Vad händer med snöstormen Juno?

27 januari 2015
Martin Hedberg
Uncategorized
37 Comments
US National Weather Service

Det som tidigare beskrivits som en av de tio värsta snöstormarna som kommer att drabba New York, ser ut att blekna. Myndigheterna har gjort New York till en spökstad genom att förbjuda icke nödvändig biltrafik, 3000 flygavgångar har ställts in och människor har bunkrat mat och vatten.

US National Weather ServiceBild från US National Weather Service’s Facebook.

US National Weather Service har nyligen lättat på restriktionerna. Så här skriver man på Facebook (27 jan kl 11.31 svensk tid):

The storm has moved further east and will be departing faster than our forecasts of the past two days. The result is much less snow than previously predicted for the western half of our region. The heaviest of the snow will be over Long Island and southern Connecticut with lighter snow elsewhere through the morning hours.

The science of forecasting storms, while continually improving, still can be subject to error, especially if we’re on the edge of the heavy precipitation shield. Efforts, including research, are already underway to more easily communicate that forecast uncertainty.

Själv finner jag det märkligt att så många vädermodeller inte visat tillräckligt rätt. Det är alltså inte bara en vädermodell från ett väderinstitut som missat utvecklingen (om nu den här utvecklingen är korrekt och kommer utan whiplash). Det är många prognoser, så kallade ensembler, från flera olika institut, som inte korrekt har fångat utvecklingen. Men ensemblerna fångar inte alla tänkbara utvecklingar. De är trots allt ett begränsat antal ensembler, inte oändligt många.

Det skulle kunna vara så att just den här sortens utveckling är svår att fånga. En snabb intensifiering av ett lågtryck som uppstått genom en sammanslagning av ett vandrande lågtryck från väster och ett subtropiskt lågtryck. Tajmingen för sammanslagningen är viktigt. Lite senare eller lite tidigare kan uppenbarligen få stora konsekvenser för utvecklingen och positionen av själva lågtrycket. Nu ser det ut att ha hamnat lite längre österut vilket stängt dörren för att skapa kaos i New York.

Men man poängterar att det fortfarande råder restriktioner och att stormen på intet sätt har bleknat överallt (13:55 svensk tid):

While many western sections of our forecast area have been spared the worst conditions, we have been seeing blizzard conditions across Long Island since 11pm last night. We have over 16″ here at the office and still snowing moderate to heavy. The Islip Airport has 20.9″ and a measurement in Mattituck was 24.8″ The storm tracked 50 to 75 miles further east than expected and this made all of the difference as to where the heaviest snow has fallen. Here is our latest snowfall totals and a view outside our office a short time ago (link).

Det ser ut som myndigheterna haft ”oturen” att stormen inte blivit megastor över just de mest befolkade delarna av nordöstra USA där man varnat för den. Och att befolkningen haft turen att slippa ett omfattande oväder som tagit en ostligare bana än prognoserna indikerat.

Men har det snöat alls? Ja det har det. Nedan grafik från New York Times och visar prognos samt hur mycket som har fallit hittills. Det är inte så att det inte kommit någon snö alls. I Massachusetts, Rohde Island och på Long Island har det kommit 10-20 tum, 25-50 cm.

Juno prognos, från New York Times 2015-01-27.002

Det råder fortfarande stora problem och begränsningar på andra platser inom det aktuella området där man varnat för snöovädret. Men inte just i New York där allas blickar fokuseras.

/Martin

            

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

37 CommentsLeave a comment

  • Intressant, Martin vet du om en sådan snöstorm kan drabba Sverige så att det kommer upp emot 1 meter snö? De högsta jag varit med om är ca 30 cm vilket inte är mycket.

    • Jodå, ”snökanonen” i Gävlebukten gav tidig i vintern 98/99 ca en meter snö i Gävle.

  • Resultatet blev ett fiasko – där vägar och tunnelbana stängts av helt i onödan efter ett snöfall som ter sig normalt även med amerikanska mått mätt.

    • Om alla prognoser visar på att det skall komma ordentligt med snö, skulle man inte varna för det då?
      Det visar sig att lågtrycket passerar tio mil längre österut än vad prognoserna sagt och då uppdaterar man varningarna efter det, i övrigt (och på andra platser, tex i Boston) så kommer de snömängder och stormar man varnat för. Är det ett ”fiasko”?

  • ”Stormen” fick ju rätt stora konsekvenser ändå, undrar vad den kostade… De stängde ju all trafik, 3000 flygavgångar inställda osv 🙂

  • Shit happens. Läste om någon meteorolog som bad om ursäkt, det tycker jag faktiskt är mer fel.

    Januari 2015 är det nu, var tvungen att kolla så jag inte drömde. Nu har senaten i USA röstat, AGW finns på riktigt. Wow… 😀
    http://news.sciencemag.org/climate/2015/01/98-1-u-s-senate-passes-amendment-saying-climate-change-real-not-hoax
    Det fanns en snubbe mot, vilket är eländigt nog, det sitter förhoppningsvis ingen i senaten som tror att jorden är platt?

  • Den amerikanska vädertjänsten har lite dåligt självförtroende vad gäller sina egna prognosmodeller (efter misslyckandet med Sandy?), den här gången valde de att förlita sig med på den europeiska modellen, vilket visade sig vara fel.
    http://www.slate.com/blogs/the_slatest/2015/01/27/how_everyone_but_the_weather_channel_botched_the_nyc_blizzard_forecast.html
    Men, men, ovädret slog hårt mot Bostonområdet, de var bara nån tum från alla tiders snörekord…

  • Min föregående kommentar, med sidospår om senaten i USA, har inte lagts ut men jag fortsätter lite iaf. Martin får göra som han vill med tanke på att det är OT.

    Det är närmast magiskt att det snart är tjugo år sedan James Hansen stod inför senaten. Nu har tom Inhofer accepterat förslaget, men med reservationen att ”människan kan inte förändra klimatet”.
    http://www.c-span.org/video/standalone/?c4524774/whitehouse-inhofe2&popoutPlayer

    Nu tar jag ett djupt andetag och räknar till tio.
    De har uppenbart en bit kvar.

  • Detta visar att är svårt att förutse väder med 24 timmars framförhållning.
    Vi måste vara ödmjuka och inse att verklighetens tillfälligheter kan spela oss ett spratt.
    När kommer denna ödmjukhet in i klimatdebatten?
    Räcker inte 18 år?
    Räcker det inte att vi nu ligger utanför modellernas konfidensintervall, långt under!
    Räcker det inte att vi ser att andra fenomen som sol och molnförekomst som orsak till höga årstemperaturer?

    • Det handlar i första hand om observationer av vad som redan har skett. Det har blivit nästan en grad varmare på drygt hundra år. Det behövs inga datormodeller för att upptäcka det, bara vanliga termometrar, såna som man haft sedan slutet av 1800-talet och som nu finns i tiotusentals över hela jorden. Man mäter och antecknar. Man tar hänsyn till urbanisering och andra lokala effekter och så ser man att det har blivit varmare. Och man glömmer inte bort att merparten av energin hamnar i haven.
      Jag har hänvisat till diagrammen från NASA tidigare, men gör det igen:
      Luftens temperatur: http://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs_v3/
      Havens temperatur: http://www.nodc.noaa.gov/OC5/3M_HEAT_CONTENT/

      Ödmjukhet är bra. Kanske lite mer av den varan för att inse att vi inte kan skylla ifrån oss på sol och moln.

  • Där försvann den ödmjukheten!
    Hur är det med temperaturmätningarna!
    Är det samma termometrar?
    Är det samma platser som ser lika dana ut?
    Är det värden som är opåverkade av justeringar?
    Framförallt är det skillnad på 1900 talets första halva jfrt med den senare?
    Kolla 2014 års rekord och samtidigt juli månads temperatur och antalet soltimmar!
    Det är mycket som talar för att CO2 inte har så stor inverkan som befarats-vilket jag tycker är hoppfullt att påpeka!

    • Du skriver ”Kolla 2014 års rekord och samtidigt juli månads temperatur och antalet soltimmar!”.
      Är det globala soltimmarna du pratar om då? Var hittar man dem?

      • Antal soltimmar i Juli och temperaturrekordet för 2014 avser Sverige-men även Danmark.
        Men övergången till elektronisk mätning avser Tyskland och Australien-men kan vara mer universellt.

        Som sagt var det gäller att vara optimistisk inför framtiden genom att bättre förstå samtiden.

        • och det vill du jämföra med den GLOBALA medeltemperaturen? Och därefter dra slutsatser om huruvida den ökade koldioxidhalten påverkar klimatet eller inte?

          Är det så man skall förstå samtiden?

          • Just så!
            Gå från litet till stort!
            Svenskt temperaturrekord till globalt!
            Global dimming byttes mot global brigtening kring år 1985 på norra halvklotet. Sen dess har vi fått mer soltimmar och högre instrålning. Betydligt mer!
            10-15% i Sverige!
            Kolla SMHIs solstrålningsmätningar som startade 1983.

            Som sagt var ödmjukhet OCH kunskap!
            Samt öppet sinne för alla orsaker till förändringar-även CO2!
            Men inte bara!

          • Japp.
            Om det är sidan http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/stralning-1.17841 eller http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/solstralning-i-sverige-sedan-1983-1.8243 så är det värt att påpeka att det som SMHI visar är globalstrålningen, inte soltimmar (även om rubriken på den senare lyder så). Förr så läste man av soltimmar genom att man hade ett glasklot som fungerade som brännglas och brände en markering i en pappersremsa när solens sken på den. Vid dagens slut så mätte man helt enkelt längden på markeringen och kunde översätta detta i antal soltimmar (jag har själv varit med om detta på F4 Frösö Väder).

            men nu mäter man alltså samlade strålningen. SMHI skriver: ”Globalstrålningen utgörs alltså av summan av strålningen direkt från solen och den diffusa strålningen från övriga himlavalvet, det vill säga solstrålning som spridits av atmosfärens molekyler och partiklar eller reflekterats av moln.”

            Det kan antigen vara att vi fått fler soltimmar och/eller att återstrålningen från atmosfären har ökat. Det senare sker när växthuseffekten ökar.

            Med ett öppet sinne.

            1. Med hjälp av satelliter kan man se att energin från solen inte förändras nämnvärt, annat än dess kända 11-års cykler. Det finns ingen överlagrad trend.
            2. Man kan däremot se att planeten Jorden strålar ut mindre energi i rymden.
            3. Slutsatsen blir att energi ackumuleras på planeten Jorden. (Energi kan vara i form av värme, potentiell, rörelse, kemisk eller nukleär energi.)
            4. När man vet detta så är det inte förvånande att det blir varmare.
            5. Anledningen till att planeten strålar ut mindre energi i rymden? Jo eftersom atmosfären blivit grumligare av växthusgaser så sker utstrålningen från en högre höjd än tidigare. Högre upp är det kallare.
            6. Utsläpp av växthusgaser leder till Ökad växthuseffekt som leder till minskad utstrålning av energi vilket leder till att energi ackumuleras på planeten, vilket leder till att det blir varmare i såväl luft som hav, mark och isar.

          • Antalet soltimmar har ökat i Sverige. Årsvärdena är numera nästan alltid högre än medelvärdet 1961-1990.

          • Lasse, tack för länken. Det var intressant läsning om global dimming/brightening.

            Martin, du drar konstiga slutsatser i dina punkter ovan. Samma slutsatser du drog i en tråd härom året.
            1. Totala energiutstrålningen varierar ca 0.1%, men vid senaste minimit i solaktiviteten noterades en oväntad och oförklarlig nedgång i UV-utstrålningen från solen på 6%.
            Hur påverkar då detta? UV-strålning har lite besvärligt att nå jordytan pga ozonskiktet. När strålningen träffar ozonmolekylen splittras molekylen och värmer upp stratosfären. Den värmer så pass mycket att temperaturgradienten stiger från tropopausen och upp till ozonskiktet. Alltså högre upp blir det inte alltid kallare och frågan blir, när troposfären höjer sig, hur temperaturen vid tropopausen kommer ändra sig.

            Så vad händer när UV-strålningen ändras? Stratosfären blir förstås kallare då mindre kollisioner sker => mindre ozon nybildas => mindre kollisioner sker. Blir stratosfären kallare minskar utstrålningen till rymden och jorden ser kallare ut.

            Däremot jordytan får ta emot mer strålningen, fast av andra våglängder och blir däremot varmare.

    • Lasse, antalet soltimmar är ju på intet sätt en alternativ förklaring (istället för AGW) till global eller lokal uppvärmning. Solighet/antal soltimmar är ju ingen orsak, dvs ingen oberoende egen faktor, utan bara en klimatfaktor i mängden som samvarierar med andra klimatfaktorer som temperatur, nederbörd, luftfuktighet etc. Antalet soltimmar kommer likt alla andra klimatfaktorer att påverkas av framtida klimatförändringar (AGW).
      På sommaren ger ökad solighet ökad temperatur, på vintern tvärtom, däremot är väl solighet alltid negativt korrelerad med nederbörd och luftfuktighet.

      SMHIs klimatprognoser för somrarna i östra mellansverige vid seklets slut, talar ju om högre temperaturer och lägre nederbörd. Soligt och torrt skulle jag själv säga. Troligtvis också ökad risk för bränder, ökat behov av bevattning och risk för minskade skördar. Kanske har vi redan fått en försmak av detta?

      Vad jag vet ligget den faktiska temperaturutvecklingen inte utanför klimatmodellernas konfidensintervall men väl i den lägre delen.
      Men det kan ju bero på:
      -att värmen i högre utsträckning pumpats ner i haven pga övervägande La Nina-förhållanden
      -en liten minskning i solstrålningen.
      -större utsläpp av svavel än beräknat från Kinesisk kolförbränning samt från vulkaner, vilket ökar jordens albedo en smula och kyler klimatet.

  • Ja du milde ! Hur många vädersajter o metereologer finns det det inte i Världen, med eller utan reklam och olika träffsäkerhet ! Måste vara en lukrativ bussines !

  • Mitt i allt ! Tänk vad minnet är kort ! Vintern 2010-2o11 var kallare än normalt i Sverige ! Länge sen ?

  • Jag bo i Linköping och av någon anledning så gör nederbörden ofta en liten omväg runt stan. Inte alltid, men jag har ofta sett på väderkartan hur det regnat eller snöat bara någon halvmil bort.
    Prognoserna får ju samma osäkerhet då, ifall jag tittar på timsprognosen kan det stå ”mulet men ingen nederbörd”, men kommer nederbörden några tusen meter fel så blir jag dyngsur. Effekten beror antagligen på en kombination av att staden är artificiellt uppvärmd och geografin, men det get uppenbarligen stora problem att göra pålitliga lokala prognoser på kvadratkilometernivå.

    • Den där kurvan är intressant, havet ner till 2000 m djup lagrar drygt 90 % av den globala uppvärmningen. Lägg särskilt märke till den röda och svarta linjen som motsvarar den tid som Argo-bojarna varit i full drift. http://www.argo.ucsd.edu/index.html
      Argo-systemet ger möjlighet att i en helt ny skala och precision utforska temperatur och salthalt i havsdjupen och fram till 2008 hade Argo levererat dubbelt så många djupprofiler jämfört med alla de som tagits under hela 1900-talet.
      Om man tittar på den svarta grafen i NOAAs figur så ser man att det totala värmeinnehållet på 9 år ökat med ca 10×10^22 J. Vissa studier som gjorts på senare tid har ju räknat fram att jorden klimatkänslighet är ganska låg (t ex Bengtsson och Schwartz 2013) men då har de använt ett värde på ökningen av oceanernas värmeinnehåll som bara är hälften av det som faktiskt registrerats under Argo-epoken.

  • CSIRO och BoM har uppdaterat sina projektioner för Australien.
    http://www.climatechangeinaustralia.gov.au/en/about/
    Hela finns här.
    http://www.climatechangeinaustralia.gov.au/en/publications-library/technical-report/

    Gasar vi som nu så räknar de med upp mot 5.1°C varmare 2090.
    Lite intressant att man räknat med en uniform havsnivåhöjning och att västra Antarktis inte kommer att bidra (det finns med en reservation på högre havsnivå om). Den acceleration i massförluster man mäter redan nu på glaciärer i Västra Antarktis och på Grönland kommer knappast att avta, eller har någon hittat nödbromsen?

  • Angående Markus kommentar ovan, det blev lite trångt i marginalen…
    http://martinhedberg.se/vad-hander-med-snostormen-juno/#comment-47773

    Markus, förutom det du länkar till hos SMHI (samma som Martin länkade till) kan du läsa följande hos SMHI.
    http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-mats-solskenstid-1.5206
    Läs även de andra två länkarna till SMHI noggrannt eftersom man bör visa ödmjukhet inför det som redan studerats ingående. Rekommenderar att du fortsätter med det ”Lasse” (märkligt nog) länkade till i sin avslutande(?) kommentar och som finns hos SMHI, pappret av Martin Wild. Sedan fortsätter du med det han skrev 2012.
    http://www.iac.ethz.ch/people/wild/Wild_et_al_ClimDyn_2013.pdf
    Med tanke på att denne Martin Wild är en av huvudförfattarna hos IPCC bör du/ni läsa även det kapitlet.
    http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg1/WG1AR5_Chapter02_FINAL.pdf

    Och då rekommenderar jag speciellt 2.3.
    Men kan för ödmjukhetens skull citera från inledningen.
    ”Radiation Budgets
    Satellite records of top of the atmosphere radiation fluxes have been substantially extended since AR4, and it is unlikely that significant trends exist in global and tropical radiation budgets
    since 2000. Interannual variability in the Earth’s energy imbalance related to El Niño-Southern Oscillation is consistent with ocean heat content records within observational uncertainty. {2.3.2}
    Surface solar radiation likely underwent widespread decadal changes after 1950, with decreases (‘dimming’) until the 1980s and subsequent increases (‘brightening’) observed at many land-based sites. There is medium confidence for increasing downward thermal and net radiation at land-based observation sites since the early 1990s. {2.3.3}”

    För ödmjukhetens skull, det finns massor av saker som inte är fullt utredda och givetvis måste man alltid ifrågasätta sin egen uppfattning. Men det du och Lasse jagar efter, kommer aldrig bli en kioskvältare när det gäller vetenskapen bakom AGW.