Sol och kalla nätter

Av Martin Hedberg

Nej, det är inte så att det blir soligt om nätterna. Men det klara vädret ger solsken på dagarna. Om nätterna blir det däremot kallt.

Högtryck fortsätter att prägla vädret här i Skandinavien. Det hindrar dock inte en del snöbyar från att driva in över fjällen, men överlag så väntar jag relativt små nederbördsmängder kommande dagar.

Det som framför allt karaktäriserar vädret är att det blir soligt om dagarna, samt att det blir kallt om nätterna. Högtrycket gör att det inte bildas så mycket moln. Med solens hjälp stiger då temperaturen om dagarna. Instrålningen av energi är stor.

Men samma situation, dvs klart väder, ger även stor utstrålning av energi. Om dagarna märker vi inte så mycket av detta, solinstrålningen är större. Men om nätterna, när solen inte är uppe, så dominerar utstrålningen av energi. Det gör att temperaturen sjunker markant.

Det är därför som vi växlar mellan sol och ett par plusgrader dagtid samt flera minusgrader nattetid och om tidiga mornar.

Den här vädertypen med stora temperurväxlingar över dygnet och liten eller ingen nederbörd står sig kommande vecka.

/Martin

Detta inlägg har 69 kommentarer

  1. Waxholmsbolaget bröt halvmetertjock is på Ingaröfjärden igår för att kunna komma fram till bryggorna där till påsken. Man fick stöta sig fram etappvis för att kunna forcera isen.
    Vattenståndet är ca 50 cm under det normala.
    Kärvt !

  2. Lasse H…
    Ja du har alldeles rätt. Hur många bilar fanns det för 15000 år sen då isen började smälta? Och hur förklarar man alla istider innan som också smälte bort?
    Föresten så fiser och rapar våra köttdjur ut mer metangas än vad alla bilar släpper ut co2.
    Klimatförändringar har alltid funnits, men våra politiker har hittat ett nytt sätt att kivas och det är väl det dom behöver.

  3. sänk skatt på bränsle, jorden går inte under för att vi använder fossila bränslen.global uppvärmning är en bluff, en förevändning för staten att dra in massa pengar. klimatet har alltid ändrats under årtionden, det har tillkommit och försvunnit massa arter under tiden.

  4. Såvitt jag vet så avlöser kalla, varma och normala vintrar varandra slumpmässigt, möjligen med en långsam ökning av de varma och en långsam minskning av de kalla. Varför just denna vinter är kall långt in i slutet av mars, tror jag ingen vet.

    Ett behändigt sätt att sammanfatta vintersäsongen är det sk. NAO indexet, som i princip är tryckskillnaden mellan Island och Azorerna. Hade de uppvisat någon periodicitet hade man kunnat goera prognoser genom den, med statistiska metoder.

    Nu gör man istället på ”vanligt sätt”, man gör modellberäkningar 2-3 veckor framåt och utvärderar dag för dag eller vecka för vecka den prognoserade lufttrycksskillnaden mellan Island och Azorerna och får så en prognos i termer av NAO-indexet.

    Att säga att den kalla vintern ”beror på” NAO indexet är lika upplysande som att säga att det kalla vädret beror på att ”Celsiusindexet” är lågt.

  5. Hej evryhopa hur fasen kan det vara så kallt,själv gör jag allt för att öka utsläppen av växhusgaser.Den globala upphettningen verkar trots detta utebli.Det enda som finns kvar är den globala upphetsningen hos experterna,förmodligen av rädsla för uteblivna forsknings anslag.

  6. @Daniel

    Visst, men du stirrar dig blind på att tempen med solens hjälp kommer över 0

    det kvittar om det står +5, det blåser ju 10ms av en iskall ostan vind.

    så länge ostan vinden härskar finns det inga vår känslor i skåne.

    PS 🙂
    snöat i natt, 12ms ost, +1 grad
    dvs känns som -10 ute, == minimal vårkänsla

    Jep

  7. Till Äpplet

    Jag har gjort en notering här om att vintern 1982 var kall med mycket snö. Kanske var det så att detta var något speciellt och det var av den anledningen jag gjorde en notering. Kanske var det också en inledning till en förändring eller ett avbrott på en längre serie av föregående milda vintrar och en längre serie av föregående varmare och hetare somrar. Men det förekom även varma somrar efter 1980 och efter 1990 men det är nog inte troligt att hitta någon enstaka eller flera på rad som varit lika varma och heta eller varmare och hetare som före 1980-talet.

    Till Martin

    Det kan nog vara vettigt att mäta temperatur längre upp i luften som du skriver. Och jag är ingen expert men det är du. Men jag vidhåller nog ändå att om jag skulle mätt temperatur i syfte för att eventuellt försöka se statistik över tid och för att eventuellt se förändringar över tid eller över tidsperioder så hade jag nog velat försöka utesluta så många faktorer som möjligtvis kan påverka så att det blir svårare se trenden. Jag vet inte vad för faktorer som kan påverka tillexempel solens inverkan på luftens temperatur, men luftens sammansättning en given tid kanske kan påverka tillexempel. Och då bör mätning av temperatur nattetid när temperaturen troligtvis är som kallast på dygnet kanske vara vad som är intressantast att studera. Om vi föreställer oss att det tillexempel är en längre tid av uppvärmning av jord och vatten så bör det påverka på så sätt att nattemperaturen efter hand blir högre, eller tvärtom. Men om man nu mäter temperatur över tid och både natt och dag så kanske man tillexempel kan separera dagtidsresultaten ifrån nattidsresultaten och se om man genom att göra så kommer att se lite olika resultat när man jämför olika år eller tidsperioder.

    Martin: Så gör man. Man ser tex att nattemperaturerna har stigit mer än vad dagtemperaturerna har gjort.

    Man kan fråga sig varför det har blivit så. Ja det lär ju inte vara för att solen lyser starkare. Men om tex utstrålningen av energi nattetid minskar så skulle detta leda till att temperaturen om nätterna inte sjunker lika mycket.

    Vad skulle då kunna minska utstrålningen av energi? Här finns det i alla fall två rimliga förklaringar: 1. Ökad molnigheten. 2. Ökad växthuseffekt. Bägge dessa leder till högre nattemperaturer.

    Men även om dagarna har det blivit varmare (om än inte lika mycket som om nätterna). Vad kan förorsaka detta? Jo tex 1. Ökad solinstrålning, 2. Minskad molnighet, 3. Ökad växthuseffekt.

    Det behöver inte bara vara en orsak som ligger till grund för att temperaturen förändras.

  8. Tyvärr är det så att samhället behöver mycket pengar. Titta bara ut i EU. SÅ om vi ska sänka skatten på bränsle så behövs en skattehöjning på arbete. Jag tror inte att någon vill betala mer skatt på sin lön än vad man gör idag.

    Inte för att jag vill ha mer skatt på bränsle men här kan jag i alla fall välja att köpa en snålare bil och kanske röra på mig själv ibland.

  9. @Olof. Varför istiderna kommit och gått? Börja med läsa om Milankovic cykler…

  10. @Kalle

    Det stämmer att vi de senaste 20-30 åren sett en tydlig frånvaro av riktigt ”heta” somrar rakt igenom. Däremot har det under flertalet somrar förekommit kortare perioder av osedvanligt hett väder, såsom 92, 95, 96, 97, 02 och 10. Som relaterat till ditt troligtvis sanningsenliga påstående om att somrarna var bättre före 1980, kan jag säga att 1960-talet utgjorde en påtaglig parentes i denna period av varmare somrar.

  11. Kan vi inte bara strunta i kylan ett tag och låtsas som att det regnar?! …. 😛 Seriöst detta är SÅÅÅ knäckande, mina stackars barn får leta påskägg i trädgården när det fortfarande är vinter i år. 2011 var det i april 4+ på dagen och -3 på natten, sen kom frosten ända in i maj. Ser ut som ett liknande scenario i år = DÅLIG hö skörd = DYRT hö!! Sveriges väder måste skärpa sig, annars lägger jag hö-pengarna på Hö-g och gör som utvandrarna!!

  12. Äpplet,
    Har du verkligen kollat fakta fakta ordentligt? Du har missat 94 som hade en osedvanligt het juli i hela södra halvan av landet.

  13. Jasså vad hände nu?
    Från +5 den 7e till +12 den 8e?
    Står sig detta så blir jag tämligen lycklig då jag äntligen får ta fram sommarbilen.
    Har snart inga tummar kvar av allt hållande. 🙂

  14. @Andreas K

    Jag har inte alls glömt bort att kolla fakta. Jag talade om somrar som ”delvis” bjöd på riktigt hett väder, och till dessa hör inte 1994, då denna sommar bjöd på hetta under större delen av sommaren. Samma gällde sommaren 2006, som jag som synes inte heller nämnde i min föregående kommentar. Jag ber om ursäkt om detta inte framgick speciellt tydligt.

  15. Trollmor: Klaga inte på aprilvädret. April 2011 var den överlägset varmaste aprilmånad som någonsin uppmätts i Sverige. Innan dess var 2009, 2007, 2004, 2002, 2000 och 1999 rekordvarma. Samtliga aprilmånader 1999-2011 var ”varmare än normalt”.

  16. Varifrån kommer påståendet om att nattemperaturerna har stigit mer än vad dagtemperaturerna har gjort? Vilken plats och vilken tid på året gäller det?

    Det gäller ju inte vårarna i Sverige i alla fall.

  17. @Markus

    Som du säger har det innevarande seklet hittills bjudit på många riktigt varma aprilmånader. Däremot var det ont om sådana på 1990-talet, och varje år 1994-1998 var april ganska kylig, framförallt 1996 och 1997.

  18. SMHI har en del faktablad. Ett faktablad diskuterar värmeböljor i Sverige.

    http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.16889!webbFaktablad_49.pdf

    Av faktabladet framgår att under en 8års-period 1968 – 1975 så gick temperaturen upp över 29 plusgrader 5 somrar av dessa 8. Efter 1975 och fram till och med dagens datum, det vill säga under en tidsperiod av 38 år har temperaturen gått upp över 29 plusgrader endast vid 4 tillfällen. Av faktabladet framgår också att sommaren 1968 sticker ut rejält som en ytterlighet med nästan 25 dagar med temperatur över 25 plusgrader, och 1975 med absolut toppnotering i temperatur med över 31 plusgrader. Om man studerar ifrån år 2000 och framåt kan man se ett ganska så jämnt utfall relativt tidigare med en fallande tendens i temperatur.

    Och med respekt till Martins tal om ökande nattemperaturer så visar faktabladet också på en trend med ökande högsta dygnsmintemperatur. Så trenden kan kanske ses som en trend mot ett jämnare temperaturutfall över dygnets timmar vilket betyder minskad benägenhet till utfall med hög dagstemperatur och minskad benägenhet till låg nattemperatur eller tvärtom om man föredrar uttrycka sig tvärtom.

    Martin anger växthuseffekten som en orsaksfaktor, och min amatörmässiga slutsats säger mig att det mycket väl kan vara så, och samma amatörmässiga slutsats vad gäller väderförändring hos oss säger trend mot ett temperaturmässigt jämnare klimat, vilket kanske också innebär ökad förekomst av moln och dimma sommartid och minskad förekomst av moln och dimma vintertid.

    Det talas i rapporten om möjliga temperaturer på 40 plusgrader vad gäller framtidens värmeböljor. Som jag tolkar statistiken måste det betraktas som nonsens och som mycket osannolikt att det skulle bli så. Kuriosa i rapporten om värmeböljor är att det står om ökad dödlighet med olika anledningar i samband med värmeböljor. Det måste bero av att vi människor är dåliga på att anpassa oss till temperaturförändringar.

    Lite lurigt är att som det har varit denna vintern och de 2 sista månaderna är att man blir lurad av det myckna solskenet som är varje dag när man tittar ut ifrån inomhus. Man får som jag upplever lätt en falsk föreställning om att det är varmt ute eftersom solen skiner så mycket, men när man kommer ut genom dörren är det iskallt. Det är säkert ovana vid att det är så soligt och kallt.

    Om man bättre separerar temperaturutfall nattetid och dagtid och sammanställer separat statistik över året kan man säkert få fram trender och väderförändringar när man sätter ihop de olika delarna i statistiken i ett helt sammanhang.

  19. Intressant Kalle!

    Blir dygnets min- och maxtemperatur varmare respektive kallare måste växthusgasen vara sådan att den hindrar solinstrålningen likväl som värmeutstrålning. Koldioxid påverkar inte solinstrålningen. Däremot vattenånga (kondenserad till små droppar, dvs dimma, dis eller moln) har det beteendet.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: