Gatuföreläsning på Mynttorget

Den 14 juni 2019 höll jag en gatuföreläsning, street lecture, för Greta Thunberg och andra ungdomar och vuxna på Mynttorget.

Forskarvärldens tredje uppgift, att dela med sig av kunskap till allmänheten, är viktig såväl inom snäva områden som när det gäller globala frågor som påverkar alla och kräver allmänhetens engagemang. Frågor kring miljö, klimat, ekosystem, rättvisa, geopolitik, global hälsa mm är exempel på detta.

De två första uppgifterna är att bedriva forskning samt utbildning.

På engelska heter det science outreach vilket bättre beskriver vad det handlar om: att sprida vetenskaplig kunskap utanför de traditionella forskardomänerna, till medborgare och beslutsfattare som inte nödvändigtvis läser forskarrapporter, bedriver egen forskning eller ingår i vetenskapliga nätverk.

Det är precis detta som jag tycker är ett av de mest stimulerande sakerna att göra. Det finns så otroligt mycket vetenskap som dels är fascinerande i sig, dels utgör ett ramverk för vår gemensamma framtid.

Tänk att få gräva ner sig kunskaper och insikter samt träffa forskare och höra deras berättelser. För att sedan beskriva detta med metaforer, text, bild och verbalt på sätt som gör det tillgängligt för allmänhet och beslutsfattare. Och dessutom gå ut och möta allmänhet och beslutsfattare! Det är det som engagerat mig större delen av tiden sedan jag slutade på SVT för femton år sedan. 🙂

Tankarna på att föreläsa för skolstrejkande ungdomar fick jag under vår-vintern. Många, i synnerhet Greta, hade redan betydligt mer insikter i klimat-, miljö och rättvisefrågor än vad de flesta vuxna hade/har. Men vad vore väl lämpligare än att finnas tillhands för att svara på frågor, fördjupa kunskapen och dessutom lära mig/oss själva något om hur ungdomarna resonerar?

Här är en video med delar av en föreläsning där jag går igenom grunderna till varför klimatet förändras, Milanković-cykler, återkopplingar, växthuseffekten, istider, energiobalans, kolbudget mm. Hela föreläsningen var ca 30 minuter (videon nedan är ca 10 minuter lång).

Föreläsningen skedde i samband med nätverket av forskare och experter i Researchers Desk. Det är ett initiativ som stöttar ungdomarnas krav på att allmänhet och beslutsfattare ska ta till sig av vetenskapen. Det senaste året har flera liknande nätverk växt fram, ett annat som även finns internationellt är om Scientists For Future. Mer om dessa finns att läsa i en annan bloggartikel.

/Martin

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

7 CommentsLeave a comment

    • Hej.
      Du får nog förtydliga dig lite. Och kan inte dra så snabba slutsatser, det liknar cherry-picking annars:
      1. Du hänvisar till en graf som visa solskenstimmar för ett antal svenska orter,
      2. refererar till att jag resonerar om hur aerosolers på global skala hindrar solinstrålning (men inte att de minskar i omfattning), och
      3. drar slutsatsen att IPCC ”har svårt med molnen”.

      Det hänger inte ihop, vare sig tidsskalor, geografi eller logik.

      • Tack för intresset!
        Skall försöka förklara lite mer.
        Solen är källan och molnen döljer den då och då, vilket påverkar temperaturen.
        IPCCs modeller har inte med denna detaljnivå, vilket de medger och vilket kan vara ok i ett första skede. Men om , som vi ser i Sverige, molnen blir färre, så ger modellerna fel orsak till uppmätta uppvärmningen.
        Läs lite mer om solar Brightening här: https://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-11-00074.1

        Försök sen utvärdera temperaturen som funktion av soltiden-även på årsbasis så finns det samband-men tydligast speglar den ökande strålningen i sommarens temperaturserie.
        Gå gärna in på den mest besökta klimatsidan och sök!
        Alla har en del nytt att lära!

        • Rätta mig om jag har fel, men jag läser mellan dina rader att det är färre moln, och kanske inte växthusgaser, som gjort att det blivit varmare?
          Min fråga blir då, utifall att ditt påstående stämmer: varför är det färre moln?
          Och för att vidga bilden lite: Moln dagtid reflekterar solljus och har därmed avkylande effekt. Moln om nätterna och vinter har en uppvärmande effekt.
          Och höga moln värmer mer än låga moln.
          Moln ovanför mörka mark- och havsytor kyler, medan moln över ljusa ytor värmer.
          Man ska dessutom vara försiktig med att dra slutsatser på global skala från regionala mätdata. Och som du förstår av ovanstående insikter om molnen så kan man inte ens dra särskilt hårda slutsatser om orsakerna till uppvärmningen i Sverige på basis av antalet soltimmar i Sverige.

    • Hej.
      Du får nog förtydliga dig lite. Och kan inte dra så snabba slutsatser, det liknar cherry-picking annars:
      1. Du hänvisar till en graf som visa solskenstimmar för ett antal svenska orter,
      2. refererar till att jag resonerar om hur aerosolers på global skala hindrar solinstrålning (Deras utbredning är främst i sydöstra Asien och jag säger inte att de minskar i omfattning), och
      3. drar slutsatsen att IPCC ”har svårt med molnen”.

      Det hänger inte ihop, vare sig tidsskalor, geografi eller logik.

  • Nu när årets fredspris har gått till Etiopiens statsminister tycker jag att kommittén för Nobels fredspris ska låta Arktiska Rådet ”ligga till” sig till nästa årets pris, tillsammans/delat med Greta Thunberg. Arktiska Rådet med sin större medlemskrets fyller i det fördolda en viktig funktion att hindra de fem stater som har ”tårtbitar” till Nordpolen att helt ohämmat ta för sig däruppe.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *