Katia drar varmluft och tappar styrka framför oss

Av Martin Hedberg

Den tropiska orkanen Katia går något längre norrut, men annars på i stort sett planenlig tidtabell.

Norra Storbritannien får orkanvindar på måndag (12 september). För vår del så blir det visserligen blåsigt, men Katia tappar en hel del av styrkan över Nordsjön. Det, relativt sett, kalla vattnet frigör inte lika mycket energi som varmt havsvatten.

Det kan dock blir rätt stökigt väder här hemma trots det, både med regn och blåst.

Götaland, Svealand och sydöstra Norrland får vindar på omkring 20 m/s under tisdagen.

Framför Katia pressas en portion varm/mild luft. Den kommer upp till södra Skandinavien i morgon söndag.

/Martin

Related posts

11 Thoughts to “Katia drar varmluft och tappar styrka framför oss”

  1. Jag såg i tidningen Aftonbladet på Internet att de skrev att årets vinter blir kall, och då nämndes ditt namn i bladet. Amerikanska WSI säger att vintern blir lika kall som den 2008/2009, men den var ju inte ens kall. Och den Nordatlantiska oscillatonen är väl positiv? Då undrar jag, hur tror du att det blir?

  2. Peter J

    Tänkte ta en sista tur med båten nästa helg .Klart.se tror på 13 m/s Yr.no tror på 1 m/s är det verkligen nån ide att titta på dessa prognoser ?!?!?

    Martin: Man måste se helheten i vädersystemen för att avgöra om det är stora skillnader i prognoserna. Det handlar om sju dygn framåt i tiden. De låg- och högtryck som formar vädret då finns inte ännu. Vädermodellernas jobb är att beräkna dem. En ack så liten skillnad i fas eller tid kan ge stora skillnader i utfall på en enskild plats.

    För att svara på din fråga: Ja, det är en poäng att kolla prognoserna (fler olika). Men övertolka inte detaljerna i dem, i synnerhet inte långa prognoser.

  3. Ett litet förslag ang presentationen av vädret 14 dagar framåt: Det skulle bli tydligare om uppgifterna för de sista två/tre dagarna fick ligga kvar på samma ”rad” som dagarna före och inte plötsligt ligger högst upp.

  4. Fredrik

    @ Åke S: Metronomerna spåkonst räcker bara till en grov uppskattning av vad det kanske skulle kunna bli för väder om deras tesump visar rätt. Så det blir bara en heldagsprognos.
    @ Daniel: I de gamla tidningarna, tryckta före 1900, pratas det ibland om hårdare ”treårsvintrar”. Vet inte om det är något från Bondepraktikan, eller från någon annan gammal källa. Vet inte heller om det således det är sista året av en sådan vi har framför oss.

    Kanske finns någon som besitter såpass mycket väderstatistik att denne kan belägga eller förkasta förekomsten av Treårsvintrar.

  5. Nu har även norska meteorologiska institutet börjat att skriva om en kall vinter, och då sökte jag efter källor de har att gå på. Och gissa vilka källor de grundade sig på – Aftonbladet!

    Förra året skrev de i alla fall att NAO var negativ och att ett högtryck ligger över Arktis, men i år stämmer ingenting av detta. Lågtrycken roterar runt Arktis, och håller kalluften kvar där. Jag har genomsökt NOAA:s uppgifter om dagligt NAO-index, och det är växlande, i nuläget positivt. Om det sedan blir negativt i november, det avgör ödet, men de har inte mycket att gå efter mer än den ”bundna treårsvintersföreteelsen” och Aftonbladet. Det blir som det blir, men enligt yr.no liksom många andra blir hösten mild även om november kan bli kallare. Men en norsk klimatolog påpekade faktiskt att det är många faktorer som är inblandade. Bl.a kan den mildare perioden nu medföra att vattentemperaturen blir högre, vilket i gengäld gör att det tar längre tid att kylas ned och därmed kan mildra vintern något. Men som sagt, man skall antagligen gå efter Aftonbladet och Bondepraktikan.

  6. Fredrik

    Många väderbud även i gången tid.
    Hittade väderprognosmetoder från (åtminstone) januari 1867. Jag skulle vilja dela med mig av dem:

    ” – Wäderleksspådom för år 1867. (Meddelad från Gotland.) 1. Nittonårsberäkningen. Twå Måncykler jemföras, börande således årets wäderlek öfwerensstämma med den, som inträffade åren 1829 och 1848. År 1829 war Vintern jemn och ganska stränd, med i medeltal twå och en half fots… /o.s.v./
    2. Vintergatan förespår någorlunda jemn winter.
    3. Snöblomningen wisar medelmåttig snö, Svinmjelten jemn winter och Sankt Mårtens gås ostadig winter.
    4. Bondepraktikan wisar ostadig winter, ombytlig wår, kylig sommar, wacker höst, klen sädesgröda, medelmåttig fodertillgång och något bättre fiske.
    5. Dittmars Väderlekslära förespåt ostadig winter, kall wår, wacker sommar och blid höst.
    6. Herschels Tabell förespår kall winter med ofta snö och storm; wacker wår med någon gång föränderlig wäderlek; dels wacker och dels regnig sommar; i början wacker, men sedan regnig och slaskig höst.
    Öfwerlemnande åt hwar och en att sjelf sammanföre förutsägelserna och deraf draga tjenliga slutsatser…”

    ”Kalmar”, 1867-01-19, sid 2

  7. Jeb

    Helt OT:
    Reklamen för MrJet som täcker hela mittrutan? Varför inte hela browsern!?
    Eller ”klicka på reklamen först” för att komma till det man vill läsa!?
    Eller ”vänta tio sekunder så kommer du snart till klart.se”!?

    Finns massor av fler dåliga förslag man kan genomföra! 😉

  8. Stefan

    Undrar bara om det är meningen att det ska vara reklam runt Sverigekartan när man öppnar er sida. Och jag vill gärna ha svar på hur reklam för flygresor går ihop med dina inlägg om att tänka på miljön. Vad jag förstått så är det väl inte så bra.
    /Stefan J

    Martin: Jag är inte förtjust i reklam i sig. I synnerhet ogillar jag reklam för verksamheter som direkt eller indirekt skadar miljö eller människors välbefinnande. Flygresor hör dit, men det är en gråskala och jag accepterar det.

  9. Thorsten Schütte

    Det är något lurt med bloggen. Man har ca 1 sec på sig att klicka på Din kommentar för att komma till själva bloggen (jag lyckades efter ca 5 försök), sedan kommer prognoskartan och ingen länk till själva bloggen går att upptäcka!

  10. Bernt

    Ja jag säger då det… ock ock ock…

  11. Johan

    @Thorsten S.

    Du kan gå direkt till blogg.klart.se 🙂

    Ang ”flygbladet” ja den är ju inte speciellt rolig 😉
    Men i och med att Klart.se är en gratis tjänst så är det ett pris vi får betala.

Kommentera