På dryga 6 minuter så sammanfattar Dr James Hansen den kärva situationen vi befinner oss, konsekvenser, vad som krävs av oss, vad vi bör göra och vad vi måste undvika.
Archive - mars 2016
[huge_it_videogallery id=”3″]
Allt fler visar intresse för att göra aktiva val av vad ens sparande går till. Dels för att det känns fel att investera i tex vapen och olja, dels för att faktiskt göra skillnad. Man kan iof alltid skylla på att “jag har så lite pengar att det inte spelar någon roll”, men de flesta inser att alla tillsammans faktiskt utgör en betydande kraft och skillnad.
Inte bara för att undvika att välja fel. Utan för att även aktivt välja rätt.
Swesif, Sveriges Forum för Hållbara Investeringar, har gjort en sajt, Hållbarhetsprofilen, där man kan jämföra olika fonders hållbarhetskriterier och strategier.
Fond för fond listar man om man väljer in, väljer bort och/eller påverkar olika investeringar enligt olika kriterier. Du finner rubriker som:
- Väljer in — Fonden investerar i företag utifrån…
- Väljer bort — Fonden investerar inte i företag som är involverade i…
- Påverkar — Fonden påverkar företag genom…
- Uppföljning — Fonden säkerställer att kriterierna följs genom…
Det är bara en sammanställning av de 55 medlemmarnas olika egna beskrivningar och man måste själv tolka och göra jämförelser. Men det ger i alla fall en hint om vilka investeringar som är mer eller mindre hållbara.
Det är också ett bra verktyg för att testa sina nuvarande fonder (finns de överhuvudtaget med på listan?) samt för att få en ökad förståelse över vilka kriterier som fondbolagen fokuserar på.
/Martin
[huge_it_slider id=”3″]
Bild 1. Iskärnor ger svar på förhistoriskt klimat
Glaciärer är komprimerad snö. Genom att borra sig ner flera tusen meter i glaciärer kan man spåra temperatur, växthusgaser och när det varit vulkanutbrott flera hundra tusen år tillbaka i tiden.
Bild 2. Vostok iskärna
Den mest kända iskärnan kommer från Vostok på Antarktis. Den visar spår av klimatet 418.000 år tillbaka i tiden.
“0” i grafen motsvarar temperaturen år 1950. Temperaturskalan visar hur mycket varmare eller kallare det varit genom de senaste fyra istiderna.
Den arktiska miljön är ungefär dubbelt så känslig temperaturmässigt som jorden i medeltal. Dvs när det var 8 grader kallare på Antarktis så var jordens medeltemperatur ca 4 grader lägre än 1950.
Vi har de senaste ca 12.000 åren haft relativt stabilt klimat, Holocene.
Bild 3. Milanković-cykler
Förhistoriska klimatförändringar förklaras bäst genom att ta hänsyn astronomiska förändringar som tex förändring av jordaxelns lutning och jordens bana kring solen. Detta beskrevs första gången av matematikern Milutin Milanković.
[huge_it_slider id=”2″]
Bild 1. Återkopplade system
System kan vara positivt eller negativt återkopplade. En positiv återkoppling förstärker en liten “signal” eller initial förändring. En negativ återkoppling dämpar förändringen.
Bild 2. Återkopplingar i haven
När det, mycket långsamt, blev varmare i slutet av den senaste istiden så värmdes även haven. När haven blev varmare så frigavs det koldioxid (eftersom en vätskas förmåga att lösa en gas är temperaturberoende). Den ökade halten koldioxid i luften förstärkte växthuseffekten vilket i sin tur gjorde att det blev ännu varmare.
Bild 3. Återkopplingar på albedo
På liknande sätt som i haven så medförde ett varmare klimat att glaciärerna minskade i omfattning. När de väl började dra sig tillbaka så blottlades mer mörka mark- och havsytor. Detta gjorde i sin tur att en större andel av solenergin absorberades och omvandlades till värme. Det gjorde att klimatet blev varmare.
Albedo betyder reflektionsfömåga och varierar mellan 0 och 1. Jorden har ett albedo på ca 0,3, dvs 30% av inkommande solljus reflekterad direkt ut i rymden.
En av alla saker man kan göra är att ställa krav på sitt elbolag, eller byta ut det.
Näthandelsbolaget kommer man inte undan, det är det som ansvarar för elkablarna till ditt hem, men den aktör som producerar elen du använder, den kan man välja fritt.
Ställ krav på ditt elbolag.
/Martin
Igår kväll skickade James Hansen ut en text som sammanfattade bakgrunder och slutsatser i hans (deras, de är 19 författare tillsammans) senaste artikel.
Det är en mycket bra lista på saker som var och en dels är fascinerande, dels är skrämmande, processer som sker just nu. Man får en tydlig överblick och insikt i vad det är som sker i naturen och hur människan interagerar med processerna.
Hansen har redan och kommer säkert att få kritik framöver för att han “tar i” för mycket inom vissa områden. Men han välkomnar diskussionen och det går inte att bortse ifrån att han är en av de personer som dels besitter djup kunskap inom många parallella områden, dels inte har backat för att gå emot strömmen, dels har haft rätt i de flesta av de förutsägelser som han har gjort de senaste decennierna.
Just det här senaste är värt en extra tanke. “Varför skall jag lyssna på Hansen?” -Jo, därför att han har, långt före många andra forskare, haft rätt i det han har påvisat. Han har ett unikt bra track-record.
Hansens artikel är mycket genomarbetad och arbetet kommer att gå till historien som en milstolpe.
/Martin
James Hansen, tidigare chef för klimatforskningen på NASA, har gjort en video där han går igenom väsentligheterna i den senaste artikeln han publicerar med en rad andra forskare.
Det är inga små ord eller försumbara slutsatser de kommer fram till. Håll i hatten. Jo, det går att skoja lite om inramningen. Men på allvar så är det en mycket bekymmersam situation vi befinner oss i.
Vi resonerar om havsnivåhöjningar på skalan meter och de irreversibla förlusterna av såväl infrastruktur som försörjning, städer och kulturella arv. Och det är inte bara något fattigt land långt bort (som om det inte spelade någon roll då). Nej vi talar om samtliga länder, städer och platser som har anslutning till havskust.
Och vi skall inte vara så naiva så att vi tror att vi kan bygga en mur mot havet för att skydda oss. Det handlar inte om några decimeter utan meter. Frågan är hur snabbt, utan när det oåterkalleligen inträffar.
Men innan dess så har Golfströmmen avtagit och havets cirkulation rubbats. Det skapar kraftiga temperaturkontraster som i sin tur skapar förutsättningar för mycket kraftiga stormar.
Jag hade i morse en maildialog med Hansen. Han är om möjligt ännu mer frustrerad nu än tidigare över den naivitet och arrogans mot kommande generationer som mänskligheten uppvisar. Men/och han kämpar oförtrutet vidare.
Länk till en pdf med hans text till videon.
Även Washington Post har skrivit om hans artikel.
Vill man läsa hans (deras) artikel i original och förlja de vetenskapliga diskussionerna kring den så finn den på Atmospheric Chemistry and Physics.
/Martin
Ni som har följt kommentarerna på tidigare artiklar har redan fått er mycket av detta till livs genom “Trötters” insatser.
I onsdags hade NCC i Uppsala sitt event “Hållbarhetsdagen 2016”. Jag var en av inbjudna talare som skulle belysa olika aspekter av begreppet hållbarhet och vad det betyder för såväl samhället och framtiden som för byggsektorn, NCC och enskilda individer på sin arbetsplats.
Före mig talade Pär Johansson, grundare av Glada Hudik-teatern om hållbarhet i samhället samt Jenny Lönnroos, Tidigare på Swedbank, numera på bolaget Transforming, om hållbarhet i näringslivet.
Pär Johansson, Glada Hudikteatern
Jenny Lönnroos, från Transforming.
Själv belyste jag klimat och hållbarhetsfrågor. Jag går från istider till uppvärmning av bostäder, passerar FN:s 17 hållbarhetsmål (SDG), havens försurning, glaciärer, Stranded assets och solenergi. Jag blandar stort och smått, från Milanković-cykler till koldioxidens löslighet i vatten (och öl).
Under tiden som vi talare talade så skrev kåsören Jacke Sjödin så att pennan glödde.
Jacke Sjödin sammanfattar på rim.
Därefter gick han upp på scenen och körde en snabbrepetition av vad som just sagts -på rim. Det var strålande underhållning och matnyttigt.
Nedan ett ljudklipp från sammanfattningen av mitt föredrag samt Ulf Hansson, avdelningschef på NCC Construction, avslutning av dagen:
Det var en givande dag som landade i en positiv framåtanda, trots stora krav i samband med omställningen som vi står inför. För min egen del kan jag konstatera att FN:s hållbarhetsmål, trots allt mörker i övrigt, bidrar till att det går att se lite ljusare på framtiden.
Moderator Niklas Malmfors (NCC) ställer frågor till mig under seminariet.
Det är också intressant att se att en allt större del av samhället inte bara ser sig som en del av lösningarna utan även tydliga affärsfördelar av att ta med hållbarhetsaspekter i såväl stora som små beslut.
Det är som forskaren och hållbarhetskonsulten Alan AtKisson sade för en tid sedan: Det blir sämre och sämre, samt bättre och bättre, allt snabbare.
/Martin
Som jag skrev i förra artikeln så formligen krossades tidigare obehagliga värmerekord av medeltemperaturen under februari. Grafiken ovan är hämtad från Stefan Rahmstorfs tweet i söndags där han skriver:
“February Smashes Earth’s All-Time Global Heat Record by a Jaw-Dropping Margin”
1,35 grader varmare än referensperioden 1951-80. Tillsammans med att vi hade ett par tiondelar varmare redan för några tiotals år sedan gör det att vi i och med februari redan har passerat de 1,5 grader som vi hade som mål att undvika.
Nu skall sägas att temperaturen kan falla tillbaka något under mars och april tex i samband med att säsongens El Nino blir mer neutral. Om inte annat så syns det på grafiken att temperaturen kan variera. Såväl ner som upp. Men trenden är obehaglig och haven fortsätter att absorbera allt mer värme.
Så, vi vet att vi har en kris och att vi står nära randen till oåterkalleliga globala, regionala och lokala problem. Och vi vet vad som är orsaken till problemen. Vad gör vi?
Typ ingenting.
För det har ju gått bra hittills… Eller hur.
I går medverkade jag P4 Väst för att prata om ovanstående. Jag fick då frågan varför vi som är insatt inte går ut och talar om för allmänhet och beslutsfattare att vi har en kris och att vi måste agera.
Well, det är väl det vi har hållit på med. Men kruxet är att om man gör det på ett städat sätt, med kostym och skjorta, lugnt och sakligt, då blir man i och för sig insläppt överallt, men det händer inte tillnärmelsevis så mycket som krävs för att mota Olle i grind.
Om man å andra sidan klättrar och hänger banderoller i skorstenar, ockuperar gator och vidtar andra radikala grepp för att göra sin röst hörd, då blir man betraktad som paria av allmänhet och beslutsfattare.
Samhället är helt enkelt inte rustat eller förberett inför antropogena klimatförändringar.
I programmet igår så flaggade jag för min käpphäst om att vi borde ha ett “2 meters”-mål istället för “2 grader”. Det handlar om hur mycket vi vill begränsa havsnivån att stiga. Man skulle då få lite bättre grepp om vad vi måste anpassa oss till. (och med nuvarande klimatförändring så har vi låst in oss i mer än 5 meters havsnivåhöjning. Frågan är hur lång tid det tar.)
Jag fick också en fråga typ “Är det för sent?“. Mitt svar var “För sent för vad?” och “Ja, vi har byggt in en hel del förluster“. Men det går fortfarande att begränsa hur stora de skall bli.
Men vi måste låta merparten, storleksordningen 80%, av det kända fossila kolet ligga kvar i marken. Det är varken rocket-science som ligger bakom den insikten eller omöjligt att genomföra. Men vi måste börja. På riktigt.
Keep it in the ground.
/Martin