Snart blir det bok om extremt väder

Jag har fått tidigare fått frågor om att skriva bok men det var först i det här projektet med förlaget Max Ström som jag kom till skott. Merparten av boken skrev jag i vintras och veckorna fram till förra veckan. Just förra veckan skulle jag ha deltagit i en think tank och åkt skidor i Lyngen i Nordnorge, men tvingade mig att välja bort det för att möta en deadline i bokprojektet. Det kändes surt då, men desto bättre när jag hade skickat texterna till korrektur. Och denna soliga fredag igår så signerade Jeppe Wikström och jag avtalet kring boken. En nog så viktig text.

Boken kommer, som jag tidigare har nämnt att handla om extremt väder. Orkaner, översvämningar, tromber, kyla, blixtar, värme, torka och bränder. Men den förklarar också hur jordskred och laviner bildas, vad norrsken är, varför pärlemomoln är vackra men bryter ner ozonskiktet, varför alpinister kan få lungödem, hur riktigt stora vågor bildas och varför korallreven i haven tar skada av koldioxiden i luften. Samt hur allt förändras med klimatet, varför och hur vi bör tänka på framtiden. Framtiden som redan är här. Men inte lika mycket som den kommer att vara snart.

Svårt att avgöra vem som är gladast, förläggare Jeppe Wikström eller författare Martin Hedberg.

Tro nu inte att det blir bok bara för att Jeppe och Martin är glada på bild. Mest slitsamt jobba har nog Charlotta Broady som brottas med mina texter, städar och gör så att det blir flyt i språket och en fröjd att läsa. Och Marianne Lindgren som som letar rätt på alla magiska bilder som jag kommer på att vi vill ha. Eller Martin Thelander som gör grafiken och Mikael Engbom som ser till att alla bilder och bokstäver hamnar i rätt ordning i själva boken. Och Henrik Grape som ser till att boken hamnar hos läsaren. För att inte tala om Johan Salander som leder projektet.

Boken blir både vacker, fascinerande och lärorik. Jo, jag vet att jag är jävig, men det är i alla fall min bestämda ambition och målsättning. En av mina favoriter är den grönländska katabatiska (fall-) vinden Piteraq vilket betyder ”den som överfaller dig”, eller hur det kan komma sig att en måttlig vind kan flytta tunga stenar i öknen. För att inte tala om alla rekord. Hur står sig Gudrun jämfört med Katrina, vilka är de dödligaste naturkatastroferna, var är det mest solsken och hur litet är Gotland i jämförelse med ett stort isberg?

Nåväl, än är det sidor som ska skrivas och korrigeras, bilder som ska förhandlas och layout som skall förfinas. Men/och det är stimulerande och skönt att ha kommit över en tröskel i form av att ha skrivit merparten av råtexten.

Vi gjorde en print på halva boken i februari och den var magisk att bläddra i. Om två veckor kommer vi att få en känsla för hur hela boken blir. Och det finns sju sidor (av tvåhundra) som fortfarande är blanka där jag kan skriva mer på. Det här blir bra.

Boken kommer ut i mitten av september.

/Martin

12 tankar på “Snart blir det bok om extremt väder”

  1. Det är inte så ”bara” att skriva en bok. Vet inte när jag köpte en bok senast men den där kommer jag att köpa.

    Vi behöver böcker men även berättelser som återuppfinner den överlägset mest effektiva teknologi som någonsin existerat för att transportera människan; två fötter.
    Låter säkert banalt för många i dagens stressade tillvaro i väst, där flyg och bilar är ”nödvändiga”. Det beror mer på perspektivet och det är vårt tempo som är problemet.

    Mina egna, högst medelmåttiga, fötter har överlevt all teknologi sedan 60-talet och funkar än. De sprang ett 5k race i Lördags (fick återigen stryk av grabben) och fick ett tvåtimmarspass igår, men är igång igen. Inget är effektivare än två fötter, ta hjälp av ett par pedaler och res världen runt, cykeln kommer gå sönder längs vägen, inte fötterna.

    Våra kroppar är helt fenomenala när det gäller uthållighet, dock inte tempo. Men det finns 70-åringar som springer en mara under tre timmar, som Gene Dykes gjorde i höstas.
    https://youtu.be/v7oaYNzN55U

    Vad är min ursäkt som är yngre än honom? Ingen alls, därför ska även jag springa en mara men siktar på fyra timmar.
    Problemet är inte distansen, det är tempot.

    Svara
    • Christopher McDougall’s käpphäst är att löparskor är av ondo. Det kan diskuteras, det finns mycket skit på marknaden och att välja rätt dojjor är inte busenkelt. Man får känna sig fram och när man hittar rätt så hittar marknaden på en ny superfenomenal sko som inte funkar. Nåja, det kommer bara in lite på slutet, resten av hans föreläsning här är underbar tycker jag:
      https://youtu.be/b-iGZPtWXzE

      Svara
  2. Jag är 46, och har aldrig haft körkort, och inte flugit i luften på 15.Det har bara blivit så, och inget jag ursprungligen gjort med klimatet i åtanke, det har kommit först de senare åren, så jag kan instämma i värdet av ett par fötter (och cykel för längre sträckor)

    Svara
    • Tack, tanken slog mig när jag läste en tråd där man diskuterade olika transportsätt, med tanke på AGW. De flesta pratade om effektiviteten på sina bilar, samtidigt som de hade allehanda personliga skäl till att de måste använda bil.

      Det finns inte en bil i världen som kommer i närheten av effektiviteten i fötterna på en gammal gubbe. 🙂
      Bilen är givetvis snabbare, även på att tömma plånboken, så man måste jobba mer, vilket ökar behovet av en bil.

      Svara
      • Med all respekt för dina fötter, Trötter, men att tro att fötter (med eller utan hjälp av pedaler på en cykel) ska vara det gällande transportmedlet är bara dåraktigt.

        Det känns som det idag finns tre typer av åsikter gällande klimatet och dess hot. Skulle kunna förklaras så här (detta är såklart bara ett exempel).
        1. De som inte ser problemet.
        2. De som ser problemet och tycker att vi ska ändra alla våra vanor som t.ex. att resa. Istället ska vi gå/cykla jorden runt.
        3. De som ser problemet och vill fokusera på hur vi löser huvudproblemet (utsläpp av fossila gaser) och som inte väljer att sluta med alla aktiviteter som idag är förknippade med dessa utsläpp. Här ligger det primära fokuset på att lösa världens energiproduktion.

        Du tillhör uppenbarligen grupp nr 2. Jag hör mer till den sista gruppen.

        Svara
        • Jag skrev inte att det ska vara det gällande transportmedlet för alla framöver. Skrev om perspektiv och tempo.

          Kan gladeligen vara dåren eftersom fötter varit det gällande transportmedlet för Homo Erectus i nästan två miljoner år och på sistone även för oss ”visa” dårar. Visst måste vi ändra våra vanor, men inte enbart när det gäller transporter, det är mycket mer än så.

          Du själv tillhör grupp ett och två, nämligen den största gruppen av fossilknarkande inkrementalister som (av olika anledningar) inte ser de problem (plural!) som tornar upp sig och tror att det bara handlar om att lösa världens energiproduktion. Allt för att man inte vill (eller kan) tänka sig att sluta överkonsumera, ungefär som du själv uttryckte det här:
          http://martinhedberg.se/lilla-drevet-om-vaderkillen-och-global-krigsekonomi/#comment-59384

          Konsumtionssamhället är bara en kort blipp i de visa dårarnas historia och utsläppen från fossiler är bara ett problem, även om just det problemet kommer med vetenskaplig garanti på en fortsatt uppvärmning, som redan nu har ca en halv ostoppbar grad i pipelinen och lika mycket till i aerosoler.
          Enkelt uttryckt; vi kommer att passera två grader plättlätt.

          När det gäller övriga risker med vår överkonsumtion så har det funnits många intelligenta människor på den här planeten som sett dem ända sedan 70-talet. Så länge att flera av dem gått bort. Just de gamla modellerna fungerar fortsatt otrevligt bra. Du har skrivit att du jobbar inom IT och fascineras av möjligheterna med maskininlärning, nosa upp dem och kör dem själv, du kommer förmodligen slå bakut direkt. World3 har 13 submoduler, 41 tillståndsvariabler och 245 ekvationer och är kalibrerad mot empirisk data. Kör vi på som nu så når vår befolkning en peak runt 2040 för att sedan vara nere på samma antal som på 60-talet till 2100, ca tre miljarder människor. Verkligheten kan både bli bättre och sämre än så. Just nu gäller fortsatt det senare eftersom vi satte nytt rekord i utsläpp 2018.

          Nog behöver vi prata perspektiv och tempo.
          Inser man inte att man är en del av problemet ser man aldrig några lösningar.

          Svara

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: