Därför är vintern mild

Kommer det att bli vinter i år?

Låt mig först poängtera att det ÄR vinter i mer än halva landet, Norrland och nordvästra Svealand. Och att det enligt definitionen har blivit vinter i mer än så, typ resten av Svealand och en del av nordöstra Götaland.

Dessutom har det varit flera dagar med vintertemperaturen i resten av Götaland.

Men vintern kom sent till Norrland/Svealand och den har varit såväl mildare som blåsigare än den brukar. Ja i alla falla om man ser till den perioden vi brukar mäta vädret emot, 1961-1990. Vintern är också mildare än var den var de två senaste säsongerna.

Men vintern är inte helt konstig om man ser den i perspektiv av att klimatet förändras. Då är den mer lik de vintrar man kan vänta sig just nu. Den är dessutom kallare än vad vintrarna kommer att bli i framtiden.

Oj, nu känner jag hur det laddas upp i stugorna: ”Kan du inte med precision säga något om vädret om två veckor så kan du inget veta om vädret  flera år fram i tiden!”.

Men si det kan man. Det är nämligen skillnad på klimat och väder. Jag har ingen aning om det skall regna eller snöa på en viss plats på nyårsnatten vare sig nästa år eller om trettio år. Men jag vet att sannolikheten för regn kommer att öka i framtiden.

Saken är den att planeten Jorden absorberar energi just nu. Vi (och så har det varit så länge planeten funnits) får energi från solen, främst synligt ljus, och vi strålar ut energi i rymden, främst i form av värmestrålning. Om vi tar emot mer än vi strålar ut så blir planeten netto varmare. Om vi strålar ut mer än vi tagit emot så blir det kallare.

Hur mycket vi tar emot respektive strålar ut beror på en mängd faktorer, såväl astronomiska som relaterade till ekosystem, kontinentalplattor, havsströmmar, väder, vulkanutbrott, moln, växthusgaser mm. Om någon av dessa förändras så förändras strålningsbalansen. Och förändringar har skett. Och de fortsätter att öka.

Eftersom planeten Jorden inte strålar ut lika mycket energi per tidsenhet som vi tar emot så ackumuleras energi på planeten. Energi kan ta sig lite olika uttryck: Värme-, rörelse.-, lägesenergi, kemisk energi eller nukleär energi. Energi kan inte förstöras, den försvinner inte. Däremot kan (kommer) den vandra från en form till en annan.

Eftersom planeten Jorden netto ackumulerar energi så kommer det att märkas på ett eller flera sätt i klimatsystemet. Bland annat i form av att det blir varmare. Men en annan tydlig effekt är att det ”hydrologiska kretsloppet” blir intensivare. Dvs det blir kraftigare avdunstning på en del platser/tidpunkter och det blir intensivare regn/snöfall på andra platser/tidpunkter.

Det är inte helt orimligt att tänka sig att globala klimatförändringar skulle beröra även Sverige. Om planetens Jordens medeltemperatur och hydrologiska kretslopp förändras, varför skulle just Sverige stå utanför det? För att vi säger oss vara neutrala?

Det är inte förvånande att det är en mild vinter. Men vädret varierar fortfarande kring detta medelvärde. Dvs det kan/kommer fortfarande att bli en del kalla vinterdagar, även i sydsverige. Men sannolikheten för de kalla dagarna har minskat, och minskar ytterligare kommande år.

Därtill har regionala effekter stor inverkan på vintervädret här i Skandinavien. Det gör en stor skillnad om vi har blockerande högtryck/ostliga vindar eller om vi har vandrande lågtryck/västliga vindar. De senaste månaderna har det varit lågtryck och västliga vindar som fört in mild och fuktig luft. Det har givit oss såväl höga temperaturen som nederbörd och vindar.

Nåväl, kommande dagar ser det i alla fall ut att bli lite kallare i Sverige. Det betyder varken att den globala uppvärmningen har upphört eller att den bytt riktning. Det kan vara kallt ett par dagar, och trots detta kommer hela vintern visa sig bli mildare än normalt.

Återstår hur långt söderut vintern kommer i år. Klart är i alla fall att det redan varit en mild vinter hittills. Mycket tyder på att det kommer att vara en fortsatt mild vinter.

/Martin

Related posts

65 Thoughts to “Därför är vintern mild”

  1. Tobias Ekvall

    Det där förklarade växthuseffekten. Hur kommer det sig att förra årets vinter var den kallaste och snörikaste på länge, medans vintern i år blir den mildaste och snöfattigaste på länge? På ett år förändras inte klimatet så mycket, även om sannolikheten för mildare dagar ökar.

    Har dessutom en annan fråga. Vad är det som gör att det blir minusgrader mer än att solen är längre från jorden? I början av januari var det högtryck, molnfritt, vindstilla och två plusgrader. En vecka efter var det högtryck, molnfritt, vindstilla och fem minusgrader. Hur kommer det sig?

    Martin: Förra vintern var en av de varmaste som förekommit på många tusen år. Inte här i Sverige, men globalt.

    Som du säger så förändras inte klimatet så mycket från ett år till ett annat, det vi har en stadig trend.

    Ovanpå denna trend har vi dels vädrets variationer, dels regionala variationer. För två år sedan gick vinter-OS i Vancouver, Kanada. Där hade man problem att få ihop tillräckligt med snö och kallgrader. Vi däremot hade massor av snö och kyla.

    Din fråga om minusgrader… Att vi har det kallt om vintern är inte så mycket att vi är längre ifrån solen. Det är förvisso så eftersom nordpolen lutar bort från solen. Men relativt det stora avståndet till solen så gör jordaxelns lutning en mycket liten skillnad.
    Den största skillnaden kommer sig av att solen är kortare tid över horisonten, dess strålar färdas längre sträcka genom atmosfären vilket absorberar energi och att solstrålningen fördelas över en större yta med flack vinkel än om den står rakt över oss.

    Ovanpå det så har vi vädrets variationer. Att det är milt ibland vintertid trots högtryck kan hänga samman med varifrån luften kom. Oftast betyder högtryck och molnfritt vintertid att det blir kallt, men om luften som högtrycket uppstod i ursprungligen kom från Medelhavet så tar det tid innan den kyls av.

  2. Rolf

    Nåväl Martin..det har varit många varierande vintrar i dom 59 år jag trampat runt på denna klot och många milda vintrar även och så lite snö att man kunde hämta julgranen från skogen i Gällivare med lågskor på.
    Klimatet kommer att svänga hit och dit så länge denna klot består. Nu blir det i alla fall en tidig vår som jag siade redan i höstas och det betyder att jag kommer åt stugan i Kalixälven mycket tidigt denna vår.

  3. Tobias Ekvall

    Det där förklarade växthuseffekten. Hur kan medeltemperaturen på vintern vara så olik bara ett år efter varandra? Hur kommer det sig att det finns mildare och kallare vintrar? Förra året var det is på sjöarna i början av december, i år har vi ännu inte någon is.

    Har också en annan fråga. Vad är det som gör att det blir minusgrader ute? När solen var längst bort från jorden, 23 december, var det högtryck, vindstilla, molnfritt och tre plusgrader. För någon vecka sedan var det högtryck, vindstilla, molnfritt och fem minusgrader. Vad kan det vara som gjort att 23:e december blev kallare även om vädret var liknande?

    Martin: Se mitt svar till din förra fråga.

  4. Dan Fasth

    Jag säger som Rolf det har varit så här förut
    jag minns att på sjuttiotalet var det flera mycket milda vintrar här på västkusten och det kommer med
    största sanolikhet att bli många vintrar även i
    framtiden som blir som de två senaste vintrarna
    med mycket snö och stark kyla

  5. Jonas

    Är det inte så att alla klimatmodeller bygger på en stor del antaganden (eller har någon skapat en perfekt modell)? Hur kan man då så säkert säga att det kommer bli si eller så?

    Martin: Det finns bara en modell som är perfekt och det är verkligheten. Allt annat är förenklingar. Men trots att man förenklar världen så kan man få ut något som är nyttigt och tillräckligt nära verkligheten.

    Tag tex en vanlig karta. Tex Google Earth, en orienteringskarta eller tunnelbanekartan i Stockholm. Det är självklart rätt så stora förenklingar och generaliseringar. Men trots detta så innehåller kartorna tillräcklig information för att fatta beslut på och hantera problem.

    Sett i det perspektivet så behöver jag inte veta exakt vad vädret blir om trettio år för att fatta beslut idag. Det räcker med att veta att planeten ackumulerar energi, varför det sker och vilka tänkbara konsekvenser det kan få.

    Och när det gäller framtiden och osäkerheter i modeller: Jämför med att köra av vägen i 100 km/timmen. Jag behöver inte veta exakt hur min bil kommer att demoleras. Det räcker med att veta att den kommer att utsättas för stora krafter och att jag sitter lite osäkert i den, trots säkerhetsbälte.

    Så, trots att modellerna inte är perfekta (såväl Fjällkartan som klimatmodeller eller vädermodeller) så säger de oss något om hur världen sannolikt fungerar. Det är lättare att navigera med en karta, även om något berg skulle visa sig vara lite högre eller lägre i verkligheten, än med förbundna ögon.

  6. Jan

    Hej!

    Om denna vinter är varm med mycket nederbörd. Vart kommer all nederbörden?
    Förra vintern hade det kommit betydligt mer nederbörd så här års. Må vara att det låg som snö men SMHI skrev att vi fick mellan 150 och 200% av det normala, men i år har det bara kommit ytterst lite snö och nån gång lite regn.

  7. jonas

    Kanonbra Martin
    Varmare väder är vad vi behöver här i Svedala.
    Kan du räkna ut hur mycket vi tjänar som nation.
    Dvs hur mycket mindre snöröjning har vi, hur mycket mindre energiförbrukning har vi. Toppen

  8. leif

    hej martin.
    vill bara påminna dig om att ni metrologer pratade om en riktigt vargavinter i sommras, den värsta i mannaminne typ. hur kan ni metrologer ha så komplett fel. för övrigt tycker jag att ni som pratar om växthuseffekter kan lägga av, det är ingen som tror er.som ni vet så var det istid här i scandinavien. klimatet förändras hela tiden till det bättre, alltså varmare. hoppas det blr sommar hela året.

    Martin: Jag står gärna till svars för mina egna uttalanden. Jag sade att jag trodde på en mild vinter, inte en vargavinter.

    Däremot tror jag att det var många politiker och tjänstemän som talade om vargavinter, detta tex till följd av att de behövde begära mer pengar för snöröjning. Så är det några som gjorde fel så var det väl de som trodde gjorde prognoser på persistens, dvs ”eftersom det har varit kallt två vintrar i rad så kommer det att fortsätta vara det”.

    Men som jag har poängterat så många gånger förr: Det gäller att sätta sig in i dynamiken för att kunna göra troliga prognoser.

    Precis samma sak gäller klimatet. Hittills (från urminnes tider fram till 1800-talet) har det varit främst solfläckar, vulkaner och andra icke-mänskliga faktorer som styrt klimatet. Men det betyder inte att människan inte kan påverka klimatet. Dvs även vi kan påverka klimatet och därmed vädret.

    Klimatet förändras hela tiden, men det är inte givet att det blir till det bättre jämt. Eftersom våra samhällen är byggda under relativt stabila klimatförhållanden så kan det vara svårt för dem att anpassa sig till förändringar av tex havsnivåhöjning, livsmedelsförsörjning, förändrade ekosystemtjänster mm.

  9. Joppen

    Okej,hur det än blir med vädret så måste vi njuta av varenda dag vi har på detta klot..:),Vare sig nederbörden faller som snö el regn så är det så försurat av svavel och kväve så vår natur är på god väg att förintas,nedfallet av svavel och kväve p.g.a människans girighet och jakt på pengar har starkt bidragit till dessa klimatförändringar vi alla skapat,nedfallet idag är 3-8 ggr mer än vår Natur tål!!Det är väl egentligen det vi ska oroa oss över?

  10. EJ

    Jonas, det är vetenskapliga tomrum i hur man gör modellerna nu. Den största tomrummet just nu enligt IPCC ligger i hur man beräknar vattenångans inverkan. Det är lite absurt eftersom vattenånga är den helt klart dominerande växthusgasen på vår planet.

    Du får jämföra med att göra en modell av kroppen. Redan för hundratals år sedan visste man att magen spjälkar föda och hjärtat transporterar blod. Ju längre man kommer desto mer kan man. Vissa gamla sanningar håller medan andra byts ut.

    Ta tex magsår som man till sist upptäckte att det faktiskt var bakterier som orsakade. Då kunde man även skapa en effektiv kur (losec). Innan dess hade man ”fel modell” och hade svårt att bota magsår.

    Klimatmodellerna är fortfarande i sin början och vi kommer få se ändringar i dagens sanningar.

    Martin: Den viktigaste insikten är inte att förstå exakt vad resultatet blir, utan att förstå att det inte kommer att vara i närheten av vad det har varit förr. (Med ”förr” menar jag inte bara under vår civilisation, utan även flera hundra tusen år tillbaka i tiden).

    Man kan drömma om att det gör, vare sig det gäller växthusgaser, aerosoler, kemikalier övergödning eller någon annan stor miljöfråga, inte skall ”märkas” i naturen. Eller att anpassningen till förändringarna kommer att vara lätt och smidig.

  11. Markus

    Martin: Tack för all intressant information! Mycket vet man, men mycket slipper också förbi. Måste få lov att sympatisera med dagens meteorologer, verkar oneklig väldigt besvärligt att finna rätt prognos. Givetvis är perfekt precision något man eftersträvar, men det är ingen nyhet att det är något man troligtvis får lägga åt sidan och försöka komma åtminstone till något säkrare tekniker än nu. Hur som helst är det sällan jag sett prognoserna hoppa så grovt som nu.. Det skulle bli -23 det blev -3 som några dagar senare blev +4 som nu är -17. Här visare det att det skulle bli plusgrader och regn när det var menat att det skulle bli kallt mot helgen och veckan, men nu visar det än en gång kallt och mycket snö. Hur som helst, lycka till! 😉

  12. Nu har prognoserna totaländrats igen. Igår antydde YR.NO att Nyköping skulle få 2-4 plusgrader tisdag-lördag. Idag står det runt -10 grader. Jag har aldrig sett till maken över sådana extrema prognosändringar. Vad beror detta på?

  13. Oskar

    Varför fortsätter man och jämför med åren 1961-1990 när de var fler normala och kalla vintrar än milda de åren, isåfall går man efter något extremt när man sedan jämför temperaturen för 2000-talet då det självklart blivit varmare. Rätt sjukt system tycker jag!..

    Martin: Man behöver jämföra med något. Det krävs ca 30 år för att jämna ut variationer som tex kan hänföras till solfläckar (där cyklerna varierar över ca 11 år).

    Man skulle kunna hävda att vi skall ändra referensperiod till tex 1981-2010, men det är en poäng att ha kvar den gamla referensen. Det är lite som att man inte ändrar på hur lång en meter är bara för att folks medellängd ökar.

  14. Oskar

    Tror själv att resten av Januari och delar av början på Februari kommer bli minusgrader och mycket mer vintrigt, vilket fortfarande inte gör att vintern blir kall men åtminstånde skidspår och is kommer det att bli med stor säkerhet. Du verkar vara så inställd på mild vinter att du glömmer att säga till att riktigt kalluft kommer ner efter helgen…

    Martin: Men vänta nu, de fyra senaste bloggarna har handlat om att det blir lite kallare 😉

  15. Niklas

    Martin blir inte klock på prognoserna för stockholm i morgon ? blir det som ni skriver dvs minusgrader och massa snö eller blir det som alla andra säger uppehåll. ? blir inte riktigt klok på vad man ska tro

    Martin: Intressant läge. Vi och YR (och flera andra institut/modeller) har alla samma lilla lågtryck som ligger ute över norra Östersjön/Ålands hav/Bottenhavet. Såväl ECMWF, som GFS, som ETA och Hirlam har med lågtryckssituationen. Men det är främst Hirlam00 som drar in nederbörden över Stockholm.

    Det kommer att komma falla ut en del nederbörd. Den stora frågan är hur långt västerut det faller. Blir det bara ute till havs, kommer det in över Värmdö eller kommer det in hela vägen över Mälardalen? Precis i skarven mellan nederbörd/inte nederbörd gör det väldigt stor skillnad. Just nu har vi en situation där Stockholm ligger på ena, eller andra, sidan om denna skarv.

    Jag tycker själv att det låter mycket med nästan 10 mm nederbörd i Stockholm i morgon fredag. Det skulle motsvara 10 cm snö. Personligen tror jag att det kommer att komma 5-10 mm på Värmdö och ute till havs, men att det stannar vid enstaka snöbyar som blåser förbi över Mälardalen. Där stannar det i så fall vid 0-4 mm.

    Inom någon timme kommer det en uppdatering av modellerna. Vi följer dem.

  16. Harith

    Hej Martin och all andra,
    Ju angående Sommaren 2012, hur kommer den att se ut. kommer den att bli en kall eller varm sommar?

  17. Fredrik

    Det finns kanske saker som i ”Svedala” kan uppfattas som positiva. Man måste dock hålla uppe skygglapparna så man ser de negativa sidorna också, hur det blir i grannbyarna samt försöka förstå varför det blir som det blir och varthän den utvecklingen bär.
    I naturen kanske man ex.vis vinner tyskhare, vildkatt, karp och råka. Man förlorar dock skogshare, fjällräv, sik och ripa. Man vinner ökad bilism men förlorar hälsan. Man vinner fuktvarma västvindar, men förlorar torrkalla nordöstvindar. Man slipper förfrysningar, men får malaria och annat istället. Och så vidare.

    Jag håller med om att man bör behålla nuvarande referensperiod. Annars befinner sig man på ett ”sluttande plan”. Skulle den dock förlängas? om underliggande fakta räcker till.

  18. Christian

    Tack för svaret senast Martin! Jag tycker att det är en mycket klok investering av dig att svara på många av besökarnas kommentarer. Detta gör att sidan får ett mervärde som inte någon annan vädersida är i närheten av – vilket lockar många återkommande besökare på köpet dessutom.

    Keep up the good work!

    /Christian

    Martin: Tack

  19. Joppen

    Hej Harith!Det var många år sedan vi hade en riktig torrsommar,kanske dags för en sådan igen!Men det är inget att se fram emot,vattenbrist och bruna gräsmattor hmm!Nej isåfall önskar vi oss en fin sommar med lagom av allt:)!

  20. solvind

    När är jorden längst från solen?

    Tobias Ekvall säger:
    Har dessutom en annan fråga. Vad är det som gör att det blir minusgrader mer än att solen är längre från jorden?

    Martin:
    Din fråga om minusgrader… Att vi har det kallt om vintern är inte så mycket att vi är längre ifrån solen.

    Dan Fasth säger:
    När solen var längst bort från jorden, 23 december, var det högtryck, vindstilla, molnfritt och tre plusgrader.

    När är jorden längst från solen?
    Svaret är, att jorden befinner sig som närmast solen i början på januari. Men eftersom jordaxeln lutar och nordpolen ”lutar bort” från solen, under vinterhalvåret, så hamnar Sverige och norra halvklotet i mer solskugga än på sommaren, med midnattsmörkret ovanför (norra) polcirkeln.

    Längst från solen är jorden på sommaren (i Sverige), när det blir varmare på norra halvklotet, eftersom nordpolen och norra halvklotet lutar mot solen, under det svenska sommarhalvåret. Södra halvklotet, exempelvis Australien, har då vintersäsong.

    Den 23 december? Jag antar att Dan Fasth menar, då dagen är som mörkast och solen står lägst över horisonten (i Sverige). Inföll egentligen år 2011 den 22 december.

  21. fredde

    Tittade nyligen prognosen för Nacka eftersom jag arbetar där, och såg att kommer att komma 10cm snö! Blev väldigt förvånad eftersom ingen pratat eller skrivit om det i nyheterna.
    Är det en sån här snökanon som kommer eller är det bara vanligt ? Kommer det ställa till det i trafiken tror du ?

    /Fredde

    Martin: Se min kommentar tidigare idag. Som det ser ut i skrivande stund (torsdag kl 22.30) så håller sig nederbörden ute till havs, dvs inget i vare sig Nacka eller Stockholm.

  22. Polaris

    Härligt med 8cm snö i helgen här i norra örebro län!

    För 2-3 dagar framåt i prognoserna kan det väl inte slå så fel att det blir regn eller inge snö alls?

  23. Lasse H

    Martin skriver: ”Saken är den att planeten Jorden absorberar energi just nu.”
    Hur vet man detta med säkerhet. Teoretiskt,för att koldioxidhalten ökar, eller genom mätningar. Har svårt att tänka mig att detta är mätbart med stor noggrannhet. Om det är på teoretisk väg så borde det vara svårt att vara tvärsäker på saken.

    Martin: Genom mätningar. Man mäter hur mycket solljus som kommer hit, hur mycket som reflekteras och hur mycket energi som jorden strålar ut. Det är inte hypoteser eller spekulationer, det är mätningar.

    Sett från rymden så ser planeten jorden lite kallare (ja kallare) ut nu än den gjorde när man skickade upp de första satelliterna i slutet av 70-talet. Kallare betyder att mindre energi lämnar planeten. Om mindre energi lämnar planeten så betyder det att mer energi stannar kvar på planeten (eftersom energi inte kan förstöras, bara omvandlas).

    Så långt mätningar. Inga knepiga datormodeller eller hypotetiska antaganden, bara faktiska mätningar.

    När man sedan försöker förstå varför mindre energi strålar ut från jorden så finner man att det orsakas av att energin som strålar ut i rymden i genomsnitt gör det från en högre höjd i atmosfären än tidigare. Högre upp i atmosfären är det nämligen kallare. Det skulle ju kunnat vara så att hela jorden blivit kallare, men det man mäter avseende detta är att mark, hav, isar och atmosfär blivit varmare.

    Så trots att det har blivit varmare här nere vid marken så ser planeten kallare ut från rymden. Det låter som en paradox? Den enda rimliga förklaringen (kom gärna med andra förslag) är att detta är orsakat av att atmosfärens optiska djup har förändrats, atmosfären har blivit tätare avseende de gaser som absorberar och återutstrålar värmestrålning. Dessa gaser kallas med ett samlingsnamn för Växthusgaser. Det stämmer också överens med mätningar av halter av växthusgaser, tex koldioxid, metan och vattenånga. Och de ökade halterna koldioxid och metan stämmer i sin tur överens med den mängd som vi människor genererat genom att utvinna fossilt kol respektive hugga ner och bränna skogar.

    Det är bland annat därför som jag finner det mycket mycket märkligt när människor tvärsäkert påstår att antingen det inte händer alls eller att det, om det nu sker några förändringar, är orsakat av vulkaner och/eller solaktivitet.

    Om det hade varit tex en ökad solaktivitet som låg bakom uppvärmningen på jorden så skulle det dels ha observerats i form av just ökad solaktivitet (vilket inte skett annat än normala variationer av solfläckar samt en svagt trend av minskad aktivitet), dels så skulle atmosfären högre upp blivit varmare, inte kallare som är det som faktiskt har skett.

  24. Göran

    Genom att läsa den här artikeln och alla dess kommentarer, har jag lärt mig mycket mer om hur vi människor påverkar vårt klimat. Framförallt energibalansen, in- och utstrålning från och till rymden, är delvis ny kunskap för mig.

    Tack Martin för en av nätets bästa sidor. Jag använder den dagligen, med stor behållning.

  25. Solstrålen

    På tal om värme och kyla, jag undrar varför temperaturen ofta faller strax före att solen går upp.

  26. Markus

    Aaah. Nu är allt som det ska. -9 grader kallt ute. Helt ok. Snöfall imorgon, även om mängden ändrats till något sämre. Bättre lite än inget alls! GODA NYHETER. 🙂

  27. Kalle

    En fråga till dig Martin eller om någon annan kan svara. I morse mellan strax efter 6 och 8 snöade det här i Viksjö två mil nordväst om Stockholm och det kom ett par centimeter. Så nu är det vitt och fint. När jag sedan nu tittade in radarbilderna på SMHI:s hemsida visade dem inte något som helst snö vid den tidpunkten och jag undrar hur detta kan gå ihop?
    Är det något fel på radarbilderna eller?

    Martin: Det kan snöa ur moln som ligger så nära marken att radarstrålen inte når ner till dem.
    Nära radarstationen ”ser” radarn hela vägen ner till marken. Längre bort blir det en bit upp pga jordens krökning.

  28. Nicke

    Klart att solutstrålningen är mindre nu, när vi börjat använda solenergi hehe…. 😉

    Prognoserna de senaste uppdateringarna har varit trevlig läsning. Som det ser ut nu så är det vinter att vänta med start nästa vecka även i Blekinge 🙂

  29. Jan

    Instämmer med Göran.

    Intressant att jorden upplevs som kallare från rymden. Men det är ju klart när man tänker efter.
    Atmosfären har blivit en termos, kall utanpå trots att chokladen är varm inuti.
    Kan detta påverka nattfrosten klara nätter?
    Kallare himmel ger större risk för frost?

  30. Rurik

    Nå, den som lever om 350 år lär se

  31. LM

    Tyväär Martin, är jag böjd att säga emot dig på flera punkter särskilt när det gäller koldiox-”utsläpp” vilket helt spårat ur. MEN låt mig denna gång konstatera att du inte på något sätt, OM jag inte missat, ens nämner det som påverkar oss mest i denna region, Golfströmmen som i sin tur påverkas av dragningskraftsinverkan l.a. från månen men även inre förändringar. Det allra mesta inte ens påverkbart av människan. Nästa sak är att alltid detta tjafsande om att vanliga människor skall ändra sitt destruktiva beteende fast för nomenklaturan, t.ex. Dinamarca och i viss mån Du, gäller andra regler för att ni skall kunna trycka ned deen ovetande massan. Att undertrycka fakta i egen sak är också ett maktsätt.

    Martin: Det är korrekt att Golfströmmen påverkar oss, men det är väl inte det enda som påverkar vädret/klimatet här? Och vad påverkar Golfströmmen? Månen, javisst, men den roterar väl ungefär som tidigare. Och de ”inre förändringar” som du nämner, vad är det? Och varför har de förändrats, om de har det?
    Och vad är det för idé om att ”trycka ner den ovetande massan”? Jag tror inte att ”massan” är ovetande och jag trycker inte ner, och vad för fakta är det som jag skulle ”undertrycka i egen sak”?

  32. Magnus

    Varför reflekterar den tätare atmosfären inte instrålningen lika mycket som återstrålningen? Det borde ju bli status quo i ackumulerad energi om atmosfären förändras då, eller..?

    Jag tror att anledningen till att folk misstror er meteorologer är att ni inte ger ett vetenskapligt intryck. Ni verkar se minsta mätning eller statistisk data som empiriska faktum utan någon respekt för filosofierna kring tolkning i synnerhet och vetenskapsteori i allmänhet.

    Martin: Bra fråga. Det är inte status quo eftersom växthusgaserna reagerar olika på olika former av strålning. Och utgående strålning är inte samma sort som inkommande strålning.

    Den inkommande strålningen främst kommer i form av synligt ljus. Det är korta våglängder.
    Utgående strålning sker i form av värmestrålning, långa våglängder.

    Absorptionen av energi är beroende på våglängd. Atmosfären har ett ”fönster” för synligt ljus där i stort sett inga växthusgaser absorberar energi. Solenergin kommer nästan obehindrat ner till marken. Växthusgaserna absorberar däremot såväl ännu kortare UV-strålar (i ozon), som längre våglängder, dvs värme (i koldioxid, metan, lustgas och vattenånga). Värmeenergin från planeten hindras av växthusgaserna från att stråla ut i rymden.

    Hade det varit samma form av strålning in som ut så hade din teori stämt, men skillnaden ligger alltså i att växthusgaserna är våglängdsberoende och att det är olika former av strålning in/ut.

    Hoppas att min förklaring inte var för ovetenskaplig.

  33. EJ

    Jag finner det mycket märkligt när människor tvärsäkert påstår att koldioxidutsläppen skulle vara upphov till klimatförändringen. Särskilt när (som du själv skriver) halter av växthusgaser, tex koldioxid, metan och vattenånga, har ökat. Vattenånga är som bekant den helt dominerande växthusgasen idag. Man borde lägga ned tid att fundera ut varför just den ökar, speciellt i översta delen av troposfären.

    Ännu märkligare blir det när man vet att det i förhistorisk tid inte funnits någon koppling mellan koldioxid och temperatur.

    Martin: Koldioxidens uppehållstid i atmosfären är långvarig (tiotals till hundratals år), vattenångan varierar inom loppet av minuter och timmar.

    Om halten koldioxid ökar så blir det lite varmare. Det gör i sin tur att lite mer vattenånga avdunstar och stannar i atmosfären (luftens förmåga att hålla vattenånga är temperaturberoende). Den vattenångan förstärker uppvärmningen ytterligare.

    Att det återigen blir lite mer vattenånga i luften dagen därpå beror på den redan ökade halten koldioxid som är densamma från gårdagen, vattenånga från igår har redan fallit ut dom dagg.

    Koldioxidens inverkan är långvarig. Vattenångan förstärker den.

    Och jo, man har visat att det i förhistorisk tid funnits koppling mellan koldioxid och temperatur. Att koldioxiden då ”låg efter” temperaturen berodde på att det var då var temperaturen som ändrades först. Men systemet är återkopplat. Att det blev stora temperaturförändringar då berodde på att den ökade halten koldioxid då skapade ytterligare värme.

    Nu ligger koldioxiden före temperaturen. Men/och systemet är fortfarande återkopplat. Med en ökande temperatur kommer tex haven i framtiden att frigöra koldioxid vilket ytterligare driver på temperaturförändringen.

  34. Hans

    Snörekord i alperna sa de på tv,, risigt med växthuseffekten tyvärr!

  35. Staffan L

    Hans: Med en ökad medeltemperatur följer (på de flesta platser) en ökad nederbörd.
    Alltså inget konstigt med ”snörekord i Alperna” som du tycker!

    För du menar väl inte att det borde regna i januari på 2.000 meters höjd, där många alpina orter ligger? Då vore det verkligen fråga om skenande uppvärmning.

  36. Janne W

    Grattis alla kverulerande snöälskare i söder ! I helgen får ni snö.
    På med skidorna ! God helg !

  37. Fredrik

    Nja alltså Hans, nu är det ju inte riktigt så enkelt. Snarare tvärtom. Ökad nederbörd ligger väl helt i fas med den förväntade utvecklingen, åtminstone för Nordens del och jag gissar att det är liknande för Alperna. Det är temperaturen och temperaturökningen som är det intressanta i sammanhanget. Mig veterligen smälter Alpernas glaciärer, precis som på andra håll…

  38. Martin, ska du inte skriva om snöfallet som väntas imorgon i inre Götaland eller känns det för hårt när det inte går som du har bestämt att det ska göra?

    Ser intressant ut på Wetterzentrale om ett kommande starkt högtryck över Norra Finland/gränsen till Ryssland som ”kanske” kan dra ner kall luft under större delen av nästa vecka

  39. Patrik

    Sluta hota med klimatkrisen. Ni får mer jobb och pengar om det är kris, därför skriker ni. Ni socialister vill ha gemensamma miljöskatter över hela världen.

    Martin:
    a) Klimatförändringar är en realitet. Sluta förneka det.
    b) Jag hade, och har, bra jobb utan kriser i omvärlden.
    c) Var inte så fördomsfull. Att bry sig om miljöproblem är inte socialism. Det är sunt förnuft.

  40. Fredrik

    Det här är litet överkurs för mig, men även ozonlagrets skiktning har stor betydelse för in- resp. utstrålning. Minns inte vilken elektrisk laddning som är på översidan och vilken som är på undersidan av det skyddande ozonlagret, men det påverkar i alla fall vilken energi/strålning som kan komma in och vilken som släpps ut igen.
    Är man mera intresserad av detta finns säkert någon sajt på Internet… 🙂

  41. Peter J

    Perfekt med snörekord i Alperna :)Ska åka till Valdisere om en vecka.Vintern började dock inte bra Valdisere hade den varmaste nov på 50 år ! Första snön kom inte förrän 7 dec vilket är extremt sent efter det snöade nästan oavbrutet till början av jan då hade dom fått mer snö än hela förra säsongen på en månad ! Vädret tycks gå åt det mer extrema vilket väcker en del frågor .Notera att på lägre höjder i Alperna har det mest regnat .

  42. Stefan

    Bra Martin, dina kommentarer och argument är klockrena. Alla verkar inte ta till sig det du skriver men så är det alltid, en del vill inte förstå.

    Fortsätt som du gör. Världen behöver sådana som dig!

  43. EJ

    Med förhistorisk tid menar jag inte senaste glaciala perioden, utan senaste halvmiljarden år tillbaks. Där finns ingen koppling. Menar du återkopplingen senaste glaciala perioden beror den på att haven släpper ifrån sig koldioxid då temperaturen ökas. Att det skulle finnas den andra återkopplingen (av märkbar natur) är inget man vet.

    Nu antar du igen att det är just koldioxiden som orsakar ökningen av vattenångan. Det har man ingen aning om. Faktiskt den osäkraste delen i IPCCs klimatmodeller enligt IPCCs rapporter. Det saknas forskning där.

    Martin: För en halv miljard år sedan… Det är alltså drygt 250 miljoner år innan dinosaurierna utvecklades och fram till nu. Och du är trots detta enorma tidsspann säker på att det inte finns någon koppling?

  44. Markus

    Hehe, Janne. ‘Kverulerande’ – kvällens ord. Nåväl, det är formellt och fint.

  45. Claes Johannesson

    Som brukligt vid snöfall slask i Göteborg , skidor kan vi glömma.

  46. Sedan 1800-talets slut har mängder av kalla vintrar förekommit. De mest utmärkande är de iskalla vintrarna 1903/04, 1941/42, 1965/66, 1969/70, 1978/79 och 1986/87, de s.k ”krigsvintrarna”. Vintrarna 1904, 1966 och 1970 låg snön även i söder ända in i april, även om det mest handlade om snö som låg kvar från vintern. Så sent som den 4-5 maj 1904 drabbades nordvästra Götaland av en snöstorm vid +2 grader och hård arktisk nordvästvind, även om snön snabbt försvann efter bakslaget då, men ändå. I Stockholm låg det 1969/70 ett snötäcke från den 24 november till den 20 april, och i Lund från den 28 november till den 2 april. Det finns ingen längre vintersäsong registrerad i Sydsverige än 1969/70. I januari 1987 var det i Sydsverige en lång period en temperatur mellan 15 och 35 minusgrader. Men då talade man aldrig om istid, negativ NAO och kallare klimat. Numera, så fort det blir kalla vintrar, då är istiden i annalkande. Det är märkligt hur folk går på massmedian som så fort det kommer 5-10 cm snö basonerar ut om snökaos, trafikkaos och extremkyla. Som t.ex ”snöovädret” i Götaland imorgon, med 5-15 cm. Dessa mängder är normala för en sydsvensk vinter. Men samhället har blivit allt mindre förberett för snö och kyla. På 1980-talet hade Banverket kraftfulla snöröjningsfordon, som skrotades 1995-97, och de nya tågen är byggda i snöovana länder som USA och Sydeuropa, och är ej utrustade med plogar och iskrossare. Tågtrafiken i Sverige lamslås så fort lite snö kommer. Hade man haft stora snöröjare, rälsvärmare och banarbetare som avlägsnar is från växlarna, skulle tågtrafiken en kall vinter fungera normalt. Samhället är helt enkelt helt ovant med snö och kyla, bara för att klimatförändringarna medför att snö och kyla inte längre ”skall” uppträda, men vi får faktiskt vänja oss vid att vi bor i Nordeuropa, närmare den geografiska nordpolen än ekvatorn, och inskaffa snöröjningsfordon för såväl vägar som järnvägar.

  47. Claes Beeg

    Men i Göteborg bli det som brukligt vid snö bara slask…skidorna får vi skänka till inlandet.

  48. Kalle

    Nu visar prognosmodellerna att det stora starka högtrycket som ligger över Ryssland kommer närma sig Skandinavien och kommer hålla kvar lågtrycken ute på Atlanten. Det gör att vi kommer få sydostliga och ostliga vindar vilket gör att det kommer bli kallt. Ett sådant läge kan också bestå ett tag framöver då det ”ryska” högtrycket är så pass starkt.

  49. Norco

    Till Daniel

    Vad menar du med krigsvintrarna ? Är inte de bara de som va i skiftet mellan 30-40 talet ?

    Är inte med på att USA är snöovant ! Räknar man bort de 10 sydliga staterna så är väl de andra riktigt snövana !?

  50. Mats

    Martin, ökad CO2 och andra växhusgaser värmer och gör att energi inlagras – kan man beskriva ett överslag som att ”medel” återstrålningen från atmosfären är tex 150 W/m2 och en fördubbling ger ett tillskott på tex 4 W/m2 – jorden är som ”medelvärde” ca 30 grC varmare än utan atmosfär – är det rimligt att 4W kan ge en höjning på 4 grC?, för jorden som medelvärde

  51. Frihet!

    Ni klimatskojare ska inte ta min bil och bensin ifrån mig! Ni ska förstöra vår frihet. Gemensamma skatter över hela världen. Det luktar kommunism! Jag ska kämpa så länge jag lever mot era lögner!

    Martin: Kan man tolka dina ord som en slags värdegrund? Som ett slags manifest till varför en del förnekar vetenskapen? Det är ingen ny tanke. Det har genomsyrat mycket av miljödiskussionerna i USA de senaste decennierna.

    a. Klimat handlar inte om politik, det handlar om vetenskap.
    Men eftersom du ändå tar upp det så kan jag lägga till att kommunism i sig inte kan betraktas som miljövänligt. Tex när Sovjet föll så var det inte bara en i högsta grad önskad demokratisering, deras utsläpp av allehanda föroreningar minskade också kraftigt, resursnyttjandet blev bättre osv.

    b. Personligen tycker jag det är riktigt riktigt roligt att såväl köra bil som att göra andra saker som betraktas som icke miljövänligt. Men det är den fysiska och emotionella upplevelsen jag är på jakt efter. Det är inte själva utsläppet från bensin/diesel som är det roliga. Den absolut roligaste bilen jag kört var elektrisk. (och sedan kan man ha en lång diskussion om hur man bör respektive inte bör producera elektricitet, batterier mm).

  52. Niklas K

    Tack för en bra blogg. Bry dig inte om alla som förnekar klimatförändringarna. Vi är många som är på din sida Martin.

  53. macke

    Hej Martin när kommer vår värmen längtar tills våren

  54. Jerker D

    Håller med Norco om USA och snövana! Har bott där i ett antal år och upplevt väder där. Dom har väderfenomen som vi ska prisa högre makter för att vi inta har här. Illinois t.ex. med Chicago som ligger på sydsidan av de stora sjöarna. De har nåt som kallas sjö-effekt – öppet relativt varmt vatten där ibland vindar med många minusgrader kommer från norr och tar upp fuktighet som sedan fälls ut som snö på sydsidan. Över en natt kan det komma halvmeter snö om inte mer, inte tillfälligt utan många gånger varje vinter. Den delen av USA har normalt perioder med -40 på vintrarna, så på 1800-talet när norrlänningar kom dit kunde till och med de klaga över att det var så j-kla kallt att till och med norrland hemma i sverige var varmare. Bland dom sydliga staterna kan det hända att det slår till med mängder av snö, men värsta är när det kommer stora mängder regn och det är under nollstrecket. Man får hacka bort ett många centimeter tjockt islag innan man kan få in nyckeln i bildörren, sedan ska man få upp den också! Man behöver väl inte säga hur det är på vägarna, så halt har jag aldrig varit med om i Sverige, Norge eller Finland. Men i södra delarna går det flera år mellan sådana situationer, så folk där blir aldrig vana nog med det.

  55. Svar till Norco:

    Jag tänkte skriva att södra USA är snöovana, men med tanke på att inre Texas och delar av Colorado ifjol fick nära en meter snö, anser jag att hela USA någon gång upplevt ofattbart stora mängder. I mars 2011 låg snön 7 meter djup i en skidort i östra Kalifornien.

    När jag menade krigsvintrarna syftade jag på vintrarna under andra världskriget, 1939/40 och 1941/42, men man har jämfört dem med de senare kalla vintrarna, och folk har på skoj kallat dem för ”de andra, tredje och fjärde krigsvintrarna”.

    Jag tror att jag saknade lite fantasi när jag skrev det förra inlägget. Men det att järnvägen drogs med mindre förseningar t.ex 1987, det stämmer. När kylan och snön härjade som värst i januari 1987, sände Banverket ut robusta snöröjningsfordon, som hackade bort is från växlar, forcerade bort snömassorna och säkrade rälsen för persontågen. Dessa arbetsfordon skrotades omkring 1995, och nutidens snöröjare är tämlien blygsamma, och bara 15 meter höga istället för 80-talets plogare, som var 25 meter höga. Om sådana inskaffades, skulle järnvägen vara säker.

  56. fader frost

    Du har en saklig och bra blogg, därför blir jag lite besviken när du blandar in Vancouvers snöbrist till OS?? Det vet väl alla att Vancouver fick OS på mycket tveksamma grunder(mutor)och deras klimat är definitivt milt vintertid(havsklimat milda vintar ,regn) utan någon snögaranti.
    Bättre kan du Martin.

    Martin: Tack.
    OK. Nu var det inte bara i Vancouver som det var milt och snöbrist. Jag tog just den staden som ett exempel eftersom många troligen minns att det var snöbrist just under vinter-OS (och det var dessutom både mildare och mindre snö än vad man hade räknat med). Jag hade kunna skriva Kanada, Alaska och Grönland istället och jag borde gjort det.

  57. Mikael

    Förra vintern var kall, åtminstone den kallaste jag kan minnas sedan 80-talet som barn. Hur mycket kallare kunde den vintern ha varit utan växthuseffekt?

  58. Bosse L

    Kommer trenden någonsin att vända igen och en kallare period återkomma ? I så fall när ?

  59. Oskar

    Tack för Sveriges bästa väderblogg. Imponerad av din kunskap

  60. EJ

    Oskar, Martin kan en del, men håll i minnet att kunskaperna är färgade av ideologiskt övertygande. Han filtrerar gärna bort sådant som motsäger koldioxid som orsak till klimatförändringen. Se tex vad Martin svarade ovan på min kommentar att det i ett förhistoriskt perspektiv inte finns någon synbar koppling mellan CO2 och temperatur.

    Martin svarade:
    ”Martin: För en halv miljard år sedan… Det är alltså drygt 250 miljoner år innan dinosaurierna utvecklades och fram till nu. Och du är trots detta enorma tidsspann säker på att det inte finns någon koppling?”

    http://www.geocraft.com/WVFossils/Carboniferous_climate.html eller för bara bilden, http://www.geocraft.com/WVFossils/PageMill_Images/image277.gif

    Denna länk har jag tagit från detta forum så Martin har helt säkert sett den förut. Trots det så svarar han såsom han aldrig sett den förut. Ja, svaret låter faktiskt som om han sett en graf som stämmer överens med teorin.

    Bedöm grafen själv. Ser du något samband mellan CO2 och temperatur? Jag gör det inte! Jag kan inte heller komma på någon orsak till varför ett samband som inte funnits senaste 500 000 000 åren plötsligt skulle finnas de senaste 3 miljoner åren (glaciala tiden) Martin pratar om.

    Martin: Nu är det ju inte bara koldioxid som påverkar temperaturen, eller för den delen bara temperaturen som påverkar halten koldioxid.

    Man kan inte vänta sig att det skall vara ett 1:1 förhållande mellan koldioxid och temperatur.

    Kontinentalplattornas positioner, solinstrålning, ekosystem, atmosfärens kemiska sammansättning inklusive andra växthusgaser, albedo, jordaxelns lutning… Det är rätt så många saker som påverkar såväl klimat som medeltemperatur. I synnerhet om man tittar på skalan miljoner till miljarder år.

    Detta har jag påpekat många gånger. Med det väljer du att bortse ifrån?

    Det finns ett tydligt samband mellan koldioxid och temperatur. Om man tittar på tex Vostok Ice Core så finner man att de har något med varandra att göra. Det är i alla fall inte slumpen som avgör.

    Nu skulle det i och för sig kunna vara en tredje faktor som styr både koldioxid och temperatur, det skall man var öppen för (och det är det många som missar). Men genom att sätta sig in i fysiken på atomär nivå och därtill göra isolerade experiment i laboratorier så kan man visa att och hur koldioxid (samt metan, lustgas, ozon och vattenånga) påverkas av strålning.

    Man ser då att koldioxid absorberar strålning av vissa våglängder. När den gör det så blir den varmare, dvs temperaturen stiger.

    I ett annat experiment kan man se att gasers löslighet i vätskor är temperaturberoende. Ju kallare en vätska är desto lättare löses gaser i dem. Blir det varmare så frigörs gaser. (Det här kan man testa hemma genom att låta kolsyrat vatten stå dels varmt dels kallt: Det som står kallt behåller kolsyran, medan det som står varmt blir av med kolsyran).

    Lägger man ihop dessa erfarenheter så finner man det i högsta grad troligt att det finns en koppling mellan koldioxid och temperatur, även i naturen.

    Man finner också att det inte bara är koldioxid som påverkar temperaturen, eller att det bara skulle vara temperaturen som påverkade halten koldioxid.

    Dvs, ett diagram som sträcker sig miljoner år tillbaka i tiden och där kurvorna för koldioxid respektive temperatur inte följer varandra 1:1 bevisar inte att ”det inte finns någon synbar koppling mellan CO2 och temperatur”.

    Det gäller att ha ett öppet sinne och inte låta sig styras av ideologier.

  61. EJ

    ”inte följer varandra 1:1”? De är ju helt okorrelerade! Jodå, jag förstår att andra saker påverkar klimatet. Den glaciala tiden vi är inne i nu sägs ha börjat av att Nord- och Sydamerika kolliderade och bröt därmed en viktig havsström vilket fick jorden att gå in i istider.

    Om nu koldioxid verkligen skulle medföra en temperaturhöjning borde man se något spår av den i lång tidsskala, men det gör man inte. Är hela den grafen enbart fylld med andra orsaker som dessutom väger mycket tyngre än koldioxiden och därmed får koldioxidens effekt att försvinna? Det låter osannolikt.

    Visst jag håller med dig att tittar man på Vostokmätningarna ser teorin bra ut. Ser man på hur koldioxid som gas absorberar värmestrålning ser det bra ut. Tittar man på senaste 150 åren ser det hyfsat bra ut om man håller sig till helhetsbilden och bortser kortare perioder som tex kalla 70-talet.

    Nu kommer man till det där med att det kan finnas ett tredje alternativ som styr temperaturen och att temperaturen styr CO2 genom vattentemperaturens löslighet av CO2. Den idén skulle kunna förena alla bevisen/mätningar ovan. Därför ger jag den teorin störst sannolikhet. Hur resonerar du?

    Från en början trodde jag såsom de flesta andra på att senaste årens klimatförändringar beror på CO2. Ju mer jag studerat ämnet har jag kommit att svänga till motsatsen. Detta för att jag har ett öppet sinne. För mig spelar det personligen ingen ideologisk roll ifall man bränner fossila bränslen eller ej. Tyvärr är det många i denna bransch som har det! Speciellt verkar de hysa något konstigt agg mot bilar och flygplan såsom dessa vore av ondo. Jag tycker de gör livet betydligt enklare än på 1800-talet. Tänk så mycket enklare det är att ta sig någonstans idag tack vare dessa uppfinningar.

    Martin: Man bör inte dra för långtgående slutsatser av att studera ett par diagram. Det är viktigt att förstå fysiken bakom växthusgasers absorption av olika former av strålning.

    Som sagt var, koldioxid är inte det enda som påverkar temperaturen.

    Om du nu ger dig hän åt hypotesen att det skulle vara något tredje alternativ som reglerade såväl temperatur som koldioxid (indirekt via gasens löslighet i vattnet), vad är det då som har gjort att det blivit allt varmare de senaste femtio åren?

    Och borde inte den Tredje faktorn även ha fungerat såväl under de senaste istiderna som för flera hundra miljoner år sedan? Dvs frågan kvarstår: Hur kommer det sig att dina diagram inte är korrelerade? Samma argument som du använde för att hävda att det inte fanns någon korrelation mellan CO2 och Temp måste du givetvis använda på din Tredje faktor. Eller?

  62. EJ

    Jag förstår mig på fysiken bakom växthusgasers absorption. Det var sådant man räknade på fysiken i skolan. Dock är atmosfären inte full av stillastående luft. Värmeenergi kan transporteras runt mellan lagren medelst vindar och förångning/http://blogg.klart.se/wp-admin/comment.php?action=editcomment&c=18216kondensering av vatten.

    Vad kan det vara som gjort det varmare senaste 50 åren? Tja, isarna har börjat smälta och minskar albeidot. Havsströmmar kan ha ändrats om än inte så mycket. Annars kan kan jag tänka mig att konstbevattning gör luften fuktigare över land eller att jetplan gör luften fuktigare i övre luftlagren eller helt enkelt för att vi gått från slutet av lilla istiden. Normala istider är tröga i nedisning och snabba i upptiningen, så varför inte. Hade jag haft ett svar hade jag inte behövt undra.

    Världhaven kan inte lösa så mycket CO2 att det, i det mer ”normala” tillståndet av betydligt högre halter CO2 i atmosfären, går att se någon större påverkan i halten CO2 i atmosfären m.a.p. temperaturen.

    Martin: Varför smälter isarna? (Att sedan albedot förändras är något som kommer efter/i takt med att isarna smälter) Men varför började isarna att smälta?

    Det blir ju inte varmare för att isarna smälter, tvärtom. Det går åt energi för att smälta is. Energi som måste komma någonstans ifrån. Varifrån?

    För att glaciärer globalt skall smälta så har det
    a) antingen blivit kallare någon annanstans (värme omfördelats),
    b) eller så tar planeten emot mer energi,
    c) eller så avger vi mindre energi per tidsenhet.

    Minst en (det kan vara fler) av ovanstående måste gälla. Vilken/vilka? Och varför?

    Din avslutande mening rörande CO2 och världshaven förstår jag inte riktigt.

    Du konstaterar att du inte vet. Men/och det enda du är riktigt säker på är att det inte har med koldioxid att göra. Eller missförstår jag dig?

  63. Jerker D

    Ok! Koldioxidens vara eller inte vara!? … kom och tänka på en auktoritet som slog på stora trumman om hur säker kärnkraft var – han drog till med ett argument om olyckor som ‘lika osannolikt som ett plan kraschar i Stockholm…’ (sent 70-tal)
    …räknas JAS Gripen som plan? – vad jag vill säga är att en del människor vill att andra ska ha ett öppet sinne, för att ta emot det synsätt de har. (enkelriktat/spårigt?).
    Martin: Känner du dig inte lite som en Don Qujote ibland? Tänker på då du flera gånger försöker bemöta en del personers argument eller påståenden. Jag tror att jag finner dina svar som mycket bra och ger uttryck av att vara väl insatt.

    För att avrunda mitt inlägg med en fråga:
    När atmosfärens genomsnittliga temperatur ökar – medför inte det att fuktigheten kan öka vilket i sin tur medför att en luftmassas kinetiska energi blir högre. Skulle detta då inte medföra att stormar blir mer kraftfulla? Och mer frekventa?
    Hm? Blev egentligen flera frågor..

  64. EJ

    Varför började isen smälta för 20.000 år sedan? Varför blev det kallare för 600 år sedan?

    Ändringar sker och det är inte alltid vi vet varför. Du ser blint på att titta på strålningsbalansen och verkar mest anta att det enda som kan påverka den är ändringar i albeidot och växthusgaser. För 3 miljoner år sedan gick vi in i istider pga att en havsström ändrade sig. Vad hände då? http://blogg.klart.se/wp-admin/comment.php?action=editcomment&c=18236Var det a), b) eller c) ?

    För att svara på din fråga vad som hände innan 1960 som fick isarna vid den tiden och framåt att börja smälta.
    a) Vi har bara data för jordytan och en del havsyta. Vi saknar temperaturer för resten av havet inklusive på djupet. Detsamma gäller större delen av atmosfären. Hur ska man då veta om svaret blir ja eller nej?
    b) Har bl.a. med molnbildning att göra. Någon som försökt räkna moln på olika höjder på 1800-talet eller 1900-talets början på global nivå?
    c) Den här är riktigt svår att beräkna. Det finns så många faktorer med i detta spelet. Både vattenånga och koldioxid håller kvar värmen, men hålls värme kvar blir det snabbt rotation på luften och det skapas kraftigare strömmar som går runt problemet med det värmande täcke dessa gaser bildar genom att helt enkelt fysiskt transportera värmen förbi täcket. Än värre är att vattenånga som förångas längre ned och kondenseras högre upp transporterar än mer värmeenergi.

    Världshaven har idag en viss mängd CO2 löst i sig. Hur mycket vi än värmer så kan bara en viss mängd frigöras. Har vi dagens rekordlåga nivåer (i jordens historia mätt) så kan man se ändringar på 100ppm mellan istid och icke istid. Procentuellt är ökningen 50% vilket är ganska mycket. Gå tillbaks till tiden då CO2-halten var 10 ggr mer. Samma temperaturökning i haven frigör alltså 100ppm, vilket är 5% mer. 5% är ganska litet och kommer inte att synas.

    Jag känner mig ganska säker på att koldioxid inte påverkar dagens klimat då den gasen inte spelat någon större roll i historiskt perspektiv. Det är som med vilken fysikalisk teori som helst. Den kan bli bekräftad 5 ggr genom experiment, men blir den motbevisad av endast ett så förkastas teorin. När det gäller CO2 finns inte ens riktiga bevis. Det finns vissa mätdata som ser lovande ut i dess riktning som tex vostokserierna, men som du själv skrev kan det lika gärna vara en tredje komponent. Eftersom det dessutom är lika teoretiskt välkänt att temperaturen styr halten löst CO2 i havet blir stödet ännu svagare. Dessutom ifrågasätts vostokdatat när man försökt återskapa en del data genom gamla växtdelar, se http://www.geocraft.com/WVFossils/stomata.html . Man får nämligen inte samma jämna, stabila resultat. Men återigen faller hela teorin på forntida historiska data.

    Jerker D, jag kan svara på din fråga med ett nej. Vikten på fukten i luften påverkar inte vikten på luften såpass mycket att det blir mätbart. Dessutom blir vikten lättare då en vattenmolekyl väger mindre än en kvävemolekyl. Enligt gaslagarna är antalet molekyler i luften konstant vid samma volym, tryck och temperatur.

    Martin: Jag har många gånger poängterat att det är flera saker som påverkar klimatet (skall jag räkna upp dem igen?). Du förkastar dock koldioxiden då du inte såg en 1:1 relation mellan den och temperaturen i ett diagram.

    Med samma metod måste du följaktligen förkasta vilken parameter som helst: Kontinentalplattor, solen strålning, solfläckar, metan, moln, havsströmmar, jordaxelns lutning, jordens rotationsbana kring solen, albedo, växtlighet, istäcke, luftens kemiska sammansättning osv. Du kommer inte att finna en 1:1 relation mellan temperatur och någon av dessa, eller någon annan, parametrar.

    Din slutsats måste alltså bli att inget av de ovan nämnda parametrarna har någon större inverkan på klimatet.
    (Mitt svar är att alla ovan nämnda parametrar påverkar klimatet och att det är komplext och olinjärt återkopplat.)

    Kvar är då bara, med dina metoder och resonemang, att det måste vara något annat, någon ännu okänd faktor. Den kan du leta efter. Hittar du den och kan visa att det är de andra inte spelar någon roll så får du garanterat Nobelpris. Din teori kommer då att få samma status som den senaste verifierade forskningen. Det är den man litar på, den representerar det bästa den samlade mänskliga kunskapen kan förmå.

    Obs, du skall då inte bara hitta denna okända faktor, du skall även bevisa att klimatsystemet inte är komplext och att de faktorer jag räknade upp ovan inte påverkar klimatet. För att göra detta så krävs mer än att peka på ett diagram och säga ”temperatur och koldioxid verkar inte följa varandra”.

  65. EJ

    Martin, var har jag sagt att det måste vara en 1:1 relation? Var har jag sagt att det endast ska finnas en sak som påverkar klimatet? Tvärtom säger jag att det är en mängd faktorer som påverkar och vi vet inte än hur det systemet fungerar.

    Håll dig till saken angående diagrammet. Ser du någon som helst koppling där mellan CO2 och temperatur? Ser du en 1:2, 1:4, 1:6? Eller ser du ingen synbar koppling alls?

    Det finns flertalet ställen i grafen med konstant temperatur trots att CO2 hoppat jojo. Om CO2 hade påverkat temperaturen måste det i så fall finnas någon mystisk motkraft som balanserar ut dessa svängningar så att temperaturen håller sig helt jämt. Det är ganska osannolikt att en sådan motkraft finns, och det är definitivt inte kontinentaldrift, solfläckar eller jordaxelns lutning som är motkraften.

Kommentera