Intervju med Dr Jennifer Francis om arktisk is, jetvindar och klimatförändringar

Jennifer Francis - Arctic Sea Ice Loss, Jet Stream & Climate Change

Intervju med Dr Jennifer Francis om Arktisk is, Jetvind och klimatförändringar.

Här förklarar Jennifer Francis en del av sambanden mellan uppvärmningen av Arktis, avsmältningen av glaciärer, jetvindar och blockering av olika typer av väder. Efter tips av ”Bosse”.

/Martin

Related posts

6 Thoughts to “Intervju med Dr Jennifer Francis om arktisk is, jetvindar och klimatförändringar”

  1. Johan

    Väldigt informativ och koncis! 🙂

    Innebär detta att kontrasterna mellan vintrar blir mer tydliga i framtiden om man talar om en ökad risk för ”blocking”? Grönlands-blockering innebär ju iskalla vintrar som håller i sig långt in på våren och nu upplever vi väl en typisk ishavs-blockering som medför milda luftströmmar från sydväst?

    1. Trötter

      De är tydliga redan nu tycker jag, vintrarna 09/10 är samma sak, men då hade Nordamerika det motsatta.
      Stratosfären vid 70mb.
      http://earth.nullschool.net/#2015/01/10/0600Z/wind/isobaric/70hPa/orthographic=-349.14,50.95,363
      Jetvindar vid 250mb.
      http://earth.nullschool.net/#2015/01/10/0600Z/wind/isobaric/250hPa/orthographic=-349.14,50.95,363
      Det är inte tillräckligt kallt, cirkulationen över Arktis försvagas och man ser ofta dipoler, nu ligger en virvel åter mellan Baffin och Grönland.
      Jämför mot stratosfären i Antarktis, som även nu har stabilare luftströmmar. Eller mot September 2014.
      http://earth.nullschool.net/#2014/09/10/0600Z/wind/isobaric/70hPa/orthographic=-1.54,-92.14,363

  2. Anders Persson

    Jennifer A. Francis är en hedervärd meteorolog och representerar väl sin profession. Det hon säger som ren beskrivning är helt OK och förtjänar att läsas och förstå. Men när hon kommer till förklaringar villa jag nog sätta en massa frågetecken.

    1. Att 2 m temperaturen ökar i Arktis innebär inte automatiskt att temperaturen också minskar högre upp, och det är förhållanderna högre upp som bestämmer jetvindarna. Dessa och temperaturen bestäms också av rent dynamiska processer som ar sitt ursprung från lägre latituder.

    2. Den jetström som i första hand påverkar av förhållanderna i Artis är den sk Artiska jetströmmen, den svagaste av de tre kvasi-cirkumpolära jetströmmarna och saknas om sommaren.

    3. Den 2:a av de tre, polarfrontjetströmmen, vilken är den som är mest kopplad till låg- och högtryckstrafiken, samt blockeringar och ”cut-offs” bestäms både av inflytande av mer eller mindre kalluft från norr och mer eller mindre varm luft från syd.

    4. Den tredje huvudjetstömmen är den sk subtropiska jetströmmen, som oftast hittas kring 30 graders latituden. Det är den i särklass kraftigaste och därmed energirikaste jetströmmen. När den ormar sig norrut och växelverkar med polarfrontjetströmmen kan det bli riktigt allvarligt väder.

    Det spännande är nu att den subtropiska jetströmmen anses av den meteorologiska samfälligheten inte vara förstådd. Därför är den ofta åsidosatt i läroböcker och diskussioner. Den amerikanska tidskriften ”Weatherwise” kallade 1997 den för ”Jetströmmarnas Askunge”.

    Det har inneburit att 1/3 av läroböckerna i bästa fall nöjer sig med att beskriva den, men avstår från förklaringar, 1/3 förklarar den med temperaturkontraster (dvs detsamma som polarfrontjetströmmen) vilket anses fel (men ”får duga”) och 1/3 förklarar den med impulsmomentlagen (liknelse med skridskoprinsessan som drar ihop sina armar).

    Det senare ger dock vindar som är 3-4 gånger kraftigare än de observerade. Flera mer eller mindre krystade förklaringar har lanserats för att förklara diskrepansen. Men, som jag kommer att visa på ett seminarium på Stockholms universitet 20 januari
    http://www.misu.su.se/polopoly_fs/1.216790.1420629167!/menu/standard/file/Anders%20Persson%20seminar%20abstract.pdf
    beror all oklarhet på ett elementärt tankefel. Subtropiska jetten k a n förstås och impulsmomentlagen ä r ett utmärkt instrument bara det hanteras med aktsamhet.

  3. Bosse

    Intressantare just nu vore kanske att kommentera den aktuella stormen. Som hittills har visat sig mer än den senaste gjorde. Inte ett ljud Martin?

    1. Hej Bosse.
      Jag borde ha gjort det mer. Funderade på ett alster där jag jämför de tre senaste namngivna stormarna, samt varför denna blev värre än de andra som snarare bleknade jämfört med prognoserna.
      Men jag har även hunnit med lite privata saker som att byta ett par klätterskor, se till att sonen fick en frisering och skottat snö. Jag har förvisso även gjort två intervjuer för kvällspressen varav den senaste i direktsändning utomhus för Aftonbladet TV.
      Men/och visst finns det en hel del att säga om dagens storm.

      1. Bosse

        Det känns betryggande, efter att blivit nervvrak efter stormen Gudrun så är det skönt att höra meteorologer redovisa kommande utveckling. Inte för att det minskar blåsten men det känns iaf bättre mentalt. Det som är mest lugnande är en exakt tidpunkt för kulmen. Men va fasen, har du ett privatliv också? Att du inte skäms….

Kommentera