Kröningsväder

Vädret den 12 maj 1873 har blivit ihågkommet därför att det i hög grad satte sin prägel på en särskilt viktig kunglig ceremoni. Kung Karl XV avled 1872 och efterträddes på tronen av hans bror Oskar, son till Oskar I.

Kröningen blev utsatt till den 12 maj året därpå och man hoppades därför att festligheterna skulle få en fin inramning med vackert vårväder. Men de förhoppningarna kom på skam. Det blev i stället en särdeles kylig vårdag med bara 3 plusgrader och hällande regn.

Trots det miserabla vädret hade stockholmarna mött upp för att hylla Oskar och hans hustru Sofia av Nassau under kortegen. Paret satt i en vagn och var skyddade men alla de hundratals gästerna i hedersföljet fick traska i ösregnet.

Väl tillbaka på slottet efter kröningen i Storkyrkan fick middagen uppskjutas ett par timmar för att gästernas kläder skulle hinna torka för dem som inte hade möjlighet att byta om.

Kröningen höll för övrigt inte på att bli av eftersom Oskar deklarerade att han vägrade som brukligt var att falla på knä inför ärkebiskopen vid ceremonin. Men ärkebiskopen, Anton Niklas Sundberg, som var känd för sin frispråkighet lär då ha yttrat: Om han inte vill böja knä, inte för mig fattig, syndig människa, men inför världarnas konung och Herre som jag representerar, så blir det ta mig fan ingen kröning.

Kröningen blev utförd och Oskar II blev Sveriges och Norges konung.

/John

Related posts

Kommentera