Midvinternattens köld blir inte hård

Av Martin Hedberg

IRI, The International Research Institute for Climate and Society, kom sent under torsdagen med sin senaste säsongsprognos. Den sträcker sig över december, januari och februari.

Prognosen säger att det är mer sannolikt att det blir en mild (inte så kall) vinter än att vintern blir kall.

Som vädret är just nu så förefaller det sannolikt, i alla fall om man tror på persistens, dvs att det som är även skall bli i framtiden.

Nu är det ju inte så man gör prognoser, man räknar sig fram från en observerad situation och svaret kan mycket väl bli ett helt annat väder än det som man har just nu.

Och ärligt talat så är det de prognoserna som är roligast. Att prognostisera sol (eller möjligen snö) när det regnar, kyla när det är varmt och vindstilla när det blåser.

Det är ju nämligen själva förändringen som är meteorologens grej. Att med fog kunna säga vad det blir bortom det triviala ”samma i morgon som idag”.

Men det är klart, de dagar och situationer i framtiden som är som det är i dag, de får man inte heller hoppa över. Och så ser det alltså ut för vintern i alla fall fram till februari: En högre sannolikhet för att det skall bli en mild vinter (40%) än att den skall bli kall (25%).

Det utesluter inte att det kan bli kallt, men det är mer sannolikt att det blir varmt.

/Martin

34 Thoughts to “Midvinternattens köld blir inte hård”

  1. Minns vintern 2009/2010. Då var november mild som nu. I början/mitten av december slog det om rejält och det blev både en snörik och lång vinter. Dessutom en härligt kall vinter. Begreppen kall respektive mild vinter kan tolkas subjektivt. T ex kan en mild vinter vara allt från att det endast är ett par minusgrader i medeltemperatur till att temperaturen ständigt ligger över noll.

    Det skulle vara intressant att se statistik som visar utfallet av antalet korrektäa långtidsprognoser. Alltså – man har ju gjort sådana här prognoser i ganska många år och då kan man dels se hur tillförlitliga de är samt om teknik och simulatorer har blivit mer tillförlitliga med åren…

  2. johan

    Hej Martin Hur många grader mildare blir det för oss som bor i Södra Sverige .Så man kan väll säga att vi har höst än inte vinter för då ska väll dygns temperaturen ligga under noll grader i 5 dagar .Om jag har fatta det rätt det jag har läst om vårat vinter väder i år så ska det bli temperaturer som ligger mycket över den normala dvs på plus sidan under perjoden november till februari .Så då kan man väll inte kalla det för vinter . skulle upp skatta ett svar

  3. Thorsten Schütte

    Enligt Blandaren blir Midvinterkölden hård men rättvis…

  4. Stefan

    Hej alla! Vilka bekymmer alla tycks ha av sådant som är ovisst. Försök att nyttja det väder som är i stället. Av min erfarenhet så är det i alla fall svårt att planera något efter långtidsprognoser. Skön helg!

  5. Marek

    En granskning av grannhundens spillning säger att det blir en ganska normal vinter.

  6. erik

    Hej Martin vad är det som händer bor på gotland såg att syrenbusken har börjat o knoppa .Är det höst Eller vår på gotland

  7. Markus

    Martin, du skriver inte vilken normalperiod de refererar till när de säger att det är 25% sannolikhet att vintern blir kallare än normalt. En ganska viktig detalj faktiskt. För, om de refererar till 1961-1990 så är 25% en mycket hög sannolikhet, för i så fall är det endast 12% av de senaste 25 årens vintrar har varit kallare än normalt.

  8. Peter J

    Beskrev inte en annan metorolog på den sidan hur och varför långtidsprognoser i det närmaste är meningslösa eftersom osäkerheten var så hög ?

  9. Anders Persson

    Till Peter J: Exakt vad jag sade, i huvudartikel och som svar till kommentarer, kan ses här http://blogg.klart.se/langtidsprognoser-fungerar-de/#comments

  10. Jag håller med de som anser att långprognosernas trovärdighet är tämligen likgiltig, alltså så att säga ”fifty-fifty”. Naturen är nämligen självrådande, och vi människor kan inte styra över den, även om vi kan lära oss att tyda den. Jag refererar exempelvis till hösten 2009, då brittiska MetOffice prognosticerade en mild vinter i Europa, vilket blev till intet. Samma sak följde året därpå, och sedan dess levererar MetOffice ej längre långtidsprognoser. Noterbart är dock att amerikanska GFS (icke WSI) ofta lyckats prognosticera tämligen bra, och de var en utav de första instituten som hösten 2009 såg tecken på att vintern skulle bli av det kallare slaget i Europa. Samma sak gjorde de även året därpå, och i somras prognosticerade GFS en relativt våt sommar här i Skandinavien. Således har WSI och MetOffice inte presterat särskilt väl vad långprognoserna beträffar, men detta torde vara en ren slump. Som jag ovan beskrev är det inte alltför lätt att tyda naturens lagar, och därför kan inte en långtidsprognos stämma överens med verkligheten till 100%. Jag vill dock likväl berömma meteorologer såväl som klimatologer för deras fantastiska insats i att spå väder och klimat, ett mycket svårt och högdisciplinskrävande ämne. Således kan man inte sitta hemma och beskylla, låt säga Todd Crawford på WSI, för att han prognosticerat en kall vinter för skidentusiaster, när vintern sedan med facit i hand blivit mild.

  11. Daniel Rashid

    Med tanke på hur vintrarna uppenbarat sig under min levnadstid här vid Västkusten , 1988 och framåt , så känns det inte särskilt överraskande med en ganska ordentligt regnig samt ett par veckor , kanske 3 , med hyfsat snöfall och lite småhalt därimellan.

    Jag tror det i alla fall.

  12. Axel

    Meteorologi kan, åtminstone när det gäller långtidsprognoser, betraktas som en ofullständig vetenskap. Orsaken är att prognoser per definition alltid måste göras ex ante, d.v.s. före vår erfarenhet, och att vädret är ett av de fenomen vars lagbundenhet vi ännu inte kan förutspå ur ett längre tidsperspektiv. Tillförlitliga analyser av vädret kan egentligen endast ske ex post d.v.s. efter vår erfarenhet, vilket bekräftas av alla fel som finns i långtidsprognoser.

    Man skulle därför kunna hävda att meteorologi, i jämförelse med annan vetenskap där vi med säkerhet kan uttala oss om och förutspå naturlagars funktion och rörelse, är något av en kvasivetenskap eller en marginalvetenskap. Men denna ståndpunkt är naturligtvis beroende av hur vi definierar vetenskap, d.v.s. av den konsensus som råder om vad vetenskap är för något och vad som är giltigt ur vetenskaplig synvinkel.

    Mot bakgrund av ovanstående problematik kan vi dock konstatera att vi bör förhålla oss kritiska till långtidsprognoser. Vi kan också konstatera att meteorologer borde vara mer öppna med det vetenskapliga dilemma som föreligger inom deras profession och tydligt redogöra för meteorologins metodologiska problem.

    Martin: Nämn en vetenskap där man med säkerhet kan uttala sig om framtiden!

  13. erik

    Hej Martin hur länge kommer det o vara milt ser det ut o bli kallare snart. skriv gärna en kommentar

  14. Axel

    Hej Martin,
    Jag tror att du missförstår mig. Det är felmarginalerna jag kritiserar, och dessa är större inom meteorologin än inom andra vetenskaper, åtminstone, inom det som brukar kallas ‘science’.

    Newtons gravitationslära – om jag släpper ett objekt så kommer till att falla till marken – är en grundprincip som exemplifierar den logik en prognos bör ha för att vara tillfölitlig. Även denna prognos har en naturligtvis felmarginal eftersom fallet ner till marken av olika anledningar kan avbrytas.

    En meteorologisk långtidsprognos befinner sig väldigt långt ifrån denna logik, vilket jag menar är problematiskt. Medicinvetenskaperna å andra sidan, eller andra vetenskapliga discipliner med rötter i naturvetenskaperna, ligger betydligt närmre. Detta bör meteorologer vara tydliga med i dialogen med omgivningen, inte minst för att kunna hantera allmänhetens besvikelse över misslyckade prognoser.

    Martin: OK, jag med dig. Mycket av detta baseras på allmänhetens stora förväntningar på att få reda på framtida väder. Kanske borde vi vara bättre på att säga ifrån, tex att inte presentera en 14-dygnsprognos när man vet att kvalitén inte håller för mer än tre eller fem dygn.

    Vi får se vad jag kan göra åt detta i framtiden (en annan form av prognos 🙂 ). När jag var på SVT ville jag vara mer dynamisk och tex inte presentera en två- eller femdygnsprognos bara för att det var en speciell dag då dessa skulle presenteras. Jag ville hellre presentera så många dygn som man med någorlunda heder i kroppen kunde stå för kvalitetsmässigt. Men ”hur skulle det se ut?”, ”så har vi inte gjort förut” och ”vem skall avgöra det?” var några av kommentarerna jag då fick till svar.

    Jag märker lite av samma tendens här. Jag vet tex idag att prognoserna är relativt säkra tom den 19:e november, okay tom den 22:a, men därefter sviktande. Borde jag idag ta bort visningen av väderprognoser från den 23:e och framåt? De innehåller ju i alla fall lite information, om än att den skall tolkas med stor försiktighet.

    Det för oss också in i diskussionen om vad ”fel” egentligen är. Om prognosen missar med två grader eller säger sydlig vind när det blir sydväst, är det då fel? Jag skulle svara Ja om det gällde en tretimmars prognos, men jag tycker att det är acceptabelt, eller tom riktigt bra, om det handlar om en prognos som gäller vädret om en vecka.

    Det beror även på vad man skall använda prognosen till: Jag har gjort prognoser för varmluftsballonger under tävlingar då de har krav på att veta vindhastighet och vindriktning med marginaler som understiger 1 m/s och 5 grader var 50:e meter upp till 1000 meters höjd. På liknande sätt för segelbåtar och skidåkare (men givetvis andra parametrar och kriterier). Skall man å andra sidan gjuta något så vill man veta om det finns risk att temperaturen går under +5. Om prognosen säger +6 och det blir +4 så är det allvarligt, men om prognosen säger +20 och det blir +10 så spelar det ingen roll.

    Vad som är en bra prognos är med andra ord rätt så subjektivt. Och här ligger lite av pudelns kärna: Andra vetenskaper är ofta mer specifika när det gäller mottagaren, men när det gäller vädret så är användaren allt ifrån raketforskare (tex på Esrange) med väldigt specifika krav, till någon som skall ut och rasta hunden med ganska generella krav, typ regnar det om en kvart?

    Det är svårt att göra prognoser. I synnerhet om framtiden. 😉 (Ursprung: fysikern Niels Bohr)

  15. Micke

    Är det möjligt med dagens befolkningsmängd att minska halten av koldioxid i atmosfären? Med tanke på att arbetet med att skaffa mat på bordet för alla människor genererar en viss mängd växthusgaser?

  16. Jeb

    Det enklaste som finns är att hitta fel.
    Det svåraste som finns är att hitta rätt.

  17. Henrik

    Det finns ju en teori om att det är en relation mellan mängden solfläckar och temperaturen. Skall man tro på den teorin bör vintern bli mild. Hur ser du på det, Martin?

    På tal om prognosens säkerhet så jobbade jag på SMHI som meteorologassistent för runt 20 år sedan. Då angav meteorologen säkerheten för vissa prognoser – alltså hur mycket han/hon trodde på den. Kanske någonting för er att ta upp? Låt även en osäker prognoser ligga ute, men tala på något sätt om att den är osäker.

  18. Anders Persson

    I polemik med er alla och till försvar för Met Office: alla slags prognoser, inte bara meteorologiska, måste i sin ursprungsversion ha en sannolikhetskaraktär: t.ex. 20% risk för åska. Sedan hänger det på de faktiska omständigheterna om man väljer att omtolka dem kategoriskt (se upp, det blir åska) eller med verbala riskbedömningar (det k a n blir åska).

    Uttryckt med sannolikheter har alla prognoser värde, även om det för t.ex. för långtidsprognoser kan vara lågt värde för de flesta (men inte alla). När sannolikhetsprognoser översätts till mer eller mindre kategoriska prognoser förlorar de dock i värde, ganska ofta helt totalt.

    Met Office hade i flera år sänt ut säsongsprognoser i sannolikhetstermer och de hade viss statistisk kvalitet. Vad som hände 2009 (och jag var där!) var att de lät sig av ”massmediaexperter” tubbas att tolka (om jag minns rätt) en 30-30-40% prognos för kallt, normalt, varmt till att det kommer att bli en ”BBQ summer”.

    En liknande olycka höll på att inträffa på SMHI för länge sedan. Vi hade i många år utfärdat sannolikhetsprognoser till Vattenfall för åska i fjällen. En dag verifierades de och befanns värdelösa.

    Jag var lite förvånad och bad att få se på verifikationen. Det visade sig att meteorologen, en av SMHI:s bästa fotbollsspelare, hade satt sannolikheter > 50% som ”åska är prognoserad” och <50% att det inte var. Det korrekta var att undersöka om t.ex. 30% prognoser i 30% av fallen följdes av åska, inte i 10% av fallen (överprognosering) och inte i 50% av fallen (underprognosering). Jag gjorde detta och visade att prognoserna till Vattenfall var ypperliga.

  19. Palle

    Såg just en sida där en sierska skrivit följande om kommande vintern….

    Hela landet
    Alla får känna på vintern i år, snö kaos blir det, ser insnöade bilar och hur, hur folk röjer skog och pulsar i snö, och bandvagnar.
    Sverige blir hedrat igen för landets målmedvetenhet.

    Upp till var och en och tro vad dom vill men jag tror inte mindre på siare än meteorologerna

  20. Markus

    Vinterns medeltemperatur blir enligt långtidsprognosen något kallare än genomsnittet 1988-2012 har jag nu räknat ut.

  21. Bullen

    Hoppas dom har fel =)

    Solen avslöjar – mild och regnig vinter att vänta

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=5334619

  22. Axel

    Hej Martin och stort tack för din förklaring. Jag håller definitivt med dig. Väder är något som angår väldigt många och således finns det väldigt många förväntningar på vad en prognos ska innehålla. Jag tycker också att en skillnad på en till två grader, eller en vind som blir sydväst istället för syd, är helt ok. Åtminstone när det gäller veckoprognoser. Det är väl snarare säsongs- och långtidsprognoserna som är problematiska och kanske inte bör accepteras rakt av. Vi får dock hoppas att du och dina kollegor kan bli lika pricksäkra där som i 5-dygnsprognoserna i framtiden.

  23. max

    hej Martin
    Vad är en normal vinter hur lång tidsperiod räknas det på och är det en medel lång och medelkall vinter som är normal eller hur räknas det ut?????

  24. Markus

    Vinterns medeltemperatur räknas på perioden december-februari, vilket också står ovanför kartan i artikeln. Med ”normal vinter” menas en medeltemperatur som var normal 1961-1990. Av de senaste 25 årens vintrar har 3 varit kalla, 5 har varit normala och 17 har varit milda. Det är alltså inte särskilt normalt med en ”normal” vinter.

  25. olle

    Hej Martin hur länge ska detta milda väder fortsätta .Kommer det o bli kallare här framöver skriv gärna en kommerntar

  26. Mattias A

    I senaste numret av Väderbiten, tidningen som Väderbitarna föreningen för väderintresserade ger ut, så finns en artikel om Vinterprognos. Den är från Brittiska vädertjänsten. Deras träffsäkerhet räknas vara 60-70 %. Prognosen säger att det medeltemperaturen förmodas med 55-60 % bli under den normala, mest troligt i väster och upp till 0,5 grader. Sannolikheten och underskottet ökar under andra hälften av perioden (dec-feb). Något torrare i Skandinavien också.
    Vad säger nu detta då? jo, precis som diskuterats tidigare, det går inte att göra en tillförlitlig långtidsprognos. Men intressant är det…

  27. Anna

    Med ”mild vinter” menar du då att det blir över noll
    Eller kan det fortfarande bli några minusgrader och snö?

    Martin: Det är relativt, inte absolut. Det jag menar med ”mild” respektive ”inte så kall” är att temperaturen blir högre än den genomsnittliga vintern. Givet att det in normala fall är i snitt -25 grader så kan således -20 vara ”milt”. Eller möjligen skulle man uttrycka det som ”inte så kallt”.

    Huruvida det blir över eller under noll grader beror på var man är (hur det brukar vara).

  28. Fredrik

    Till Axel och Martin:
    Ni missförstår vetenskapen litet grand, ty den vet redan att vi inte vet om vi har en – något som vi kan kalla – framtid. Det är obevisbart.
    Däremot har vi hopp och fruktan. De egenskaperna är bevisbara: Cogito ergo sum, ni vet. Någonstans mellan hopp och fruktan ligger oärlighet, vare sig den kommer av vinstintresse, elakhet eller välvilja.

  29. Fredrik

    Apropos framtid finns ju nåt som heter historia också. Jag fruktar att jag inte har alltför fel om jag säger, att så länge västliga och sydvästliga vindar råder blir det blött men inte kallt. Från i princip alla andra håll har kommit kallt men inte nederbördsrikt väder. Sydliga vindar över en varm Östersjö kan dock ge Blekinge, Öland och Gotland litet. Jordaxelns lutning gör att vi har få soltimmar, varför det blir generellt blir litet kallare för den skull… för det mesta.

  30. Anders Josephsson

    Det intressanta med vintervädret här i Sverige är hur varierande det kan vara. Medeltemperaturen under december till och med februari kan i södra Sverige variera med mer än 10 grader celcius mellan riktigt milda år och rejält kalla år. I norra Sverige kan skillnaden vara än större. (Sommartid är skillnaden mellan åren mycket mindre.)Vi minns ännu december 2010 som ett exempel på hur kall en svensk vintermånad kan vara. Så hur blir vintern 2012-2013? Ännu är allt öppet. Visserligen har november varit mild, men snart kanske vädret svänger åt det kalla hållet. Studera till exempel gfs:s långtidskörningar! Kanske kommer snön till södra Sverige redan före första advent?

  31. stig

    Hej Martin det värkar som man kan glömma o ge bort skidor o pulkor i julklapp om man inte ska åka morr över . För alla väder forskare o väderinstetut är ju ense överens om att det blir en ganska mild vinter i södra sverige.Har läst en långtids prognos.

  32. stig

    Hej Martin läste i aftonbladet att ett amerikanskt väder instetut har spått att det skulle bli en mycket mild vinter i norden bara .Det var bara iStorbritanien som det skulle vara under den normala

  33. stig

    Hej Martin det känns lite trist med en rekordvarm vinter som WHI har förespått. Hur många månader kan man föruspå vädret så vi kan nog glömma minus grader vi som bor i södra sverige skriv gärna en kommentar

  34. Roligt hur ni sitter och pratar om en mild vinter då vi redan nästa vecka får en köldperiod som inte ser ut att ha något slut. Vintern 2010/11 kommer att upprepas.

Kommentera