Därför är vintern mild

Kommer det att bli vinter i år?

Låt mig först poängtera att det ÄR vinter i mer än halva landet, Norrland och nordvästra Svealand. Och att det enligt definitionen har blivit vinter i mer än så, typ resten av Svealand och en del av nordöstra Götaland.

Dessutom har det varit flera dagar med vintertemperaturen i resten av Götaland.

Men vintern kom sent till Norrland/Svealand och den har varit såväl mildare som blåsigare än den brukar. Ja i alla falla om man ser till den perioden vi brukar mäta vädret emot, 1961-1990. Vintern är också mildare än var den var de två senaste säsongerna.

Men vintern är inte helt konstig om man ser den i perspektiv av att klimatet förändras. Då är den mer lik de vintrar man kan vänta sig just nu. Den är dessutom kallare än vad vintrarna kommer att bli i framtiden.

Oj, nu känner jag hur det laddas upp i stugorna: ”Kan du inte med precision säga något om vädret om två veckor så kan du inget veta om vädret  flera år fram i tiden!”.

Men si det kan man. Det är nämligen skillnad på klimat och väder. Jag har ingen aning om det skall regna eller snöa på en viss plats på nyårsnatten vare sig nästa år eller om trettio år. Men jag vet att sannolikheten för regn kommer att öka i framtiden.

Saken är den att planeten Jorden absorberar energi just nu. Vi (och så har det varit så länge planeten funnits) får energi från solen, främst synligt ljus, och vi strålar ut energi i rymden, främst i form av värmestrålning. Om vi tar emot mer än vi strålar ut så blir planeten netto varmare. Om vi strålar ut mer än vi tagit emot så blir det kallare.

Hur mycket vi tar emot respektive strålar ut beror på en mängd faktorer, såväl astronomiska som relaterade till ekosystem, kontinentalplattor, havsströmmar, väder, vulkanutbrott, moln, växthusgaser mm. Om någon av dessa förändras så förändras strålningsbalansen. Och förändringar har skett. Och de fortsätter att öka.

Eftersom planeten Jorden inte strålar ut lika mycket energi per tidsenhet som vi tar emot så ackumuleras energi på planeten. Energi kan ta sig lite olika uttryck: Värme-, rörelse.-, lägesenergi, kemisk energi eller nukleär energi. Energi kan inte förstöras, den försvinner inte. Däremot kan (kommer) den vandra från en form till en annan.

Eftersom planeten Jorden netto ackumulerar energi så kommer det att märkas på ett eller flera sätt i klimatsystemet. Bland annat i form av att det blir varmare. Men en annan tydlig effekt är att det ”hydrologiska kretsloppet” blir intensivare. Dvs det blir kraftigare avdunstning på en del platser/tidpunkter och det blir intensivare regn/snöfall på andra platser/tidpunkter.

Det är inte helt orimligt att tänka sig att globala klimatförändringar skulle beröra även Sverige. Om planetens Jordens medeltemperatur och hydrologiska kretslopp förändras, varför skulle just Sverige stå utanför det? För att vi säger oss vara neutrala?

Det är inte förvånande att det är en mild vinter. Men vädret varierar fortfarande kring detta medelvärde. Dvs det kan/kommer fortfarande att bli en del kalla vinterdagar, även i sydsverige. Men sannolikheten för de kalla dagarna har minskat, och minskar ytterligare kommande år.

Därtill har regionala effekter stor inverkan på vintervädret här i Skandinavien. Det gör en stor skillnad om vi har blockerande högtryck/ostliga vindar eller om vi har vandrande lågtryck/västliga vindar. De senaste månaderna har det varit lågtryck och västliga vindar som fört in mild och fuktig luft. Det har givit oss såväl höga temperaturen som nederbörd och vindar.

Nåväl, kommande dagar ser det i alla fall ut att bli lite kallare i Sverige. Det betyder varken att den globala uppvärmningen har upphört eller att den bytt riktning. Det kan vara kallt ett par dagar, och trots detta kommer hela vintern visa sig bli mildare än normalt.

Återstår hur långt söderut vintern kommer i år. Klart är i alla fall att det redan varit en mild vinter hittills. Mycket tyder på att det kommer att vara en fortsatt mild vinter.

/Martin

65 tankar på “Därför är vintern mild”

  1. Aaah. Nu är allt som det ska. -9 grader kallt ute. Helt ok. Snöfall imorgon, även om mängden ändrats till något sämre. Bättre lite än inget alls! GODA NYHETER. 🙂

    Svara
  2. En fråga till dig Martin eller om någon annan kan svara. I morse mellan strax efter 6 och 8 snöade det här i Viksjö två mil nordväst om Stockholm och det kom ett par centimeter. Så nu är det vitt och fint. När jag sedan nu tittade in radarbilderna på SMHI:s hemsida visade dem inte något som helst snö vid den tidpunkten och jag undrar hur detta kan gå ihop?
    Är det något fel på radarbilderna eller?

    Martin: Det kan snöa ur moln som ligger så nära marken att radarstrålen inte når ner till dem.
    Nära radarstationen ”ser” radarn hela vägen ner till marken. Längre bort blir det en bit upp pga jordens krökning.

    Svara
  3. Klart att solutstrålningen är mindre nu, när vi börjat använda solenergi hehe…. 😉

    Prognoserna de senaste uppdateringarna har varit trevlig läsning. Som det ser ut nu så är det vinter att vänta med start nästa vecka även i Blekinge 🙂

    Svara
  4. Instämmer med Göran.

    Intressant att jorden upplevs som kallare från rymden. Men det är ju klart när man tänker efter.
    Atmosfären har blivit en termos, kall utanpå trots att chokladen är varm inuti.
    Kan detta påverka nattfrosten klara nätter?
    Kallare himmel ger större risk för frost?

    Svara
  5. Tyväär Martin, är jag böjd att säga emot dig på flera punkter särskilt när det gäller koldiox-”utsläpp” vilket helt spårat ur. MEN låt mig denna gång konstatera att du inte på något sätt, OM jag inte missat, ens nämner det som påverkar oss mest i denna region, Golfströmmen som i sin tur påverkas av dragningskraftsinverkan l.a. från månen men även inre förändringar. Det allra mesta inte ens påverkbart av människan. Nästa sak är att alltid detta tjafsande om att vanliga människor skall ändra sitt destruktiva beteende fast för nomenklaturan, t.ex. Dinamarca och i viss mån Du, gäller andra regler för att ni skall kunna trycka ned deen ovetande massan. Att undertrycka fakta i egen sak är också ett maktsätt.

    Martin: Det är korrekt att Golfströmmen påverkar oss, men det är väl inte det enda som påverkar vädret/klimatet här? Och vad påverkar Golfströmmen? Månen, javisst, men den roterar väl ungefär som tidigare. Och de ”inre förändringar” som du nämner, vad är det? Och varför har de förändrats, om de har det?
    Och vad är det för idé om att ”trycka ner den ovetande massan”? Jag tror inte att ”massan” är ovetande och jag trycker inte ner, och vad för fakta är det som jag skulle ”undertrycka i egen sak”?

    Svara
  6. Varför reflekterar den tätare atmosfären inte instrålningen lika mycket som återstrålningen? Det borde ju bli status quo i ackumulerad energi om atmosfären förändras då, eller..?

    Jag tror att anledningen till att folk misstror er meteorologer är att ni inte ger ett vetenskapligt intryck. Ni verkar se minsta mätning eller statistisk data som empiriska faktum utan någon respekt för filosofierna kring tolkning i synnerhet och vetenskapsteori i allmänhet.

    Martin: Bra fråga. Det är inte status quo eftersom växthusgaserna reagerar olika på olika former av strålning. Och utgående strålning är inte samma sort som inkommande strålning.

    Den inkommande strålningen främst kommer i form av synligt ljus. Det är korta våglängder.
    Utgående strålning sker i form av värmestrålning, långa våglängder.

    Absorptionen av energi är beroende på våglängd. Atmosfären har ett ”fönster” för synligt ljus där i stort sett inga växthusgaser absorberar energi. Solenergin kommer nästan obehindrat ner till marken. Växthusgaserna absorberar däremot såväl ännu kortare UV-strålar (i ozon), som längre våglängder, dvs värme (i koldioxid, metan, lustgas och vattenånga). Värmeenergin från planeten hindras av växthusgaserna från att stråla ut i rymden.

    Hade det varit samma form av strålning in som ut så hade din teori stämt, men skillnaden ligger alltså i att växthusgaserna är våglängdsberoende och att det är olika former av strålning in/ut.

    Hoppas att min förklaring inte var för ovetenskaplig.

    Svara
  7. Jag finner det mycket märkligt när människor tvärsäkert påstår att koldioxidutsläppen skulle vara upphov till klimatförändringen. Särskilt när (som du själv skriver) halter av växthusgaser, tex koldioxid, metan och vattenånga, har ökat. Vattenånga är som bekant den helt dominerande växthusgasen idag. Man borde lägga ned tid att fundera ut varför just den ökar, speciellt i översta delen av troposfären.

    Ännu märkligare blir det när man vet att det i förhistorisk tid inte funnits någon koppling mellan koldioxid och temperatur.

    Martin: Koldioxidens uppehållstid i atmosfären är långvarig (tiotals till hundratals år), vattenångan varierar inom loppet av minuter och timmar.

    Om halten koldioxid ökar så blir det lite varmare. Det gör i sin tur att lite mer vattenånga avdunstar och stannar i atmosfären (luftens förmåga att hålla vattenånga är temperaturberoende). Den vattenångan förstärker uppvärmningen ytterligare.

    Att det återigen blir lite mer vattenånga i luften dagen därpå beror på den redan ökade halten koldioxid som är densamma från gårdagen, vattenånga från igår har redan fallit ut dom dagg.

    Koldioxidens inverkan är långvarig. Vattenångan förstärker den.

    Och jo, man har visat att det i förhistorisk tid funnits koppling mellan koldioxid och temperatur. Att koldioxiden då ”låg efter” temperaturen berodde på att det var då var temperaturen som ändrades först. Men systemet är återkopplat. Att det blev stora temperaturförändringar då berodde på att den ökade halten koldioxid då skapade ytterligare värme.

    Nu ligger koldioxiden före temperaturen. Men/och systemet är fortfarande återkopplat. Med en ökande temperatur kommer tex haven i framtiden att frigöra koldioxid vilket ytterligare driver på temperaturförändringen.

    Svara
  8. Hans: Med en ökad medeltemperatur följer (på de flesta platser) en ökad nederbörd.
    Alltså inget konstigt med ”snörekord i Alperna” som du tycker!

    För du menar väl inte att det borde regna i januari på 2.000 meters höjd, där många alpina orter ligger? Då vore det verkligen fråga om skenande uppvärmning.

    Svara
  9. Nja alltså Hans, nu är det ju inte riktigt så enkelt. Snarare tvärtom. Ökad nederbörd ligger väl helt i fas med den förväntade utvecklingen, åtminstone för Nordens del och jag gissar att det är liknande för Alperna. Det är temperaturen och temperaturökningen som är det intressanta i sammanhanget. Mig veterligen smälter Alpernas glaciärer, precis som på andra håll…

    Svara
  10. Martin, ska du inte skriva om snöfallet som väntas imorgon i inre Götaland eller känns det för hårt när det inte går som du har bestämt att det ska göra?

    Ser intressant ut på Wetterzentrale om ett kommande starkt högtryck över Norra Finland/gränsen till Ryssland som ”kanske” kan dra ner kall luft under större delen av nästa vecka

    Svara
  11. Sluta hota med klimatkrisen. Ni får mer jobb och pengar om det är kris, därför skriker ni. Ni socialister vill ha gemensamma miljöskatter över hela världen.

    Martin:
    a) Klimatförändringar är en realitet. Sluta förneka det.
    b) Jag hade, och har, bra jobb utan kriser i omvärlden.
    c) Var inte så fördomsfull. Att bry sig om miljöproblem är inte socialism. Det är sunt förnuft.

    Svara
  12. Det här är litet överkurs för mig, men även ozonlagrets skiktning har stor betydelse för in- resp. utstrålning. Minns inte vilken elektrisk laddning som är på översidan och vilken som är på undersidan av det skyddande ozonlagret, men det påverkar i alla fall vilken energi/strålning som kan komma in och vilken som släpps ut igen.
    Är man mera intresserad av detta finns säkert någon sajt på Internet… 🙂

    Svara
  13. Perfekt med snörekord i Alperna :)Ska åka till Valdisere om en vecka.Vintern började dock inte bra Valdisere hade den varmaste nov på 50 år ! Första snön kom inte förrän 7 dec vilket är extremt sent efter det snöade nästan oavbrutet till början av jan då hade dom fått mer snö än hela förra säsongen på en månad ! Vädret tycks gå åt det mer extrema vilket väcker en del frågor .Notera att på lägre höjder i Alperna har det mest regnat .

    Svara
  14. Bra Martin, dina kommentarer och argument är klockrena. Alla verkar inte ta till sig det du skriver men så är det alltid, en del vill inte förstå.

    Fortsätt som du gör. Världen behöver sådana som dig!

    Svara
  15. Med förhistorisk tid menar jag inte senaste glaciala perioden, utan senaste halvmiljarden år tillbaks. Där finns ingen koppling. Menar du återkopplingen senaste glaciala perioden beror den på att haven släpper ifrån sig koldioxid då temperaturen ökas. Att det skulle finnas den andra återkopplingen (av märkbar natur) är inget man vet.

    Nu antar du igen att det är just koldioxiden som orsakar ökningen av vattenångan. Det har man ingen aning om. Faktiskt den osäkraste delen i IPCCs klimatmodeller enligt IPCCs rapporter. Det saknas forskning där.

    Martin: För en halv miljard år sedan… Det är alltså drygt 250 miljoner år innan dinosaurierna utvecklades och fram till nu. Och du är trots detta enorma tidsspann säker på att det inte finns någon koppling?

    Svara
  16. Sedan 1800-talets slut har mängder av kalla vintrar förekommit. De mest utmärkande är de iskalla vintrarna 1903/04, 1941/42, 1965/66, 1969/70, 1978/79 och 1986/87, de s.k ”krigsvintrarna”. Vintrarna 1904, 1966 och 1970 låg snön även i söder ända in i april, även om det mest handlade om snö som låg kvar från vintern. Så sent som den 4-5 maj 1904 drabbades nordvästra Götaland av en snöstorm vid +2 grader och hård arktisk nordvästvind, även om snön snabbt försvann efter bakslaget då, men ändå. I Stockholm låg det 1969/70 ett snötäcke från den 24 november till den 20 april, och i Lund från den 28 november till den 2 april. Det finns ingen längre vintersäsong registrerad i Sydsverige än 1969/70. I januari 1987 var det i Sydsverige en lång period en temperatur mellan 15 och 35 minusgrader. Men då talade man aldrig om istid, negativ NAO och kallare klimat. Numera, så fort det blir kalla vintrar, då är istiden i annalkande. Det är märkligt hur folk går på massmedian som så fort det kommer 5-10 cm snö basonerar ut om snökaos, trafikkaos och extremkyla. Som t.ex ”snöovädret” i Götaland imorgon, med 5-15 cm. Dessa mängder är normala för en sydsvensk vinter. Men samhället har blivit allt mindre förberett för snö och kyla. På 1980-talet hade Banverket kraftfulla snöröjningsfordon, som skrotades 1995-97, och de nya tågen är byggda i snöovana länder som USA och Sydeuropa, och är ej utrustade med plogar och iskrossare. Tågtrafiken i Sverige lamslås så fort lite snö kommer. Hade man haft stora snöröjare, rälsvärmare och banarbetare som avlägsnar is från växlarna, skulle tågtrafiken en kall vinter fungera normalt. Samhället är helt enkelt helt ovant med snö och kyla, bara för att klimatförändringarna medför att snö och kyla inte längre ”skall” uppträda, men vi får faktiskt vänja oss vid att vi bor i Nordeuropa, närmare den geografiska nordpolen än ekvatorn, och inskaffa snöröjningsfordon för såväl vägar som järnvägar.

    Svara
  17. Nu visar prognosmodellerna att det stora starka högtrycket som ligger över Ryssland kommer närma sig Skandinavien och kommer hålla kvar lågtrycken ute på Atlanten. Det gör att vi kommer få sydostliga och ostliga vindar vilket gör att det kommer bli kallt. Ett sådant läge kan också bestå ett tag framöver då det ”ryska” högtrycket är så pass starkt.

    Svara
  18. Till Daniel

    Vad menar du med krigsvintrarna ? Är inte de bara de som va i skiftet mellan 30-40 talet ?

    Är inte med på att USA är snöovant ! Räknar man bort de 10 sydliga staterna så är väl de andra riktigt snövana !?

    Svara
  19. Martin, ökad CO2 och andra växhusgaser värmer och gör att energi inlagras – kan man beskriva ett överslag som att ”medel” återstrålningen från atmosfären är tex 150 W/m2 och en fördubbling ger ett tillskott på tex 4 W/m2 – jorden är som ”medelvärde” ca 30 grC varmare än utan atmosfär – är det rimligt att 4W kan ge en höjning på 4 grC?, för jorden som medelvärde

    Svara

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: