenbaugh (Stanford), under moderering av Markeya Thomas från Climate Signals, diskuterar och sätter de pågående värmeböljorna i perspektiv av global uppvärmning, förändrade jetvindar och klimatförändringar.

Som vi påtalat i de senaste artiklarna här på bloggen så är vädret vi upplever just nu en konsekvens av minst två klimatrelaterade faktorer. Dels att en högre temperatur ökar sannolikheten för varma tillfällen. Dels att jetvinden meanderar, böljar och rör sig, på annorlunda jämfört med förr vilket skapar blockeringar av högtryck.

Detta skapar i sin tur torka, missväxt och förutsättningar för omfattande bränder på en del ställen, medan det på andra ställen rasslar ner lågtryck på löpande band vilket skapar översvämningar.

Man diskuterar även att klimatmodellerna förefaller konservativa, dvs att verkligheten visar sig vara lite värre än de redan alarmerande svaren vi får från modellerna om hur väder och klimat kan komma att utvecklas.

Vill man veta lite mer i detalj hur det förhåller sig med kopplingen mellan Rossbyvågor, jetvinden, vågnummer och väder så kan man kolla in nedanstående film. Jennifer Francis (Rutgers University) höll en föreläsning om detta i mars 2018 och Kai Kornhuber (Climate Analytics) förklarade Rossbyvågor och resonans i en video 15 april, 2016. Nedanstående video är en kombination av dessa.

Kai nämner ett underbart begrepp: ”High Amplitude Quasi-stationary Synoptic Rossby Waves”. Rossbyvågorna hänger ihop med jetvinden och styr var det kommer att vara hög- och lågtryck. Dessa ger som bekant varmt respektive blött väder.

Rossbyvågorna kan beskrivas vara sammansatta dels av fritt propagerande vågor (freely travelling waves) som har med jordrotation och instabilitet i atmosfären att göra, dels tvingande vågor (forced waves) som har med bergskedjor och temperaturkontraster mellan hav och land att göra.

I normala fall är det 6-8 vågor runt planeten. I dessa fall dominerar den fritt propagerande vågen och vädret växlar mellan högtryck och lågtryck inom ett par dagar (när dessa passerar över oss).

Men när vågtalet sjunker så börjar de tvingande vågorna dominera. Då stannar vågrörelsen upp. Högtrycken ligger kvar på samma ställe i veckor och månader och detsamma för lågtrycken som rör sig över samma område lika länge. Det är en sån situation vi ser idag med långvarig värme över stora delar av Europa. Vi såg det även år 2003 -när tiotusentals människor omkom i Sydeuropa. Och det inträffade 2010 när Ryssland hade värme, missväxt och bränder -och det var svåra översvämningar i Pakistan.

Det här är fascinerande -och skrämmande: Vi har fått en situation där vågrörelserna mellan kylan i Arktis och värmen över ekvatorn kommer i egensvängning, resonerar, med bergskedjorna. Rossbyvågorna stannar då upp (eftersom bergen inte flyttar på sig) och vädret blir monotont. Värme på samma ställe och regn på andra. Och eftersom det står still så här så får vi värmebölja/torka/missväxt/bränder på vissa områden och översvämningar på andra.

Jag tjatar om det ett par gånger till: Under en istid är det 3-5 grader kallare, det är i det perspektivet man bör se ”Jordens medeltemperatur” och vad det har med klimatet att göra.
Nu har vi fått medeltemperaturen att stiga en (1) grad. Vi är dock inte i balans utan ytterligare förändringar som kommer att inträffa oavsett vad vi gör. Parisavtalet säger ”max två grader (med sikte på 1,5°C). Business as usual landar på 3-4 grader.

VI är alltså på väg mot en istid -fast åt andra hållet, och strävar efter att begränsa förändringen till max en halv istid åt andra hållet. Det är svårt att föreställa sig hur samhällen och civilisationen skulle klara av så stora förändringar på så kort tid. Det är faktiskt bättre att undvika de situationerna.

/Martin

Beror värmeböljan på klimatförändringarna?

Ja, värmeböljan hänger samman med klimatförändringar. Vi har dopat vädret med växthusgaser, detta är resultatet. Och det kommer mer.

De senaste dagarna har jag fått flera frågor, dels från vänner, dels från journalister, om värmeböljan och bränderna beror på klimatet.

Jag har också läst hur andra insatta i klimatfrågorna har svarat på samma sorts frågor. I en artikel i Expressen svarar Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet: ”att just detta händer just nu kan man inte säkert koppla till klimatförändringarna”.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, citeras säga att: ”När det blir varmare påverkas också förekomsten av extremvärme och värmeböljor och annat. Extremväder är dock så pass sällsynta att det behövs en ganska lång tidsperiod för att se eventuella förändringar”.

Och Helen Ivars Grape, hydrolog på SMHI, citeras med ”Att titta enskilt på Sverige under ett år är för kort tid. Just nu upplever vi ett extremt varmt år, men ett enskilt år kan avvika från det normala”.

Detta är mer eller mindre standardiserade svar som forskare ger när journalister, av helt förklarliga skäl, frågar ”Är värmeböljan/översvämningen/stormen/torkan/branden… orsakad av klimatförändringar?”. Att jag har med ovanstående tre forskare är inte för att hänga ut dem eller deras svar. Det råkar bara vara tre bra exempel (även jag har svarat på liknande sätt i media).

De uttalanden som forskarna gör är förföriskt lätta att tolka som att: vi hade haft såväl torka och värmebölja som dessa skogsbränder även om vi inte hade påverkat klimatet och även om jordens medeltemperatur inte stigit med en grad inom loppet av ett par decennier.

Men notera att ingen av dem påstår detta!

Alla tre svarar på en fråga i stil med: ”Är torkan och bränderna ett bevis på människans klimatpåverkan?” Men beviset för att vi påverkar klimatet finns i långa mätserier av väderdata, inte in enskilda händelser.

Det är därför som journalistens egna slutsats i ingressen ”De svenska skogsbränderna kan inte kopplas till klimatförändringar…” är direkt felaktig. Man kan inte dra den slutsatsen av svaren från forskarna. Forskarna har sagt ”skulle kunna ha hänt i det gamla klimatet”, inte ”hade hänt oavsett vår påverkan på klimatet”.

Nå, hade detta kunnat hända i det gamla klimatet? Ja, på en enskild plats (den frågan har vi redan avhandlat ovan). Men inte i den omfattning vi ser idag över hela jorden.

Det handlar om sannolikheter. I och med att temperaturen har stigit så har vi skapat en situation där värmeböljor är 100 gånger så sannolika som de var på 50-, 60- och 70-talet. Hundra gånger så sannolikt!

Se grafik som jag skrev om i en uppmärksammad artikel om majvädret, Vad har hänt med Lagom?.

Sannolikheten för extrem värme sommartid har förändrats dramatiskt på ett par decennier. Källa: NASA. Länk till artikel i PNAS (pdf, öppnas i nytt fönster).

Men det stannar inte där. Värmeböljorna är dessutom varmare än de var på 50-, 60- och 70-talet.

Man kan närmast jämföra med kraftigt dopade idrottsutövare. Inte konstigt att det slås rekord om man trycker i sig anabola steroider. Samma sak har vi gjort med vädret, det är dopat med växthusgaser. Det är klart att en odopad atlet skulle kunna prestera lika bra som en dopad. -Det är den sortens fråga som forskarna svara på i Expressenartikeln. Men nu är förhållandet det att allt väder är dopat (inte bara oväder). Hela startfältet har matats med allehanda steroider, i detta fall främst i form av koldioxid, men även metan, lustgas och freoner.

När vi pratar klimat så handlar det alltsomoftast om jordens medeltemperatur mätt på 2 meters höjd över mark och hav. Men det finns många andra mycket viktiga klimatparametrar som också behöver uppmärksammas. Många handlar om vatten. Jag har i andra sammanhang belyst förändringen av havsnivån, men vill också lyfta ”det hydrologiska kretsloppet” vilket i ännu större grad påverkar oss här och nu.

I takt med att det blir allt varmare så avdunstar allt mer vatten, luften innehåller mer vattenånga och det blir allt mer nederbörd. Så hand i hand med värme kommer torka och nederbörd, såväl regn som snö (det kan som bekant vara minusgrader och att det snöar mycket motsätter på intet sätt att det blir varmare eller att klimatet förändras. Tvärtom).

Det är bara ca 3% av den globala uppvärmningen som hamnar i atmosfären. Ett par procent värmer mark och glaciärer. Och mer än 90% värmer haven. I takt med allt detta finns mer energi än tidigare i vädersystemen. Det påverkar givetvis avsmältningen av glaciärer, men också havsströmmar och tropiska cykloner (”orkaner”). Det har blivit en marginell ökning av antalet tropiska cykloner, men framför allt så har de blivit kraftigare, täcker större yta och varar längre.

Jag skrev ovan att sannolikheten för värmeböljor har ökat i takt med att det blivit varmare. I expressens artikel lyftes beroendet av Golfströmmen fram. Men det finns även en annan intressant koppling mellan det långvariga högtrycket (som gjort att det varit soligt och inte regnat på länge) och klimatet. Nämligen hur avsmältningen av isarna i Arktis påverkar jetvindarna.

Jetvindarna (mer om jetvindar på Wikipedia) är kraftiga vindar på ca 10.000 meter höjd. De påverkar hur låg- och högtryck rör sig. Förekomsten av jetvindar hänger samman med temperaturgradienten (skillnaden i temperatur över en viss sträcka) mellan Arktis och sydligare breddgrader.

Den globala uppvärmningen har slagit till hårdast i Arktis. Skillnaden i klimat mot förr är större i Arktis än närmare ekvatorn. Det gör att temperaturgradienten minskat och detta på verkar jetvindarna. (Det blir en lite för lång bloggartikel om jag går in på hur, men det intresserade kan finna en del intressant i artikeln ”Influence of Anthropogenic Climate Change on Planetary Wave Resonance and Extreme Weather Events”.)

Summan av kardemumman: Avsmältningen av isarna i Arktis gör att vädret lättare hamnar i ”låsta lägen” eller ”blockeringar” som vi brukar kalla dem. En blockering är ett högtryck som ligger kvar på samma plats under lång tid (flera veckor istället för några dagar). Den blockerar därmed möjligheterna för lågtryck att passera med svalare luft, moln och regn.

Och om högtrycken ligger kvar på samma ställe så betyder det att lågtrycken (för de har inte försvunnit) rör sig över samma områden lika lång tid. Värmebölja på ett ställe och översvämningar på ett annat.

Så dels har vi ökat sannolikheten för att det skall vara varmt, dels har vi ökat sannolikheten för blockeringar, dvs långvarig värme. Och som grädde på moset har vi ökat sannolikheten för kraftig nederbörd, översvämningar och kraftigare cykloner.

Global Annual Mean Surface Air Temperature Change. Källa NASA.

Att så mycket skog brinner har med människan att göra. Ytterligare faktorer är att vi är bra på att släcka bränder, dvs det finns mycket bränsle som kan brinna när det väl gör det. Samt att vår monokultur med likartade trädslag gör skogen känsligare. En del av bränderna, såväl i Sverige som på andra platser, är anlagda av mordbrännare (alltså inte de proffs som använder brand för att begränsa omfattningen av skogsbränder).

Just denna sommar tror jag dock att varken tidigare naturliga skogsbränder eller lövinslag hade gjort någon större skillnad på brändernas omfattning. Hade de gjort det så faller de i alla fall in under beslut som vi människor tar.

Anledningen till de omfattande bränderna har helt enkelt med vädret att göra: Långvarig torka, värme och blixtnedslag ligger bakom den extrema omfattningen av skogsbränder i Sverige sommaren 2018.

Väder i all ära, men klimatet då? Jo, nu är det så att klimat är statistik på vädret.

Det är vi som har skapat den här situationen. Det är inte slumpen, ”naturliga variationer” eller ”hade hänt i alla fall”. Detta vid 1°C uppvärmning. Vädret med värmebölja, torka och bränder är en konsekvens av att människan har påverkat klimatet, främst genom enorma utsläpp av växthusgaser.

/Martin

PS. Skogsbränderna genererar i sin tur stora utsläpp av koldioxid. Vem vill ta ansvar för dessa utsläpp? Nä, tänkte väl det. Det kan vara värt att tänka på när vi gärna vill tillgodoräkna oss skogens förmåga att binda koldioxid.

Vid en istid är jordens medeltemperatur 3 till 5°C lägre än förindustriell nivå. Parisavtalet, att begränsa uppvärmningen till +2°C är alltså som en halv istid, men åt andra hållet. Vi har i princip redan intecknat 2°C och business as usual leder till 3°C eller mer.

Omslagsbilden visar temperaturanomali, dvs avvikelse från det normala den 25 juli 2018 jämfört med 1979-2000. Källa: ClimateRenalyzer.

Vad har hänt med Lagom?

Den euforiska glädjen över det ”fantastiska” maj-vädret är på väg att förbytas i allt fler grubblerier. Ska det verkligen vara så här? Okay för högsommarväder någon eller ett par dagar i maj. Men i princip hela maj?

Varför är det så här och har det något med klimatet att göra?

Svar:
– Högtryck
– Ja

Att det är så varmt hänger samman med ett långvarigt högtryck som lägrat sig över Skandinavien. Det är väl inget konstigt? Jo, lite. Och att det ligger kvar så länge. (Återkommer till det längre ner i artikeln.) Det har i och för sig regnat på ett par platser, men överlag har det varit torrt. Och mycket varmt.

Hittills denna månad har det varit mellan drygt 3 och 6 grader varmare än normalt. Enskilda dagar, tex igår, har det varit 10 grader varmare än normalt.

Januari 2018 (och december 2017) var mild och nederbördsrik.
Februari och mars tvärkalla.
April någorlunda normal.
Maj torr och mycket varm.

I genomsnitt har det kommit ganska normalt med nederbörd, men eftersom snön smälte så fort så har det mesta runnit ut i sjöar och hav. Och temperaturen, trots att det var några kalla dygn i februari-mars, blev över de normala.

Syrenen håller redan på att blomma ut i Östra Svealand. En månad tidigare än den brukar. Både för att det är varmt och för att det är torrt.

Klimatet då? Jo det som har hänt är att vi, till följd av den förhöjda halten växthusgaser (främst koldioxid och metan) har värmt planeten med i snitt drygt en grad. Den graden fördelar sig inte jämt över alla platser eller tidpunkter utan det svänger. Men i genomsnitt är det 1°C varmare nu än på 1970-talet. Globalt.

Det kanske inte låter mycket, men sätt det i relation till att det under en istid (då det ligger två km fruset vatten över Sverige) är typ 4°C kallare. Globalt. Vi har alltså hittills gjort en kvarts istid, men åt andra hållet.

Parisavtalet, att begränsa uppvärmningen till max 2°C, är ingen söndagspromenad. Det är en halv istid, men åt andra hållet. Fast det vi håller på med landar inte i Paris. -Business as Usual innebär typ 4°C högre medeltemperatur. Har man riktigt bra fantasi kanske man kan föreställa sig vad det innebär.

Nåväl, vad har det svenska majvädret med detta att göra?

-Allt! Och just nu skall vi vara tacksamma att det bara är maj. Om detta fortsätter in i juni och juli, dvs att temperaturerna ligger i snitt fem grader över det normala, så är det kris. Jordbruket går på knäna, dricksvattnet ransoneras och vi tampas med omfattande skogsbränder.

Det här är en försmak av vad hur klimatet förändras och vad som kommer att ske.

2003 var det en enorm värmebölja i södra Europa. 30.000 människor omkom, främst i Frankrike. Det var missväxt och omfattande skogsbränder. Alla tillgängliga luftkonditioneringar man hade kördes på högvarv, men man blev tvungna att stänga ner kärnkraftverk. Kylvattnet var inte kallt nog. Förutom de uppenbara problemen så fick man alltså också brist på energi.

2010 var det en värmebölja till. Då var det Ryssland som drabbades och man gick från att vara spannmålsexportör till att importera livsmedel. Man hade omfattande skogsbränder och många tusen människor omkom till följd av extremvärmen. Hälsoläget förvärrades av röken från de omfattande skogsbränderna.

Det var det som fem grader varmare än normalt ställde till med när det inträffade under juni, juli och augusti i Frankrike respektive Ryssland. Nu är det ännu bara maj och vi upplever juli-väder. I Sverige. Samma situation i juli och vi får hitta på en ny definition av högsommarvärme.

I och med att det i medeltal blivit varmare så har vi ändrat på sannolikheterna för att det skall bli värmeböljor. Eller rättare sagt: Eftersom vi har ändrat på sannolikheterna för att det skall vara varmt så har det även i medeltal blivit varmare.

Sannolikheten att det skall vara extremt varmt är idag ungefär 100 gånger så vanligt som på 60-talet.

Sannolikheten för extrem värme sommartid har förändrats dramatiskt på ett par decennier. Källa: NASA. Länk till artikel i PNAS (pdf, öppnas i nytt fönster).

Värmen har också fått isarna i Arktis att smälta. Det påverkar i sin tur jetvindarna eftersom temperaturkontrasten mellan polarområdet och mellanbreddgraderna (typ södra Europa). Och mycket tyder på att det i sin tur leder till låsningar, blockeringar, av lågtryck och högtryck.

Högtryck, och lågtryck för den delen också, ligger kvar längre nuförtiden än för bara några decennier sedan. ”High-amplitude quasi-stationary atmospheric Rossby waves”. Samtidigt som Ryssland hade sin långvariga värmebölja så regnade det oavbrutet i Pakistan och 14 miljoner människor blev hemlösa.

Så njut av värmen, men fundera också på hur vi skall anpassa oss till klimatet som blir allt varmare. För med värmen kommer också kraftigare orkaner, intensivare nederbörd och risker för storskaliga förändringar, typ förändringar av monsunregn, havsnivåhöjningar, förändringar av havsströmmar, växtzoner och kraftiga hagelskurar mm.

Och med detta kommer anpassning, dvs att vi fogar oss. Naturen kommer alltid att ha sista ordet. Som om inte det räcker, de riktigt stora riskerna kommer inte från väderextremer. De kommer från hur vi människor beter oss när vi anpassar oss. Risker för konflikter som uppstår i kölvattnet av missväxt, bränder, översvämningar, jordskred, brist på vatten, livsmedel och naturtillgångar mm. Folkförflyttningar, protektionism, geopolitiska förändringar. Kort och gott krig och konflikter. Vi har byggt verktyg för sånt också.

Men ibland är vädret bara bra. Och allt väder är påverkat av klimatförändringarna, inte bara översvämningar och värmeböljor. Man får ta det onda med det goda. Och det goda med det onda. Välkommen till den nya världen. Sommarvädret kanske kommer att präglas av regn? Låt oss i alla fall hoppas att högtrycket som skapar majvädret inte håller i sig.

Det svenska Lagom, ett offer för klimatförändringar.

/Martin

PS. Mycket tyder på att Golfströmmen faktiskt håller på att stanna av. DS.

Maria 311 km/h!

Orkanen Maria utvecklades mycket snabbt. Det tog bara 18 timmar för den att gå från en kategori 1 till en kategori 5 orkan (den 18 september). Det var betydligt kraftigare och snabbare än vad modellerna förutspått.

Det inträffade precis innan Maria drog in över Dominica (72 000 invånare). Då rapporterades om ihållande vindar på 260 km/h, 72 m/s. Lufttrycket i orkanens centrum, vilket i många sammanhang korrelerar till vindstyrkorna, var 924 hPa.

Det var femte gången som Dominica fick en direktträff ar en tropisk cyklon. Förödelsen blev omfattande och öns premiärminister Roosevelt Skerrit meddelade via social media att ”My roof is gone. I am at the complete mercy of the hurricane. House is flooding”.

Och nu har orkanen klockats för vindhastigheter på 193 mph, dvs 86 m/s eller 311 km/h! (Tack Trötter för länken)

Det är för övrigt kraftigare än Irene’s vindar. Låt vara att Irene fortfarande har en massa rekord som Maria inte kommer att kunna slå.

Maria rör sig i nordvästlig riktning, söder om Jungfruöarna och på väg in över St Croix och Puerto Rico.

Samtidigt som detta sker så drabbades Mexiko i går kväll av en kraftig jordbävning. Det är mycket naturkatastrofer just nu.

/Martin

Maria redan kategori 4

Det gick undan. Orkanen Maria är redan en kategori-4 cyklon (orkan) med vindar på 58 m/s, över 200 km/h, på väg mer eller mindre rakt över Dominica de närmsta timmarna.

Efter Dominica fortsätter Maria över södra Guadeloupe och vidare mot Jungfruöarna och Puerto Rico.

/Martin

 

Före och efter Irma

Jag snubblade över några fantastiska satellitbilder från NASA. De visar några av de karibiska öarna före respektive efter passagen av orkanen Irma.

Det är alldeles uppenbart att global uppvärmning skapar mer värme på planeten genom en obalans mellan hur mycket energi som kommer in från solen (lika mycket som tidigare) och hur mycket som strålar ut i rymden (betydligt mindre än tidigare).

Men visste du att det bara är ca 3% av den här energiobalansen som värmer luften? Vad som händer med resten?, Jo merparten, över 90%, hamnar i haven.

Och när haven blir varmare så finns det mer energi som kan skapa kraftigare stormar, ändra havsströmmar, smälta glaciärer, förändra monsunregn och lågtrycksbanor, påverka växter, djur och näringskedjor samt ändra pH-värdet i haven.

Nåväl, allt det här och mycket därtill har forskarvärlden känt till i flera decennier, men hos alla beslutsfattare har poletten inte riktigt trillat ner.

Det är inte så att vi bara håller på att såga av grenen vi sitter på genom att överfiska haven, skövla skogar, förorena dricksvatten, utrota växt- och djurarter, övergöda och försura vattendrag och en del andra rent destruktiva saker.

Vi gör detta samtidigt som vindarna tilltar, träden brinner och marken både torkar samman och spolas ut i havet under trädet som vår lilla gren sitter på. Alltså den gren vi dessutom sågar i.

Jungfruöarna före och efter orkanen Irma. Credit: NASA Earth Observatory.

Tillbaka till de fantastiska satellitbilderna, vad har de med saken att göra? Jo, det är nämligen så att den här globala uppvärmningen får konsekvenser för oss människor. Knepigt, eller hur?

Satelliter har man för att kunna övervaka vad som händer på planeten Jorden. Man kan också använda rymdteknologi för att skicka iväg farkoster till andra planeter för att lära sig mer om hur de fungerar, men merparten av resurserna när det gäller rymden handlar om att förstå DEN HÄR planeten. Den vi sitter på.

Att dra till en annan planet är inte ett alternativ. Dels för att de inte är beboeliga, dels för att det skulle vara svårt att ta med sig mer än några stycken individer från den här planeten.

Och ärligt talat skulle det vara hål i huvudet att försöka annat än som ett filosofiskt experiment och i vetenskapligt syfte att försöka förstå vad vi behöver göra för att få det bättre på den här planeten. Den enda som vi vet att det finns liv på.

Den är dessutom den närmaste planeten.

Med dessa fantastiska satelliter kan man observera allt från höjning av havsnivå till skogsbränder i Sibirien eller ozonskikt över Antarktis.

Eller ta de mest fascinerande och skrämmande före-efter bilder man skådat.

/Martin

Maria, som en svävande bulldozer i Irmas kölvatten

Som sagt var, nu duggar orkanerna tätt. Vattnet från Harvey har inte runnit undan, svallvågorna från Irma har knappt lagt sig, och Jose vobblar fortfarande omkring utanför USA:s ostkust.

Då tornar orkanen Maria upp i horisonten. Maria följer oroväckande nära i Irmas spår. Samhällen i Karibien som precis fått tillgång till hjälpsändningar av vatten, livsmedel och sjukvårdsmaterial.

Maria är för närvarande en kategori-1 orkan. Sekunderna efter att jag skriver detta plingar det till i min telefon och jag får reda på att Maria nu klassas som kategori 2 där den ligger strax öster om St Martinique.

Maria rör sig sakta över varmare vatten och kommer till mitten av veckan av allt att döma att ha hämtat energi och blivit en orkan kategori 3 eller 4.

För mindre än två veckor sedan spred orkanen Irma till synes total förödelse över de utsatta öarna. Men nu kommer alltså orkanen Maria som en svävande gigantisk bulldozer i Irmas kölvatten och tar hand om de spillror av funktion och hopp som fortfarande grodde och just såg dagens ljus efter den hittills mest omfattande orkanen som härjat på Atlanten på många år.

Än är det långt ifrån över.

/Martin Hedberg