Om väder vore ekonomi

Av Martin Hedberg

Igår kunde vi på ekonomisidorna läsa om hur Stockholmsbörsen skakades av dystra siffror från USA. ”Köparna flyr från börsen”, ”…marknaden ser att en global avmattning…”, ”…double-dip…” (Di 2010-08-25)

USA-frossa skakar marknaden” ”…Trycker ner Stockholmsbörsen, kronan, räntan” (SvD 2010-08-25)

Idag kan man läsa att: ”Kronan stärktes” och att ”Riskaptiten fick ytterligare fart efter jobbsiffror från USA” (Di 2010-08-26)

Ledande börser i Europa steg, och även amerikanska börser höll sig ovanför plusstrecket” (e24 2010-08-26).

Hur skall ni ha det? Vad kommer trenden vara i morgon?

Man beskriver horisonten, men det räcker bara ett stenkast.

Jag funderar på hur det skull se ut om vi skulle analysera vädret med liknande metoder:
Torsdag kl 19.43: ”Temperaturen faller i Enköping. Moln och regn trolig orsak.”
Fredag kl 10.02: ”Solen lyser nu över Svealand och temperaturen återhämtar sig i Enköping.”

Och när man funderar på hur vädret skall utveckla sig i framtiden, dvs en så kallad prognos…
I Junsele var det i måndags +14,5 grader, i tisdags 10,7 och i onsdags 7,5…. utvecklingen tyder på att det på måndag nästa vecka blir -10 grader.

Fast nu visade det sig att det redan på torsdagen (idag 26 aug) var +10,3 grader i Junsele. “Det får ledande meteorologer att göra bedömningen att vädret och temperaturgradienterna troligen kommer att stabiliseras kring 10-gradersstrecket.” I alla fall idag. I morgon gör vi en ny bedömning.

Förlåt mig alla ekonomiskribenter, men vi vanliga oekonomer har det inte lätt när vi skall följa och förstå trender, än mindre förstå vad som troligen sker i framtiden.

Men jag vet hur svårt det kan vara att göra bra prognoser. Det är svårt även för en meteorolog -och då baseras våra prognoser ändå på fysik och objektiva matematiska beräkningar. Ekonomi är både matematik, psykologi och förväntningar -det gör det hela ännu svårare och mindre förutsägbart.

Vad hänger jag då upp mig på? Jo alla överdramatiserande rubriker och påståenden med extremt kort hållbarhet, i synnerhet i relation till de stora värden som ligger i potten.

Jag retar mig även på begrepp som ”double dip”. Det används av såväl journalister som inflytelserika ekonomer (Tex Sveriges Radio 2010-08-19 eller Di ovan).

”Double dip” är en visualisering av att världsekonomin på y-axeln och tiden på x-axeln. Grafen skulle då se ut som ett W och illustrera att vi ”kan vara på väg in i en ny lågkonjunktur”. Vad är det för slags analys? Att prata om en bild av ett ekonomiskt index? Vilka tidsspan talar man om? Vore det inte mer intressant att resonera kring någon form av fundamentala ekonomiska termer, orsak, verkan och återkopplingar?

Temperaturen i Junsele gjorde en uppochnervänd double dip i veckan. Jag är lite bitter för att det inte blev några rubriker av det.

Hur ekonomin, vädret och för den delen även klimatet utvecklas i framtiden? Systemen är olinjära, återkopplade, öppna, självlärande och självreglerande. Dvs komplexa. Komplexa system är fascinerande och omöjliga att förutse med med den precision många förväntar sig och i relation till det som ofta står på spel.

/Martin

Related posts

12 Thoughts to “Om väder vore ekonomi”

  1. anders

    Mitt i prick.
    Hela tiden jagar man sensationer.

    Tack för en trevlig och bra hemsida. Den har rekommenderat många.

    mvh

    Anders

  2. Johan

    Klockrent!! 😀

    Mvh
    Johan

  3. Thorsten Schütte

    Strålande, kunde inte sagt det bättre. Varje 10/12 hörs ett mullrande ljud från Alfred Nobels grav, där han roterar i sin kista när Riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne delas ut samtidigt med nobelpriser till riktiga vetenskapsmän och en lysande författare, under den falska flaggan “Nobelpriset i ekonomi”!

  4. Peter

    Ja, det är inte lätt när man inte förstår nåt om ekonomin. Hoppas ni överlever ändå 😉

    Martin svarar (Jo, ja ser att du blinkar, men kommentaren behöver nog trots allt besvaras):
    A) Jag har anledning att tro att jag faktiskt förstår lite om ekonomi. Jag köpte mina första aktier (Volvo och SCA) som tonåring i början av 80-talet (Pappa hjälpte mig att bygga en timer för att banda börskurserna som lästes upp i radion vid 13-tiden då jag var i skolan). Jag är även egenföretagare (enskild firma sedan 1986 och startade mitt första AB 1998).

    B) Skriver inte journalister på de berörda mediaföretagen för att även folk som inte är utbildade ekonomer skall förstå? Det är inga snäva facktidningar vi talar om.

    C) Många tycker att om man inte finner ekonomiartiklar meningfulla så förstår man inte ekonomi. Min fråga blir då: Representerar artiklarna kunskapen hos “de som förstår” ekonomin?

    PS. Hoppas att folk förstår vad i bloggen som är:
    1. ironi (att utforma väderprognoser med ekonomins språkbruk).
    2. allvar (att ekonomiska prognoser är mycket svårt och vanskligt).
    3. slutsats (man skall vara ödmjuk inför vår förmåga att förutspå framtiden)
    DS

  5. Den allra mesta mediebevakningen som man tar del av i Sverige apropå ekonomin och finansmarknaderna är urusel. Det “ledande” affärsmagasinet håller inte högre nivå än Aftonbladet, med undantag för några få skribenter som faktiskt får ur sig något tänkvärt. Ibland.

    Jag skulle dock vilja påstå att de flesta ekonomer som du ser citeras i media har en mer nyanserad och långsiktig syn än vad som lyser igenom. Tyvärr tillåter inte massmedias funktionssätt att detta förmedlas vidare särskilt ofta. Det säljer inga lösnummer. Har man pratat med några journalister inser man fort att chansen att få fram ett något längre resonemang är noll. Det förbättras inte av att flera journalister bara vill få fram ett “soundbite” som låter lite häftigt, alternativt ett skoj uttryck som kan användas som rubrik.

    Mitt tips är förstås att prata med någon insatt ekonom, alternativt läsa finans&ekonombloggar. Följer man flera ett tag borde man så småningom se vilka som har mer rätt än andra, och då kan man förhoppningsvis få ut något av att läsa just dessa. (Även om man förstås kan hävda att “de bara hade tur”).

    Mvh makrofjanten som gärna slår på sin egen trumma och tipsar om exempelvis detta inlägg (trots att jag är rätt kortsiktig i min analys):
    http://makrofjanten.blogspot.com/2010/07/kortsiktig-makrovy-decoupling-usaresten.html

  6. hans

    I ett av exemplen försöker du uppenbarligen ge exempel på hur fel och komiskt det kan bli om man försöker använda teknisk analys när man ska göra en väderprognos.( Teknisk analys (TA):En metod att genom analys av den historiska kursutvecklingen utifrån grafer förutsäga framtida kursutveckling).

    Kan inte låta bli att ge några exempel på ett antal inlägg jag funnit i Dagens Industris börssnack (där jag själv skriver en del inlägg mellan varven, men jag svär mig fri. Inte deltagit i denna diskussion):

    “Negativa divergenser kan skönjas i omx30. Kan det vara dags för en tur nedåt i sinom tid. Neg. divergens i RSI kvarstår.”

    “Förra århundradets redigaste bullmarket 1-2-3-4-5 startade 1977 och slutade 2000. Nedåtgående våg A-B-C borde sluta under mellanbotten B som bildades 2003.

    Om ovanstående vågräkning stämmer kan enligt elliots vågteori vågen A delas in i fem korrektiva vågor (1)-(2)-(3)-(4)-(5). Uppåtvågen B delas in i tre korrektiva vågor (a)-(b)-(c) och Vågen ned C delas in i fem korrektiva vågor (1)-(2)-(3)-(4)-(5) där vi just nu ligger i slutet av vågen C-(3).

    Vi skulle enligt denna räkning i så fall gå upp till cirka 750-800 i våg C-(4) och sedan ned till 300-325 i sista vågen ned C-(5). Stöd sedan 1994-1995 verkar finnas i det området.”

    “Du har “lite” fel i din vågräkning, våg 4 får t.ex. inte inkräkta på våg 1´s område (utom i vissa specialfall). Dessutom kan inte våg 3 vara den kortaste vågen. Så den där räkningen får du nog se över en gång till.”

    “Enligt diagrammet så började en ny kontratieffvinter år 2000 och vi skulle således vara inne på vinterns nionde år. Vi är för närvarande inne på nuvarande cykels 60nde år och slutet på Kotratieffvintern torde komma under de närmaste åren.”

    Se där en glasklar metod att använda sig av när man ska göra väderprognoser!

    Martin svarar: Precis. Vill någon testa? Hittills har man funnit att den mest tillförlitliga metoden att göra väderprognoser är att först förstå fysikaliska processer som verkar i atmosfären, därefter parametrisera dessa i modeller av atmosfären. Prognosen görs genom att, utifrån ett observerat initialtillstånd, stegvis räkna sig fram, dvs försöka efterlikna de verkliga processerna i atmosfären.
    Om någon, med hjälp av teknisk analys eller annan metod, kan göra bättre prognoser så är det mycket välkommet. Ett av problemen är dock att vädret inte upprepar sig i mönster (typ: “efter två varma vintrar så blir det en kall sommar”).

    Men framför allt: Teknisk analys av börskurser innefattar ett stort mått av beskrivning av hur människan reagerar. Det är ju inte fysikaliska processer i egentlig mening. Om TA ger tillförlitliga svar inom ekonomi så behöver det verkligen inte göra det inom fysiken. Och tvärt om, TA skulle kunna funger inom fysik, vare sig det fungerar eller inte inom ekonomi.

    Fungerar TA oberoende av kultur? En lite elegant sak med de vädermodeller som används är att de är oberoende av kultur, statsskick, ekonomi mm. De fungerar tom på andra planeter.

    Själv strävar jag efter att förstå kemiska, biologiska och fysikaliska processer. Det ger möjlighet att förstå vad som sker och kan ske. Att extrapolera grafer och jämföra kurvformer kan fungera, men har svårt att hantera den komplexa utveckling av världen som vi uppenbarligen lever i.

  7. hans

    Lite svårt med ironi. Tråden är en av mig nedkortad version av en några år gammal klassiker på Börssnack. Ville bara ge exempel på hur ett i stort sett obegipligt teoretiskt resonemang kring TA får närmast komiska effekter. Skulle förstås avslutat mitt resonemang med en ironisk krumelur.

    Förstår fullständigt att TA inte är tillämpbar när man ska göra väderprognoser. Vädret är alldeles för komplext.

    Är faktiskt också något skeptisk till teknisk analys när det gäller att förutspå börsutvecklingen. Känns som en statisk metod, där man inte räknar in att något helt oväntat plötligt kan ske, som omkullkastar hela prognosen. Nä, känns faktiskt bättre att hålla sig till ekonomiska fundamenta när man ska försöka förutspå hur börsutvecklingen.
    Detta är ju ingen ekonomisida, så jag avslutar här och lovar att i fortsättningen vara mer tydlig när jag skriver mina inlägg 🙂

    Martin svarar: Hej. Jag upptäckte att du var faktiskt var ironisk när jag kollade inlägget i skenet av morgonsolens ljus istället för nattens mörka dunkel. (innan jag sett detta inlägg). Justerade därför mitt svar något som du kan se.

    Jag håller med dig till fullo i det du summerar här ovan. TA är väl lite som att titta på lågorna för att försöka förstå hur en brand i ett hus utvecklar sig. Det finns viss relevant information där. Men bättre vore väl att försöka förstå fundamenta, dvs av vilka material huset är konstruerat (inkl de som inte brinner) och hur det är byggt. Föstår man det så kan man förstå varför lågorna ser ut och förändras som de gör. Samt göra rimliga antagande om utvecklingen, inklusive det som verkligen spelar någon roll, dvs stora trendbrott.

    Och att man (vi) måste vara tydligare med att markera när man är ironisk för att undvika missförstånd 🙂 .

    Mvh,
    /Martin

  8. Brage

    Stora dimmoln läggs ut av en meteorolog som börjar skriva i ekonomiska termer på en vädersida.
    Men förklarligt att man vill byta ämnesområde, m.t.p. hur urusla väderprognoserna varit i sommar.
    Hur motiverade är ö.h.t. 10-dygns(väder)prognoserna, oavsett terminologi?

    Martin svarar: Personligen så anser jag att man skall presentera så långa prognoser som man kan vara någorlunda säker på. Det betyder att man vissa dagar visar prognoser som sträcker sig fem dagar fram, andra dagar bara en dag fram. Det är mycket sällan som tiodygnsprognoserna är något att hålla i handen när det stormar.

    (Det här med variablel prognoslängd beroende på prognoskvalitet var en linje jag försökte driva på SVT, men utan framgång. Där, och på alla andra ställen, har man spikat att den-och-den dagen skall det vara en tvådygnsprognos och den dagen skall det vara en femdygnare osv. oavsett kvaliten på prognoserna.)

    Men för att möta kunders behov av långa prognoser och samtidigt inte göra för mycket våld på kvaliten så kan man här på Klart.se läsa ut sannolikheter för tex nederbörd och åska. Du finner dem om du klickar på “Utökad”.

    Min kritik i artikeln går ut på att man skall vara ödmjuk och ärlig inför sin förmåga att spå framtida händelser.

  9. Alvar Nyrén

    Det är lätt att blanda ihop päron och äpplen. Inte minst vid denna årstid. Skämt åsido så tog du ett dåligt exempel, Martin, enl min mening. Det grundar jag på att utvecklingen i ekonomin kan tydas i förväg och långt iförväg dessutom, eftersom den styrs av mänskliga beteenden och de upprepar sig förvånansvärt exakt och förutsägbart. Faktiskt mycket mera exakt och förutsägbart på lång sikt än vädret. Utan att bli långrandig så kan man kanske förstå eller tro på det om något år eller troligen mindre, och man då kan konstatera att det inte blev någon dubbel dipp utan något mycket värre än så. You aint seen noth… Tänk om vädret vore lika förutsägbart och exakt. Men det tycker kanske inte alla vore en fördel??

    Martin svarar: Att förutspå väder på medellångt sikt är inte så svårt. Det kallas klimat. Jag är tex rätt övertygad om att det kommer att vara kallare i december än det är nu i september. Jag förutspår också att det kommer att vara varmare i april än det blir i december.

    Jag frågade tidigare, men har inte fått eller sett något svar, men på vilken tidshorisont handlar “dubbel dipp” om? Handlar det om månader mellan de förväntade dipparna, eller är det år? Det är rätt viktigt eftersom i princip vilken kurva som helst kan få utseendet av ett W. Eller M för den delen. Låt det vara temperaturen i Junsele under ett par dygn eller medeltemperaturen i Skåne under 24 månader.

    Man skall även göra skillnad mellan enskilda värdepappers utveckling och index över geografisk områden eller marknader. För att åter jämföra med vädret/klimatet så kan man likna ABB:s aktiekurs med temperaturutvecklingen i Västerås, medan Dow Jones snarare är en hel kontinents temperaturmedelvärde.

    Att redan idag göra en tillförlitlig prognos på temperaturen i Västerås kl 12 den 16:e december är nog ungefär lika lätt/svårt som vad ABB stänger på för kurs den 16:e december. Eller? Men jag vill påstå att det är lättare att säga vad medeltemperaturen i Nordamerika är i december än vad medelvärdet för Dow Jones är i december. Eller?

    Det faktum att ekonomi styrs av mänskligt beteende (förhoppningar, förväntingar, rädsla…) borde göra det svårare att förutse än väder/klimat. Förvisso finns det “tipping points” i klimatsystemet, men inträffar relativt glest jämfört med “dippar” och “peakar” i de ekonomiska systemen.

    Du skriver att “mänskliga beteenden och de upprepar sig förvånansvärt exakt och förutsägbart”. Jag skulle vilja säga att historien inte upprepar sig. Men den rimmar. Mänsklig utveckling upprepar sig inte. Men det finns mönster.

    Mellan raderna skriver du att vi kan förvänta oss en rejäl dip (?) i ekonomin. Jag lyssnar.
    Jag håller mig till mitt gebit, väder och klimat: Här kan man förvänta sig saker som de flesta, oinsatta, inte förväntat sig.

    Och Ja, det är roligare att vara meteorolog på en plats där både väder och årstider varierar, jämfört med platser där det inte är några större skillnader från en dag till en annan eller mellan sommar och vinter. 🙂

  10. Martin Hedberg

    Ett litet förtydligande varför det är knepigt, men också intressant, att jämföra päron, äpplen och apelsiner:

    – Väder är ett initaliseringsproblem
    – Klimat är randvärdesproblem
    – Ekonomi är ett psykologiskt, geopolitiskt och resursproblem (korrigera mig om jag har fel eller skall lägga till något)

    /Martin

  11. Thorsten Schütte

    Den största skillnaden mellan att göra meteorologiska och ekonomiska prognoser ser jag som sådan:
    Om en meteorolog, även självaste kände John Pohlman, gör en felprognos, struntar vädret fullständigt i den. Om Federals Reserves chef eller ett annat högdjur gör en prognos påverkar den marknaden/ekonomin.
    Detta i ett nötskal sammanfatar varför jag valde naturvetenskap, inte ekonomi som yrkesbana!

    Martin svarar: Inför en TV-sändning sade en känd svensk försvarsadvokat till mig att det var mycket lättare att spå utfall i rättegångar än det var att spå väder. “Varför” frågade jag såklart. “Jo för att jury och domare tar intryck av vad jag säger. Vädret däremot bryr sig inte ett dugg av vad du som meteorolog säger. Därför måste du vara skickligare än jag för att få rätt.”

  12. Rolig tråd! Tro och veta är ju två olika saker, tycka kan man ju göra oavsett vilket. Jag är ju bara en simpel kvinna men får ändå lust att kommentera här om vikten av att verkligen förstå. Tänk om det är så att våra politiker inte förstår hur deras krav på en hela tiden ökad tillväxt kommer att få förödande konsekvenser? Om bankirer själva inte vet hur penningmängden ökar?…men det är kanske bara i Ryssland. Se en intressant föreläsare framför ryska bankirer:
    http://www.meetup.com/oljegruppen/messages/boards/thread/9800299/post/37912716/?hash=37912716#initialized

Leave a Reply