Prognoser på prognoser

Martin säger: Prognoser kan i vissa fall ha en ”hoppighet”. En äldre prognos kan i efterhand visa sig varit bättre än en senare(!) Det är givetvis svårt att avgöra vilken prognos man skall lita på -förrän efteråt. Men retrospektiva prognoser har man inte mycket nytta av.

På senare tid har meteorologens arbete handlat mycket om att ta fram rätt data ur olika vädermodeller och presentera det på ett relevant sätt för slutanvändaren.

För tio år sedan handlade det mer om att tolka vädermodellerna (modellerna presenterade siffervärden på fukt, temperaturgradient mm på olika höjder i atmosfären med väldigt låg upplösning, inte hur många mm regn det skulle komma på en viss ort vid ett visst klockslag).

För tjugo-trettio år sedan och tidigare så gjordes de flesta prognoserna genom att meteorologen själv hade en modell i huvudet och tillämpade den på en analys av vädret just nu över en yta som sträckte sig från mitten av Atlanten till Uralbergen. Analysen var en handritad karta, ofta estetiskt vacker (i alla fall för oss i branschen). Prognosen byggde på en fysikalisk förståelse för atmosfärens dynamik och erfarenhet hos den individ som gjorde prognosen.

Utvecklingen av nummeriska modeller och allt kraftfulla datorer har gjort att man kan göra tillfärlitliga prognoser som sträcker sig långt utöver vad individers tankekraft förmår. Dessutom kan man låta en dator ”räkna fram”  fler veckor långa prognoser. Det har skapat en viss övertro på vad som går att förutsäga om vädret.

Vårt arbete förändras hela tiden. Min prognos är att vi framöver kommer att arbeta mer med att skapa atmosfärsmodeller utfrån behoven hos de som skall använda dem. Det kan göra att man alltså har olika modeller och prognoser på hur atmosfärens utveckling beroende på vem mottagaren är.

Låter det konstigt? Alla vill väl ha den bästa prognosen? Men frågan är vad som är ”bästa prognosen”? Vill man tex ha så litet fel som möjligt eller vill man vara säker på att inte missa ett extremväder?

Om man vill ha så lite fel som möjligt så skall man göra många prognoser (”Monte Carloteknik” eller ”ensembler”) och ta medelvärdet av dessa som som prognos. Summan av avvikelser från verkligehten blir då minst. I vissa fall tycker man det är viktigt.

Å andra sidan så kostar det datorkraft att göra många prognoser. Man får en bättre prognos genom att öka upplösningen i tid och rum, men det gör att man å andra sidan inte hinner göra mer än en modellberäkning (det som brukar kallas ”Operativa modellen”). Man får då mer detaljer och fångar vädret bättre. Men man kan i vissa fall missa väderutvecklingen och man får inte med sannolikheter för olika utvecklingar.

Om man istället vill fånga extremväder så kan man återigen göra många prognoser och välja de prognoser som visar just på extremvädret, tex en storm eller kraftig nederbörd. Stastistiskt sett kommer man att göra sämre prognoser, men när det väl blir extremt så fångar man det bättre.

Så från att meteorologarbetet haft en stor ödmjukhet inför vår förmåga att tolka dynamiken i vädret (som bland annat gjorde att man förr inte gjorde så långa prognoser), till en stor tillit till datormodeller så tror och hoppas jag att vi kommer att närma oss lite större ödmjukhet inför valet att precisera vad vi är säkra på och vad vi är osäkra på.

Till att börja med behöver man förstå att naturen inte är deterministisk. Det betyder att den i sig inte har en förutbestämd given utveckling. Naturen har inte ”bestämt sig” än för hur den skall se ut i morgon. Fysikens lagar lämnar utrymme för osäkerhet även i verkligheten (inte bara i modeller av verkligheten).

Nu betyder inte det här att det är en slump hur morgondagen ser ut. Dels finns det gränser för osäkerheten, dels gäller fysikens lagar (inklusive dess osäkerheter). Man får man rätt fler gånger om man gör en väl underbyggd prognos än om man siglar slant eller gissar. Insikten ligger i att förstå vad man kan vara säker på och vari osäkerheterna ligger.

Till att börja med så gäller det att inse att inte ens naturen ”vet” hur den skall utvecklas. Det beror på vad som händer -och det är inte bestämt än (!).

Med tiden får vi facit. Fram till dess gör vi prognoser och begrundar vad vi kan vara säkra respektive osäkra på.

/Martin Hedberg

Related posts

10 Thoughts to “Prognoser på prognoser”

  1. Arne Karlsson

    Hej!

    Kanske inte hör till ämnet, men är det ofta varmare på söndagar eller är det bara jag som tycker det?

    Martin säger: Det kanske låter lite underligt, men vädret kan vara lite olika på helger respektive vardagar. Det hänger bla samman med utsläpp av partiklar från industri och trafik. Dessa partiklar påverkar i sin tur solinstrålningen, dels direkt, dels indirekt genom att de fungerar som kondesationskärnor där vattenånga bildar molndroppar.
    Nu har vi ju rätt så ren luft här i norra Europa, men det gör trots allt skillnad som går att mäta.

  2. Rolf J

    Prognoser ja det är märkligt för gamla gubbar kunde säga med 100% säkerhet att om två tre dagar blir det oväder eller vise versa och detta utan moderna datorer. Vi slår ängen idag så hinner gräset torka för om tre dagar blir det regn och så blev det.

    Martin säger: De kanske var de gubbarna som bestämde vad det skulle bli för väder 😉

  3. Harry

    Hej!
    Har alltid retat upp mig på vindprognoserna. Ser man på vindarna vid kusterna påverkas de så här års av att havet är kallt vilket dämpar vindhastigheten. Då kan man ju inte få den rätta vindhastigheten om man har vindmätaren så lågt som man har dom efter kusterna. Det rätta vore väl att ha dom på tv-master (minst 200m). Då finge man den rätta hastgheten och riktningen. Som det är nu är det i mitt tycke inte korrekta prognoser.

    Martin säger: Vinden varierar både avseende styrka och riktning på olika höjder*. Enligt överenskommelse mäter man vinden på tio meters höjd (alla andra markväderdata mäter man på två meters höjd). Vinden påverkas kraftigt av terrängen. Det gäller både hinder som kan styra vinden och friktion mot marken som bromsar och vrider vinden.
    Just i kusten är det extra knepigt eftersom både terränden och friktionen är låg till havs (våghöjd), jämfört med hur den är inne över land. I kusten sker sålunda en övergång och mätningar såväl som prognoser kan variera stort på korta avstånd. Man skulle kunna komma kring detta genom att mäta högre upp där vinden påverkas mindre, men det är dels svårare rent tekniskt, dels en avvikelse från övrig standard på tio meter.

    När det sedan gäller prognoserna så brukar man avse just dessa höjder. Men man kan plocka ut såväl vindar som temperatur (mm) på valfri nivå. Vädermodellerna har vanligen 35-50 nivåer (tätast nära marken). Om den höjd man söker inte är en av dessa höjder får man interpolera mellan modellnivåerna.

    * Den ideala vindvridningen med höjden kallas ”Ekmanspiral” efter den svensk, Vagn Walfrid Ekman (1874–1954), som beskrev teorin. Begreppet finns både för vindar i atmosfären och för strömmar i haven. Den beskriver hur vindar/strömmar påverkas av att vi befinner oss på ett roterande klot och att det finns friktion.

  4. Fredric Kihlberg

    Hur mycket tittar man tillbaka på hur prognosen stämde? Datorernas kraft borde kunna ta tillvara på all data och sen ge förslag hur beräkningsmodellen kan förbättras.

  5. katarina

    Tack för din välskrivna text, rolig och intressant. Dessutom tack för en mycket tydlig och lättillgänglig sida. 🙂
    Katarina

    Martin säger: Tack.

  6. Rolf J

    Jo Martin…..Pohlman var en av dom som BESTÄMDE hur vädret skulle bli!

    Martin säger: Fast John skulle aldrig skapa ett oväder. (Jag skall kolla, det kanske aldrig varit oväder på Johns pass?)

    Det finns en variant till. Det är att ha känsla och intiution. Ibland bara VET man hur det kommer att bli.
    Jag har själv gjort klockrena detaljerade prognoser i Flygvapnet samt vid indrottstävlingar och expeditioner på så sätt. (Jorå, jag har även gjort felprognoser)
    Arbetspassen när jag var på F4 började vid halv fem på morgonen. Jag började med att gå ut på balkongen (vi satt i flygledartornet) och kände efter. Det gjorde jag även om det var novemberdimma och flera timmar innan det blev ljust. Sedan analyserade jag observationer från andra platser, sonderingar, satellitbilder och modellfält. Därefter gör man sin prognos (sedan ägnar man resten av dagen åt att följa upp den och kommunicera resultaten).

    Men jag undrar om man verkligen kan veta, eller om det bara är en känsla av bekräftelse som dyker upp de gånger man hade tur att satsa på rätt häst. Men å andra sidan: när man har övat länge och börjar få tur oftare än man har otur, då är man på väg…
    Hur som helst är det svårt att ha feeling hela tiden, man måste ha något backup-system. Då är datormodeller svårslagna, hur torra de än är.

    Det vilar för övrigt ett rätt tungt ansvar på den eller de som bestämmer eller påverkar vädret. Vare sig de gör det avsiktligt eller är medvetna om att de gör det oavsiktligt 😉

  7. Rolf J

    Jag personligen tror att man kan se mycket intressant i naturen..växter, djur tex. att när svalorna flyger mycket högt blir det bra väder eller som jag ha en väderpinne på väggen. Är själv en av dom som känner av när åskväder är på G för jag får huvudvärk långt före bl.a
    Ett som är tråkigt är att vi håller på och glömma dom gamlas sätt och spå väder tycker jag i alla fall.

  8. arne postonen

    Jag vill veta vädret där jag är och inte i fjärran östern etc. Nu för tiden får man höra 95% av tiden vädret i Norrland och i Europa men om jag är i Stockholm kommer det bra 5% av tiden är vädret diagnostiserat där och vem orkar i längden vänta?

    Det måste bli så att man får ortsvädret först sedan kan man byta kanal och se på annat i tv och så. Vem vet idag vad Svealand innebär?

    Jag tycker ni gör meteorologer glada för er prognos, dvs ni ger prognos till kompisar och inte för gemene man. Är ni rädda för att tala vårt språk? Vi är ju inte meteorologer. Ni borde istället anstränga er att bli folkliga och få vårt gillande och inte meteorologernas gillande, dvs korrekta uppförande.

    Jag bryr mig inte om vädret i Norrland och förresten hur många procent bor i Norrland och ni ägnar 50% nästan av vädret i Norrland. Glöm Norrland och ge oss fakta på tätorterna istället i mera % av tiden. Det vinner ni på i längden.

    Mvh, Arne Postonen

    Martin säger: När vädersändningen är kopplad till nyhetssändningen på TV så gör vi en nyhetsvärdering av vädret. Dvs vi talar om det som är mest signifikant för någon av tittarna som utgör hela svenska folket. Om vi vet att det blir växlande molnighet i Stockholm samtidigt som det blåser upp en storm i norra Lappland… så talar vi mycket om stormen -och bara översiktligt om vädret i södra Sverige.

    Om man skulle börja med ortsväder, skall man då bara ta de tjugo största orterna? Skall man ta dem i bokstavordning eller skall man börja norrifrån? 😉 Vad är rättvist? Dessutom skulle det bli en rätt trist föreställning, lite som att lyssna på börskurserna när de sändes i P1 (på 80-talet och tidigare).
    Men det är lite det som är grejen med en sajt som Klart.se. Här kan Ni tittare själva välja och prioritera vad Ni är intresserade av -utan att det blir långtråkigt.

    Jag skulle gärna se mer tid till vädret i media, tex TV, men det kan omöjligt bli på ”Primetime” i nyhetssändningar, annat än vid extremväder.
    För ett par år sedan var jag programeldare för ”Vädersnack” i Sveriges Radio. Vi sände två timmar väder om dagen under en vecka (ingen musik, bara prat!). Det var testsändning för digitalradio, men sändes även över P2.

    /Martin

  9. Anders Ham

    Hej och tack för en trevlig blogg!

    Kan ni inte publicera några av de handritade väderkartor? Det skulle vara intressesant att se och så får ni ju visa upp er talang….

    /Anders

  10. Hans

    Jasså – du har varit stationerad vid F4 på Frösön. Numera är ju flottiljen nedlagd, men den civila flygtrafiken är så klart igång.
    Du tar upp novemberdimma. Det har man verkligen upplevt när man bodde i Östersund. Bildas på hösten innan Storsjön lagt sig. Har själv cirklat över flygplatsen för att ta kurs mot alternativet Midlanda i Sundsvall och sedan tvärvänt när dimman lättat för ett tag och det gått att landa.
    Det är väl alltid en avvägning var flygplatser ska vara belägna. Tillgänglighet ställs mot exempelvis bullerproblem och hur utsatt flygplatsen är för lokala väderfenomen.

Kommentera