Att anpassa sig…

Av Martin Hedberg

Igår fredag sjönk temperaturen i Moskva till +31 grader mitt på dagen. Idag blir det 32. I morgon söndag 34. Det är fortfarande varmt, men inte lika varmt som det varit tidigare i veckan.

Det kan till och med komma lite regn. 60% sannolikhet för 3 mm i morgon söndag! (Källa: Hydrometeorological Centre of Russia). Inte för att det gör någon skillnad i realiteten, men ändå ett hopp. (Som jämförelse: Den gångna veckan har det kommit 50-100 mm på många platser i Sverige.)

Bränder i Ryssland (Moskva) 28 juli, 2010. Det klart vita är moln, det gråa är brandrök från bränder i skogar och torvmarker. (NASA Earthobservatory).
Bränder i Ryssland (Moskva) 28 juli, 2010. Det klart vita är moln, det gråa är brandrök från bränder i skogar och torvmarker. (NASA).

Det är varmt och torrt. Man har fått missväxt, skogsbränder och torvbränder (de senare är mycket svåra att släcka, det kan ligga och pyra i dagar för att senare blossa upp igen.) Många hem har brunnit ner. Människor har drunknat när de sökt svalka. Folk lider av värme, luftföroreningar, materiella skador och stort obehag av att vara utsatta och maktlösa inför det som sker.

Man är van vid sträng kyla om vintern och perioder med värme om sommaren. Men detta är något utöver vad man har erfarenhet från tidigare. Potentialen för långvarig värme finns där. Man har trots allt utpräglat kontinentalt klimat med stora avstånd till hav som kan bringa svalka.

Från och med måndag stiger temperaturen igen. Varma nätter (21-24 grader) och dagstemperaturer på 34-38 grader. Svaga vindar och inget regn. Luften är disig av rök från bränder.

Bränder i östra Ryssland, norr om Kamchatka den 30 juli, 2010. Det klart vita är moln, det gråa är brandrök från bränder i skogar och torvmarker. (NASA Earthobservatory).
Bränder i östra Ryssland 30 juli, 2010. (NASA)

Det som sker är inte förvånande, men mycket skrämmande. Man kan dela in det i (minst) tre delar. Det som sker i med väder/klimat, de konsekvenser det får på ekosystemen och de konsekvenser som dessa två får på människor och samhälle, dvs hur vi reagerar.

Jag kan en del om det första, väder och klimat. Jag läser allt jag kan om det det andra, ekosystemen. Och hur människan kommer att reagera? Vi får väl se, hittills har det tyvärr varken varit förnuftigt eller rationellt sett till all den kunskap som trots allt funnits under lång tid.

Evolutionen har läst oss hantera geografiskt små problem som onda avsikter, bränder, giftiga växter, farliga djur mm. Vi förstår att det finns förut, nu och framtid. Vi äter vitaminer, går till tandläkaren, storhandlar på rean, pensionssparar, rostskyddar bilen lägger undan julpyntet och snöskyffeln så vi kan använda det nästa vinter igen. Människan kan hantera svåra saker som att flyga i överljudsfart, transplantera hjärtan och skapa Internet. Det har förmodligen givit oss lite hybris, övermod. Jag tror att det finns en lömsk fara i att tro att vi skall kunna lösa alla problem, bara vi känner oss tillräckligt motiverade.

Det som sker nu är på en helt annan skala och sammanlänkade i komplexa system på helt andra sätt än de problem vi tidigare förutsatt oss att ”lösa” eller bemästra. Tillräckligt många människor har ännu inte tillräckligt med erfarenhet och kunskap av det som sker för att hantera det rationellt inom sina respektive områden. Än mindre gemensamt. Med tiden kommer fler att få mer erfarenhet och kunskap men vi kommer också att förlora handlingsutrymme.

Just nu, som alltid, lär vi människor oss, och anpassar vi oss till vår omgivning. Det sker i synnerhet när den förändras. Ryssland håller på att anpassa sig, tex inom jordbruket, skogsnäringen och i städer. Det vi ser är en anpassning höga sommartemperaturer och frånvaro av regn. Det gör ont.

/Martin

PS. Någon kanske trodde att globala förändringarna, tex den planetära energiobalansen, tog slut bara för att vi hade kyla och mycket snö i Europa i vintras? Men så var/är det inte. Det var en varm vinter -globalt sett. Nu har vi en varm sommar -globalt sett. Och planeten fortsätter att ackumulera energi. Vi strålar inte ut lika mycket i rymden som vi tar emot från solen. Konsekvenserna tar sig många olika uttryck. Det är inte förvånande. DS.

PS igen. Det som sker betyder inte att det alltid kommer att vara varma och torra somrar i Ryssland. Eller att skog och mark kommer att brinna varje sommar. Men sannolikheten för att det skall ske har förändrats. Det är det som kallas ”förändringar av klimatet”. DS.

Related posts

15 Thoughts to “Att anpassa sig…”

  1. Anders Jinderbrink

    Tja, då fick jag svar på en fråga jag ställde för två veckor sen.

    Tack herr Hedberg 🙂

    Martin säger: Var det din fråga om linjära modeller (http://pohlman.klart.se/vad-ar-lagom-temperatur/#comment-2831)?
    Jag tyckte du uttryckte det bra. Linjära modeller kan fungera i avgränsade intervall och vissa begränsade fall. Men verkligheten är komplex, olinjär, återkopplad och irreversibel.

  2. hans

    Alltid tankeväckande att ta del av bloggen. Framförallt blandningen av lite fakta kring det rådande väderläget, kuriosa och resonemang på ett lite djupare plan, som i detta blogginlägg.

    Till saken och återigen frågan om klimatförändringar. Vi får se om det blir lika animerade inlägg, som förra gången då ämnet var på tapeten den 11 juli och diskussionens vågor gick höga.

    Anpassning var ordet. Hur anpassbar är egentligen människan? Det går ju att studera s.k primitiva samhällen exempelvis hos inuiter och aboriginer. Anpassningen har ju tagit tusentals år. Inuiterna har lärt sig att klä sig rätt och utföra sina sysslor i ett långsamt tempo – allt för att klara det bistra klimatet. Aboriginerna har i en ogästvänlig natur i generationer lärt sig leva som en del av naturen, helt på dess villkor i ett närmast symbiotiskt förhållande.

    Sen ska de då anpassas till en tillvaro, som för västerlänningar tagit kanske 2000 år. Klart det blir problem. Helt förändrade livsmönster och en känsla av att det s.k civiliserade samhället ser ner på deras nedärvda kultur.

    Vad vill jag då säga med detta? Får väl knyta an till bloggen. Alltså att tillvaron blivit alltmer komplicerad och att det fattas kunskap hur vi ska hantera de problem som uppkommer i samband med klimatförändringarna. Beredskapen är dålig och de erfarenheter som vi fått under årtusenden är inte riktigt tillämpbara när förändringarna sker i accelererande takt. Med stigande förvåning och med en känsla av maktlöshet står vi där likt aboriginer eller inuiter utan referensramar och handfallna inför en alltmer ogripbar situation.

    Knyter an till bloggen igen – handlingsutrymmet blir alltmer begränsat. Sen så har vi förstås trögheten i den politiska beslutsprocessen, vilket klimatmötet i Köpenhamn vittnar om. Varför ska utvecklingsländer betala för de industrialiserade ländernas ansvarslösa rovdrift på naturresurserna och skadliga utsläpp?

    Det är ju först som sist en fråga om dialog, där beslutsfattare världen över får lära sig lyssna och ta och ge och framförallt komma till gemensamma beslut. Inte lätt, men man få hoppas på ett uppvaknande och resoluta beslut.

  3. Jag är visserligen bara en mycket väderintresserad lekman och jag vet att meteorologerna alltid säger att en enskild extrem väderhändelse (oavsett typ av extremväder) inte på något bevisar att den globala uppvärmningen håller på att skena iväg. Det stämmer så klart, det är ju den långsiktiga trenden som klimatologiskt är det intressanta i sammanhanget.

    Men den pågående värmeböljan i Ryssland skrämmer mig faktiskt. Det är extrema temperaturöverskott det handlar om, ca 8 grader i Moskva i juli. Om Stockholms medeltemperatur legat 8 grader över genomsnittet i juli hade Stockholm haft ungefär samma medeltemperatur som juli genomsnittet på Mallorca! Och då är ändå Moskva även normalt sett varmare än Stockholm under sommaren.

    Dessutom har det under denna sommar slagits nya temperatur rekord i en rad länder runt om på norra halvklotet – förutom Ryssland b l a Finland, Pakistan (nästan 54 grader), Irak, Saudiarabien och Sudan. Vet någon här om det någon gång tidigare slagits nya nationsrekord i så många länder under samma sommar? Det känns oroväckande för mig i alla fall.

    Martin säger: Japp. En värmebölja bevisar inte klimatförändringar. (Bevisen finns för övrigt i många och långa mätserier av temperaturer, strålningsbalanser, fuktinnehåll i atmosfären, havsnivåer, glaciärer, ekosystemförändringar mm)
    En värmebölja är däremot en konsekvens av klimatförändringar. Och märk väl: Även det vanliga regnet (utan att vara extremt) vi hade i Stockholm i torsdags var en konsekvens av klimatförändringar. Allt väder (klimatet är allt väder sammantaget) är påverkat av de pågående förändringarna av klimatet. Det är inte bara extrempunkterna, även om det är de som uppmärksammas mest då de påverkar oss mest.

    Sommaren 2003 var rekordvarm i Europa med en dygnsmedeltemperatur som var ca 5 grader högre än normalt under juni-aug i Centraleuropa. Extremtemperaturerna var ännu större skillnad mot vad vi vant oss att kalla en normal sommar. Den värmeböljan medförde bla. att ca 30.000 fler än normalt omkom, främst i Frankrike.

  4. Ernst

    Hej!
    Milankovich cykler ger kurvor över variationer som beror av jordens läge i förhållande tilll solen.
    Den sista kurvan visar att vi nu befinner oss på toppen av den varma perioden, samtidigt som våra aktiviteter står på topp. Våra aktiviteter adderas till eller överlagras. Är det mätbart? Kan man överhuvud taget tänka i dom banorna. Jag vill som sk.vanlig människa i någon mån förstå.
    Mvh.

    Martin svarar: Milankovitchcykler beskriver hur variationeran av jordens bana kring solen förändrar mängden energi som når hit, när den gör det (under året) respektive hur den fördelas (latitud). Man brukar använda mängden energi som når latituden 65 grader nord som en referens till hur istider kommer och går. Det stämmer dock inte exakt med hur istiderna kommit och gått vilket visar dels att återkopplingarna i jordens eget klimatsystem spelar en stor roll (det är alltså inte bara mängden energi som kommer hit som avgör om det blir varmt eller kallt), dels att man inte kan välja ut en enskild parameter eller latitud för att beräkna istiders ankomst eller försvinnande, dels att det kan finnas fler saker som påverkar klimatet än solinstrålning och klimatsystemet självt.

    Du har helt rätt i att man skulle kunna tänka sig att våra aktiviteter överlagrades på Milankovitchcyklerna. Dock är det inte bara att addera effekterna. Det är inte som att två personer lägger mynt i en sparbössa istället för att en gör det. Eftersom klimatsystemet är återkopplat och olinjärt (ett komplext system), så kan vissa effekter på en skala ta ut varandra, medan det vid ett annat tillfälle adderas. Och dessa effekter kan i sin tur påverka andra delar av systemet på olinjärt sätt.
    Tänk dig tex att solen inte förmått smälta bort stora delar av Grönlandsisen på tusen år. Men nu gör vi saker som ”hjälper” solinstrålningen att vara tillräcklig för att smälta bort stora delar av Grönlandsisen. Dessutom gör avsmältnigen att marken blir mörkare vilket i sin tur ökar absorbtionen av solstrålar vilket gör att mer smälter. Det är som om mynten i sparbössan förändrades beroende på i när de stoppas i bössan och i vilken ordning de landade. (Ungefär som det faktiskt sker på aktiebörsen, vilket för övrigt också är att komplext system. Dvs återkopplat, olinjärt, irreversibelt system med möjlighet till lärande och utslagning)

    Perioderna för variationerna är på skalan tiotusentals till hundratusentals år. Wikipedia har en ganska utförlig beskrivning. I där finns bla referenser till forskare som visat att vi var på toppen av nuvarande värmeperiod för ca 6000 år sedan (dvs inte nu) och att jorden, om inte vi människor varit i farten, skulle inträda i en ny istid om storleksordningen 23-50.000 år.

    För något år sedan träffade jag en forskare som arbetade med dessa frågor. Han menade att det skulle ta minst 50.000 år till nästa istid om inte vi hade gjort våra förändringar av jordens klimatsystem. Men att Jorden nu kommer att ”missa” den istiden. Den efterföljande ligger mer än 100.000 år bort.
    Och nej, men kan inte säga att vi har gjort en god gärning som förhindrat nästa istid. Skulle det vara bra att under 2100-talet höjde Jordens temperatur med 2-5 grader för att föhindra en eventuell säkning av temperaturen med 2-5 grader om 50.000 år? Dessutom går uppvärmning idag snabbt (2-5 grader inom 100 år), medan vanliga övergångar från eller till istider (vilket är samma temperaturskillnad, 2-5 grader), tar ca 10.000 år.
    Dvs inte nog med att klimatet under 2100-talet (vår och våra barns livstid) kommer att förändras mer än det gjort på tolvtusen år (så länge vi varit i denna värmeperiod, Holocene), själva förändringen går omkring hundra gånger så snabbt som vanliga, förhistoriska, klimatförändringar.

    Ett lite kortare svar på din fråga är: Människans inverkan är av samma storleksordning som Milankovitchcyklerna. Effekterna läggs samman, men inte linjärt.

  5. Först av allt. För att undvika eventuella missförstånd tror jag att den globala uppvärmningen i huvudsak är orsakad av mänskliga aktiviteter och att den kan få katastrofala konsekvenser för både människan och naturen.

    Jag minns att sommaren 2003 var oerhört varm i Väst och Centraleuropa men den extremt varma sommaren var väl framförallt begränsad till Europa, eller?

    Min andra fråga till Martin och eller John är:
    Känner ni till något annat år då så stora delar av norra halvklotet drabbats av extrem sommarvärme? Europa, Asien, norra Afrika och Nordamerika är alla drabbade. För mig är detta det mest oroväckande av allt med årets sommar – att så stora områden samtidigt drabbas av rekordvärme.

    Martin svarar: Man tror givetvis vad man själv vill. Om jag någon gång tar i så är det när jag upplever att folk avsiktligt sprider information som det inte finns vetenskapligt stöd för. Ärligt menade frågor och funderingar skall alltid vara välkomna och är en del i lärande. Men tyvärr finns det många som förnekar fakta och hellre söker och blåser upp detaljer som stödjer en förutbestämd tes eller ideologi. Samma mönster och metoder som tobaksindustrin (och hängivna rökare?) använde för trettio år sedan för att förminska vetenskapliga studier av koppling mellan tobak och cancer, används idag för att förvilla allmänhet och beslutsfattare kring mänsklig påverkan på klimatsystemet. (Se tex ”Doubt is Their Product” av David Michaels, ”Climate Cover-up” av James Hoggan eller ”Merchants of Doubt” av Oreskes och Conway).

    Din fråga… Ja, det var främst i Centraleuropa som det var varmt sommaren 2003. Här i Sverige var det periodvis något svalare än en medelsommarar. NASA har en sajt där man kan göra skapa kartor för att göra jämförelser mellan temperaturer för olika år och månader.

    Det är lite så klimatförändringar slår. Det blir inte 5 grader varmare överallt samtidigt (eller jordens undergång vid en bestämd tidpunkt). Extremvärden uppträder lite varstans. Vare sig det är temperatur, stormar, nederbörd, avsmältning osv. Och gör man ett medelvärde av det så ser man trenden. Men lokalt och regionalt så drabbas människor och natur av förändringarna. det kan vara ökenutbredning, översvämningar, torka eller stormar… Och allt är inte kopplat till klimatförändringar. Aralsjön var en gång världens fjärde största sjö. Idag är det mindre än 10 % kvar. Detta på grund av att man använde resursen på ett ohållbart sätt, bla till konstbevattning. Försvinnandet av sjön i sig har även det skapat regionala klimatförändringar (det är inte konstigt om det blir varmare och torrare när en sjö torkar ut). Överutnyttjandet av Aralsjön medförde till en början välstånd, men efterhand (nu) blev det en ekologisk katastrof och social misär. (Det var en parentes i svaret.)

    Vi kan uppenbarligen redan idag (NU) få en sommar över en stor del av en kontinent som är fem grader varmare än genomsnittet, trots att temperaturen mätt på hela planeten bara stigit med en halv grad (jämfört med mitten av 1900-talet). Kan man föreställa sig hur det kan vara på samma kontinent när/om Jordens medeltemperatur är 2, 3, 4 eller 5 grader högre än idag?

    Två tänkvärda situationer: Antingen att det lite då och då kan är extremtemperaturer som ligger 10-15 grader över det som hittils varit normalt, eller att det ofta är ”extremväder” med fem grader varmare än det var på 1970-talet.
    Det som är extremt idag blir normalare i framtiden och framtidens extrempunkter blir extremare än vi upplevt någon gång (värme, nederbörd, torka, vindar…).
    Samtidigt minskar sannolikheten för kalla vintrar, lågvatten i havet, heltäckande snötäcke, tjäldjup mm.

    Det är inte heller så att vi går från ett klimat till ett annat. Jorden fortsätter ju att ackumulera energi. Vi har ”klimat i förändring”, dvs pluralis på ordet ”förändringar”. Vi kan önska oss att det finns en realtivt stabil klimatsituation i framtiden. Men det kommer att vara i en varmare värld med mindre glaciärerer, högre havsnivå, fuktigare luft, andra lågtrycksbanor, förändrat monusnregn mm. Det är inte konstigt. Men jag håller med, det är oroväckande. Både att det sker och de potentiella problem som vi människor kan skapa som konsekvens av att det sker.

  6. Anders Jinderbrink

    Den frågan också förvisso. Men jag ställde ju också frågan om Moskva har haft så varmt innan. Det svaret ingår ju också i blogginlägget! 🙂

    Martin: OK 🙂

  7. Nilla

    Det har ju förut varit perioder med istid respektive varmt klimat – långt innan miljöförstöringen. Hur vet man med säkerhet att det just denna gång är människans påverkan och inte att det ändå sker klimatförändringar över tid eftersom det gjort det tidigare?

    Martin svarar:
    Klimatförändringarna orsakas bland annat av förändring av balansen mellan hur mycket energi och kommer till Jorden och hur mycket energi som strålar ut i rymden.

    Förhistoriska förändringar av strålningsbalansen har skett bla genom förändringar av jordaxelns lutning, jordens avstånd till solen, förändringar av mängden växthusgaser och partiklar i luften, förändringar av havströmmar, förändringar av växtlighet mm.

    Just nu har vi, jämfört med för hundra år sedan, förändringar av halten växthusgaser och partiklar i atmosfären. Vi har vidare förändringar av växtligheten (tex har stora skogsområden omvandlats eller försvunnit).

    Detta har medfört att strålningsbalansen har förändrats. Och eftersom vi vet att det var människor som högg/hugger ner skogarna, släppte ut partiklar och växthusgaser så vet vi att vi människor ligger bakom en väsentlig del av klimatförändringarna.

    Det vi gör skall läggas till det som övriga naturen gör. Tex naturliga förändringar av jordaxelns lutning eller Jordens avstånd till solen (de är dock mycket små i jämförelse).
    Därtill har vi alla naturliga återkopplingar. Så har tex naturen börjat netto frigöra metan till följd av att permafrosten i tundran töar (till följd av våra förändringar). De naturliga utsläppet av metan gör även det att det blir varmare, vilket hotar att starta en otrevlig spiral av ytterligare växthusgaser i atmosfären (och om den börjar kan vi inte stoppa den).

    Bara för att det inte var vi som drog igång tidigare klimatförändringar så betyder inte det att vi inte kan påverka klimatet denna gång. Det är inte antingen naturen eller människan som påverkar klimatet denna gång. Det är både naturen och människan. Räknar man på effekterna av våra handlingar så visar det sig att det vi människor gör är av samma storleksordning som när naturen växlar mellan istid och värmeperiod.

    Man bör se tidigare klimatförändringar som en realistiskt hotbild. Klimatet har förändrats tidigare, förändringarna har varit stora och naturen har gjort det ”på egen hand”. Nu är vi människor en del av naturen och vi vet att vi påverkar atmosfärens och havens kemiska sammansättning, markernas växtlighet, flöden av vatten mm. Det vore faktiskt mycket märkligt om Naturen på något sätt skulle ”strunta” i att reagera på vad vi gör. Visst det vore bekvämt, sett ur vårt perspektiv. Men varför skulle Naturen vara snäll mot oss, brukar den vara det?

    /Martin

    PS. När det gäller koldioxiden (som är en av många växthusgaser som påverkar klimatet) så stämmer den extra mängden som finns i atmosfären och haven med de mängder fossilt kol och biomassa (skillanden mellan det som avverkats och det som återplanterats) som förbränts genom vår historia. Det var/är vi människor som skapar merparten av klimatförändringarna denna gång. DS,

  8. Hej!

    Intressanta diskussioner! Som fysiker undrar jag när vi når tröskeleffekten vid vilken klimatförändringarna formligen accelererar. Skulle vilja påstå att den globala uppvärmningen kan medföra att nästa istid kommer fortare än tidigare beräknat.
    Halten koldioxid i atmosfären ökar exponentiellt än så länge och snart torde vi nå tröskeleffekten, dvs det värde på koldioxidhalten då den globala uppvärmningen går ÄNNU snabbare.
    Mixen av salt- och sötvatten som reglerar golfströmmen ändras markant då Grönslandsisen smälter av. Vilket i sin tur kommer att innebära att golfströmmen byter riktning eller stannar av, vilket då kommer att medföra ett betydligt kallare klimat på norra halvklotet.
    Om tröskeleffekten ligger nära kan man i alla fall teoretiskt säga att filmen ”Day after tomorrow” inte är helt fel ute, sedan kan man förstås diskutera filmens ”kalllufts-orkaner”… En istid torde kunna bildas oerhört snabbt när väl tröskeleffekten är nådd vad gäller inverkan på golfströmmen!

    Martin svarar: Hej Torsten. Vi behöver inte vara oroliga för en ny istid. Förvisso kan havsströmmarna ändras till följd av den pågående klimatförändringen. Det skulle göra att våra vintrar blev kalla, men sommartemperaturerna skulle fortfarande vara höga.
    För att skapa en istid (eller i liten skala en glaciär) krävs snö och is som ligger året om. Det som krävs för det är så pass kalla somrar att snön ligger kvar till nästa år. Det får vi inte även om Golfströmmen skulle stanna av.

    Däremot skull en avstannad Golfström få många andra stora konsekvenser. Det skulle påverka andra havsströmmar och därmed temperaturer, pH-värden och salthalter på andra platser. Det skulle påverka såväl väder som ekosystem, livsmedelsproduktion mm på många fler platser än bara hos oss. Det skulle även påverka hur mycket koldioxid som kunde bindas i djuphavet.

    Så ja, Golfströmmen spelar stor roll. Men det är inte istider vi skall vara oroliga för.

    ”Day after tomorrow” är som du säger på många sätt orealistiskt, bland annat med sina isvindar. Luften från stratosfären är visserligen kall, men luft värms upp då trycket stiger (så tex Föhn-vindar). Filmen är en actionrulle där det i vanlig ordning finns viss verklighetsanknytning i grundproblemen, men man spetsat till storyn och skeenden långt förbi verkligheten.

    Bildandet av istider (dvs omfattande glaciärer) är en långsam torr process. Isen bildas ju genom att det snöar mer än det töar.
    Upphörandet av istider (eller avsmältning av glaciärer) är däremot en våt snabb process. Det smälter mer än det snöar eller kondenserar. Smältvatten rinner in i glaciären och töar den inifrån. När havsbaserade glaciärer kalvar så omsluts isen av ”varmt” vatten som töar den.

    Det går snabbare för naturen att upplösa en glaciär än att bilda en. Det samma på en större skala: vid förhistoriska klimatförändringar har det gått snabbare för naturen att gå till varmare, än kallare klimat. (Det finns även paralleller till växthusgaser: Det går ofta fortare för naturen att frigöra koldioxid och metan från tex biomassa och tundra till atmosfären, än det tar för naturen att ta bort gaserna från atmosfären.)

    Under istider så brukar halten växthusgaser som metan och koldioxid vara ungefär hälften av vad vi har idag. Vid de nivåerna vi skulle kunna vara på väg till avseende växthusgaser har planeten tidigare varit isfri.
    Det i sig har ju fungerat förut (dock har vi människor aldrig varit med om det). Om övergången skedde under loppet av tiotusen eller hundratusen år så skulle naturen och människan hinna anpassa sig mjukare än om det sker snabbt. Nu är hastigheten på skalan hundratals år. Då gör det ont att anpassa sig.

    Anpassning till nya klimatsituationer är en del av de processer som idag utspelar sig i Ryssland, Kina, Pakistan mm.

  9. Ernst

    Jag ställde i ett inlägg en fråga om asfaltbelagda ytor. Finns något mått på den sammanlagda ytan av p-platser, flygplatser, motorvägar: asfaltbelagda ytor överhuvudtaget. Är värmeutstrålningen från dessa ytor mätbar. Det går väldigt bra att beräkna koldixidutsläpp. I övrigt tack för ett uttömmande svar på mitt förra inlägg.

    Martin svarar: Hej. Jag har inte siffrorna till hands just nu, men det spelar viss roll. Dock förstår jag inte din fråga om värmeutstrålning respektive koldioxidutsläpp.

    Asfalterade ytor absorberar mer energi än genomsnittet (har lågt albedo, dvs reflektionsförmåga) och frånvaron av vatten som kan avdunsta (till vilket energi går åt) gör att temperaturen stiger mer än över tex gräs eller skog. Därför är det varmare i stan än på landsbygden. När man räknar på väder och klimat tar man tagit hänsyn till detta. Mätstationer står placerade långt från städer för att representera generellt väder och för att inte lokala effekter skall få för stort inflytande.

  10. Björn E

    Hej Martin, vad har du för underlag för att hela tiden påstå att koldioxid påverkar klimatet så mycket? Den ”kraftigaste växthusgasen” är väl vattenånga?

    Martin svarar: Jag poängterar att klimatet påverkas av många saker, däribland av halten koldioxid. De andra växthusgaserna (tex metan, lustgas och olika former av freoner) spelar också en stor roll. Förutom det så inverkar jordens albedo (tex genom partiklar, moln, förändring av snötäcke, förändringar av markytans tillstånd mm), solinstrålning mm klimatet.

    Och när det gäller växthusgaserna så är vattenångan den dominerande växthusgasen i atmosfären. Vattenångan är kortlivad. När det blir varmare på förmiddagen så avdunstar vatten från marken, växter och vattenytor och blir till vattenånga i luften. När temperaturen sjunker, tex om kvällen och natten, så kondenserar en del av luftens vattenånga till dagg. En del stannar kvar och bildar moln och vatten faller ut i form av regn eller snö. Halten vattenånga i luften varierar också stort med höjden, latitud-longitud, årstider och väder.

    Det som främst styr halten vattenånga (och därmed vattenångans bidrag till växthuseffekten) är temperaturen (men även tillgången till ytor som kan avge vatenånga respektive hur mycket kondensationskärnor som finns på vilka vattenånga kan kondensera till droppar). När det är varmt kan luften innehålla mycket vattenånga, när det är kallt mindre (innan den kondenserar till vattendroppar eller eller faller ut tex som dagg).

    I och med att de långlivade växthusgaserna metan, koldioxid och freoner påverkar atmosfärens temperatur, i medeltal till det högre, så påverkar de förekomsten av vattenånga -som också den gör att det blir ytterligare lite varmare. Det är ett positivt återkopplat system: Mer växthusgaser ger mer värmer som ger mer vattenånga som ger mer värme som ger mer vattenåga.

    När det gäller just vattenånga så bromsas dess uppvärmande effekt på klimatet delvis genom att mer vattenånga kan ge mer moln (som i och för sig både kan verka uppvärmande och avkylande) och att vattenånga till viss del kondenserar på kvällen och under vintern.

    Metan, koldioxid och freoner stannar kvar i atmosfären i allt från tiotals till tusentals år och har således en mycket lång inverkan på halten vattenånga och därmed den totala växthuseffekten.

    Halten vattenånga i luften har stigit, det är en av tio signaler på klimatförändringar som NOAA har sammanställt i en rapport (State of the Climate, presenterad 28 juli, 2010). Anledningen till att halten vattenånga stiger, temperaturen i luft och hav stiger, glaciärer och snötäcke smälter mm är att vi människor påverkar Jordens strålningsbalans. Förändringar av halten koldioxid är ett av många sätt som det sker på. De andra växthusgaserna och albedoförändringar skall inte förminskas i dess relation.

  11. Ernst

    Jag menar att det finns metoder att mäta och beräkna reflektionsförmågan likaväl som det finns metoder att mäta och beräkna koldioxidutsläpp,eller? Det var det jag menade med värmeutstrålning resp. koldioxidutsläpp.
    Mvh

    Martin svarar: Aha. Ja, man kan räkna på reflektionsförmågan från olika ytor. När man tittar på hur de samverkar realtivt rymden (Jordens albedo) så blir det lite mer komplicerat eftersom den även påverkas av övriga objekt (tex moln, partiklar, snö mm) längs med strålgången, samt hur de förändras över tiden. Man måste även ta hänsyn till om reflektionen påverkas av infallsvinkeln av ljuset.
    Detta skall därefter ställas i relation till något slags ”normala”, ostörda förhållanden, vilka de nu var (var det annan bebyggelse, sten, gräs, skog och hur var de beskaffade?)
    Det går med andra ord att räkna på, men det är en del att hålla reda på.

  12. Ingemar

    Aha, nu förstår jag. När det är värmebölja någonstans på jorden så är det ett tecken på att koldioxiden orsakar en global uppvärmning. Men när det är kallt på andra, som tex. i den asiatiska delen av Ryssland, eller i Sydamerika, så är det bara ett tecken på lokala variationer. Så dumt av mig att inse detta tidigare.Men jag är inte så insatt i din klimatologiska schamankonst att läsa tecknen …

    Martin svarar: Hej Ingemar.
    1. Jag poängterar väl för sakens skull att det inte bara är förändringar av halten koldioxid i atmosfären som ändrat jordens strålningsbalans. Vi har även förändringar av metan, lustgas, freoner samt förändringar av jordens albedo. Både vi människor och naturen påverkar jordens klimat. Så var det sagt en gång till.

    2. Det här är en onormal värmebölja. Ryssland har inte haft någonting liknande sedan man började med mätningar för 130 år sedan. På samma sätt var värmeböljan i Europa 2003 onormal. Det regnar nu onormalt mycket i Pakistan, i vintras var det onormalt varmt över Arktis, Alaska och norra Kanada (ja, medan vi i Europa hade en kall och snörik vinter. Och många här trodde att hela jorden var kallare än normalt, trots att det globalt sett var en varm vinter.)

    Det har blivit drygt 0,7 varmare på hundra år och det hydrologiska kretsloppet (avdunstning och nederbörd) har intensifierats i samband med att det blivit varmare.

    (För att jämföra med något annat klimat: Under en istid är det 3-5 grader kallare. Det betyder inte att det är kallare på varenda plats på hela jorden under en istid. I tropikerna var skillnaderna inte så stora, men över Skandinavien låg det en glaciär och sommar existerade inte! I medeltaltal var temperaturen på jorden 3-5 grader lägre än idag.)

    Tänk dig en idealiserad planet som består av fyra lika stora områden. På ett område har det blivit 0,5 grader kallare, på ett område 0,5 grader varmare, på ett är det samma som tidigare och på det sista området är det 3 grader varmare.
    I medeltal över hela den idealiserade planeten blir det 0,75 grader varmare. (-0,5 +0,5 +0 +3) / 4 = 0,75

    Vad skall vi kalla variationerna över de olika områdena? Jag skulle kunna tänka mig att kalla 0,5 grader kallare och 0,5 grader varmare som normala variationer. Fältet med samma temperatur kallar vi normalt och fältet med 3 grader som… kanske onormalt varmt? (för vi kan väl inte kvitta +3 mot -0,5? Dels för att -0,5 är mindre än 3, dels för att vi redan kvittat -0,5 mot +0,5)

    Hur man än vrider och vänder på de siffervärden som bygger upp ett medelvärde så kvarstår att om man har en bias på medelvärdet så har man även en bias i de delar som bygger upp medelvärdet. Det är liksom det som man läser ut ur skillnaden i medelvärdet.

    Vår planet är nu drygt 0,7 grader varmare än för hundra år sedan. På vissa platser är det lite kallare, på andra är det lite varmare (det är det som vi läser av med en lokal termometer). Antingen har vi fler platser där det är varmare än antalet platser där det är kallare. Eller så är de varma platserna mer varma än de kalla är kalla, jämfört med tidigare. Eller en kombination.

    (Det är för att slippa gå igenom och förstå tiotusentals enskilda temperaturmätningar som man gör ett medelvärde av dem. Medelvärdet säger något hur gruppen av enskilda värden har förändrats.)

    Med kunskap om detta samt att Ryssland i modern tid aldrig noterat någon liknande värmebölja så konstaterar jag att detta är i linje med vad man kan förvänta sig av en global uppvärmning.

    Värmeböljor som i Europa 2003 och i Ryssland 2010 betraktades, innan de inträffade, som osannolika. Och detta på goda grunder eftersom man inte varit med om dem tidigare. Men att de skulle kunna inträffa har klimatforskare aviserat långt tidigare.

    När värmeböljorna nu har inträffat torde det vara rimligt även för andra än klimatforskare att inse att de kan inträffa igen i framtiden.
    Och då är det väl rimligt att försöka anpassa oss till det som nu uppenbarligen kan inträffa redan idag.

    Det är helt korrekt att man inte kan tillskriva varenda värmebölja, storm eller skyfall som konsekvens av klimatförändringar. Men därmed inte sagt att man inte kan tillskriva någon av dem som en följd av klimatförändringar.

    Det finns ingen köldknäpp som vi kan kvitta sommarens ryska värmebölja mot.

    Och nej, man kan inte kvitta frånvaro av regn (tex i Ryssland) mot onormalt mycket regn, tex i Pakistan. De är bägge ett resultat av ett kraftigare hydrologiskt kretslopp. Mer avdunstning på vissa platser, mer nederbörd på andra. Helt i linje med klimatscenarier som nu blivit verklighet.

    /Martin

    PS.
    Och därtill anser jag att man bör försöka ta till sig vad vi kan behöva anpassa oss till i framtiden. (Eller skall vi fortsätta förneka det som både forskare och allmänhet ser?) Föreställ dig att det är 2,0 istället för 0,7 grader varmare. Vad kan vi vänta oss av det? -Har sannolikheten för värmeböljor då minskat eller ökat? -Har sannolikheten för ett ännu intensivare hydrologiskt kretslopp då minskat eller ökat? -Har glaciärerna växt eller krympt? -Har havsnivån legat still, sjunkit eller stigit?

    Skall vi fortsätta ”kvitta” ett fåtal/små köldknäppar mot många/stora värmeböljor?

    (-1 +1 +0 +8) / 4 = 2
    (-1 -1 -1 +11) / 4 = 2
    (0 +0 +0 +8) / 4 = 2
    (+2 +2 +2 +2) / 4 = 2
    Hur man än vrider och vänder på det så är det en bias åt det varma hållet. Det är det som ”global uppvärmning” betyder. Blir det många små, eller färre men stora, värmeböljor?
    DS.

  13. Samuel Jarrick

    Så otroligt tålmodigt och pedagogiskt förklarat.

    Tack!

  14. Andreas

    Håller med Samuel J. Tack för engagemang och god pedagogik.

  15. Jan Johansson

    Sitter här och läser igenom alla dina svar på vad vi noviser söker, att få en vettig förklaring på jordens klimat och dess framtida förändring, då debatten om klimatförändring hårdnat och som du själv skriver inte alltid innehåller fakta. Vad jag ser är en mycket hög nivå på din förklaring på uppvärmningsproblemet som tycke eskalera om vi inte gör något drastisk. Men jag har trots detta en liten fråga, du tar upp vårt problem med med växthusgaser, fossila bränslen, jordens avstånd till solen och dess axels lutning samt vår planets ökade problem med förändring av albedo ytor.

    Men har vi ”bara” dessa faktorer som påverkar klimatförändringen och som vi ser på det, negativt?
    Är det verkligen så att solen avger samma värme hela tiden?
    Finns det ingen förändring av vårt klimat som är relaterat till solen?
    Vad jag förstått genom att läsa ovan inlägg, är att vi själva har påverkat klimatet och hundrafaldigt ökat uppvärmningen av vår planet på en mycket kort tid, vilket i sig kan ha medverkat till en utebliven istid, men är det verkligen så? Finns det ingenting som talar för att även solen har cykler och som påverkar vårt klimat?

    Martin svarar: Hej Jan. Solen strålar ingalunda konstant, energi vi tar emot från solen varierar i allra högsta grad och det finns flera olika cykler.
    Det handlar dels om Milankovitch-cykler, de varierar på skalan tiotusentals till hundratusentals år. Sök på nätet kring det eller ta tex en titt på Wikipedia eller NASA:s Earthobservatory.
    Vidare så har solinstrålnigen ökat med ca 0,1 W/m2 sedan 1750. Det gör skillnad.
    Sedan har vi solens 11-års-cykler som är kopplade till solfläckar.
    Dessutom är det inte bara hur mycket nettoenergi vi tar emot från solen, solstrålninge varierar även mellan olika våglängder (UV, synligt, IR…).

    Men/och för att sätta detta i relation till växthusgaser och förändring av albedo så kan man konstatera att förändringarna genom Milankovitch-cykler är långsamma (tiotusental år och uppåt). De snabba 11-årscyklerna kan man följa hur de påverkar jordens medeltemperatur. De 0,1 W/m2 som solen ger mer nu än år 1750 skall sättas i relation till att vi, genom växthusgaser och albedoförändringar, har ökat atmosfärens återstrålning med ca 1,6 W/m2.

    Solen spelar absolut en roll och dess variationer över tiden är lika viktiga för klimatets utveckling som de alltid har varit.

Kommentera