Stormen Egon ställer till med problem

Det har väl inte undgått någon att stormen ”Egon” härjar i södra Sverige.
2010-01-10_vader_Egon.001SMHI har utfärdat varningar i mer än halva Sverige och en stor andel av dem är klass-2 varningar, den näst kraftigaste klassen.
I Götaland är det stormvindar och i Gävleborg och Dalarna är det kraftigt snöfall i kombination med kraftiga ostliga vindar som ställer till med problem.

Vindarna kommer att kulminera nu under kvällen, mellan 20 och 23. Men det fortsätter att vara blåsigt även under natten. Snöfallet över Gävleborg och Dalarna i kombination med vindarna skapar såväl dåliga siktförhållanden som drivbildning av snö.

/Martin

Related posts

28 Thoughts to “Stormen Egon ställer till med problem”

  1. Dimitrios

    Kan Egon kallas en höststorm för Götaland? Eftersom det blir mer och mer sådana stormar under hela januari är det redan bestämt namnet och hur man bestämmer den? Tack för hjälpen med detta.

    1. Trötter

      Känslan är defintivt höststorm. Själv satt jag och funderade över höststormen 1969 som var i slutet av September.

      Det är DMI som namngivit Egon.
      http://www.dmi.dk/nyheder/arkiv/nyheder-2015/01/weekendens-anden-storm-hedder-egon/
      SMHI använder ofta danska eller norska namnet.

      1. Dimitrio

        Tack för detta! Nu kollar jag för nästa storm på väg!

    2. Anna

      I sydvästra Skåne har det inte (ännu?) blivit vinter. Och förhoppningsvis slipper vi eländet. Frågan är väl då om det fortfarande är höst eller våren har börjat? Kanske är det alltså en vårstorm vi har upplevt. Idag känns det i alla fall vårlikt med sol och förhållandevis milda vindar. Och ingen vinter i sikte de närmaste veckorna. Och sen kommer vi in i februari vilket härnere är en vårmånad. Jag håller tummarna för att vi slipper vintrarna härnere. Däremot åker jag gärna till Alperna för lite skidåkning!

  2. Simon

    Här vid västkusten är det orkanbyar. Riktigt skitväder!

  3. Nordkoster, Hallands väderö, Nidingen, Måseskär och Väderöarna har alla noterats för orkanvindar, över 33 m/s. Väderöarna toppar listan med 39,9 m/s.

    Men det har även blåst på andra platser. Idre fjäll har haft 28, 4 m/s, Hemavan 24,6 och Blåhammaren 32,7 m/s.

    Snöat har det också gjort, främst i Södra Norrland och Svealand. De senaste 24 timmarna har tex Kungsberget fått 24 mm och Hudiksvall 30 mm nederbörd. (Det kan som tumregel översättas till lika många cm snö.)

  4. Lennart Strömberg

    För en gångs skull stämmde prognosen . Det stormade ordentligt i går kväll o i natt även på morgonen blåste det ganska bra här på Småländska höglandet . Idag är det vinter med ymmigt snöfall och halka . Nu när skiten har kommit ner så kunde det lika väl få vara kvar istället för detta blaskande hela tiden . Till glädje för alla barn och vuxna som gillar det vita eländet !! Jag tycker synd om alla som ska ut och röja i skog o mark nu när det kommer tung blötsnö . Tycker att folk skulle fatta hur farligt det är i stället för att gapa o skrika hela tiden när inget fungerar

  5. Trötter

    Kommentaren ovan skrev jag i morse när vi fortfarade hade strömlöst. Har inte kollat när elen falerade men vaknade klockan två på natten och gick upp och gjorde i ordning elverk mm om det skulle bli långvarigt. Nu bor jag på landet och är förberedd på att strömmen går ibland, kan även elda med ved, men tänkte på alla som aldrig gör några förberedelser.
    Vårt vatten (kommunalt) kräver pumpar, om det är ett större avbrott som i natt så tappar vi även vattnet. Har två gamla brunnar varav den enda går att använda vid trängande behov.
    Åkte till närmaste ort för att fylla en reservdunk i morse vid fem-tiden, det gick givetvis inte för pumparna fungerade inte. Såg fallna flaggstänger, skyltar och träd lite varstans. Även över vägen, så det var lite farligt på ett par ställen.

    Vi är för sårbara när det gäller väder, tycker jag.
    Nu ser det ut som det blir lite mer blåst nästa vecka framåt Torsdag, men det blir nog inte så farligt, tänker mer på nästa Gudrun, eller värre. För det kommer. Vid Gudrun hade vi ändå tur med vädret, efter…

  6. Från halländskt perspektiv en bra prognos som stämde hyfsat då SMHI låg lite lågt inledningsvis i jämförelse med ex DMI men graderade upp i rimlig tid. Knappt full storm i kustbandet med orkanbyar i de värsta stötarna. Min privata mätare nådde 34 m/s men det som sticker ut här är/var det höga vattenståndet i Kattegatt. Nästan i klass med Gudrun och sanddynerna har lämnat mycket material tillbaks till havet…

  7. robert selhorst

    Hej Martin,
    2 frågor. När det blåser så hård varför ”fylls” lågtrycket inte på snabbare? eller kan vinden inte fylle trycket på så sätt?
    Sen, vinden transporterar förmodligen luftföroreningar från stora områder till centrum av stormen. Blir det mycket smutsigare där då? och landar allt extra smuts på marken i ögat? eller?

  8. Anders Persson

    Ett väldigt förenklar svar, eller snarare ett svar som bara behandlar en aspekt:

    På grund av jordens rotation avlänkas all rörelse, också vindar, rakt till höger (90grader) på norra halvklotet, rakt till vänster på södra. Denna sk. corioliskraft (efter en av sina upptäckare) är dessutom proportionell emot vindhastigheten.

    Eftersom vinden runt ett lågtryck cirkulerar moturs har vinden det låga trycket på vänster hand varför den högerdragande corioliskraften hela tiden söker distansera luften från lågtryckscentrum, ju kraftigare ju mer det blåser.

    Det omvända sker med högtryck där ju vinden snurrar medurs, varvid det höga trycket är till höger om vinden, dvs i samma riktning som corioliskraften. Det är just denna inåtriktade corioliskraft som forslar luft mot högtryckscentrum och bidrar till att vi har högtryck.

    1. Trötter

      Anders Persson, du har ju skrivit en del om Coriolis, Hadley och Ferrel. Alla de där hade ju fel i vissa avseenden vilket inte är så konstigt men ändå en sak att tänka på när man läser om nya rön. Vad tycker du om mer sentida Farrell och teorierna om att hadleycirkulationen kan nå nordpolen och skapa ett utjämnat klimat för norra halvklotet?
      http://www.seas.harvard.edu/climate/eli/research/equable/hadley.html
      Sedan finns studier som denna som föreslår en förklaring till utjämnat klimat genom rossbyvågor.
      http://www.meteo.psu.edu/~sbf1/papers/EQUABLE.pdf

      1. Olle R

        Det där lät ganska spännande. Jag trodde atmosfärens storskaliga cirkulation var relativt stabil i sin funktion, men de där länkarna antyder ju att den skulle kunna ”flippa över” och börja fungera på ett helt annat sätt med drastiska effekter på jordens klimat…

        1. Trötter

          Det har ju hänt tidgare och inget är otänkbart längre. Norra halvklotet är först ut. Man har redan noterat en expansion vid tropikerna och det finns ett flertal papper runt det där. Frågan är vad som komma skall? Sen är det förbannat svårt att få ihop helheten för en klenskaftat individ som mig. 🙁
          Ska du eller någon annan närvara vid Anders Perssons föreläsning den 20:e så ta med en kamera och spela in alltihop! 🙂
          http://www.misu.su.se/about-us/events/seminars/seminar-anders-persson-fellow-of-royal-meteorological-society-uk-1.216739
          Har aldrig i hela mitt liv suktat efter att sitta på en föreläsning, men den skulle jag vilja gå på.

        2. Anders Persson

          Ja Trötter och Olle R: Ni sätter mig i en knipa med er fråga med hänvisning till amerikanarna Farrel, Held, Huo mfl. Dessa personer utgör nämligen eliten bland dagens meteorologer och att kritisera dem eller, ännu värre, säga att de har helt fel, kan skapa problem av samma art som drabbade dem som på 1600-talet påstod att de stora auktoriteterna Aristoteles, Ptolemaios mfl hade helt fel.

          Men jag kan inte säga något annat. De har helt fel. Inte för att de är okunniga eller ointelligenta, utan för att de, tillsammans med tusentals meteorologer runt om i världen är offer för 150 års missförstånd av hur jordrotationen påverkar luftens rörelser. Som jag påpekat de senaste 15-16 åren, se bla
          http://www.aos.princeton.edu/WWWPUBLIC/gkv/history/persson_on_coriolis05.pdf
          http://martinhedberg.se/vindens-matematik-och-nattliga-jetstrommar/
          http://martinhedberg.se/en-vanlig-missuppfattning-kring-corioliseffekten/

          yttrar sig corioliseffekten genom att göra det hemskt svårt för rörliga föremål, inklusive luftpaket, att kunna röra sig några ansenliga sträckor på jorden. Jordrotationen ”vill” driva in dem i små cirkelrörelser (med radie 100 km för 10 m/s). Den sk. tryckgradientkraften, den som accelererar luft från högt till lågt lufttryck, får jobba hårt för att ens skapa den begränsade cirkulation vi har nu.

          Enda sättet att förverkliga Farrels vision med ekvatoriell luft som mer eller mindre direkt går upp till polarområdena är därför att sakta ner jordens rotation till ungefär samma som Venus, dvs med dygn som varar 100 gånger längre än nu.

          1. Olle R

            Anders, jag är benägen att tro att du har rätt, även om alternativet är spännande. Jag återgår till min skolboksmässiga tro att i ett geologiskt perspektiv så styrs jordens klimat (medeltemperatur, temperaturfördelning, nedisningar, etc) av hur kontinenterna rör sig och är placerade på vårt klot, om det finns landmassor vid polerna och om oceanernas vatten kan cirkulera fritt till polerna, osv.

            Den nuvarande atmosfäriska cirkulationen ger ju ett ganska tydligt avtryck på jorden klimat och vegetationszoner. Hadleycellernas polnära utkanter karakteriseras ju av sjunkande luft, högtryck och ökenområden. Om man via geologiska och palentologiska bevis skulla finna att jorden under någon tidigare epok varit täckt av någorlunda enhetlig vegetation från ekvatorn till polerna, så skulle detta kunna tyda på att den storskaliga atmosfäriska cirkulationen varit fundamentalt annorlunda då.

            Avslutar med en fråga. Om den globala uppvärmningen fortskrider, vad tror man då händer med Hadleycirkulationen? Expanderar den mot polerna så att Nordafrika och Medelhavsområdet blir mer ökenartat (och Sahelområdet kanske lite fuktigare och grönare), eller är detta bara en anekdot….?

            1. Trötter

              Olle R, ja vad händer?
              En expansion ser man, men på vilket sätt och hur mycket blir det? Att det varit varmt historiskt vid polerna är klart. Palmer på Antarktis t ex.

              Hur påverkar hastigheten på nuvarande turboladdade uppvärmning?
              Ett exempel från i somras, 18°C vid 400 meter över Arktis från de som var med på Oden.
              http://ciresblogs.colorado.edu/icebreaker/2014/08/11/blob-of-death/

            2. Anders Persson

              Med ökad uppvärmning kommer de nord-sydliga temperaturkontrasterna förmodligen att öka. Att det blir varmare i lägre skikt kring polerna spelar i detta avseende mindre roll. Det innebär i sin tur större ”tryck” norrut (söderut på SH) och därvid kommer luften från Hadleycellen att ”orka” lite längre norrut (söderut på SH).

              Detta är också vad atmosfärssimuleringarna tills vidare visat, även om man måste vara öppen för att ännu bättre modeller kan komma fram till andra resultat. Alltså varmare och torrare i Medelhavsområdet.

              Jag har läst att en och annan holländare redan emigrerat till Sverige för att undgå den kommande torkan i söder.

            3. Olle R

              Anders, det här ökade ”trycket” norrut respektive söderut, beror det på att tropopausen blir högre vid ekvatorn (eller snarare ITC) och därigenom blir det mer lutning ut mot vändkretsarna?

          2. Trötter

            Tack Anders P!
            Famlar fortfarande i mörkret när det gäller helheten, sitta här på rumpan utan bollplank gör det inte enklare direkt.
            Det du skrivit här på bloggen och dokumentet du länkar till har jag läst flera gånger.

            Om det här skapar läslust hos andra så gör en omstrukturering tidigare att direktlänken inte funkar till Geoff Vallis utmärkta samling.
            http://empslocal.ex.ac.uk/people/staff/gv219/classics.d/persson_on_coriolis05.pdf
            http://empslocal.ex.ac.uk/people/staff/gv219/classics.d/Persson98.pdf
            På meteohistory ligger ytterligare ett om Hadley och passadvindar.
            http://www.meteohistory.org/2006historyofmeteorology3/2persson_hadley.pdf
            Följande är given hos SMHI.
            http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/atmosfarens-allmanna-cirkulation-1.5608

            Det som ligger länkat i länken ovan till SU.
            http://www.misu.su.se/polopoly_fs/1.216797.1420630914!/menu/standard/file/QJ_Persson2014.pdf
            Snälla, spela in föreläsningen. 🙂

  9. Anders Persson

    Till Olle R: Nä, ”trycket” jag talar om är det som uppstår mellan högt och lågt lufttryck, vilket bla. Bestäms av luftmasseskillnader.

    Tropopausen har, till skillnad från vad en del auktoriteter vill göra gällande, mycket lite, om ens något, att ”säga till om”. Den är ju inte ens en materiell yta.

    Glöm inte heller att jordytan mellan 30 N och 30 S utgör hälften (50%) av jordytan. Hadleycirkulationen täcker alltså halva jordytan! Ni får i ”hemläxa” att räkna ut hur stor del området polart om 70 graders latitud täcker.

    1. Trötter

      Området ovanför polcirkeln utgör ~6% av jordytan, så det är mindre än det.

      Temperaturskillnaderna avtar mot Arktis som värms fortare än sydligare breddgrader. Högre temperatur ger högre tryck, luften kan bära mer vatten och blir lättare. Du skrev ovan att temperaturkontrasterna kommer att öka i nord-sydled i takt med uppvärmningen, menar du i högre skikt i atmosfären?

      1. Anders Persson

        Jo, omkring 2 km och uppåt.

    2. Olle R

      Mina funderingar kring tropopausens höjd kommer från Farrell 1990 där han menar att under riktigt varma tidsperioder som Krita, kan höjden ha fördubblats från 15 till 30 km. Även om detta inte räcker för att utvidga Hadleycellerna ända till polerna, så borde de tryckas ut en bra bit..
      I övrigt inser jag att det inte är korrekt att betrakta troposfären en vätska och tropopausen som vattenytan.
      Vatten är ju lite lättare att förstå sig på för oss lekmän, men uppenbarligen är luft och atmosfär lite mer komplext. Tänk bara på så konstiga saker att i en luftpelare kan trycket vara lägre vid marken men 10 km upp är trycket högre (jämfört med luftpelarna på sidan om) …:-)

      1. Lasse H

        Olle R: det sista du skrev kan inte gälla statiska förhållanden, utan där måste mycken dynamik vara inblandad, se t ex Bernoullis ekvation
        .

        1. Olle R

          Lasse H, det är väl ungefär så här det fungerar oavsett om det är sjöbris, monsun eller Hadleycirkulation: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/fran-sjobris-till-monsun-1.5044

      2. Anders Persson

        Nja, det är inte alls mystiskt att man kan ha ”högtryck” 5-10 km upp i luften men inte vid marken. Lufttrycket avtar med höjden fortare i kall luft än i varm. Lufttryck i detta sammanhang är tyngden av all luft ovanför.

    3. Lasse H

      Svar: 1- cos(20´) = 1-0.94= 0.06

Kommentera