Ånga -finns det?

Av Anders Persson

Det verkar ju enkelt och självklart: is som värms upp blir till vatten, som omvandlas till ånga när temperaturen stiger till 100 grader eller mer.

Att det är något lurt blev jag uppmärksam på häromdagen när jag hörde den gamla Hasse&Tagevisan från ”Spader Madam”:

”Fast molnen är många
så är de bara ånga
som hänger för solen en liten, liten stund.…”

Men det är ju inte sant sade Meteorologen i mig: moln består av vattendroppar och, mest, iskristaller. Vattenånga går dessutom inte att se, den gasen är osynlig som syrgas och kvävgas.

Men sade folk omkring mig, i ord som börjar med ånga- (ångbåt, ångmaskin osv) syftar ordet inte bara på att de drivs av den osynliga gasen vattenånga utan också att man kan se hur ångan strömmar upp och ut ur systemet. Och när vi talar om ”ångbad” tänker vi då inte på något dimmigt?

Jo, försvarade jag mig med, men denna ”dimma” är, liksom dimman ute i naturen, en massa vattendroppar som flyter i luften.

Debatten fick lite fast mark under fötterna när vi drog oss till minnes att i engelskan finns det två ord, ”steam” och ”vapour” som båda betyder ånga, den förra ”synlig ångrök”, den senare det meteorologiskt-fysikaliskt korrekta ”ånga”, i t.ex. ”water vapour”.

Finskan verkar, liksom svenskan, bara ha ett ord ”höyry” liksom franskan med ”vapeur”. Men tyskan har två, ”Dampf” för den osynliga vattenångan och ”Schwaden” för  ”ångmoln”.

Så ska vi göra samma distinktion i svenskan, t.ex. att använda det gamla ordet ”imma” i större utsträckning? Fast det sabbar ju Hasse&Tages visa:

”Fast molnen är många
så är de bara imma…”

/Anders



 

Related posts

26 Thoughts to “Ånga -finns det?”

  1. Perdavid

    Du är på spåret nu Martin, nu är du nästan frälst! Nästa steg är att tömma ditt huvud på koldioxidmyterna!

    Martin: Jag är ledsen för att det inte syns tydligare, men artikeln är skriven av Anders Persson.

  2. Fredrik

    Allt som reflekterar solen kan vi se. Iskristaller i molnen är från allra första början damm eller än finare partiklar, vartill vattenmolekyler ansluter. Det vet jag. Moln är väl vanligen iskristaller?

    Däremot vet jag inte om det kommer an på detsamma, damm, att vi kan se ångan från hett vatten i t ex en kastrull. Vanligen behövs, känns det som, en bra bakgrund till sådan ånga för att man ska se den. …Men nu är jag väl litet dimmig.

    Tycker du om koldioxid Perdavid, eller gör du det inte? Jag tror det finns att köpa, så kan du experimentera litet i källaren. 😉

    Martin: Som Anders förklarar: Vi ser vattendroppar (imma, dimma). Men vi ser inte ångan.

    Det finns mer eller mindre alltid vattenånga i luften. Det är vatten som har avdunstat från kroppen, marken, löv, hav osv. Men den syns inte förrän den kondenserar till flytande eller fast form, dvs vattendroppar eller iskristaller.

    Givetvis behövs någon form av belysning och bakgrund för att se små vattendroppar eller iskristaller. Men ånga kommer du inte att se, ty den är genomskinlig för de våglängder/spektrum/färger som våra ögon kan registrera.

  3. Kia

    Jag föredrar att använda ”dimma” i så fall. För mig är ”imma” det som har kondenserat på en yta, såsom en spegel eller glasruta. Men det är kanske inte någon vetenskapligt grundad åsikt utan mer en känsla?

  4. Tobias

    Jag har alltid sagt kondenserad vattenånga. Lite styltigt kanske. Men tydligt.

  5. Pelle

    Hej Martin!
    kan ni vägleda mig?
    var finner jag information såsom nedbörd och soltimmar i statistik per år för ett specifikt område?
    tacksam för svar

  6. Jeb

    Finns det någon annan enkel självklarhet på planeten som är så otroligt komplex och svårbegriplig som vatten?

    Ooops, människan själv undantagen!!! 😉

  7. Leifon

    Hej alla,
    Ni har en tråd som kan vara intressant allihop. Dock är aldrig vattenånga synlig förrän den konenserar och då är den ju inte längre ånga utan vatten. Dessutom skapar all vätska ett visst ångtryck och ingen ånga går att se. Vårt atmosfärstryck består av summan av alla ingående gasers tryck vid aktuell temperatur. Syretryck + kväve + argon + neon + ……. Kan nån se luft ?

  8. Fredrik

    Håller helt med Leifon. Om det inte är synligt kan ni som många andra kalla det vattenmolekyler eller nåt.

  9. Lennie Tofft

    Ånga är besläktat med ”andas” och ”ande”, vilket alltså associerar till någon form av strömning av luft, som bär med sig (i vätske- eller gasform) någon vätska. Ångor talar man ju även om, när t.ex. kemikalier av dunstar och för med sig med vinden sin vätska i gasform.

  10. Eva

    Jag håller med Kia ovan. Det känns definitivt som att ordet ”imma” är förbehållet något som kondenserat på en yta. Så här står det på svenska Wikipedia: Imma är ett fenomen som uppkommer då varm fuktig luft kyls av. Då varmluften blir kall kondenseras den till små vattendroppar. Om dessa droppar sedan fastnar på till exempel ett kallt föremål, bildas det ett skikt av imma. Är föremålet i fråga riktigt kallt, fryser imman till ett frostskikt. Vattnets ångtryck är beroende av temperaturen och imma syns bäst på blanka ytor, men kan uppstå på de flesta underlag. På sugande ytor upptas imman upp av materialet.

  11. Markus

    Nu har forskningsrönen som vi har väntat på hela decenniet äntligen kommit – Den globala uppvärmningen har verkligen bromsat upp!

    http://www.svd.se/nyheter/utrikes/ny-forskning-uppvarmningen-har-kraftigt-bromsats-upp_7861588.svd

    http://www.svd.se/nyheter/utrikes/manniskans-inverkan-mindre-an-man-trott_7861856.svd

    Det roliga är att detta är precis sådant som Martin hela tiden har avfärdat som klimatskeptikertrams!

    Martin: Det roliga borde vara att klimatet visar sig vara mindre känsligt än man tidigare trodde.

    Obs, rapporten kommer även fram till att det är ännu tydligare än tidigare att människan påverkar klimatet. Eller som professor Caroline Leck säger: ”Även med den här lägre temperaturhöjningen är det absolut nödvändigt att vidta åtgärder, inte minst på emissionssidan där det idag inte händer någonting…”

  12. Anders Persson

    2005 gjorde Maria Ågren, dåvarande Generaldirektören för SMHI, en fin betraktelse i institutets årsrapport med titeln ”Osäkerhet för säkrare beslut”.

    Där påminde hon om att det korrekta sättet att ställa sig till olika utsagor är att bedöma deras trovärdighet i sannolikhetstermer. Några citat:

    ”….Frågan om säkerhet har ofta ställts med tanke på klimatförändring. Är vi säkra på att det vi ser är en klimatförändring och är vi säkra på att det är orsakat av människan? Hur säkra behöver vi vara för att göra ett antagande om att det sker en klimatförändring som, om vi inte anpassar oss, kommer att få negativa konsekvenser i vårt samhälle. Konsekvenser som med stor sannolikhet påverkar vår säkerhet i samhället.

    ….Ofta är karaktären i naturen sådan att vi inte alltid har säkra svar. En prognos är inget löfte. Däremot kan man säga att den är ett framtidsscenario till vilka vi, med hjälp av vår samlade kunskap, kan knyta en viss sannolikhet att det verkligen inträffar.”

    Med Maria Ågrens synsätt (vilket också är mitt) blir den relevanta frågan inte ”kommer klimatet att ändras pga människan? Ja eller nej?” utan om dess sannolikhet. Denna sannolikhet behöver inte ens vara > 50% för att motivera de flesta av de åtgärder som diskuteras.

    I takt med att olika forskningsresultat redovisas (som nu det norska) kan sannolikheten justeras uppåt eller neråt utan att nödvändigtvis detta påverkar besluten.

  13. Per

    He, he. Man skulle kunna tro att både Anders Persson och Maria Ågren var politiker med tanke på svaret.
    Väl formulerat för ett icke ansvarstagande.

  14. Anders Persson

    Om Per skulle ut och flyga och fick veta av någon underrättelsetjänst att det var 10% chans att folk från Al Qaida var med ombord skulle han säkert hoppa av trots att det troligaste (90%) är att de inte är ombord. Han väntar antagligen inte tills han är fullständigt 100% säker. Det kan han bara vara när han känner kniven mot strupen…

    Underrättelsetjänstens uppgift är att ta fram underlag för att göra en riskbedömning, inte att besluta om Per ska flyga eller inte. På samma sätt är meteorologernas uppgift att ta fram underlag för en riskbedömning, besluten om vad som ska göras ska sedan inom den normala politiska beslutsgången.

    För att återvända till Per så tror jag att han skulle låta bli att flyga om så risken ”bara” var 1 %. Som ledning kan följande enkla kalkyl vara värdefull:

    Pers liv i pengar: 10 miljoner kronor
    Typisk flygbiljett: 2 000 kronor.
    Risknivå över vilken han bör undvika att flyga: 1/5000 = 0.2 promille

    Risken för att det globala klimatet värms upp till den grad att det äventyrar vårt normala liv är inte 100% men tillräckligt stort för att motivera de flesta av de åtgärder som diskuteras eller har beslutats.

  15. Per

    Det var en intressant beräkning av mina risker vid flyg resa. Beräkningarna är ju lika missvisande som klimat modellen, risken för mig som flygresenär är den samma oavsett mitt liv i pengar och priset på biljetten. Men Anders någon borde ta ansvar för det dåliga underlag som presenteras för politikerna vilka agerar utifrån detta. Tänk bara på alla de miljoner i extra pengar som läggs ned i plan arbeten runt om i våra kommuner för den projekterade havsnivå höjningen som nu ställs på kant. Dessa pengar hade säkert gjort större nytta i jobbskapande och kommun invånarnas välstånd. Nu bekräftas den forskning som ni fördömt och beskyllt vara köpt utav oljebolagen. Globalt har det spenderats miljarder på miljarder i detta spel som hade gjort mer nytta till att bekämpa fattigdom, hunger och sjukdom. Men det lidandet är ju inte en tillväxt motor. Nu lägger sig isen också nere i södra östersjön vilket säger östersjön är kall så i mina ögon ser det mer ut som om klimat förnekarna vinner mark.

    Martin: Man bör nog vara lite försiktig när man drar slutsatser av undersökningen. På Research Council of Norways hemsida skriver man bland annat att:

    ”When the researchers at CICERO and the Norwegian Computing Center applied their model and statistics to analyse temperature readings from the air and ocean for the period ending in 2000, they found that climate sensitivity to a doubling of atmospheric CO2 concentration will most likely be 3.7°C, which is somewhat higher than the IPCC prognosis.

    But the researchers were surprised when they entered temperatures and other data from the decade 2000-2010 into the model; climate sensitivity was greatly reduced to a “mere” 1.9°C.”

    På data fram till år 2000 får man alltså en klimatkänslighet på 3,7 grader (dvs den temperaturökning man skulle få om CO2-halten fördubblades). Men på de elva åren från 2000 till 2010 så får man en klimatkänslighet på 1,9 grader.

    Att då dra slutsatsen att det är det senare värdet som gäller för en (eventuell) fördubbling av CO2-halten kommande århundrade är att vända kappan lite väl snabbt.

    Man skall för övrigt även beakta att en uppvärmning på 1,9 grader inte är någon ”söndagspromenad”. Den skulle skapa rätt så mycket hunger, sjukdomar och fattigdom.

  16. Fredrik

    Vi kan väl vänta med diskussionen tills nån har verifierat resultaten? Han använder tydligen en helt annorlunda och simplare beräkningsmodell, vilket kan vara på både gott och ont.

    Nedan några citat från en journalists sammanfattning av rapporten:

    ”Climate issues must be dealt with

    Terje Berntsen emphasises that his project’s findings must not be construed as an excuse for complacency in addressing human-induced global warming. The results do indicate, however, that it may be more within our reach to achieve global climate targets than previously thought.

    Regardless, the fight cannot be won without implementing substantial climate measures within the next few years.”

    Men det här får nån hjärna gärna hjälpa mig med:
    ”But the findings of the Norwegian project indicate that particulate emissions probably have less of an impact on climate through indirect cooling effects than previously thought.”

    I november sa han så här enligt IVA:
    ”Terje Berntsen betonar dock att resultaten från projektet på inget sätt påverkar det faktum att klimatet blir varmare på grund av mänskliga aktiviteter. Men, konstaterar han, våra resultat kan göra det lite lättare att nå de uppsatta klimatmålen.”

    Martin: Håller med. Angående din fråga så är det aerosolerna, dvs alla partiklar typ sot, sulfater mm, som man avser. De kan både värma och kyla främst beroende på vilken färg de har. Nettoeffekten bedöms dock vara avkylning genom att de reflekterar solljus. Dvs de döljer/dämpar en del av uppvärmningen som sker genom tillskottet av växthusgaser. Men man tonar nu ner denna avkylande effekt.

  17. Markus

    Martin, jag tolkar rapporten som att klimatkänsligheten på 1,9 grader inte enbart baseras på observationer från 2000 till 2010 utan på en kombination av observationer både före och efter 2000. På 80-talet och 90-talet steg ju temperaturen mycket snabbt, på 00-talet knappast någonting, man har helt enkelt vägt samman detta och kommit fram till 1,9 grader.

    Martin: Jag hoppas att det är så. Om det inte är så så vore det en blunder.

    Men samtidigt så är det lite märkligt hur tio år skulle justera på slutsatserna så mycket för de föregående hundra åren. Är modellen lika känslig för kommande tio år? Och hur försiktig bör man då inte vara när man drar slutsatser om 90 år utöver det?

    En annan märklig sak är att det inte verkar finna några referenser till vetenskapliga artiklar, eller ens en vetenskaplig artikel om ärendet i sig. Allt jag har hittat är länken jag publicerade i förra kommentaren samt en mängd tidningsartiklar. Det betyder ju inte att slutsatserna är felaktiga, men man skall inte dra för stora växlar på en tidningsartikel. Och man skall inte låta ett par tidningsartiklar (om det nu är allt) i grunden förändra den övriga vetenskapliga bilden.

  18. Som jag uppfattat saken antyder forskarna att temperaturen NÄSTAN upphört att stiga sedan 2000, inte att temperaturstigningen har avstannat. Alltså menarforskarna att temperaturen steg snabbare under 1980- och 1990-talen än under 2000-talet. Dock råder skillnader angående temperaturhöjningen å reginal skala, då Sveriges medeltemperatur inte steg särskilt anmärkningsvärt under 80-talet, medan den globala temperaturen steg desto mer. Är jag rätt ute, Martin?

  19. Per

    Tack för ditt svar. Så här står det i tidningen.
    ”När man enbart analyserade data som samlats in fram till år 2000 blev resultaten en temperaturökning med 3,7 grader till år 2050, men när hela perioden fram till och med 2010 vägdes in stannade ökningen vid 1,9 grader. Enligt den norska analysen kommer den temperaturen dessutom att nås lite senare än väntat och sedan öka långsammare än hittills förmodat på grund av den tröghet världshaven bidrar med. ”

    Jag tolkar det som om det är även före 2000 som vägts in. Nu är det ju inte bara dessa forskare som påstår att uppvärmningen har avtagit sedan 1998, där är fler och dessa har ju utmålats som oseriösa. Fortsätter då denna trend i 10 år till har vi då ännu en halvering av den beräknade uppvärmningen?

  20. Henrik

    Martin, jag tänker på senaste Ice age filmen ”jorden skakar loss”, känns det så under dina klimatteori’s fötter justnu?

    Det planar ut, trots att världen som aldrig förr pumpar ut skit.

    Väldigt duktiga prognoser senaste veckan förresten. Allt stämde klockrent med både temp och nederbörd!

  21. Lars

    Någon som läst
    boken ”The Delinquent Teenager Who Was Mistaken for the World’s Top Climate Expert”

  22. Fredrik

    Stod det inte att temperaturstegrings-t a k t e n har avtagit det senaste decenniet? Så vill jag minnas det från gårdagens läsning av engelsk översättning från norsk artikel, (orkar inte gräva igen). Dvs accelerationen har avtagit.

    Jag har själv svårt att ta in såna saker, som ökande eller minskande acceleration, så jag har full förståelse för om andra har det. Det går helt enkelt fortare och fortare, men ”turboeffekten” börjar avta.

    Och Martin, förlåt att jag inte lever som jag lär; sa ju att vi borde vänta på något s a s bevisbart från teorin.

    Åter ur minnet, så gick projektet/modellen tillbaka på data sen 1780-talet eller nåt. Det pratas dessutom om temperatur hela tiden. Modellen sägs vara enklare än andra. Sammantaget, kan man inte tro att modellen koncentreras just på temperaturdata, och inte t ex på arometertryck, jetvindar ‘and what have you’?

  23. henrik

    Precis, Fredrik. Om takten minskar så har det ju inget med att vi, just det- absolut inte minskat våra världsliga utsläpp. Har ex. Kina nånsin skitar ner mer än nu?

  24. Stefan

    Undrar bara varför denna diskussion om modeller mm. Klimatmodellerna är lika osäkra som prognosen för nästa måndag, som pendlat från -10 till +5 för samma ort… Tro mig!

  25. Anders Persson

    Bäste Stefan: Jag tror att du försöker vara demagogisk. Jag tror att du vet att ofullkomligheterna i olika prognoser och framtidsscenarier beror på olika saker och inte kan jämföras:

    1. Prognoser upp till 2-3 veckor är mycket känsliga för initialdata. En japansk fiskebåt som rapporterat sin position fel på 5 longitudgrader och inte upptäckts kan förstöra en prognos över Sverige efter 6-7 dagar.

    2. Prognoser från en månad upp till ett år, säsongsprognoser, är känsliga för hur oceanernas vattentemperaturer, snötäcket över Kanada, Sibirien och fuktigheten över Amazonas mm. påverkar atmosfären.

    3. Längre prognoser, i synnerhet klimatprognoser beror på vad vi människor kommer att göra under de kommande 10-50 åren. Därför kallar meteorologerna dessa utsikter inte gärna ”prognoser” utan ”scenarier” som gäller under olika antagna betingelser.

    Men annars håller jag med dig, hoppigheten i de webbaserade väderprognoserna är en skandal eftersom det finns botemedel, och funnits länge.

  26. Trollmor

    När får man se solen igen?? Har inte sett den på flera månader och börjar undra om den finns kvar….. 😛

Kommentera