Martin skriver:
Ett svar på en fråga från ”Henrik” i gårdagens blogg:
Vetenskapen utvecklar hela tiden människans kunnande om sig själv och sin omgivning. Som du säger: Förr trodde man att jorden var platt, nu vet man att den är rund.
Förr trodde man att allt var mekanik, nu vet man att det även finns kvantfysik. Förr trodde man att det var ofarligt att röka, nu vet vi att det kan skada vår kropp. Förr trodde man att eftersom freonerna var så stabila så var de helt harmlösa. Förr trodde man att människan inte kunde påverka klimatet, nu vet man att vi kan påverka klimatet.
Forskningen utvecklas hela tiden och i forskningen ingår att vara mycket kritisk till såväl sina egna som andras analyser och resultat. Det gör att kunskapen breddas och fördjupas. Den vetenskapliga processen kommer inte att landa i slutsatser som att jorden trots allt är platt, mekanisk, att vår kropp inte påverkas av tobak, eller ozonskiktet av freoner. Den kommer heller inte att hoppa tillbaka till 1700-talets världsbild när man var av uppfattningen att människan var så betydelselös att vi omöjligt kunde påverka klimatet.
Däremot finns det, precis som i fallet med tobak och freoner, mäktiga ekonomiska intressen som gärna vill förmedla budskapet att ”forskarna inte är riktigt säkra, de tvivlar fortfarande”. Det är nämligen både ett effektivt och samtidigt lagligt sätt att fördröja förändringsprocesser.
Bilden visar ett urklipp från ett dokument från 1969 där tobaksbolagen diskuterar strategier för hur de skall möta "anticigarett-krafter"
(Direktlänk till dokumentet på bilden ovan) Även allmänheten tilltalas av synsättet att ”forskarna tvivlar fortfarande”. Ärligt talat så vore det ju roligast om man kunde röka utan risk för skador samt släppa ut kemikalier i atmosfären utan risk för vare sig ozonuttunning eller klimatförändringar. Det är därför så lätt att ta till sig det buskapet, vare sig det är förmedlat av en slug lobbyorganisation eller en ”skeptisk” eller tvivlande medborgare.
Media hjälper till. Hela idén att forskarvärlden antingen är uppdelad i två läger som inte kommer överens om hur det ligger till med klimatet, eller att forskarna är i konspiration med varandra tilltalar vilken journalist som helst. Eller i alla fall alla de journalister som inte har basala kunskaper i naturvetenskap.
Metoden som journalister har för att dels överkomma sina egna kunskapsluckor, dels skapa ”intressanta” program är att bjuda in ”en från vardera sidan”. Och därmed befäster de idén om att det finns två sidor och att forskarna är vilsna. (Men de lär sig, ingen journalist skulle göra den sortens misstag idag när det gäller tobak och cancer.) Och påpekar man för dem att det inte är ett bra upplägg så ropar någon ”censur!” och så får seriösa forskare skit för att de försöker påverka journalisternas jobb.
Och vilket scoop det skulle vara för journalisten att avslöja att den samlade forskarvärlden har ljugit ihop en story bara för att… politikerna skall få mer makt över individerna genom nya skäl att höjda skatterna?
”Uncertainty favours inaction” Det visste tobaksindustrin. I många fall är det samma tankesmedjor som drev tobaksbolagens kampanjer på 70- och 80-talet som idag är anlitade för att ”presentera alternativa synsätt” i klimatfrågorna. De använder i många fall samma strategi nu som då: att få allmänheten och beslutsfattare att tro att forskarna fortfarande inte vet eller tvivlar.
Forskarvärlden har haft tillräckligt solida kunskaper i decennier. Men det som spelar någon roll för hur samhället utvecklas och i slutändan om individer agerar rationellt eller inte rörande rökning eller klimatfrågor är vad allmänhet och beslutsfattare tror att forskarna vet.
/Martin
haha det börjar bli patetiskt hur ni som har växthuseffekten som religon börjar försvara er nu när resten av befolkningen tvivlar på er ”sanning”. Vill att du förklarar för mig varför växthusisterna (som vi kan kalla er religon för) tidigare sa att växthuseffekten skulle leda till varmare vintrar o mer nederbörd på vintern o nu när vi ser smällkalla vintrar hävdar att detta också beror på detta. Bestämm er!!
Martin svarar: Jag undrar om du verkligen vill veta, eller om du mest är intresserad av att ifrågasätta. Men till att börja med kan du läsa bloggen jag skrev i tisdags, ”Kallt i Sverige, varmt i världen”.
Klimatskeptikerna påminner mig ganska mycket om kreationister/anhängare av ”Intelligent Design”. Det vill också ge skenet av att evolution och kreationism är lika stora vetenskapliga ”läger”.
Blir nästan lite rädd när jag läser rubriken, då tvivel och ifrågasättande snarare är att betrakta som en förutsättning för utveckling av vetenskap och fastställande av kunskap. Att människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kan i mitt tycke betraktas som kunskap. Däremot kan knappast de teorier och modeller som förutser graden av påverkan fastställas som kunskap i samma nivå som t.ex. fysiska grundlagar. Börjar man dessutom hålla denna ”kunskap” så högt att allt ifrågasättande i stort sett fullkomligt avvisas så är man ute på tunn och ytterst ovetenskaplig is.
Martin svarar: Det är just det som är pudelns kärna: Att särintressen använder tvivel som redskap för egen vinning. ”Doubt is our product” skrev de själva. Jag hoppas att jag uttryckt mig tydligt i artikeln. Vetenskap bygger på ifrågasättande och skepticism.
Men jag ser och förstår vad du menar. Jag ändrar titeln (från ”Tvivel, ett destruktiv sätt att möta kunskap”) till något som tydligare beskriver artikeln (”Tvivel, ett farligt verktyg om det missbrukas”) och för att undvika missförstånd av vad jag menar.
När det gäller graden av framtida påverkan så är klimatforskare mycket tydliga med att påpeka alla tänkbara osäkerheter och intervall. Det som många klimat”skeptiker”/förnekare däremot gärna vill påskina är att eftersom forskarna är osäkra på vad det nu månde vara, så måste man tvivla på det mesta av deras slutsatser.
Man vet tex att glaciärerna smälter och att havsvattnet dessutom utvidgar sig då det blir varmare (och man förstår varför detta sker och att det kommer att fortsätta). Men ingen forskare kan med säkerhet säga med vilken hastighet havsvattennivån kommer att stiga i framtiden. Bara att den kommer att göra det och att det inte behöver vara konstant stighastighet. Naturen själv har presterat stighastigheter på i snitt 5 meter per hundra år. Vad kommer att ske kommande hundra år? Värden på allt ifrån 0,3 meter till 5 meter finns i litteraturen. En genuin osäkerhet. Vad skall man planera för? De flesta jag träffar med ansvar för denna typ av frågor (stadsplanerare, strateger, myndigheter) väljer att inte fatta beslut alls.
Hej Martin!
På ekot i eftermiddag kommenterades vädret. Det omnämndes ett fenomen jag aldrig hört talas om förut:negativt nao.?Om jag förstod rätt så ligger ett lågtryck över Island och ett högtryck över Azorerna som genererar kalla nord och ost vindar ner över Skandinaviska halvön. Och om jag förstått det rätt, och som oxå sas,blir årets vinter lika bister som fjolårets, dock nämdes inte i fjol om fenomenet negativt nao.
Hur ser du på det?
Mvh.
Martin svarar: Vi skrev om NAO förra vintern. Jag har kopierat in det i en blogg som ligger ute nu 🙂
http://pohlman.klart.se/nao-north-atlantic-oscillation/
Hej Martin!
Tack för en mycket träffande beskrivning (och en intressant länk) av hur mäktiga intressen kan hindra forskningsresultat från en ganska sammstämmmig forskningskår att nå allmänheten. Det just nu mest slående exemplet på detta är dock hur mobilbranchen har lyckats tysta ner forskningsresultat som visar på allvarliga hälsorisker med de strålningsnivåer som vi dagligen utsätts för från mobiltelefoni och annan trådlös teknik. Om du vill veta mer om denna problematik, titta gärna på följande klipp där Mona Nilsson berättar om sin senaste bok ”Mobiltelefonins hälsorisker”:
http://www.ur.se/play/160536
När det gäller klimatförändringarna, betvivlar jag inte alls att det är ett allvarligt problem, men jag kan ibland tycka att det är lite märkligt att just detta problem lyfts fram på bekostnad av andra (minst) lika allvarliga miljöproblem som t.ex. spridningen av en massa giftiga kemikalier, hotet mot den biologiska mångfalden, skövlingen av naturresurser, m.fl. T.ex. verkar ju kärnkraften ha blivit ”miljövänlig” igen (då den inte bidrar till klimatförändringarna), trots de svåra föroreningar som uranbrytning för med sig (för att inte tala om problematiken med slutförvaring).
Tack för mig.
Martin svarar: Håller med om att många problem hamnar i skymmundan till förmån för klimatfrågor. Jag brukar på föreläsningar poängtera nio områden relaterade till miljö där vi människor har skapat, eller är på väg att skapa, för oss själva allvarliga förändringar: Klimat, Fosfor&Kväve, Kemiska föroreningar, Markförändringar, Vatten, Försurning av haven, Ozonuttunning, Aerosoler och Biodiversitet. Många av dem är relaterade till varandra.
Temperaturmätningar är svårt, medeltemperaturer är svårare och att tala om global medeltemperatur är i princip omöjligt och meningslöst.
Orsaken är bland annat följande:
– Bjarne Andersen (BA), professor vid Nils Bohr Institutet i Köpenhamn och expert inom termodynamik, menar att själva konceptet ”global temperatur” är en termodynamisk och matematisk omöjlighet. Det är omöjligt att tala om en enda temperatur för något så komplext som jordens klimat, säger han. ”En temperatur kan bara definieras för ett homogent system (dvs. ett system där alla gaser är perfekt mixade)”. Dessutom styrs ett klimat inte av EN temperatur, utan det är skillnader i temperaturer som driver klimatprocesser.
– Även om man kan ta fram en lokal medeltemperatur, är det meningslöst att tala om en global dito temperatur för hela jorden, enligt BA.
– BA ger ett exempel: Om det är +10 C på ett ställe och +40C på ett annat blir genomsnittet +25C. Om det är +25C på båda ställena blir genomsnittet också +25C. Trots samma medeltemperatur skulle de två fallen ge helt olika klimat, efter som det i det första fallet bland annat skulle förekomma tryckskillnader och starka vindar.
– För att komplicera ytterligare befinner sig Halva jorden i skugga, medan den andra sidan badar i sol. Dessutom växlar årstiderna fyra gånger på stora delar av jorden och är motpoler på södra respektive norra halvklotet.
– Skillnaden mellan högsta temperatur och lägsta temperatur på jorden är 140 grader Celsius, dessutom varierar det på varje ställe över dygnets, veckans, månadens och årens lopp.
– För att ytterligare göra saken omöjligare befinner sig mätstationerna på olika altitud vilket är gör att det inte riktigt går att hantera.
– Dessutom är termometrarna inte kalibrerade mot samma referenser och fungerar med olika teknik genom historiens gång vilket gör mätserierna i princip omöjliga att sammanföra (tidigare mättes t.ex. havstemperatur genom att skopa upp vatten i en hink, idag mäter man i fartygens kylvattenintag).
– Ovan på detta saknas mätstationer och mätserier för land & hav på 80% av jordens yta. Mätserier/stationer saknas helt före 1900 för Antarktis, Centralafrika, Sydamerika och endast några få i Sibirien, i princip fanns samtliga mätpunkter på Norra halvklotet.
– För att spä på ytterligare har mätstationer och mätserier flyttats flera gånger sedan de sattes upp (men behållit sin stations identitet, vilket är förkastligt). Flertalet landbaserade stationer har hamnat i tätbebyggda områden och drabbats av ”The urban heat Island Effect” vilket man har svårt att överhuvud taget kompensera för.
– Satelliter har använts sedan 1978, vilka anses som de mest exakta med en standardavvikelse på ± 0,1C. Intressant nog har dessa mätningar sedan 1998 visat sjunkande temperaturer, varför de mätserierna utesluts av bland annat IPCC och andra så kallade klimat institut (man kan bara undra varför?).
Summering: Med andra ord temperaturmätning är i sig ingen exakt vetenskap och små variationer som det handlar om när man försöker modellera ovanstående och utfästa att den globala medeltemperaturen är +14,73C, får tas med stort portion salt och efterföljas med frågan hur är det möjligt?
Än värre blir det när man utfäster att den stigit med 0,xx grader….
Och kom ihåg det finns inget GLOBALT klimat! Jordens klimat indelas i huvudzonerna Tropiskt klimat, Subtropiskt klimat, Tempererat klimat och Arktiskt klimat. Man brukar även skilja mellan kustklimat och inlandsklimat. Globalt klimat existerar inte så ser ni den termen i media så är det en varningssignal på att något är fel!
Martin svarar: Du har både rätt och fel. Du säger ”Global temperatur”, jag säger ”Global medeltemperatur”. Medeltemperaturen av ett system säger något om systemets energiinnehåll. Det säger också något om den situation som systemet befinner sig i. Under istider så håller tex planeten en lägre medeltemperatur än den gör under interglaciala perioder (dvs mellan istider).
Givetvis kan systemet vara i olika klimattillstånd, trots att medelvärdet av temperaturerna är detsamma! Precis som du säger. Om man har två kastruller med vatten och båda håller +40 grader så är det rätt annorlunda mot ett system där den ena kastrullen håller +70 grader och den andra +10. Men medeltemperaturen är densamma.
En given konsekvens av en förändrad medeltemperatur är inte systemet inte kan vara i samma tillstånd som tidigare. Detta dels för att de ingående delarna kan ha divergerat åt var sitt håll (med bibehållet medelvärde), dels för att en eller flera av de ingående delarna måste ha förändrats för att medelvärdet skal förändras. Det är som en tyngdpunktsförskjutning.
För att krångla till det ytterligare kan man ta exemplet med kastrullerna låta den ena hålla +90 grader och den andra -10 grader och fruset vatten. Medeltemperaturen är fortfarande densamma, +40, men energiinnehållet är inte längre lika eftersom vattnets energiinnehåll inte är linjärt med dess temperatur då frysning/smältning sker.
Ingen klimatforskare har påstått att klimatet skulle styras av EN temperatur som du menar att BA hävdar. Inte heller att det skulle finnas ETT globalt klimat.
Vidare så är medeltemperaturen ett (av många) mått på olika klimatsituationer. Man kan även titta på havsytans nivå och ha det som en referens över klimat, man kan titta på luftens fuktinnehåll, antal orkaner, havsströmmar, temperaturskiktning i haven, andel av jorden som täcks av glaciärer, denerbördsmängder, ekosystemgränser mm.
Att vi har natt och dag ”Halva jorden i skugga, medan den andra sidan badar i sol”, respektive årstider är väl inte konstigt. Eller skulle det vara ett problem att temperaturerna varierar över dygn och år? Man mäter temperaturer (och andra väderparametrar) fler gånger per dygn, kontinuerligt. Det är också därför man jämför årsmedelvärde med årsmedelvärde, eller om man vill ha mer detaljer: januari ett år med januari ett annat år, inte med september.
Eftersom man mäter temperaturen på tusentals platser och har långa mätserier så har man gott statistiskt underlag för att dra slutsatser om hur medeltemperaturer utvecklas. Någon föreslog för ett par år sedan, precis som du antyder, att man inte kan prata om decimalerna på medeltemperauren. Detta med hänvisning till att man kanske bara kan läsa av en termometer med en halv grads noggrannhet. Men skillnaden ligger just i att man har miljontals avläsningar. Ju fler avläsningar desto mindre sammantaget fel. Det är matematik. Ungefär som väljarundersökningar, frågar SIFO hundra personer vad de röstar på så får man inget tillförlitligt svar, frågar man hundratusen så träffar man ganska bra (de brukar fråga omkring tusen personer).
Men visst kan man inte anget en exakt medeltemperaur för planeten. Det är därför forskare brukar ha med felmarginaler i sina diagram (något som media sällan har när det sammanfattar forskarnas resultat).
Lite lustigt blir det när du refererar till satellitmätningar av temperaturer. Först var din tes att man inte kunde tala om medeltemperatur, men nu vill du plötsligt använda just medeltemperatur för att ange orsak till varför forskarna skulle ha valt bort data efter 1998. Men forskare redovisar såväl temperaturer som andra klimatdata efter 1998. Du ser det tex i tidigare bloggar här.
Vidare så är det en förhastad slutsats att det skulle blivit kallare sedan 1998. När man jämför medeltemperauren mellan två olika år så ser man att den fluktuerar/varierar med upp till en tiondels grad från ett år till ett annat. Detta beror dels på mätfel, dels på naturliga variationer (all energi hamnar inte i luften, merparten, ca 90% hamnar i haven och utbytet av energi mellan hav och luft påverkar därför kraftigt temperaturvariationerna i luften). Man ser även hur solens 11-års cykler påverkar jordens medeltemperatur med någon del av en tiondels grad.
1998 var ett varmt år. År 2008 var medeltemperaturen (global land-ocean NASA/GISS) inte lika varm, det var 0,13 grader lägre. Hmm, det betyder alltså att det blivit kallare eller? (Nu går det tydligen bra att jämföra medeltemperaturer på decimalen). För att sätta detta i ett lite större sammanhang så skall man veta att år 2009 så blev medeltemperaturen återigen samma som den var 1998.
Så den som hävdar att temperaursäkningen med 0,13 grader mellan de enskilda åren 1998 och 2008, skall även beakta att den steg med 0,13 grader mellan 2008 och 2009!
När man tittar på trender så bör man, för att undvika felkällor i fluktiationer från ett år till ett annat, titta på lite längre serier. Gör man ett medelvärde över elva år så kan man dessutom filtrera bort solens 11-årscykler och på så sätt se den utvekling som inte solen inte ”ansvarar” för.
Hur är det då med temperaturutvecklingen? Jo vi ligger på eller i närheten av all-time-high. Jordens medeltemperatur har stigit med omkring 0,8 grader se senaste hundra åren, varav omkring 0,6 grader inträffat sedan 1970-talet. Det har inte blivit kallare, det har blivit varmare. Och det oavsett om man tittar på tusen, hundra, trettio, tio eller ett års sikt. Dock skall man inte dra för stora växlar av ett-årsdata, vare sig den går upp eller ner. Men mätdata är tydlig och den bekräftar de samband och scenarier som ledande klimatforskare beskrev för flera tiotals år sedan, redan innan förändringarna var tydliga i naturen.
Därutöver, när man tittar på hur temperaturen varierar på skalan tiotals år under påverkan av solfläckar, kan det vara intressant att veta att vi har detta all-time-high, trots att solen har ett solfläcksminima nu.
Följer med intresse debatten om huruvida människan påverkar klimatet i någon nämnvärd grad. Har lagt märke till att nästan alla debattörer som tror det, just nu pratar väldigt mycket om tobak!
Märkligt att alla får samma idé samtidigt…
Hursomhelst, efter att ha sett ett inslag med professor Vibjörn Karlén, paleoklimatolog, som speciellt är inriktad på havstemperaturer, där han hävdade att hans insända datasamling blev förvrängda av klimatpanelen så började jag misstänka att det ligger ngt i kritiken mot IPCC.
Jag lyssnade dessutom nyligen på prof. Gösta Walin som specialstuderat CO2 och menar att det inte har ett dugg med uppvärmningen att göra. Däremot trivs växtligheten!
Dessa experter är verkligen inte ensamma i sin ståndpunkt har jag upptäckt.
Jag håller med om att klimatfrågan har kvävt mycket av engagemanget i miljöfrågor och tror det är dags att börja gräva lite i anledningen till att storföretag och banker lägger så mycket lobbyarbete på att få igenom CO2-skatterna. Är de nu så plötsligt engagerade i miljön?
För att få lite distans till hysterin så kan jag rekommendera dessa data från iskärnorna från Grönland. Vad säger dessa om planetens temperaturhistoria?
http:/ /wattsupwiththat. com/2009/12/09/hockey-stick-observed-in-noaa-ice-core-data/
Martin svarar: Hej Anders. Som du ser har jag kommenterat din referens till wattsupwiththat med en referens till RealClimate (http://www.realclimate.org/). Jag råder dig att läsa ett par av deras bloggar för att uppdatera dig på vad fler forskare har att tillföra i ”debatten”.
Jaha! vad jag tycker synd om er alla!
inte ett dugg kan ni påverka dagens eller morgondagens väder, ni som alla andra får ta det som det kommer.
En liten vindpust ifrån naturen och hela vårt samhälle rasar samman m.a.o. ge upp att vi kan påverka klimatet den klara sig själv alldeles utmärkt, och verkar ibland inte ta hänsyn till oss människor, stackars oss!
Martin svarar: Håller med dig om att varken klimat, väder eller natur tar någon som helst hänsyn till oss människor. Vill däremot trycka på att vi kan påverka, men inte kontrollera, klimatet.
Paniken sprider sig bland alla ”växthuseffekt-krmare”, nu menar man att en jämförelse med tobaksindustrin på 60 talet är relevant ????
Lika vetenskapligt som astrolig, på min ära !
Alla är mer gynnade om vi får en sund och VETENSKAPLIG debatt om varför, och hur, jordens temperatur flukturerar.
Som det är nu liknar det mest en frireligiös lekstuga av folk med en annan aganda, som internet ”meteorologer” som ”vet”.
Martin svarar: Vetenskapen är tydlig. Att försöka klistra på religion, politik eller dolda agendor på klimatforskare kan uppenbarligen stimulera fantasin, men det är bara ett annat sätt att, avsiktligt eller oavsiktligt, försöka misskreditera seriös forskning.
Jämförelsen med tobaksidnustrin är tämligen relevant då både samma retorik och i vissa fall även samma organisationer förekommer i ”debatten”.
PS. Vad är ”astrolig”? DS.
Mycket bra skrivet Martin. Jag ska använda dig och eran blogg som referens när jag återigen får höra från någon vän att ”växthuseffekten och varmare klimat är bara bluff eftersom vi haft det så kallt i Sverige under ett par år”. Eftersom jag själv har arbetat med analys av just energitransport och temperatur i olika typer av system så har jag inga som helst problem att förstå att det kan bli kallare lokalt i ett system men varmare totalt (ökat energiinnehåll).
Men man ska ha klart för sig att det mänskliga psyket hellre godtar enkla bortförklaringar eller tvivel på seriös forskning än att behöva ta itu med jobbiga frågeställningar som potentiellt innebär en stor förändring i våra liv i framtiden. Folk är generellt rädda för förändring, speciellt sådana som innebär att vi kanske inte kan ha en lika bekväm tillvaro. Samma fenomen kan man studera vad gäller peak oil, d v s den teori som beskriver när oljan riskerar att bli en allvarlig bristvara, vilket sker just nu. Det finns t o m de som fortsätter att hävda att oljan aldrig kommer att ta slut trots att vi bor inom ett i allt väsentligt, slutet och ändligt stort system som kallas jorden. Fascinerande!
Människan upphör aldrig att förvåna, men ge inte upp Martin, till slut trillar det ner en slant i huvudet även hos en och annan ”växthuseffekttvivlare”.
Martin: Ta även en titt på http://klimathuset.se/. Där har jag samlat mer bakgrundsinformation.
Hej,
Undrar bara vad du anser om datan ur is kärnan som visas på: http:/ /wattsupwiththat. com/2009/12/09/hockey-stick-observed-in-noaa-ice-core-data/
Där visar ju att samma typ av hockeyklubba redan år 800 (ca) inte för inte men hur kan den påminna så mycket om det som sker nu?. Det fanns ju inte fabriker och bilar vid denna tid.
Martin svarar: Är det inte lite fascinerande att inse att klimatet förändras hela tiden, att det aldrig är stilla. Men bara för att temperaturen steg på en plats för drygt tusen år sedan och temperaturen stiger igen idag så betyder inte det att samma orsak måste ligga bakom temperaturökningen. Det var givetvis inte bilar och fabriker den gången (strikt räknat fossilt kol), men det betyder inte att fossilt kol inte kan ligga bakom en temperaturökning idag. Olika orsaker kan ge liknande resultat.
Tänk dig att du visste att ett träd ramlat omkull för tusen år sedan för att en elefant knuffade på det.
Vidare att ett träd ramlar omkull idag och att en forskare säger dig att det skedde för att en lastbil backat på det. Skulle du då säga att forskaren hade fel för att du visste att elefanter historiskt sett knuffat omkull en massa träd? Skulle du svara honom/henne att ”Det fanns ju inga lastbilar för tusen år sedan och då föll det träd, alltså kan inte lastbilar knuffa omkull träd.”
Eller ta skogsbränder. Förhistoriska skogsbränder orsakades troligen till största delen genom blixtnedslag. Det var i alla fall inte människan som låg bakom dem. Betyder det att människan inte kan orsaka skogsbränder idag? Nej.
Om en skogsbrand idag har samma förlopp som en förhistorisk, kan vi då säga att den skogsbranden inte har med oss människor att göra? Nej.
Lika lite kan man jämföra två temperaturkurvor och säga att eftersom de liknar varandra så måste de vara orsakade av samma sak. Och dessutom: ”Liknar” är i det här sammanhanget detsamma som ”temperaturen steg”. Det är ingen högre detaljrikedom i det fingeravtrycket.
Mycket bra inlägg!
Osäkerhet är en mycket effektiv taktik tyvärr.
[…] John Pohlmans Blogg » Tvivel, ett farligt verktyg om det missbrukas […]
Mycket intressant.
Ett icke-meteorologiskt klargörande: Uppfattningen om jordens platthet är en djupt rotad myt. Varken kyrka eller vetenskap har någonsin hävdat att jorden är annat än klotrund.
http://www.faktoider.nu/platt.html
Martin: Intressant läsning, tack. Men bara för att det har funnits intellektuella inom såväl kyrka som medeltida vetenskap som känt till att jorden var rund så kan man inte dra slutsatsen att alla kände till det (vilket du även säger i din text).
Men/och det är en lite väl långtgående slutsats att säga att: ”Varken kyrka eller vetenskap har någonsin hävdat att jorden är annat än klotrund.”
Poängen torde väl ändå vara att vetenskap för kunskapen framåt. Även genom att slå hål på myter 🙂 Tack.
[…] This post was mentioned on Twitter by Per Edman, Peter. Peter said: Pohlmans blogg: "Tvivel, ett farligt verktyg och det missbrukas." Nödvändig läsning om vetenskapliga metoden. http://t.co/FQr5l8H #klimat […]
Martin – efter att ha följt debatter på framförallt Newsmill om klimatet som regelmässigt urartar till pajkastning och hårda ord så var det mycket trevligt att läsa din artikel samt dina välbalanserade och faktabaserade svar!