Av Martin Hedberg
Måndag, tisdag och onsdag. Så länge är det vårvärme i södra halvan av Sverige. Sedan strömmar kallare luft åter ner över landet landets södra halva. I den norra halvan, dvs norr om en linje Östersund-Sundsvall, så består kallgraderna även under de kommande dagarna. I Norrland får man även ytterligare snö, medan det i söder blir uppehåll och tidvis till och med en del sol.
I Götaland och Svealand är det en högtrycksrygg som sätter färg på vädret. I Norrland präglas istället vädret av ett lågtryck de närmsta dagarna. Det blir dock inte i närheten så blåsigt eller snöigt som det var i helgen. När lågtrycket mellan onsdagen och torsdagen har dragit in över Finland så öppnar det vägen för kallare luft att strömma ner även över södra Götaland.
Just nu är det ju vinterlikt i så gott som hela Sverige. Men även om våren definitionsmässigt sett kom först till ett par orter i Jämtland och även om det skall strömma ner kallare luft kommande dagar, så står den riktiga våren knackar på dörren i i Skåne, Blekinge och Halland.
Samtidigt börjar det som många i södra och norra Norrland menar är den bästa av alla fem årtider: Vårvintern. Det är, som namnet antyder, brytningstiden mellan vinter och vår. Det är gott om snö på marken, men inte så kallt. Det är relativt långa dagar och solen visar sig ofta och länge.
Vi har ju tidigare testat begreppet ”vårvinter” här på bloggen. Det visade sig då att begreppet är lika okänt i Götaland och Svealand som det är känt, och uppskattat, i södra och norra Norrland. Jag hoppas och tror att fler får se de positiva sidorna av vårvintern detta år.
/Martin
Martin är det normalt för svealand att det har varit så stränga vintrar som dröjer sig kvar med minusgrader så länge i Mars.?
Hej! När jag var liten hemma i Skåne på 60-talet, så hade vi faktiskt vårvinterlov, dvs det kallades inte för sportlov då och där. Så ordet vårvinter borde inte vara okänt för skåningar…
Jomenvisst har vi ”Vårvinter” i Götaland! I synnerhet i Dalsland. Kontrasterna är stora; när lärkan sjunger över en grönskande Dalboslätt ligger snön djup i Kroppefjällets skogar. Det är ”vårvinter” det!
Martin, om man är trädgårdsintresserad (vilket väldigt många är i Sverige, glöm inte det!) kan den här sk årstiden vårvintern vara mycket påfrestande. Kalla nätter och soliga dagar utgör en stor påfrestning för våra vintergröna växter. Så om jag för önska något så är det en mild vår med så lite nattfrost som möjligt! En lång och mild vår utan snö medför dessutom en förlängd period med vårblommande lökväxter. Uppe i de norra delarna av Sverige blommar de tidiga vårväxterna över alltför snabbt när de väl blommar i maj/juni..
@Tyson:
I Mälardalen blir det vår (medeltemperaturen går varaktigt över 0 grader)runt vårdagjämningen, d v s runt 20 mars. Den här vintern har nog temperaturmässigt varit väldigt normal.
Om vårvintern:
2-3 dm snö, sol och så kalla mornar att du kan cykla på skaren fram till lunch. Det är vårvinter det 🙂
Vårvintern enligt norrländsk definition med svinkalla nätter och sol och runt 0-gradigt på dagarna är inte alls bra för växterna. Den starka solen i den torra luften och lite värme på em, men med tjälad mark gör att växterna blir uttorkade och frostskadade då de ej kan suga upp vatten.
Det skarpa solljuset mot snön är också jobbigt att vistas ute i.
Den väldigt torra luften är också ohälsosam på många sätt, den torkar ur slemhinnor och skadliga partiklar sprids lätt, likaså smittsamma virus som influensa och kräksjuka kulminerar denna tid.
Visst är det skönt med sol efter en lång grå vinter, men den torra kalla luften vill man helst vara utan.
Martin: Är det den globala UPPVÄRMNINGEN som gör att vi har det så kallt i N Ryssland, stora delar av N.Amerika och rekordmycket snö i N. Japan för närvarande? Varför är jetströmmen så pass sydlig?
Vintern har varit normal-kall här hemma, men nu ser vi en kraftig köldvåg närma sig från NO och kylan verkar stanna kvar en längre tid. Inte ens i mitten/slutet av mars ser vi några vidare tendenser till varmare väder i globalmodellerna GFS-ENS och ECMWF.
Ja varför hör man inte onormalt kallt, när det brukar vara onormalt varmt?
Jag tycker det är bättre med ovanligt varmt… Men vi kanske har fått ett nytt, onormalt långt och kallt klimat här i sverige?
@Mattias:
Det råder inga säkra besked gällande väderutvecklingen fr o m den 20-21 mars, vilket inte på något sätt är konstigt, då dessa datum ligger relativt långt fram i tiden, och som bekant ökar osäkerheten ju längre fram i tiden prognoserna sträcker sig.
Även om GFS och ECMWF har mycket högkvalificerade datormodeller, som relativt utförligt kan följa väderutsikten flera veckor fram i tiden, samt har mycket välutbildade och professionella meteorologer, kan ingen som helst meteorolog eller inget som helst väderinstitut med perfekt precision spå vädret flera veckor framåt i tiden. Ungefär fem-sju dagar framåt i tiden är väderprognoserna relativt pålitliga, men därefter ökar osäkerheten. Notera att jag ej underskattar prognosmodellernas värde, utan jag menar att vi människor kan ej råda över naturens krafter, och även om dessa väderinstitut oftast är mycket bra på att pricka in den allmänna väderutvecklingen, är risken stor att man missar några av de allra minsta detaljerna.
@Daniel
Du skriver ”Ungefär fem-sju dagar framåt i tiden är väderprognoserna relativt pålitliga”.
Tittar/lyssnar man på våra vanliga media (TV och radio) så går gränsen vid <1 dygn.
Vart vänder man sig på www för en vettigt säker långtidsprognos?
@Mattias m.fl:
”svinkalla nätter och sol och runt 0-gradigt på dagarna är inte alls bra för växterna.”
Det här är vinterlandet Sverige. Inte bra för vissa kanske, men fullt normalt.
@Nabra:
De meteorologiska slumpprocesserna är svåra att få grepp om. Ingenstans får du bättre någonrlunda prognoser än några dagar. SMHI:s prognoser är lika bra som de andras.
Om kallt(?):
Den meteorologiska våren har ovanligt tidigt anlänt till bl.a. delar av Ångermanland och Jämtland. Först i Sverige.
Själv är jag 08:a och njuter av den här ”vårvintern”.
Som nyinflyttad svensk har jag en undring till alla er klimatsmarta:
Sala ligger på huvudvägen mellan Mälardalen och Bergslagen, med mycken tung trafik genom staden. Ofta händer det att när jag t.ex. ska korsa Väsbygatan vid järnvägsstationen att en jättelik långtradare med släp låtermig gå över – ty så säger lagen. Fotgängare har företräde..
När den tunga lastbilen med sitt släp sedan sätter fart igen sker det efter en mycket kraftig acceleration som måste spy ut massor av föroreningar och koldioxid i luften.
Hur rimmar denna fotgängarvänliga lagstiftning med Sveriges Riksdags övriga klimatpolitik?
Det är nog inte lagstiftningen det är fel på, utan lastbilen. …Möjligen dess förare: han borde kunna planera sin körning bättre.
Det finns i ”mina” gamla tidningar nämnt vårvinter några gånger. 19 gånger närmare bestämt, över 200 år eller så. Felkällorna är många. T ex tror jag den nordligaste tidningen är från Dalarna, och OCR-läsningen blir ofta galen. Dessutom, då som nu, bytte tidningarna artiklar med varandra. Tillika används ord ibland vid oväntade tillfällen; ett exempel från Kalmar är från november månad.
Men i alla fall finns ”vårvinter” med i tidningarna (ung fr norr t söder):
Blekingsposten 1884.
Kalmar 1908, 1911, 1913 o. 1918.
Tidning för Wenersborg… 1885.
Östgötaposten 1905.
Östergötlands veckoblad 1888.
Dalpilen 1883, 1897, 1913, 1914, 1916, 1917(4 ggr), 1924(2 ggr).
Det som sticker ut litet är väl tidningen Kalmar. 1918 sägs där:
”Brev från Nybro. Den bistra vårvinter, som rått under förra delen av månaden maj har efterföljts av för våra förhållanden tropisk värme, som stundom stigit till + 30 gr. i skuggan och f. n. hotar att…”
Martin: Imponerande. Håller också med om observationen i Kalmar.
Jo jo, normalt att har 9 månader vinter väder?? Tro dem som babbla om miljö, växthuseffekt och gröna bilar kan håll tyst nu!
🙂
Torr februari.Här i Skogstorp förort till Falkenberg har det bara kommit 16 mm under februari medeltemp -0,8 grader ganska normalt tror jag.Nu börjar fåglarna bli mer aktiva, talgoxen spelar för fullt och många många Kanada-gäss passerar dagligen.
Anders Persson: Lagstiftarna trodde väl att dom skulle rädda livet på ett antal fotgängare genom att ge dem företräde (men det har väl blivit tvärtom, tror jag). Kanske trodde dom inte blint på allvaret i växthuseffekten heller (och det gjorde dom kanske rätt i)
Anders Persson: Intressant artikel du skrivit om vädret på dagen D 1944.
D-dagsartikeln Lasse H gillade hittar ni på http://www.krigsmyter.nu/ddagenvader.pdf
Det är en seeeg vinter här i sydöstra Småland. Värmen vill inte komma och snön ligger envist kvar. Snötäcket smälter sakta dagtid tack vare solen men luften är fortfarande kall. Just nu 02.30 minus 4 grader.
Efter att ha kollat mina bilder kan jag se att den här vintern är segare än vintern 2010-2011 men inte lika seg som vintern 2009-2010. Den vintern var hemsk, massor av snö och sviiinkallt.
Vårvinter med massor av sol?
Inget begrepp här som jag upplever det. Visst kan vårsolen titta fram även här men dessvärre inte i floder. Dis och molntäcke känns mer som det *normala* 🙁
Förra vårvintern var ett undantag, den var attans så härlig med massor av sol men också den goa vårvärmen 🙂
Hur väljs nyheterna ut på sidan? Det är ett väldigt bra urval måste jag säga! Alltid intressanta länkar. Bra jobbat.
Martin: Tack. Det är olika kategorier i ett samarbete med TT.
@ Fredrik. Nog är det lagstiftningen som felar när man tror att 60 ton långtradare stannar fortare än en fotgängare…
Hej,
Har du möjlighet att kolla ”40 martyrer”,
dvs om det är kallt natten mellan åttonde och nionde mars blir det kallt, nattetid, i 40 dagar.
Finns det/Kan du ta fram någon statistik på detta ”talesätt” enl. bondepraktikan?
Mvh
Martin: Jag undrar hur den sortens förutsägelser uppkommit.
Som första antagande vill jag dock hävda att det inte finns någon relevans i påståendet. Almanackan är ett mänskligt påfund och jag ser inte hur naturen/atmosfären vare sig skulle kunna hålla redan på vad som var 8-9 mars, eller hur (och varför) atmosfären skulle korrelera temperaturen en natt med 40 följande nätter.
Men jag sågar inte allt i Bondepraktikan. Det finns talesätt som fungerar. Det finns då vetenskapliga förklaringar (som dock inte beskrivs i Bondepraktikan).
Ville bara tacka så mycket för din goda hjälp, Martin! Det går ju knappt längre att se hur klantigt jag först skrev inläggen ovan!
Angående sista frågan om 40 martyrer gillar jag omöjliga uppdrag – det är vad jag är bäst på – men Martin har nog helt rätt, igen, är min ”prognos”.
Man kan ju fundera litet på hur uttrycket först uppstod. 40 martyrer var en fast liksom helgondag i almanackan förr. Namnet kanske smittade av sid så att säga; mars månad har alltsomoftast svalare nätter än dagar…
Nånting i alla fall, (från Norra Skåne 1881-09-09, s 2):
”Gamla märken stå fast.
’Om det fryser på de 40 Martyrers dag, skall detta fortfara i 40 dagar derefter. — Om det regnar på 7 sofwaredagen, skall detta fortfara intill 7 dagar derefter’, så lyder den gamla regeln. — I år har detta till punkt och prick slagit in. Den 9 Mars (40 Martyrers dag) rådde sträng köld som fortfor fullt i 40 dygn. — Den 27 Juli (Sjusofwaredagen) regnade det. Och detta har nu fortfarit åtminstone inpå sjette weckan. med god utsigt att hålla ut ännu en tid!”
…Dvs skribente gör sig en aning rolig – raljerar – över spådomen.
Skulle ”vårvinter” vara ett okänt begrepp i Götaland och Svealand? Nej, så är det inte. För mig, sörmlänning, är det ett vanligt uttryck för perioden som ligger någonstans mellan slutet av mars och början av maj – då när det är liksom mittemellan. Folk omkring mig säger också ”vårvinter”.
Men, jag undrar varför jag aldrig har hört uttrycken vårsommar, sommarhöst, höstvinter och vintervår som benämning på de andra årstidsmellanrummen.
Efterlysning alltså. Finns också de orden?
/Ove
ps
på tal om benämningar på årstider och så´nt, så säger man ju midvinter och faktiskt också midsommar (även om midsommar kanske mera är en speciell helg i första hand). Men har någon hört talas om midhöst och midvår? Bara undrar…
Ove
Varför heter det högtrycksrygg? Rygg?
Det finns väl lågtrycksryggar också? Men meteorologerna säger väl oftast bara lågtryck (”…som sträcker sig över…”), medan högtrycken oftare (tror jag) får tillägget ”rygg”. Eller är det kanske skillnad på högtryck och högtrycksrygg?
Ove