Archive - oktober 2016

På tisdag-onsdag blir det vinter även i södra Sverige

Så där ja. Den här veckan blir det vinter. Om du inte redan har satt på vinterdäck, eller planerar att göra det på måndag eller tidigt på tisdag, så bör du planera för att låta bilen stå ett par dagar den här veckan.

Kvällstidningarna skrev om det idag söndag. Jag medverkade själv som underlag för Aftonbladet. Man vet aldrig hur resultatet blir. I synnerhet hur rubrik, bildsättning och löpsedlar blir. Jag kan väl tycka att bägge överdriver löpsedlarna lite idag, och att Expressen vann den föga eftersträvansvärda tävlingen. Storyn är ju att det blir besvärligt väder till veckan, men att då dra till med ”vargavinter”? Det kan bli det också, men ”snökaos” känns mer relevant. Nåväl, jag kan väl betraktas lite som part i målet med min nuna i AB, men det var inte jag som satte rubriken på löpet.

Hur som helst, det kan komma rätt så mycket snö. Ett par decimeter på väl valda platser, tex i Uppland, Gästrikland, Närke, Dalarna och norra Värmland. Söder om Mälaren blir det troligen mer i form av blötsnö och regn. I all fall till en början.

Jo, jag håller med om att det låter konstigt. Inte just med platserna, men att det skulle bli så mycket som 1-3 decimeter nysnö in om loppet av något dygn. I synnerhet är det svårt att bli övertygad med ett sånt mesigt väder vi haft de senaste veckorna. Högtryck och ibland sol, men oftast moln. Kan det bli lågtryck, minusgrader och kraftig nederbörd då?

Men efter att ha tittat runt på lite olika scenarier så står det tydligt att prognoserna är förhållandevis samstämmiga. Än vet vi inte vad det blir, men goda källor, tex ECMWF, talar om kraftig nederbörd.

Stockholm kan tex få mellan 10 och 45 mm i smält form. Om det kommer som snö så är det lika många cm, dvs 10-45 cm. Blåsigt blir det också med ostliga till nordliga vindar som drar ner kallare luft över Skandinavien.

Ensembleprognoser för Stockholm utfärdade söndagen den 30 oktober 2016. Från vädercentralen.se

Ensembleprognoser från ECMWF för Stockholm utfärdade söndagen den 30 oktober 2016. Från vädercentralen.se

När det gäller nederbörd så kan Stockholm stå som modell för hur det ser ut att bli över stora ytor av södra Norrland, Östra Svealand och östra Götaland. Om nederbörden faller ut som regn eller snö beror på temperaturen. Den förändras, sjunker, också under tisdagen i samband med att vinden vrider upp på nord. Vindarna blir ännu kraftigare längs med kusten än i Stockholm.

 

Den kombinationen orsakad av ett lågtryck och fortfarande förhållandevis varmt vatten i Östersjön och Bottenviken gör att det med stor sannolikhet blir besvärligt med kommunikationer och viss elförsörjning på tisdag och onsdag i södra Norrland, Svealand och östra Götaland.

Men kul för alla som gillar snö.

Scenariot är följande:

1. Ett lågtryck rör sig, under fördjupning, österut Sydnorge-Götaland/Svealand-Baltikum.
2. Fuktig luft från Bottenhavet och Östersjön transporteras in över Sverige.
3. Det blir rikligt med nederbörd i främst södra Norrland/Svealand och östra Götaland. Huruvuda nederbörden faller ut som regn, snö eller blötsnö beror givetvis på temperaturen. Gränsen ser i dagsläget ut att gå strax norr om Mälaren.
4. Det blir blåsigt, främst på norra sidan om lågtrycket, dvs främst i Uppland och Gästrikland.
5. När lågtrycket kommit ut över Östersjön så brder kallare luft, japp minusgrader, ut sig över i stort sett hela Sverige. Tidigare blöta vägbanor fryser nu på även i södra Sverige (typ på onsdag-torsdag). Men och det blir en del sol.

Till kommande helg kommer ett nytt lågtryck in, den här gången över Götaland. Men/och det säger jag bara för att förtydliga att man behöver agera som om det faktiskt är november och årstiden vinter.

Global uppvärmning och klimatförändringar gör inte att det inte kan bli snö, is och vinter, men däremot att det i medeltal blir varmare och att det hydrologiska kretsloppet intensifieras.

/Martin

Al Gore öppnar för Clinton att tala klimat

Igår publicerade jag ett inlägg och beklagade mig över att klimatfrågan föreföll vara frånvarande i presidentvalskampanjen. Men ungefär samtidigt, i tisdags amerikans tid, så gjorde Hillary i Miami ett helt framträdande tillägnat klimatet.

Hon gjorde det i samarbete med Al Gore. Förutom att han har en hel del kunskap om såväl klimat som hur det är att kandidera till president så räknar förmodligen Clintonadministrationen med att hans närvaro skall stärka deras mandat i den yngre generationen.

Men Al Gore har också varit tydlig med att det inte räcker med hans närvaro, Hillary måste själv ha ett starkt budskap och, förhoppningsvis, lika starkt engagemang.

Utöver det så har Al Gore historiska skäl att vara trovärdig i sitt budskap när han uppmanar folk i just Florida att gå och rösta. Det var här han förlorade presidentvalet 2000 mot Bush. Han kommenterade det med: ”Your vote, really, really, really counts. You can consider me as an exhibit A of that.”.

Ett intressant sidospår är att Al Gore tidigare har tagit avstånd från familjen Clinton dels efter Lewinskyaffären, dels efter att Bill Clinton gav Hillary en framträdande roll, möjligen på bekostnad av Al Gore. Al Gore var också relativt sen med att stödja Hillarys nuvarande kampanj. Men nu är han uppe på spåret med henne. Eller hon med honom.

Clintons tal var innehållsrikt både när det gäller konsekvenserna av klimatförändringarna och hennes vision för hur USA kan anpassa sig till olika utmaningar man står inför. Hon förnekade inte de risker man står inför, tex att en av åtta fastigheter riskera att stå under vatten i Florida innan seklet är slut eller att militären identifierar klimatförändringar som ett säkerhetspolitiskt hot.

Hon upprepade också Trump som förnekare och att han hävdar att klimatförändringar är något som Kina har hittat på för att försämra USA:s affärer. (Trump är så ofattbart korkad, ignorant alternativt elak att det är svårt att ta in).

Clinton talade om förnybar energi och planer på att installera 500 miljoner solpaneler över hela USA. Men också att USA måste anpassa sig till de klimatförändringar som är oundvikliga samt att klimatförändringar ofta slår orättvist mycket (minst sagt) mot redan utsatta grupper som låginkomsttagare. Hon prisade Parisavtalet som ”vår sista, bästa chansen att lösa klimatkrisen”. Hillary var engagerad, medan Al Gore mer faktabaserad.

Det är intressant, och förmodligen helt rätt ur flera skäl, att Hillary gör denna satsning just i Florida. Florida och i synnerhet Miami står inför stora risker. Det gäller såväl havsnivåhöjning som tropiska cykloner och vektorburna sjukdomar.

I slutändan kommer man inte att kunna vinna mot dessa hot. Man kan i och för sig har fortsatt tur när det gäller tropiska cykloner, att de inte drar rätt över staden. Men havsnivån kommer man inte att komma undan. Havsnivån kommer att stiga, för närvarande med bara några mm/år men senare med större steg, i ytterligare hundratals år.

Jag kan inte säga exakt när, men inom 1-200 års tid kommer havsnivån att ha stigit med storleksordningen meter och man kommer med stor sannolikhet väsentligen att ha övergivit staden. Det går inte att bygga vallar mot havet eftersom berggrunden består av sandsten, dvs vattnet tränger upp mer eller mindre obehindrat underifrån. Och någon gång, förmodligen innan infrastrukturen slutat fungera, så kommer poletten att ha trillat ner om vartåt det barkar. Då börjar folk flytta därifrån. Och under hotet av kraftiga cykloner (som blir värre i framtiden både av högre havsnivå och varmare vatten) så måste man ha bra skäl att stanna kvar. Frågan är vilka skäl det skulle kunna vara.

Befolkningen i Florida tycker också att klimatfrågorna är viktiga, även om vissa myndigheter och företag har betett sig minst sagt kontraproduktivt i dessa sammanhang, bland annat genom att Floridas guvernör förbjudit begrepp som ”klimatförändringar” och ”antropogen påverkan”.

Hillary var övertygande i sin retorik över hur ignorant Donald Trump är i frågan och därmed även mot alla medborgare som kommer att drabbas. Hon går också loss på andra politiker och förnekare. Hon svarade med att det därför är extra viktigt att amerikanska medborgare bryr sig.

Jag tycker att hon låter riktigt engagerad och det är trevligt att höra vettig retorik om något som är betydelsefullt. Hur som helst har klimatfrågorna kommit in i debatten, i alla fall från demokraternas håll. Det skall bli intressant (eller kanske inte) att höra om, och i så fall hur, Republikanerna svarar på detta.

Hur som helst, Hillary lovade att göra klimatfrågan till en prioriterad fråga om hon blir president. ”It is our last best chance to solve our global climate crisis”.

/Martin

Från kol till klimat genom Ken Bone

Han har beskrivits som mannen som vann presidentkandidatdebatten, Ken Bone, mannen i den röda tröjan som ställde en av publikfrågorna till Trump och Clinton i söndags (måndags svensk tid).

Frågan löd ”What steps will your energy policy take to meet our energy needs while at the same time remaining environmental friendly and minimizing job loss for fossil power plant workers.”. Länk till CNN för att se frågan och svaren (öppnas i nytt fönster).

 

I förrgår gästade han talkshowen Jimmy Kimmel Live och svarade på följdfrågor. Mest personliga saker som kläder och hur familjen hanterar hans berömmelse. Förutom att Ken kommer med bra ”one-liners” så ger han också ett nyanserat svar på varför han är obeslutsam om vem han skall rösta på.
Han arbetar i kolindustrin och anser att Donalds ekonomiska planer stämmer med hans intressen. Men han kan samtidigt inte acceptera att man skulle behöva riskera att bli av med rättigheter tex jämlika äktenskap som man kämpat för så länge.

Svaren från presidentkandidaterna var (givetvis) helt olika och det här var ett av de få tillfällena i pågående debatt där klimat och miljöfrågor kom upp till ytan.

Varför är det så svårt att tala om klimatet?

/Martin

Givande besök på Visualiseringscenter

Igår besökte jag och en grupp om ca tio personer Visualiseringscenter i Norrköping. Besöket arrangerades av Alexander Crawford, Global Utmaning, och vi togs emot av Anders Ynnerman, grundare och chef för centret.

Det är fascinerande att veta att Sverige ligger riktigt långt fram inom området att visualisera stora mängder data. Men som Alexander Bock, en av doktoranderna konstaterade, det är i princip bara initierade som vet att centret är ett av världens fem, möjligen tre, främsta centra inom sitt område.

Alexander Crawford (arrangör), Per Andersson (besökare) och Anders Ynnerman (grundare av Visualiseringscentret).

Alexander Crawford (arrangör), Per Andersson (besökare) och Anders Ynnerman (grundare av Visualiseringscentret). Bilden på skärmen visar hur man bearbetar olika sorters data, och datamängder, i flera steg med återkopplingar.

Vi fick såväl en teoretisk genomgång som interaktiv upplevelse i domen. Anders visade hur man med MRI (Magnetisk resonanstomografi) kan scanna en hel kropp, även i rörelse, för att studera olika detaljer i hög upplösning. Metoden används även för att studera omkomna innan man genomför traditionell obduktion.

Med MRI och visualiseringsteknik får man mycket detaljer. Det är också ett ovärdeligt hjälpmedel i utbildning av kirurger eftersom man kan studera verkligheten, även levande människor med åkommor, utan att skada vävnader.

Med MRI och visualiseringsteknik får man mycket detaljer. Det är också ett ovärdeligt hjälpmedel i utbildning av kirurger eftersom man kan studera verkligheten, även levande människor med åkommor, utan att skada vävnader.

Vi genomförde en illustrativ resa i 3 dimensioner genom, och utanför, vårt solsystem. Allt ifrån satellitbanor, landningen av rymdsonden Rosetta på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko, till de tusentals meteorbanor som kretsar kring solen och ett par hundra som har någon bråkdel av promilles sannolikhet att träffa jorden. Vi såg hur det gick till när New Horizon fotograferade Pluto och hur våra stjärnbilder ser ut om man placerar sig på andra platser i rymden.

2016-10-10-16-28-08Vi drog över tiden lite innan Ynnermans telefon ringde. Han ursäktade sig och sade att han måste dra på sig en smoking och åka. Det var hans fru som ringde och undrade varför han inte satt i bilen på väg till Stockholm och ett möte med Wallenbergstiftelsen som är huvudsaklig finansiär av centret (1,8 miljarder under en tioårsperiod). Vi ursäktade honom och genomgången övertogs av hans doktorand.

Visualiseringscenter lägger stor vikt inte bara vid forskning och att skapa system som kan användas inom vetenskapen (tex medicin, astronomi, biologi, klimatologi mm) utan även att använda sina verktyg och sin kunskap för att kommunicera vetenskap till allmänheten. Man har därtill påbörjat olika projekt för att beskriva hur vetenskapen och tekniska landvinningar går till. Tex hur det går till när man flyger förbi, landar på och tar prover med rymdsonder.

Just de här senare två exemplen, kommunikation av resultat och metoder fascinerar mig mycket.

2016-10-10-17-14-03Tack Alexander och Visualiseringscenter för en riktigt intressant dag som därtill inkluderade kontakten med de övriga deltagarna.

/Martin

Möte med Klimatsvaret CCL Sverige

Jag har just avslutat ett inspirerande möte med delar av Klimatsvaret CCL Sverige. Vi träffades bland annat för att diskutera metoden ”Fee and Dividend” som den amerikanska moderorganisationen Citizens Climate Lobby arbetar med. Behöver man anpassa de till Svenska förhållanden eller hur når man bäst det övergripande målet att minska människans påverkan på klimatet?

Från Klimatsvaret CCL Sverige kom Ingela Bollgren (pensionerad barnläkare), Ann Helleday (pensionerad psykolog), Eva Bergenstråhle (pensionerad lärare) och Matts Hjertqvist (pensionerad tandläkare). De hade alla sina egna berättelser om varför de engagerar sig i klimatfrågorna, men jag kan se ett par gemensamma faktorer. De har pensionerat sig från yrkesroller med specialistkompetens, de har barnbarn och de känner ansvar. En annan gemensam sak är att de inte har särintressen när det gäller framtiden. De är snarare generalister: de vill vända negativa trender och göra världen lite bättre. De inser att klimatet är en ödesfråga som inte går att sopa under mattan.

Mänskligheten har problem, och får allt mer problem, med förändringar av klimatet. Vid vet att det till stor del orsakas av utsläpp av koldioxid som i huvudsak kommer från brytning av fossilt kol (som legat tryggt i marken i miljontals år), men även till följd av avskogning. De ackumulerade historiska utsläppen kommer till 2/3 från fossilt kol och 1/3 från skogsskövling. (Utsläppen just nu är ca 4/5 fossilt och 1/5 skogsskövling.)

Parisavtalet är på väg att införlivas. På pappret. Men i verkligheten går det alldeles för långsamt.

Vi förstår att vi kraftfullt måste dra ner på både fossilt kol och skogsskövling. Vi inser att det inte låter sig göras utan att ersätta energin med annan energi. Förvisso finns det förnybar energiteknik, men utbyggnaden av den går för långsamt (även om den accelererar just nu).

En metod att få marknaden att inte bara öka tillgången på den förnybara energin (det i sig gör ingen nytta för klimatet) utan även att minska på utsläppen av fossilt kol och skogsskövling (som är problemet) är att införa ekonomiska incitament. Om man vill subventionera det som är bra eller lägga på avgifter/skatter på det som är dåligt är en smaksak. Priset måste differentieras i alla fall.

Först något om vad ”Fee and Dividend” handlar om. Det är en metod som går ut på att belägga källan till fossila kolväten (olja, kol och naturgas) med en successivt stigande avgift som sedan delas ut till allmänheten.

Ovanstående mening innehåller tre väsentliga satser som kan behöva förtydligas:

1. Avgift på fossilt kol vid källan. Helst vid kolgruvan/olje/gasriggen, men i Sveriges fall kan det ske vid införseln av oljan/kolet/gasen på Svenskt mark. Marknadskrafterna kommer sedan att föra denna kostnad vidare till slutkonsumenterna. (ja det blir dyrare att använda fossil energi än förnybar energi)
2. Successivt stigande avgift. Marknaden och konsumenter behöver kunna anpassa sig och förutsäga vad som skall ske i framtiden. Avgiften är därför förhållandevis låg i början, men stiger sedan på ett förutsägbart sätt.
3. Utdelning. Pengarna som kommer in skall delas ut till allmänheten (inget får användas till administration eller liknande). Alla vuxna får var sin andel. Man kanske kan diskutera om barn skall få en halv andel. Utbetalningarna kan ske en gång i månaden.

Syftet är att fasa ut fossil energi. Att bara be folk sluta använda den fungerade tydligen inte. Och för att entreprenörer och etablerade aktörer på marknader skall våga/kunna satsa på hållbara ersättningar behöver de förutsägbarhet om att deras investeringar kommer att möta marknadens/konsumenters efterfrågan. Observera att detta inte bara gäller priset på bensin eller diesel utan alla produkter och tjänster som har fossilt kol i sig.

Avgiften och utbetalningen kommer att medföra att det blir dyrare att använda fossila råvaror eller tjänster/produkter som skapats med nyttjande av fossilt kol. Men samtidigt betalas ju 100% av avgiften tillbaka till medborgarna. För den som ligger på en genomsnittlig förbrukning är detta ett nollsummespel. Men för den som förbrukar mer än genomsnittet ökar kostnaderna. Den å andra sidan som ligger under den genomsnittliga fossilförbrukningen kommer att få mer pengar i plånboken varje månad.

Japp, det blir en omfördelning av pengar, från den som förbrukar mycket fossilt kol (oavsett hur) till de som inte använder fossilt kol. Den senare gruppen kommer att bli ”vinnare” och har plötsligt mer pengar att röra sig med.

Dessa pengar kan hen spendera och på så sätt sätta lite mer snurr på hjulen i svensk ekonomi. Och nej, det kommer inte att bli på miljöförstörande produkter, dessa har ju redan blivit dyrare. Men pengarna kommer att användas på produkter och tjänster som tillför mervärde utan att påverka klimatet eller ekosystemen negativt.

Det hela är faktiskt rätt så finurligt. I USA har organisationen Citizens Climate Lobby drivit frågan sedan 2008 och har nu 35.000 medlemmar.

Kanada kommer att införa 2/3 av ovanstående, en stigande avgift på utsläpp. 10 Kanadensiska dollar per ton CO2 år 2018 som stiger till 50 år 2022. Premiärminister Justin Trudeau sade i måndags:

“There is no hiding from climate change. It is real and it is everywhere. We cannot undo the last 10 years of inaction. What we can do is make a real and honest effort – today and every day – to protect the health of our environment, and with it, the health of all Canadians.”

Han argumenterar vidare för att detta kommer att ge Kanada en komparativ fördel när det gäller att bygga en renare ekonomi, stimulera marknaden att utveckla metoder att minska utsläpp och skapa hundratusentals nya jobb. Samt för att uppfylla Parisavtalet och undvika allvarliga klimatförändringar. Läs mer i The Guardian och på CCL.

Vi har ju i Sverige redan ett par decenniers erfarenhet av avgifter på utsläpp och vi om någon nation har visat att skatter på utsläpp av koldioxid inte är någon katastrof för ekonomin. Tvärtom medför det faktiskt inte bara minskade utsläpp utan även ökad innovation och välfärd på ett sätt som inte tär på naturens resurser i samma utsträckning som andra länder som väljer att låta företag och individer förorena utan att betala för det.

Ekonomiska incitament fungerar.

Det ytterligare finurliga med ”Fee and Dividend”, eller Avgift och Utdelning som Klimatsvaret CCL Sverige kallar det, är att det blir en omfördelning av pengar i samhället som samtliga politiska partier kan ställa sig bakom.

Just det här med politik är en väsentlig sak för CCL och Klimatsvaret. Man vill ge politiker stöd för att införa vettiga incitament. Och som lobbyorganisation skiljer de sig från många andra genom att inte driva sina egna särintressen utan att värna om intressen i mänsklighetens namn.

/Martin

Tack Vasakronan och Anna Denell för lån av lokaler.

Just nu gör Matthew ”landfall” över Haiti

Klockan 08 lokal tid, 14 här i Sverige, kommer den tropiska cyklonen (orkanen) Matthew in över Haiti. Det vräker ner regn och medelvinden uppgår till hysteriska 62 m/s (140 mp/h) eller omkring 225 km/h. I medelvind. Byvinden, den som river och rister är, mellan tummen och pekfingret, 50-100% högre.

Vinden pressar vattenmassor från havet och regnet vräker ner.

Skogsskövling gör att marken inte håller samman och den kuperade terrängen gör att vatten, och lermassor, rinner i dalgångar och sveper med sig allt i sin framfart.

Det här kommer med att bli den värsta katastrofen som Haiti upplever sedan jordbävningen för drygt sex år sedan (12 januari 2010). och det kommer med stor sannolikhet att vara den värsta orkanrelaterade katastrofen som man någonsin har upplevt.

Haiti är redan hårt drabbade efter ovan nämnda jordbävning. Men inte nog med att infrastrukturen har stora brister och att många fortfarande lever utan riktiga bostäder, än mindre orkansäkra bostäder, eller skydd. Staten som sådan och dess myndigheter har stora brister.

Människor har med andra ord varken ordentligt fysiskt skydd, eller administrativt/ekonomiskt/juridiskt skydd. Det kommer att handla om att klara sig på egen hand tillsammans med de som man har i sin fysiska närhet när nu århundradets cyklon drar in över dem.

Det händer nu och kommande timmar.

Därefter är det östra Kuba som berörs och sedan står Bahamas på tur innan Matthew svänger upp längs med USA’s östkust. Stater från Florida till Maine kommer att beröras, men det är fortfarande en öppen fråga om hur mycket. Prognoserna har dock knuffat cyklonen lite längre västerut, dvs närmare USA:s fastland, de senaste dagarna.

Ensembleprognoser från Europeiska ECMWF visar att ett par av scenarierna skapar orkanvindar och kraftig nederbörd över Miami, men de flesta håller cyklonen längre ut till havs. Men det finns en inte försumbar risk att Florida drabbas av cyklonen som då troligen kommer att vara en kategori 3 cyklon, dvs något lägre vindar än just nu. (För jämförelsens skull skall sägas att vår egen mest minnesvärda orkan Gudrun var en svag kategori 1 cyklon).

Prognoser på medelvind (ensembler) från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se

Ensembleprognoser på medelvind från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se.

 

Nederbördsprognoser (ensembler) från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se

Ensembleprognoser på ackumulerad nederbörd över Miami, Florida. ECMWF. Från Vädercentralen.se.

Men först gäller det att förstå hur människor och samhällen på Haiti klarar cyklonen Matthew.

/Martin

Att väcka åtal mot oljebolag?

Vad visste de egentligen, olje-, gas- och kolbolagen om klimatförändringar? Jag menar inte vad de vet just nu, trots att en del verkar vara lite förvirrade och okunniga. Jag menar vad visste de för 30 år sedan, när vetenskapen var förhållandes väl insatt i vad som höll på att hända och varför.

Ganska mycket visar det sig. De hade kunskap om att klimatet förändrades och vad orsakerna var. De förstod, de teg, de förnekade och de ljög.

En som gör en rättslig sak av detta är juristen Matthew Pawa. Han har varit engagerad sedan mitten av 90-talet i miljö. och klimatfrågor och talade  i förra veckan på konferensen Breaking Through Power arrangerad av Ralph Nader genom hans organisation Center for Study of Responsive Law.

Matthew Pawa arbetar med juridiska medel för att ställa utsläppare av växthusgaser till svars för konsekvenserna av deras agerande. Och det är inga små aktörer han ställer mot väggen, han har text gått upp i ringen mot American Electric Power och ExxonMobil.

Under lång tid har fossilbolagen inte bara förnekat förekomsten av antropogen påverkan på klimatet utan även aktivt spridit falska påståenden kring det vetenskapliga läget.

Därtill, när det på senare år blivit allt mer genant för dem att framstå som knäppskallar som förnekar vetenskap, så har de istället hävdat att de inte kan ta ansvar för vad alla andra också bidrar med. Var och en, även om man är ett stort oljebolag, är ju liten i relation till gruppen av andra företag, nationer eller hela mänsklighetens utsläpp.

Men Pawa köper inte det argumentet utan hänvisar till tidigare domslutär det står klart att företag och individer faktiskt är skyldiga, även om deras bidrag är litet (och i vissa fall inte så litet) i relation till andras utsläpp.

”Pawa has been working tirelessly to establish global warming as a ”public nuisance” under tort law, holding corporations accountable for their greenhouse gas pollution and forcing them to face their victims in court.” (Från Inside Climate News.)

Föreläsningen som Pawa höll på konferensen är ca 20 minuter lång. Det är en av de mest koncisa redogörelserna av klimatsituationen jag sett på länge. Jag har klippt ut episoden, men ännu inte fått ok på att använda klippet (ja, jag har frågat om lov).

Så jag delar istället en länk till den ursprungliga filmen (öppnar i nytt fönster). Den är i sin helhet nästan 9 timmar lång, men filmen startar när Pawa blir introducerad 6:09:13. Hans anförande är slut 6:28:42.

Förutom att det är intressant att följa utveckligen av detta i USA så frågar jag mig dels hur resultat påverkar oss, dels vilka paralleller vi kan göra till detta i Sverige?

Vilket ansvar har företag och individer som hävdat (hävdar) att klimatet inte påverkas av människan eller att konsekvenserna är försumbara?

Jag ifrågasätter inte grannen som pratar i nattmössan på någon fest eller vilsna kollegor på jobbet. Men jag menar att de som fattar beslut om utvinning och förädling av fossila resurser samt de som aktivt deltagit ”på den andra sidan” i ”klimatdebatten” har ett ansvar för konsekvenserna av sitt agerande. Det är inte krångligare än så.

De har bidragit till att många människor lider och omkommer till följd av klimatförändringar och att samhället dröjt (dröjer) med den nödvändiga omställningen till energiförsörjning, livsmedelsproduktion, välfärd mm utan fossil energi eller system som eroderar ekosystem eller skadar livsbetingelser för människor, kulturer och samhällen.

I decennier har vetenskapen varit tydlig, men ändå har företagsledare, politiker och lobbyister hävdat att man måste fortsätta med fossilutvinning med allehanda ursäkter och i vissa fall rena lögner. Men det går inte att skylla från sig. Vare sig på okunskap eller på någon annan. Matthew Pawa tar den fajten mot fossilbolag som förstod vetenskapen (och till och med använde sig av den för att anpassa och skydda sin infrastruktur), men utåt sett förnekade och sopade kunskapen under mattan.

 

/Martin

Cyklonen Matthew på väg genom Västindien

Orkanen Matthew är den första kategori-5 cyklonen på Atlanten på nio år (sedan Felix år 2007). Den bryter därmed en rad av år som beskrivits som ”Quiet Atlantic”. Globalt sett är Matthew den femte kategori-5 cyklon i år. Normalt sett förekommer det 4-5 per år.

Matthew utmärker sig på flera sätt. Det är en cyklon (orkan, hurricane…) som har intensifierats på nära nog rekordtid, från en tropisk storm (vindar under 33 m/s) till en kategori 5 cyklon (vindar över 70 m/s) på mindre än 36 timmar. Det finns andra som gjort det snabbare, men vanligtvis tar det längre tid. Den snabba utvecklingen var också något som förvånade såväl Amerikanska Nationella vädertjänsten som Europeiska centret.

saffir-simpson

Saffir-Simpson windskala för klassificering av tropiska cykloner.

Vi närmar oss slutet av orkansäsongen på Atlanten och bara fem gånger tidigare har en kategori-5 orkan inträffat så sent på säsongen (1924, 1932, 1961, 1998 och 2005).

Så långt lite statistik. Nu till de förväntade konsekvenserna av Matthew. Matthew har avtagit något till en kategori-4 cyklon och kommer att röra sig norrut. Cirklarna på kartan indikerar såväl ungefärliga positioner som osäkerheter i prognoserna. Klart är i alla fall att Matthew kommer att beröra Haiti, Jamaica och Kuba med kraftiga vindar, regn och flodvågor. Detta genererar i sin tur jordskred, strömavbrott, översvämningar, sönderblåst infrastruktur, livsmedelsförsörjning och tillgång till rent vatten.

Matthew har en lite udda struktur. Likt vanliga tropiska cykloner har den ett ”öga” runt vilket det blåser. Men öster om detta öga finns ett område med kraftig nederbörd. Det syns tydligt på nedanstående satellitbild som är tagen med våglängder som är känsliga för vattenånga. Detta område har funnits under Matthews hela livslängd och har svarat för kraftigare konvektion och nederbörd än den kring själva ögat.

Satellitbild från NOAA som visar vattenånga. http://www.ssd.noaa.gov/PS/TROP/storms/MATTHEW.html

Satellitbild från NOAA som visar vattenånga i Matthew 2 okt kl 13.45 (svensk tid).

Möjligtvis kan cyklonens snabba tillväxt (och svåra prognosläge) förklaras med hjälp av detta område. Det kan tex ha påverkat vindskjuvningen vilket i början av en cyklons tillväxt påverkar hur snabbt den kan växa till.

Såväl Haiti, Jamaica som Kuba har erfarenheter av tropiska cykloner, även kategori 5. Men de brukar röra sig på en ost-västlig bana. Denna gång kommer cyklonen att röra sig från söder till norr, något som skapar större skador på de södra kusterna än vid de ”vanliga” cyklonbanorna. Det blir nu inte bara exponeringen av de kraftiga vindarna utan i ännu större utsträckning vattenmassor som pressas upp mot land som skapar skador.

Om Matthew rör sig på den förväntade banan mellan Jamaica och Haiti så kommer i synnerhet Haiti att drabbas. Dels för att vindarna är kraftigare på den östra sidan om orkanen (och det är också här vi har den lite udda extra konvektionen), dels för att kraftig skogsskövling på Haiti medför att vegetationen inte absorberar vare sig vatten eller håller emot jordskred.

2016-10-02_matthew-001

Vindar över Västindien i samband med tropiska cyklonen Matthew söndag 2 oktober, 2016. Vindfält från Nullschool, prognoser från NOAA.

Om orkanen dragit rakt över nationerna hade den kuperade terrängen i större utsträckning stört orkanens struktur och möjligen gjort att den avtagit något i styrka. Men nu ser centrum ut att kunna fortsätta hämta kontinuerlig kraft från det varma havet.

Matthews fortsatta resa norrut gör att den kommer att påverkan Bahamas i mitten av veckan och östra USA under nästa helg. Det råder en del osäkerhet om vilken väg och hur kraftig Matthew kommer att vara, men det finns gott om energi i det för årstiden varma vattnet och vindskjuvningen kommer att vara låg. Det gör att Matthew kommer att utgöra ett hot mot många nationer och människor kommande vecka.

Men först är det alltså Jamaica, Kuba och i synnerhet Haiti som drabbas av cyklonen Matthew.

/Martin