Tag - Ekonomi

Jämförelser med ekonomi samt vädrets inverkan på vår ekonomi.

Kan exponentiell tillväxt rädda oss från exponentiell tillväxt?

4 maj 2018

Det låter som att lyfta sig själv i håret. Många talar sig varma för hur teknisk utveckling och i synnerhet den exponentiella tillväxten inom digital systemutveckling kommer att rädda oss från exponentiella miljöproblem. Men tänk om vi inte löser rätt problem? Eller om det exponentiell skapar nya problem? Eller, absurda tanke (?), om det är det exponentiella i sig som är problemet?

Daniel Pargman förklarar förtjänstfullt i en bloggartikel så ”The point is that the fact that we have been able to solve some problems that looked really hard is in no way a guarantee that we will solve all problems.”.

Bara för att problemen växer exponentiellt så räcker det inte med att lösningar (i obestämd form) också växer exponentiellt. Matematiskt måste lösningarna växa snabbare än problemen. Och de måste lösa PROBLEMEN, inte vilka problem som helst.

Programvara för att göra direktöversättningar av talat språk är tex en ”lösning” som blivit möjlig till följd av kraftfull beräkningskapacitet och bra programvara. Men den lösningen gör ju ingen nytta för att minska försurningen av haven, metangasutsläpp, förlust av biologisk mångfald osv.

Men det finns en enorm optimism, vilket är bra för att vara kreativ och nytänkande. Och den skapar fantasier som tillskrivs ett värde som om de redan var i det närmaste realiserade. ”Om vi kan lösa det här problemet som verkade olösbart för tio år sedan så kan vi nog i framtiden lösa de problem som verkar svårlösta eller tom omöjliga idag!”.

Var finns realismen?

Bara för att man kan lösa en del problem som förefallit svåra så betyder inte det att man kan lösa alla problem som förefaller svåra. Den euforiska optimismen kring exponentiell tillväxt har förblindat folk så att de inte ser hur naivt resonemanget är.

För ett par år sedan så mötte jag en investerare på en större affärsbank. Han frågade mig med vilken hastighet miljöproblemen växte. Jag svarade att det var lite svårt att definiera hur man skulle mäta, men ta tex halten koldioxid i luften ökar med 0,5-1% per år. ”Men det är ju inte så mycket”, svarade investeraren. ”Om vi kan ordna en avkastning på investerat kapital som överstiger det så är det ju fortfarande smartare att investera pengarna i tex oljeindustrin än att försöka minska utsläppen idag. Om pengarna växer snabbare än problemen så har vi ju mer resurser i morgon att lösa problemen.”.

Var skall man börja resonera med en sån som argumenterar på det sättet? Och dessutom var det en person med makt och inflytande såväl över kapital, som över andra människor med resurser som litade på honom.

Så jag avslutar med berättelsen om riskornen på schackbrädet. Schackspelets uppfinnare visar landets härskare hur man spelar schack. Denne imponeras och som ersättning för spelet skall uppfinnaren få mängden ris som det blir om man lägger ett riskorn på schackbrädets första ruta, två på den andra, sedan fyra på ruta tre osv. Det låter ju fjuttigt, men den totala mängden, när man kommit till ruta 64, är många gånger större än världens totala risproduktion.

Det finns flera varianter på detta, ofta med ersättning till hantverkare som bas. Ersättningen ökar, ofta med en faktor två per dag. Och överraskande snart är köparen bakrutt och säljaren omättligt rik.

Insikten är att man skall vara försiktigt med exponenter. Linjär tillväxt ackumulerar också resurser, men systemet skenar inte på samma sätt som med exponentiell tillväxt.

Oändligt finns inte på en ändlig planet. Någon gång slår systemet i taket. Faran med exponentiell tillväxt, förutom det som nämnts ovan, är att den ser så beskedlig ut i början, men snart skenar den. Och ju högre hastighet man har när man slår i taket, desto besvärligare blir fallet.

Om problemet bara vore en saga om en fiktiv betalning av ett brädspel så vore det väl okay, men nu är det mycket mer än så som står på spel.

Exponentiell tillväxt löser inte valfritt problem.

Exponentiell tillväxt är däremot orsaken till många problem. Man bör därför våga tänka tanken att en del av lösningen är att ta bort det exponentiella från tillväxten.

/Martin

Rysslandsfond eller hållbar energi?

28 december 2017

Martin Hedberg

Uncategorized

3 Comments

Så här inför det nya året sitter jag och funderar på om man skulle justera någon investering.

Nu ligger jag i och för sig rätt tungt i skog och vindkraft (reella illikvida tillgångar, inte aktier) samt i cat bonds (walk the talk, vår egen fond i Entropics), men jag såg att jag hade en kvarglömd liten post på några tusenlappar kr i en av Handelsbankens blandfonder.

Så jag bläddrar runt bland deras utbud av fonder och sorterar dem på olika kriterier, Bäst utveckling, Högst rating och Hållbarhetsbetyg.

Fastnar för ”Hållbar Energi”, dels för att jag är intresserad av det bakomliggande tillgångsslaget, dels för att jag undrar hur bankerna hanterar hållbarhetsfrågor.

Informationstexten kring fonden förkunnar att:

Hållbar Energi är en aktivt förvaltad aktiefond med renodlat fokus på hållbarhet… Investeringar görs enbart i företag som utvecklar eller använder metoder och teknologier för att begränsa den globala uppvärmningen, och i företag som kan bidra till en effektivare energianvändning. Tillväxten i området har varit mycket stark och fortsatta utmaningar på klimatområdet talar för liknande utsikter framöver.

Hållbar Energi är sedan den 10 oktober en Svanenmärkt fond.

Det låter ju bra. Men lite underligt är det allt att den bara får två av fem globar på deras egen rating.

Jag scrollar vidare till listan över fonder med bra hållbarhetsbetyg. Om deras ”Hållbar energi” bara får två stjärnor så måste dessa vara något i hästväg. Som nummer tre på listan återfinner jag ”Rysslandsfonder”.

Övergripande sammanställning av fonderna.

Nu blir jag riktigt nyfiken. Vika hållbarhetsinvesteringar har Handelsbanken hittat i Ryssland?

Nå, nu var det varken något hållbart eller hittills en särskilt bra investering. Inte nog med att fondens utveckling pendlat kring noll, den har också en fondavgift på 2,4%. Tjoho, vem vill ha den?

Hållbarhetsfrågor är avgörande för förvaltarens val av bolag
Fonden har specifika och uttalade kriterier för att välja in bolag utifrån miljö, sociala och affärsetiska frågor. Analys av bolagens arbete med hållbarhet är avgörande för valet av bolag i fonden.
Fondens förvaltare tar hänsyn till hållbarhetsfrågor
Hållbarhetsfrågor beaktas i ekonomiska bolagsanalyser och investeringsbeslut, vilket får effekt men behöver inte vara avgörande för vilka bolag som väljs in i fonden.
Fondens förvaltare har tillgång till hållbarhetsanalys
Fondens förvaltare har tillgång till bolagsspecifik hållbarhetsanalys, vilket i vissa fall skulle kunna få effekt på vilka bolag som väljs in i fonden.

Fonden Hållbar Energi har nr 1 markerat på sin info. Därtill är et en tematisk fond som uttryckligen ”väljer in bolag utifrån ett angivet hållbarhetsrelaterat tema (t ex klimat, vatten, miljöteknik, social hållbarhet).”.

Rysslandsfonden har nr 2, ”tar hänsyn till…” ibockat. Jovisst, det är ju lite bättre än att bara ha tillgång till info (underförstått inte ta hänsyn till den).

Ett av kruxen med Handelsbankens Hållbarhetsindex är att den jämför fonden med andra i samma kategori. Deras illustrativa grafik tar således inte hänsyn till respektive kategoriers hållbarhet.

Mellan de här två fonderna (och kategorierna) är det inte svårt att välja. Jag hoppas att folk gör aktiva val i sina sparanden.

/Martin

Jag och Norman efterfrågar en kreativare kapitalmarknad

9 augusti 2017

Martin Hedberg

Uncategorized

Add comment

Idag publicerade DN Debatt en artikel skriven av mig och Peter Norman, tidigare Finansmarknadsminister, nu egenföretagare och styrelsearbetare. I den påtalar vi hur den enormt stora kapitalmarknaden (mer än två gånger Sveriges BNP) bör kunna ta ett större ansvar och vara mer kreativ i omställningsarbetet till ett mer hållbart samhälle.

Vi ger olika exempel och utvecklar cat bonds (catastrophe bonds), dvs katastrofobligationer mer i detalj. Det skall sägas först som sist att anledningen till att jag har lite mer koll på just cat bonds är att jag är med som grundare av ett företag, Entropics, som investerar i cat bonds genom en fond.

Nåväl, jag skall erkänna att det första jag själv tänkte på när jag för ett par år sedan hörde ordet ”katastrofobligation”, var att det lät cyniskt. Ett sätt att tjäna pengar på folks olycka? Men det är tvärtom, ingen i processen med cat bonds tjänar på att det blir naturkatastrofer. Det leder till att investeraren förlorar sina pengar. Eller förlorar och förlorar, pengarna övergår till förmånstagaren för återuppbyggnad av samhället som förstörts av naturkatastrofen. De används alltså till något nyttigt. (Fundera på vad dina pengar tar vägen om du förlorar pengar på börsen.)

Så länge som katastrofen inte inträffar så får investeraren avkastning på sitt kapital. Det är en kostnad som förmånstagaren få lägga ut så länge som de har skyddet av att det finns en obligation som betalas ut i händelse av naturkatastrof.

Cat bonds används främst vid lågfrekventa (osannolika/sällsynta) men väldigt kostsamma naturkatastrofer. Det handlar om stora jordbävningar, orkaner, dammbrott, stora skogsbränder osv. Sannolikheten är låg att de skall inträffa, men om de händer så kostar det mycket. Ofta mer än vad försäkringsbolag och återförsäkringsbolag har resurser till. Och det räcker inte med en stor orkan, det är först när den blir tillräckligt stor eller medför tillräckligt stora skador som obligationen ”triggas”. Det kan vara att det blåser mer än x m/s, att luftrycket i cyklonen centrum är under y hPa eller att kostnaderna/skadorna överstiger z $. Mer om triggers och andra detaljer kan man läsa om på Artemis.

Räntan, ”kupongen”, som betalas ut är satt i relation till sannolikheten för att obligationen skall triggas skall inträffa plus en riskfri ränta. Och till skillnad från vanliga företagsobligationer eller investeringar i tex aktier så kan man faktiskt beräkna fysikaliska sannolikheter för att stormar, översvämningar och jordbävningar skall inträffa. ”Risk” blir därmed inte lika godtyckligt eller bara baserat på historiska händelser när det gäller cat bonds. En annan skillnad mot övriga kapitalmarknader är att cat bonds i princip är helt okorrelerad vanliga investeringar. -Förekomsten av naturkatastrofer påverkas inte av om börser, fastigheter, konst, guld… går upp eller ner.

Det är inte bara så att man kan skapa skydd för extrema händelser, man får också en värdering av vad det kostar att ha skydd. Det stimulerar företag och organisationer att öka säkerheten och minska sina risker. Det är inte minst viktigt i anpassningen till klimatförändringar.

Och ytterligare en fin sak i kråksången med att introducera extremväder och klimatrelaterade risker på kapitalmarknaden (förutom att tillgängliggöra deras pengar för de som är i behov av resurser) är att finansfolket direkt eller indirekt tvingas att fundera på naturkatastrofer och hur vi påverkar och påverkas av dem. Hur är det med sannolikheter för extremväder och hur de varierar med årstider, havsströmmar och klimatförändringar? Hur är det med El Niño/La Niña, ökar eller minska risken för tropiska cykloner i Mexikanska Gulfen? Påverkas förekomsten av vinterstormar i Europa av avsmältningen av isen i Arktis eller är det något annat? Påverkas sannolikheten för stormar och översvämningar i New York av temperaturen i Atlanten? Påverkar vi människor detta?

Nu kanske många av investerarna nöjer sig med de finanstekniska nyckeltalen och jargongen, men jag finner det ytterst intressant och värdefullt att belysa och analysera de bakomliggande fenomenen som ligger till grund för värdepappret och verksamheten.

Nåväl, det var det om cat bonds. Vi måste kunna skapa och frigöra mer, fler och andra innovationer och instrument som utnyttjar kraften i de ekonomiska systemen och reservoarerna för att göra världen lite bättre. Resurser som annars i alltför stor utsträckning rullar vidare i BAU-spåret. Och det har vi sett inte alltid leder rätt.

Att ytterligare engagera kapitalmarknaden kommer inte att vara tillräckligt för att lösa de problem vi står inför. Ärligt talat, många problem kommer inte att lösas alls. Men vi kommer inte heller att vara i närheten av att mildra eller hantera problemen om inte kapitalmarknaden växlar upp kreativiteten och innovationskraften med det uttalade syftet att göra världen lite bättre.

/Martin

Kolla hållbarheten i dina fonder

27 mars 2016

Martin Hedberg

Uncategorized

Add comment

Allt fler visar intresse för att göra aktiva val av vad ens sparande går till. Dels för att det känns fel att investera i tex vapen och olja, dels för att faktiskt göra skillnad. Man kan iof alltid skylla på att ”jag har så lite pengar att det inte spelar någon roll”, men de flesta inser att alla tillsammans faktiskt utgör en betydande kraft och skillnad.

Inte bara för att undvika att välja fel. Utan för att även aktivt välja rätt.

Swesif, Sveriges Forum för Hållbara Investeringar, har gjort en sajt, Hållbarhetsprofilen, där man kan jämföra olika fonders hållbarhetskriterier och strategier.

Fond för fond listar man om man väljer in, väljer bort och/eller påverkar olika investeringar enligt olika kriterier. Du finner rubriker som:

Väljer in — Fonden investerar i företag utifrån…
Väljer bort — Fonden investerar inte i företag som är involverade i…
Påverkar — Fonden påverkar företag genom…
Uppföljning — Fonden säkerställer att kriterierna följs genom…

Det är bara en sammanställning av de 55 medlemmarnas olika egna beskrivningar och man måste själv tolka och göra jämförelser. Men det ger i alla fall en hint om vilka investeringar som är mer eller mindre hållbara.

Det är också ett bra verktyg för att testa sina nuvarande fonder (finns de överhuvudtaget med på listan?) samt för att få en ökad förståelse över vilka kriterier som fondbolagen fokuserar på.

/Martin

Man skyller på vädret…

30 april 2015

Martin Hedberg

Allmänt, Klimat

2 Comments

Vädret påverkar din och min ekonomi. Men det är inte så oförutsägbart som många vill ge sken av.

SvD skriver, med anledning av ränteläget och analyser från Fed, Vita huset och BNP-siffror att:

”Yellen håller kvar räntan på bottennivå

En usel BNP-rapport för första kvartalet satte definitivt stopp för eventuella överraskningar från den amerikanska centralbanken. Någon räntejustering blir det inte, men Fed drar slutsatsen att hacket i tillväxtkurvan är kortvarigt.”
…
”Från Vita huset kom försvar om att det var många extraordinära faktorer som spelade in. Det bistra vintervädret, en starkare dollarkurs…”

(svd)

Tänk om man kunde hantera vädret? Ha med dess variationer i beräkningarna, ta höjd för dem, parera, kompensera för konsekvenser… Typ som att sätta på sig en jacka när man vet att det skall bli kallt och ta med sig vatten när det blir varmt. Fast på en större skala. Inte bara säga ”ojdå, nu blev det väder och det hade jag inte tänkt på”.

Rimligtvis, om man är vuxen, så vet man att vädret kommer att variera och att det inte alltid är till ens fördel. Nu vet man dessutom att klimatet kommer att variera och att inte detta verkligen inte kommer att vara till de flestas fördel.

Det finns sätt hantera detta. Prognoser på vädret, scenarier på klimatet. Man behöver också göra analyser av hur samhället påverkas av vädret. Därefter behöver man ha koll på handlingsplanen, vilka frihetsgrader det finns. Det man inte kan förhindra, skydda sig mot eller parera kan man i vissa fall kompensera för tex genom finansiella instrument. Det tar inte bort händelsen, men det sprider riskerna och gör dem hanterbara.

Det genanta är när stora institutioner skyller på vädret och sedan lastar över problemen på medborgarna.

/Martin

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

19 juli 2014

Martin Hedberg

Uncategorized

27 Comments

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

Avslutningen av den här artikeln är en kopia av ett pressmeddelande som WMO, World Meteorological Organization, publicerad den 11 juli, 2014. Texten är på engelska. Jag publicerar den för att rapporten sammanställer väsentliga konsekvenser data kring personskador och ekonomiska förluster till följd av väder- och vattenextremer. Pressmeddelandet ger en hint om storleken av det enorma lidandet och de enorma kostnaderna som väderextremer för med sig.

Nej, det är inte så att väderextremer är ett nytt påfund, givetvis hade det förekommit skyfall och stormar även utan människans inverkan på klimatsystemet. Men vi medverkar till att förändra vädersystemen, hur vatten cirkulerar och en del geologiska förutsättningar. Och det förändrar i sin tur sannolikheterna för att extremer skall inträffa. På en del ställen minskar riskerna och på andra ställen ökar de.

Mycket av vår samhällsplanering (infrastruktur, livsmedelsförsörjning, energisystem, försäkringar, juridiska åtaganden mm) baseras på förutsättningar som rådde under 1900-talet. Förutsättningar som sakta men säkert håller på att förändras.

”Sakta” förresten… Sett till våra dagliga liv så kan man föranledas tycka att förändringarna går långsamt. Men i ett geologiskt perspektiv så är vi just nu med om en explosion.

De största ekonomiska konsekvenserna kommer till följd av översvämningar och stormar, medan de största antalet omkomna kommer till följd av värmeböljor. En viss trend finns i att de ekonomiska konsekvenserna är stora i rika länder, medan fler människor dör i fattiga länder. (Detta blir väldigt tydligt tex när samma storm passerar över flera nationer). Men tro inte att det bara är fattiga människor i utvecklingsländer som dör till följd av väderextremer: I Europa uppgick kostnaderna för väderextrmer till 375 miljarder dollar och ca 150.000 människor fick sätta livet till i två värmeböljor: Sydeuropa 2003 samt Ryssland 2010.

Den här artikeln handlar inte så mycket om klimatförändringar som behovet av att anpassa sig och skydda samhället och medborgare för väderextremer, vare sig de är en konsekvens av vår miljöpåverkan eller hade inträffat ”i alla fall”.

/Martin

Nedan följer pressmeddelandet från WMO:

Geneva, 11 July 2014 (WMO) – Weather, climate and water-related disasters are on the rise worldwide, causing loss of life and setting back economic and social development by years, if not decades. From 1970 to 2012, 8 835 disasters, 1.94 million deaths, and US$ 2.4 trillion of economic losses were reported globally as a result of hazards such as droughts, extreme temperatures, floods, tropical cyclones and related health epidemics, according to a new report.

The Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes 1970-2012 describes the distribution and impacts of weather, climate, and water-related disasters and highlights measures to increase resilience. It is a joint publication of the World Meteorological Organization (WMO) and the Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED) of the Catholic University of Louvain (UCL) in Belgium.

The Atlas aims to provide decision-makers with actionable information for protecting life and property.

It is also highlights the need for stronger efforts to report, standardize and analyze data on weather, climate, and water-related hazards to improve understanding of disasters and reinforce the platform for prevention.

The report was published ahead of the First Session of the Preparatory Committee Meeting (Geneva 14-15 July) for the Third United Nations World Conference on Disaster Risk Reduction. It seeks to inform debate on the post-2015 framework both for disaster risk reduction and sustainable development.

Storms and floods accounted for 79 per cent of the total number of disasters due to weather, climate and water extremes and caused 55 per cent of lives lost and 86 per cent of economic losses between 1970 and 2012, according to the Atlas. Droughts caused 35 per cent of lives lost, mainly due to the severe African droughts of 1975 and 1983–1984.

The 1983 drought in Ethiopia ranked top of the list of human casualties, claiming 300 000 lives, as did Cyclone Bhola in Bangladesh in 1970. Drought in Sudan in 1984 killed 150 000 people, whilst the Cyclone locally known as Gorky killed 138 866 people in Bangladesh in 1991.

Hurricane Katrina in the United States of America in 2005 caused the worst economic losses, at US$ 146.89 billion, followed by Sandy in 2012 with a cost of $ 50 billion.

The worst ten reported disasters in terms of lives lost occurred primarily in least developed and developing countries, whereas the economic losses were mainly in more developed countries.

“Disasters caused by weather, climate, and water-related hazards are on the rise worldwide. Both industrialized and non-industrialized countries are bearing the burden of repeated floods, droughts, temperature extremes and storms,” said WMO Secretary-General Michel Jarraud.

“Improved early warning systems and disaster management are helping to prevent loss of life. But the socio-economic impact of disasters is escalating because of their increasing frequency and severity and the growing vulnerability of human societies.”

The report highlighted the importance of historical, geo-referenced information about deaths and damages to estimate risks before the next disaster occurs. This information can support practical decisions on reducing potential impacts by, for example, improved early warning systems, retrofitting critical infrastructure, or enforcing new building codes.

“Collecting global loss data that are comparable and complete is a major challenge. Climate and weather services are working with disaster-impact researchers and data centers to meet this challenge. This partnership is producing analyses that support practical decisions on reducing the human consequences of disasters, for example by investing in early warning systems or targeting the most vulnerable communities,” said CRED Director, Prof. Debarati Sapir.

The United Nation’s Global Assessment Report on Disaster Risk Reduction 2013 concluded that direct and indirect losses from natural hazards of all kinds have been underestimated by at least 50 per cent because of the data collection challenges. Because better reporting of disaster impacts is vital for strengthening disaster risk reduction, the international community should help vulnerable countries improve their capacity for developing and maintaining high-quality damage and loss databases.

Another challenge for users of risk information is the changing characteristics (frequency, location, severity) of weather-, climate- and water-related hazards. Natural climate variability is now exacerbated by long-term, human-induced climate change, so that yesterday’s norms will not be the same as tomorrow’s.

The WMO-CRED-Louvain report seeks to raise awareness of these and other challenges to collecting and analyzing disaster risk information. It presents a worldwide analysis of extreme weather, climate and water events drawing on the Emergency Events Database (EM-DAT), compiled by CRED. The Atlas compares the reported impacts of meteorological, climatic and hydrological extremes (as categorized by CRED) on people and economies at both the global and regional levels.

In addition to global statistics and maps, the Atlas also provides details on disasters at the regional level.

Africa: From 1970 to 2012, there were 1 319 reported disasters caused the loss of 698 380 lives and economic damages of US$ 26.6 billion. Although floods were the most prevalent type of disaster (61 per cent), droughts led to the highest number of deaths. The severe droughts in Ethiopia in 1975 and in Mozambique and Sudan in 1983–1984 caused the majority of deaths. Storms and floods, however, caused the highest economic losses (79 per cent).

Asia: Some 2 681 disasters were reported in the 1970–2012 period, causing the loss of 915 389 lives and economic damages of US$ 789.8 billion. Most of these disasters were attributed to floods (45 per cent) and storms (35 per cent). Storms had the highest impact on life, causing 76 per cent of the lives lost, while floods caused the greatest economic loss (60 per cent). Three tropical cyclones were the most significant events, striking Bangladesh and Myanmar and leading to over 500 000 deaths. The largest economic losses were caused primarily by disasters in China, most notably by the 1998 floods.

South America: From 1970 to 2012, South America experienced 696 reported disasters that resulted in 54 995 lives lost and US$ 71.8 billion in economic damages. With regard to impacts, floods caused the greatest loss of life (80 per cent) and the most economic loss (64 per cent). The most significant event during the period was a flood and land and mudslide that occurred in Venezuela in late 1999 and caused 30 000 deaths. This single event skews the loss of life statistics significantly for the entire region.

North America, Central America and the Caribbean reported 1 631 disasters that caused the loss of 71,246 lives and economic damages of US$ 1 008.5 billion. The majority of the reported disasters in this region were attributed to storms (55 per cent) and floods (30 per cent). Storms were reported to be the greatest cause of lives lost (72 per cent) and of economic loss (79 per cent).

The South-West Pacific region experienced 1 156 reported disasters in 1970–2012 that resulted in 54684 deaths and US$ 118.4 billion in economic loss. The majority were caused by storms (46 per cent) and floods (38 per cent). The most significant reported disasters with regard to lives lost were tropical cyclones, mainly in the Philippines, including the event of 1991, which killed 5956 people. The 1981 drought in Australia caused US$ 15.2 billion in economic losses and the 1997 wildfires in Indonesia caused nearly US$ 11.4 billion in losses.

In Europe, 1 352 reported disasters claimed 149 959 lives and caused US$ 375.7 billion in economic damages. Floods (38 per cent) and storms (30 per cent) were the most reported cause of disasters, but extreme temperatures led to the highest proportion of deaths (94 per cent), with 72 210 lives lost during the 2003 western European heat wave and 55 736 during the 2010 heat wave in the Russian Federation. In contrast, floods and storms accounted for most of the economic losses during the period.

Inte mer dricks när solen skiner

4 oktober 2012

Martin Hedberg

Uncategorized

3 Comments

Av Martin Hedberg

Vi har ju tidigare resonerat i vilka termer som vi människor påverkar klimat och väder. Men hur är det med det omvända? I vilken utsträckning påverkas vi av vädret?

Och då menar jag inte bara det uppenbara att vi blir blöta om vi är ute när det regnar eller att vi blir kalla på vintern, solbrända i solen eller ramlar omkull om det blåser kraftigt. Nej jag tänker på humöret och hur det i sin tur påverkar våra beslut och hur vi agerar gentemot vår omgivning.

Två forskare, Sean Masaki Flynn och Adam Eric Greenberg, undersökte detta och skrev en rapport som publicerades i Journal of Applied Social Psychology: ”Does weather actually affect tipping? an empirical analysis of time series data.”

I början av sin rapport skriver de att: ”Loewenstein (1996) argued that visceral factors—including sex drive, hunger, pain, and mood—affect human choice and, thus, economic activity. For instance, extreme thirst would cause impulsively higher demands for water, which could result in an increase in the price of water. For this reason, it seems plausible to assume that weather, vis-à-vis mood, affects behavior, including economic behavior.”

Sedan testar de sin tes på i vilken utsträckning folk betalar dricks i samband med restaurangbesök. Men det kanske inte är riktigt jämförbart med hur villig man är att betala en stor summa pengar för vatten om man är törstig? Hur som helst så skulle det, trots den haltande jämförelsen, kunna finnas ett samband. (Själv skulle jag låta bli att ge drick om jag tvingas gå törstig från en restaurang, men det har ju i så fall inget med vädret att göra.)

De konstaterar vidare att det är klarlagt att det finns en korrelation mellan väder och: självmord, brott och avkastning på eget kapital (ROI). De två första kan jag tänka mig, men den sista undrar jag framför allt hur man undersöker: Vädret växlar ju rätt så mycket, typ från en dag till en annan. Men ett företags avkastning på eget kapital snarare beräknas på längre tidsskalor.

Nåväl, man konstaterar även att restaurangbesökarens sinnesstämning påverkar hur mycket dricks han/hon ger. Vidare att andra undersökningar visat att servitören får mer dricks om han/hon är trevlig, om han/hon vidrör besökaren och/eller nämner denne vid namn.

Men, frågar man sig, kan vädret påverka besökarens sinnesstämning i en sådan utsträckning att det i sin tur påverkar hur mycket dricks man ger?

Man testar på en restaurang under två år där man för statistik över dricks som betalas med kreditkort. Man testar mot solsken/moln, temperatur, daggpunkt, luftfuktighet, lufttryck, sikt, nederbörd och vind.

Det man finner är att vädret inte påverkar hur mycket dricks som lämnas. Däremot ser man att gästerna ger lite bättre dricks på onsdagar och fredagar, men det har som bekant inte med vädret att göra.

Så, om man jobbar inom restaurangnäringen så behöver man inte förvänta sig bättre eller sämre dricks beroende på om det regnar, är solsken, varmt eller kallt.

Visst påverkas vårt humör av vädret, men uppenbarligen inte så att man ger bort mer pengar än vad den service man fått föranleder, bara för att solen skiner. Däremot gissar jag att vädret påverkar antalet gäster som besöker restaurangen. Samt att det kan vara bra att kolla vädret om man skall hålla en eventuell uteservering öppen. Jag tror även att öl samt glass säljer bättre när det är varmt ute, medan varm mat säljer bättre när det är kallt.

Vädret påverkar våra behov och vårt beteende, men vi blir tydligen inte mer givmilda på restaurangen bara för att solen skiner.

/Martin

PS. Jag har frusit i en för tunn sovsäck en höst i Lapplandsfjällen. Där och då var jag villig att betala väldigt mycket för en bättre sovsäck. Men det handlade mer om att vädret skapade ett fysiskt obehag än en speciell sinnesstämning. DS.

Fägelse för väderprognoser?

26 januari 2012

Martin Hedberg

Uncategorized

31 Comments

Svenska Dagbladet rapporterar idag om ett till synes absurt lagförslag i Sydafrika. SvD skriver i ingressen att ”Nu ska det bli olagligt att sia om vädret i Sydafrika. Den som varnar för ett annalkande oväder kan dömas till fängelse, om det styrande partiet ANC får som det vill.”

Telegraph poängterar att det bara blir fängelse (dock upp till tio år!) och böter för felaktiva varningar om tex stormar.

Syftet sägs vara att undvika kostsamma och onödiga evakueringar av städer. Men det syftet sägs vara en skenmanöver för att maskera det egentlige syftet: Att kontrollera och begränsa information. Det styrande ANC sägs vilja skaffa sig monopol på bland annat något som borde vara varje medborgares skyldighet och rättighet: Att varna andra för faror.

Är det en storm i ett vattenglas (får man varna för det 😉 ) eller ett första steg mot begränsad yttrandefrihet?

Förslaget har rört upp många känslor. En ägare till en vädersajt, Randolf Jorberg, är i alla fall upprörd. Jorberg menar att det nya lagförslaget inte bara inskränker friheten utan dessutom är helt onödigt eftersom man redan 2001 beslutade att:

”Only the Weather Service may issue severe weather-related warnings over South Africa in order to ensure that there is a single authoritative voice in this regard.”

Ivo Vegter konstaterar att internationella vädersajter kan tvingas stänga ner sina tjänster som berör Sydafrika.

Många menar som sagt var att lagförslaget är en del av en strategi att begränsa yttrandefriheten. Det gör givetvis många oroliga och upprörda.

Å ena sidan så har staten skyldighet dels att ta hand om sina medborgare och informera dem om faror. Å andra sidan så är det inte ovanligt att privatpersoner och kommersiella aktörer utvecklar bra verktyg snabbare än staten förmår göra.

Dessutom har staten skyldighet enligt WMO, World Meteorological Organisation, ett organ under FN, att göra väderdata tillgängligt till allmänheten och kommersiella aktörer.

Sydafrikanska motsvarigheten till SMHI, South African Weather Service (SAWS), beslutar alltså att man inte får varna för stormar eller oväder utan skriftligt tillstånd från dem. Men man har inte definierat var gränserna går. Om man tex ser en tornado dra in och skriver om det på webben så kan man alltså dömas till böter eller fängelse, tex om tornadon inte följer den väg som man sagt (dvs gjort en prognos att den skall göra).

Nu kan ju någon säga att man först måste ställas inför rätta innan man kan dömas till fängelse. Det är inte så att man åker i finkan för att ha gjort prognoser. Det är om man blir dömd för att ha gjort felaktiga prognoser som man ligger risigt till.

Kruxet är att lagförslaget i sig inte bara begränsar yttrandefriheten, det hämmar utvecklingen av system och kommunikation för att varna för vädersituationer som kan skada liv och egendom: Vem vill utveckla såna system om staten enligt lag har monopol på informationen och dessutom kan döma dig till böter eller fängelse om du gör fel? Och vem är det som avgör om du har gjort fel?

Nu kan man säga att det var väl okay om nu staten har en myndighet, SAWS, som sköter om prognoser, varningar mm till punkt och pricka. Men SAWS är inte perfekta och för säkerhets skull skall man minnas att de minsann inte tar ansvar för eventuella egna felprognoser: Man uppdaterar de nya stadgarna med texten:

‘Limitation of liability
27A. Neither the Weather Service nor any other person acting on behalf of the Weather Service is liable for any damage, loss or injury caused by any act performed or omitted in good faith, in the course of exercising a power or performing a function assigned by or under this Act.’’.

Den statliga SAWS förbjuder först sina medborgare att, utan skriftligt tillstånd, varna för oväder. Straffet är böter eller fängelse upp till tio år.

Samtidigt säger man att om SAWS själv skulle göra fel så kan man inte ställas till ansvar för det.

Detta parallellt med att den tekniska och kommunikativa utvecklingen sprungit förbi den statliga vädertjänsten.

Eller så är det bara juristerna på SAWS som inte riktigt kunnat förutse hur deras lagförslag skulle tolkas av allmänheten. De kanske tänkte goda tankar men så blev det fel ändå. (felprognos?)

Hur som helst så är det inte ett populärt förslag.

/Martin

Om väder vore ekonomi

26 augusti 2010

Martin Hedberg

Allmänt, Klimat

12 Comments

Av Martin Hedberg

Igår kunde vi på ekonomisidorna läsa om hur Stockholmsbörsen skakades av dystra siffror från USA. ”Köparna flyr från börsen”, ”…marknaden ser att en global avmattning…”, ”…double-dip…” (Di 2010-08-25)

”USA-frossa skakar marknaden” ”…Trycker ner Stockholmsbörsen, kronan, räntan” (SvD 2010-08-25)

Idag kan man läsa att: ”Kronan stärktes” och att ”Riskaptiten fick ytterligare fart efter jobbsiffror från USA” (Di 2010-08-26)

”Ledande börser i Europa steg, och även amerikanska börser höll sig ovanför plusstrecket” (e24 2010-08-26).

Hur skall ni ha det? Vad kommer trenden vara i morgon?

Man beskriver horisonten, men det räcker bara ett stenkast.

Jag funderar på hur det skull se ut om vi skulle analysera vädret med liknande metoder:
Torsdag kl 19.43: ”Temperaturen faller i Enköping. Moln och regn trolig orsak.”
Fredag kl 10.02: ”Solen lyser nu över Svealand och temperaturen återhämtar sig i Enköping.”

Och när man funderar på hur vädret skall utveckla sig i framtiden, dvs en så kallad prognos…
”I Junsele var det i måndags +14,5 grader, i tisdags 10,7 och i onsdags 7,5…. utvecklingen tyder på att det på måndag nästa vecka blir -10 grader.”

Fast nu visade det sig att det redan på torsdagen (idag 26 aug) var +10,3 grader i Junsele. ”Det får ledande meteorologer att göra bedömningen att vädret och temperaturgradienterna troligen kommer att stabiliseras kring 10-gradersstrecket.” I alla fall idag. I morgon gör vi en ny bedömning.

Förlåt mig alla ekonomiskribenter, men vi vanliga oekonomer har det inte lätt när vi skall följa och förstå trender, än mindre förstå vad som troligen sker i framtiden.

Men jag vet hur svårt det kan vara att göra bra prognoser. Det är svårt även för en meteorolog -och då baseras våra prognoser ändå på fysik och objektiva matematiska beräkningar. Ekonomi är både matematik, psykologi och förväntningar -det gör det hela ännu svårare och mindre förutsägbart.

Vad hänger jag då upp mig på? Jo alla överdramatiserande rubriker och påståenden med extremt kort hållbarhet, i synnerhet i relation till de stora värden som ligger i potten.

Jag retar mig även på begrepp som ”double dip”. Det används av såväl journalister som inflytelserika ekonomer (Tex Sveriges Radio 2010-08-19 eller Di ovan).

”Double dip” är en visualisering av att världsekonomin på y-axeln och tiden på x-axeln. Grafen skulle då se ut som ett W och illustrera att vi ”kan vara på väg in i en ny lågkonjunktur”. Vad är det för slags analys? Att prata om en bild av ett ekonomiskt index? Vilka tidsspan talar man om? Vore det inte mer intressant att resonera kring någon form av fundamentala ekonomiska termer, orsak, verkan och återkopplingar?

Temperaturen i Junsele gjorde en uppochnervänd double dip i veckan. Jag är lite bitter för att det inte blev några rubriker av det.

Hur ekonomin, vädret och för den delen även klimatet utvecklas i framtiden? Systemen är olinjära, återkopplade, öppna, självlärande och självreglerande. Dvs komplexa. Komplexa system är fascinerande och omöjliga att förutse med med den precision många förväntar sig och i relation till det som ofta står på spel.

/Martin

Oljeprisets inverkan på utsläppen?

13 april 2009

Martin Hedberg

Uncategorized

Add comment

Sommaren 2008 var oljepriset uppe i 147 dollar per fat och man utvann ca 85 miljoner fat olja om dagen. Nu är vi som bekant inne i en kärvare tid, hittills under 2009 har priset pendlat mellan 35 och 50 dollar per fat. Utvinningen beräknas bli i genomsnitt… 83 miljoner fat olja per dag.

De globala utsläppen av koldioxid relaterade till olja, har ingen tydligt relation till priset på oljan. De är däremot kraftigt relaterade till utvinningen av olja (typ 1:1).

Om oljepriset är högt så får vi incitament att energieffektivisera samt utveckla alternativa energikällor mm. Samtidigt får oljeproducenterna ekonomiskt incitament att utvinna olja som tidigare var för dyr eller komplicerad att utvinna. De konsumenter som har svårt att minska sitt beroende får ökade kostnader.

Om oljepriset är lågt så minskar våra incitament att hushålla med energin samt att utveckla alternativa energikällor. Samtidigt får allt fler råd att använda oljan. Oljebolagen håller igen på exploatering av dyra oljekällor.

Energieffektiviseringar, lågenergilampor, vindkraftverk mm är alla bra åtgärder -för att bibehålla bibehålla välfärd i en tid när de fossila resurserna blir dyrare. Men de är inte så effektiva medel mot antropogen klimatpåverkan. Mot antropogen klimatpåverkan duger bara att låta fossilt kol vara kvar i marken och skogarna på marken.

Hur många är det som tror att fossilenergibolagen slutar att gräva upp olja/kol och naturgas bara för att andra bolag tillför energi från andra källor? Jo, det är klart att om man tillför massor av förnybar energi så… men kommer det att ske? Och om det skulle ske, hur skulle vi då hantera de ekonomier (företag, nationer…) vars verksamheter baseras på fossil energi?

Om världsledarna skulle ge sig på utvinningen av det fossila kolet så gör man sig skyldiga till både inskränkningar i företags frihet samt nationella angelägenheter. Hur skulle tex Ryssland hantera en sådan sak? Om världsledarna fortsätter att begränsa sina insatser till effektiviseringar och produktion av förnybar energi så kommer energibolagen att fortsätta att utvinna fossilt kol varmed klimatförändringarna drivs ännu längre.

Att tänka sig att fossilenergiproducenterna själva skulle ta ansvar och låta bli att utvinna fossilt kol som är fysiskt och ekonomiskt tillgängligt är väl en utopi?

Är det inte märkligt att våra politiker och industriledare å ena sidan vill minska utsläppen, å andra sidan inte ser att detta med nödvändighet måste betyda att vi utvinner avsevärt mindre mängd fossilt kol? Skall de globala utsläppen ner med 80% så betyder det att utvinningen skall ner med, approximativt, 80%. (Hur det påverkar klimatet är en annan fråga.)

Eller så har man insett detta, men då måste man fråga sig hur man resonerar geopolitiskt respektive strategiskt. T ex avseende nationer som baserar mycket av sin ekonomi på fossil energi eller företag som köper upp andra fossila företag.