[table id=1 /]
Tag - vindar
Vindarna drivs av skillnader i lufttryck. Ju större tryckskillnader, desto kraftigare vindar. Dessutom har vi lärt oss att vinden i en kallmassa är byig, medan den i en varmmassa är stabil (se kallmassa och varmmassa).
Men även terrängen påverkar vinden. Då luften pressas samman, till exempel i ett sund, kommer vindhastigheten att öka. Detta fenomen kallas hörneffekt. Den uppstår gärna i varmmassor på grund av dessas förmåga att dämpa vertikala vindar. Då blir effekten av sammanpressningen större eftersom luften får svårare att stiga. I en kallmassa är effekten mindre.
Hörneffekt innebär att luften pressas samman t.ex. i ett smalt sund. Om våren, när vattnet är relativt kallt och kyler luften, är effekten som störst.
Du kan utnyttja hörneffekten. Vill du maximera din fart kan du välja det smalare av två sund som bägge är parallella med vindriktningen. Effekten blir större ju högre terrängen är kring sundet. Detta gäller framförallt tidigt på säsongen, då vattnet fortfarande är förhållandevis kallt och luftmassan du befinner dig i ofta är att betrakta som en varmmassa.
Vindar uppstår i samband med tryckskillnader. Detta eftersom luften strävar efter att strömma från högt till lågt tryck. ”Det borde ju gå rätt fort” kan man tycka. Och det skulle det göra om inte jorden roterade. I så fall skulle våra låg- och högtryck vara så långlivade.
Men jordens rotation och att jordytan är krökt gör att luften länkas av och kommer att strömma parallellt med isobarerna hos oss på mellanbreddgraderna. Vid ekvatorn däremot har luften lättare att strömma tvärs över isobarerna.
På norra halvklotet blåser det moturs kring lågtryck och medurs kring högtryck. Ju tätare det är mellan isobarerna, dvs just större tryckskillnad, desto kraftigare blir vinden. Med vinden i ryggen så har du högtrycket på höger sida om dig.
Friktion mot marken och havsytorna gör att vindarna länkas av något, vinden blåser snett in mot det lägre trycket. Det gör att luften sakta tar sig in mot lågtryckscentrum och lågtrycket efterhand fylls ut. Eftersom friktionen är större över land än över hav så de dör lågtrycken ut snabbare över land.
Vinden är alltså inte riktigt parallell med isobarerna. Vid havsytan kan man räkna med att vinden böjer av 10-30 grader in mot det lägre trycket. Över land är friktionen större och vinden nära marken blåser med 20-45 graders vinkel med isobarerna. Den större friktionen över land gör också att vindstyrkorna är lägre över land än över hav för samma täthet mellan isobarerna.
Det vi upplever som vind är naturens strävan att utjämna tryckskillnader. Det som kallas ”vindriktning” i väderrapporter beskriver varifrån vinden blåser. Nordliga vindar kommer alltså norrifrån. Vattenströmmar i haven däremot anger vart vattnet är på väg. En nordlig vattenström rör sig mot norr!
För att beskriva vindens styrka kan man använda olika metoder och enheter. Man talar om medelvind över en viss tidsenhet, momentanvind eller vindens byighet. Vindens hastighet anges i meter per sekund, knop, kilometer per timme eller styrkan enligt Beaufortskalan.
Enheten knop mest relevant för seglare, eftersom vi mäter båtens hastighet i knop och på så sätt enkelt beräknar hur många distansminuter vi hinner per timma. Men det kanske vanligaste uttrycket är meter per sekund. Och ja, många säger ”sekundmeter”, men det är ett uttryck som man bör undvika eftersom det är fysikaliskt inkorrekt. Det skulle motsvara ”timkilometer” vid bilkörning. Men man kan också säga att varför inte? Man fattar ju vad det betyder i alla fall.
Vinden är aldrig konstant, annat än när det är vindstilla. Den vind som anges i meteorologiska rapporter och prognoser mäts på 10 meters höjd och är ett medelvärde under två eller tio minuter. Det är viktigt att vara medveten om att den vind man upplever eller seglar i, dvs rådande vind, varierar avsevärt kring den uppmätta eller prognostiserade medelvinden. Den ändras till både riktning och styrka i såväl tiden som i rummet.
Många seglare berättar gärna om hur kraftiga vindar det varit i olika dramatiska situationer. Vi meteorologer får ofta höra att det blåst betydligt mer än väderprognoserna lovat. Det finns flera orsaker till detta. Båtar med vindmätare i masttoppen mäter vinden högre upp än på 10 meters höjd. Det är också vanligt att man noterar maxvinden, inte medelvinden.
Energin i vinden är ungefär proportionell mot kvadraten på vindhastigheten. Om vinden ökar till det dubbla, så ökar energin i vinden fyra gånger. Ökar vinden från 6 till 12 m/s så uppfattar man vanligen detta som vindhastigheter en bra bit över 12 m/s, kanske upp emot 17 m/s.
Det har väl inte undgått någon i östra Svealand och västra Götaland att veckan börjar med ett riktigt busväder.
Vi har ett sammanhängande nederbördsområde som sträcker sig från Ålands hav, tvärs över södra Sverige, till Danmark. Det hänger samman med ett lågtryck över Baltikum.
Det regnar minst sagt intensivt på många platser i detta område och norr om det är det riktigt blåsigt över land och i synnerhet till havs. Vid Roslags-, och Upplandskusten som är extra utsatt vid nordliga vindar, varnar SMHI för vindbyar upp till 24 m/s.
I Films Kyrkby hade det i morse kommit 93 mm regn sedan i går kväll. Det ger en hint om att det lokalt kommit, och kommer, avsevärt mer än de 20-40 mm som vi väntar i medeltal. Det blir så när det finns insprängda celler av kraftig nederbörd i ett sammanhängande regnområde.
De kraftiga vindarna sprider sig söderut över Östersjön och kommer under eftermiddagen, kvällen och natten att beröra (minst sagt) Gotland.
Den intensiva nederbörden har lämnat oss vid midnatt.
I morgon tisdag blir det tillfälligt lite stabilare till följd av en kortvarig högtrycksrygg.
Men på onsdag drar det in nya lågtryck. Dels ett i nordligaste Norrland (som faktiskt är Baltikum-lågtrycket som gör en vänstersväng norrut), dels att nytt över Götaland och Svealand. Detta blir dom inte lika blåsigt som det vi har idag.
Slutligen, som Anders Persson konstaterat i en kommentar så kan de kraftiga vindarna över Uppland förklaras med en kombination av täta isobarer och cyklonalt tryckfält. Det senare ger extra skjuts åt vinden.
/Martin Hedberg