Har vulkansäsongen startat?

Av Martin Hedberg

Så var det då dags igen, eller? En liten Déjà vu-känsla infinner sig. Var det inte ungefär ett år sedan Island presenterade Eyjafjallajökull som med sin aska lamslog europeiskt flyg.

Nu heter vulkanen Grimsvötn. Nåja, det går i alla fall fortare att både säga och lära sig uttala.

Prognos från Met Offce över spridning av aska från Grimsvötn.

Alla som har planerat att resa bort, eller för den delen har tänkt resa hem, kommande dagar tar sig nog just nu en extra funderare på vad det finstilta på flygbiljetten betyder.

Och kan det verkligen blir lika illa med inställda flyg som i fjol? Vad är sannolikheten att två så kraftiga vulkanutbrott skall ske så nära inpå varandra, när det nästa aldrig drabbar oss annars?

Och vad var nu erfarenheterna från i fjol, var det verkligen omöjligt att flyga i askan, eller var det på grund av osäkerheten i sig som man lät flygen stå på marken?

Hur länge kommer Grimsvötn att spy ut sin aska? Hur högt upp kommer askan, vad består den av och hur kommer vindarna att transportera den. Kort och gott: Kan jag drabbas och i så fall Hur? (Är det inte fascinerande hur väsentligt något blir ju närmare dess konsekvenser kommer oss själva?)

Grimsvötn har utbrott i snitt vart sjätte år, sedan 1996 så har haft tre utbrott. Det är alltså ingen unik händelse. Detta är dock det kraftigaste av dessa utbrott. Och vad som är lite mer oroväckande är att askplymen når ungefär 20 kilometer upp i luften. Eyjafjallajökull nådde ”bara” 10 kilometer upp.

Det som gör den stora skillnaden i hur mycket flygtrafiken kommer att påverkas kommande dagar/veckor… är hur länge Grimsvötn ”orkar” bevara ett relativt kraftigt flöde av aska. Samt hur vindarna blåser.

På prognoskartor från Met Office kan man se beräkngar av hur askan sprids. Det kommande dygnet är askan koncentrerad kring Island och dess närmråde (kanske inte så förvånande). Prognoserna sträcker sig dock bara ett dygn fram i tiden.

Om jag kollar hur höjdvindarna blåser till veckan så skulle vi kunna drabbas av aska i Sverige omkring tisdag-onsdag. Obs, detta är inga trajektorieberäkningar, bara studier av hur höjdvindarna blåser.

De storskaliga vindarna kommande vecka kommer att vara skiftande i samband med att lågtryck driver in från Atlanten.

Det gör dels att askan kommer att spridas över ett stort område. Men det gör också koncentrationerna blir lägre samt att en stor del kommer att falla ner till marken/havet med nederbörd.

/Martin

Related posts

10 Thoughts to “Har vulkansäsongen startat?”

  1. Daniel

    Hej!

    Kommer askan påverka hälsan på något sätt?

    Martin: Inte mer än förra gången. Den skapar oro och stress för oss här en bit bort.

    För de på Island är det lite värre, de får använda munskydd och stänga ventilationer när vinden ligger på från vulkanen. Är man nära nog så är den säkerligen ohälsosam, men för oss i Sverige lär det inte betyda något, annat än de konsekvenser som kommer av tex inställda flyg mm.

  2. Kommer vulkanaskan att påverka klimatet i mindre utsträckning vilket talades om i fjol men som aldrig skedde?

    Martin: Vulkanaskan påverkar vädret, främst på Island. Man kan helt enkelt inte se solen under plymen av aska från vulkanen.

    Klimatet kan beskrivas som statistik på väder. Det gör att askan har en viss inverkan på klimatet. Som det ser ut i dag så kommer den dock inte att göra någon avgörande skillnad. Mätbart med sofistikerade instrument (eller visuell observation), men den har bara begränsad inverkan på klimatet.

    Om det blir mer eller mindre än i fjol återstår att se.

    Det finns det som tyder på att det skall bli mer, främst att plymen har nått dubbelt så högt som i fjol. Men nu hänger det på hur länge vulkannen håller på och hur stora partiklar det är/blir (små partiklar stannar längre i atmosfären).

  3. Patrick

    Hej!

    Längst ner på ”askkartorna”, t.ex. på http://www.metoffice.gov.uk/aviation/vaac/data/VAG_1306084960.png
    står det att ”moderate lightning detected”.
    Jag såg också nån flygbild från vulkanen där det klart och tydligt blixtrade inne i rökplymen.

    Ökar alltså vulkanutbrott förutsättningarna för åska?

    Mvh Patrick

    Martin: Ja, i alla fall i närheten av själva vulkanen. Jag noterade i fjol att det var mycket åska i plymen från Eyjafjallajökull.

    Om det påverkar förekomsten av åska på andra platser, när askplymen har blivit utspädd, vet jag inte. Mna kan tänka sig att askan ökar luftens ledningsförmåga och därmed sannolikheten för åska. Men man kan även tänka sig att askan dämpar solinstrålningen och därmed minskar sannolikheten för termik och bildandet av kovektiva moln. Vilket som väger tyngst, var (plats, tid på dygnet…) och vilka fler faktorer som påverkar kan jag inte säga.

  4. Thorsten Schütte

    Hej Martin! Fel tänkt. Partiklar/aerosoler minskar luftens ledningsförmåga eftersom laddningar fastnar på dem och mobilitetetn sjunker. En brandvarnare fungerar så: brandrök = aerosol fångar luftionerna som ett radioaktivt preparat alstrar och ökar resistansen över luftgapet, då ljuder larmet.
    Sedan blir det alltid laddningsseparation mellan partiklar av olika storlek och sammansättning, i åskmolnet vattendroppar och iskristaller, i vulkanmolnet askpartikar av olika sammansättning och storlek. Det vore snarast konstigt om det i n t e åskade i ett vulkanmoln med sina häftiga vertikalrörelser som lätt kan separera olika partikeltyper!

    Martin: OK, Tack.

    PS. Har du någon ide om hur askan skulle påverka förekomsten av åska utanför vulkanens omedelbara närhet? DS.

  5. Thorsten Schütte

    Sålänge vi har kvar aerosoler i luften blir den sämre ledande och påverkar därmed fältfördelningen mellan marken och tropopausen i ett åskmoln. Samtidigt påverkar den även kondensationsprocesse, som i sin tur är kopplas till uppladdningsprocesser. Så åt vilket håll det påverkar är svårt att säga.
    I vissa fall släpper vulkaner väl även ut radon och stoft med högre radioaktivitet. Sådant påverkar de luftelektriska parametrarna och kanske även åskaktiviteten:
    [1] S. Israelsson, Th. Schütte, E. Pisler, S. Lundquist: Increased occurence of lightning flashes in Sweden during 1986. Journal of Geophysical Research, Vol. 92, No. D9, pp 10,996 – 10,998, Sept. 20, 1987.

    [2] S. Israelsson, Th. Schütte, E. Pisler, S. Lundquist: Effects of radioactive fallout on lightning frequency. Proceedings of Int. Conf. on Atmospheric Electricity, Uppsala, June 1988, pp. 416 – 419.

  6. Annijo

    Hej, Martin. Jag undrar om dom större jordbävningarna i världen på något sätt stör vulkaner så att dom får liv? Skulle vara intressant att veta om det finns ett samband!
    Tack för ditt svar.

    Martin: Jag har funderat i samma banor. Rimligtvis kan skalv trigga andra skalv/vulkaner. Frågan är på vilka avstånd och hur långt efter det inverkar.

    Grimsvötn brukar ju ha utbrott vart sjätte år. Kanske kan ett annat skalv ha triggat igång detta så att det kommit vid en annan tidpunkt (dagar/veckor/månader) tidigare eller senare än det annars hade inträffat? Men Grimsvötn hade förr eller senare haft sitt utbrott i alla fall.

  7. Bosse

    Hur påverkas askan av regn landar den fortare på marken då (borde väl göra det)?

    Martin: Ja, det gör den. Mna kan säga att regn (snö) ”tvättar ut” atmosfären från partiklar

  8. Jeb

    Angående större jordbävningar som triggar vulkanutbrott så gjordes en studie i Oxford 2008 som visar påverkan upp till ca 500km: http://www.ox.ac.uk/media/news_stories/2008/081209.html

    Men det går ändå inte att säga om/när/var ett utbrott kommer att ske efter ett större skalv.

    När det gäller Island så har de gott om egna mindre vulkaniska skalv som de håller koll på för att försöka förstå sig på sina vulkaner: http://en.vedur.is/earthquakes-and-volcanism/earthquakes/

    Vulkaner är som oss människor, väldigt olika i uppförande. 😉

  9. Sinan

    Kommer detta askmoln påverka flygplanen

  10. Jeb

    @Sinan: Det gör det redan, runt 500 inställda avgångar igår. Info o bilder från Stavanger 24/5; http://www.dagbladet.no/2011/05/24/nyheter/stavanger/aske/vulkanutbrudd/island/16650691/

Kommentera