Tag - utbildning

Möten och föreläsningar på distans

Spridningen av covid-19 är primärt att hot mot individers hälsa. Pandemin medför en stor arbetsbelastning på sjukvårdspersonal och andra väsentliga samhällsfunktioner. Därtill sker en stor omställning i samband med att samhället, näringsliv och individer anpassar sig till förordningar, säkerhetsföreskrifter och ändrade beteenden.

Stora arenaevent ställs in (Melodifestivalen med 27.000+ åskådare hann genomföras till många andra nationers stora förvåning), sport- och idrottstävlingar spelas inför tomma läktare, myndigheter, företag och samhällsviktiga funktioner allokerar sina anställda till separerade kontor. Gym, museum och andra lokaler där många samlas samtidigt eller med stor genomströmning av människor stänger tills vidare ner verksamheten.

Det sociala livet, professionellt och privat, ändrar karaktär. Folk håller större fysiskt avstånd till varandra. Detta för att minska risken att smittas själv samtidigt som man minskar risken att agera som vektor, överförare av viruset till andra.

Bredbandsuppkoppling i var stuga, även över mobilnätet, hård- och mjukvaror, gör att det trots allt är många som kan genomföra sina arbetsuppgifter eller sociala kontakter på distans, företrädesvis hemifrån.

De två gångna veckorna har jag över videolänk genomfört ett årsmöte, två styrelsemöten, hållit fyra föreläsningar om klimat samt vittnat inför Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt (angående Premraff i Lysekil).

Med lite tekniskt kunnande så blir det inte bara en hyfsad variant på ett fysiskt möte IRL, det går att få professionell kvalitet. Tekniken gör att man dessutom kan erbjuda mötet till fler än som kan vara på plats i lokalen. Det går vidare att dela in åhörarna i olika grupper för att diskutera frågor enskilt respektive vid behov på ett enkelt sätt spela in och dela föredrag eller möten till folk som av olika anledningar inte kunde vara med vid tidpunkten när det genomfördes.

Man kapar dessutom givetvis en hel del tid som går åt till att resa och bo på annan ort, förutom det som är på agendan den här våren: Att sakta ner spridningen av SARS-CoV-2 (covid-19).

Jag använder Zoom, Skype, Teams, Hangouts och Whereby. De har alla sina respektive för- och nackdelar. För att få till riktigt bra bild använder jag en bra extern kamera. Förutom att det blir skarpt så kan jag justera såväl skärpedjup och färgbalans som exponering. Bilden i all ära, men viktigast vid videoproduktion är ljudet och jag har givetvis lite olika lösningar med externa mikrofoner.

På bilden till den här artikeln så har jag uppställningen vid skrivbordet vilket går bra vid vanliga möten. Men jag har också en sändningsplats med neutral bakgrund och belysning med hjälp av fotolampor. Där sänder jag stående vilket för min egen del känns mer naturligt när jag håller föreläsningar. Jag har en extern bildskärm dels för att kunna se samma bild som åskådarna, dels för att på datorns bildskärm kunna styra vad som sänds ut.

Kommande vecka följer fler seminarier och möten. Planeringen är i de flesta fall gjorda långt innan anpassningen till pandemin var känd. Några tvingas ställa in eller flytta fram sina event då de inte vill samla många åhörare och deltagare i samma lokal, men de flesta ser distansmötet både som en adekvat anpassning och innehållandes fördelar. Vissa kan behöva lägga om upplägget, i synnerhet om man har ett program med många talare och workshops.

Danmark, Norge och Polen har beslutat att stänga universitet och skolor. Vi får se när Sverige tar det steget. Hur som helst, utbildning och förkovran behöver inte bli lidande. (Kruxet är laborationer och prov/examinationer, men det är väl en rimlig eftergift som man får lösa på annat sätt.)

Det går att bedriva väldigt mycket av undervisning och möten över internet. Och man behöver inte gå all-in, det räcker med en mobiltelefon eller dator och en lugn omgivande miljö. Och kanske krydda med lite kreativitet från den som undervisar eller håller i mötet.

/Martin

Utbildningsvideo till Läkare för Miljön

I ett samarbete med föreningen Läkare för miljön (lakareformiljon.org) så samtalar jag med Johannes Ridderstedt kring klimatet. I den här filmen så presenteras lite grundläggande fakta kring klimatet.

Filmen, och uppföljare som kommer att publiceras om någon vecka, används som utbildningsmaterial vid arbetsplatsträffar kring klimat, miljö och hälsa inom sjukvården. Med början i Gävleborg, efter önskemål från ST-läkaren Frida Ridderstedt, styrelseledamot i Läkare för Miljön.

Sjukvården har flera beröringspunkter med klimatet.
– Driften av sjukvåren påverkar klimat och miljö, såväl genom resursnyttjande som restprodukter. Energi man använder och utsläpp och utsläpp av växthusgaser som lustgas och freoner.
– Sjukvården kan genom information kan hjälpa människor till såväl bättre hälsa som mindre klimatpåverkan. Till exempel genom beteendeförändringar som ändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet.
– Och en av de mest grundläggande anledningarna till varför vi människor bryr oss om klimatet är den påverkan som förändringar av klimatet har, och kommer att få, på människors hälsa. Värmeböljor, spridning av vektorburna sjukdomar, översvämningar, infektioner, livsmedelskriser…

För den som vill dyka lite djupare i relationen mellan medicin och klimat/miljö så rekommenderar jag Lancet-rapporten ”The Lancet Countdown on health and climate change” (Man måste registrera sig för att få access, men det är ingen kostnad.)

/Martin

Seminarium med EU Kommissionen på Lunds Universitet

Sitter nu på tåget hem från Lund där jag på uppdrag av EU Kommissionen har modererat ett seminarium. Seminariet är det andra i en serie om fyra där EU Kommissionens besöker universitet för att informera om sitt arbete.

Från EU Kommissionens program:

13:00- 14:00 Inledningsanförande & Klimatseminarium: vägen framåt efter klimatkonferensen i Paris.

Anföranden om resultaten, paneldiskussion samt publikfrågor om resultaten vid klimatkonferensen COP21 i Paris och vägen framåt för att realisera den nya, gemensamma klimatplanen.

Paneldeltagare är Hanna Lidström, nationellt språkrör Grön Ungdom, Milan Obradovic, kommunalråd (S) Malmö, Jakob Skovgaard, klimat & miljöforskare vid LU och Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionen i Sverige.

Moderator: Metrologen Martin Hedberg, Vädercentralen.

EU-dagen inleddes med att Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU Kommissionen i Sverige, presenterar eftermiddagens program. Därefter gav jag en kort överblick av klimatsituationen och lite av den vetenskapliga bakgrunden. Det är ju trots allt det som ligger till grund för den prekära situation vi befinner oss i.

Eftersom det bara skulle vara en kort introduktion så var jag tvungen att sålla rätt hårt i vilka delar och bilder jag skulle använda för att illustrera klimatet. Jag hade lovat att prata 7-8 minuter, men tror nog att det blev närmare tio. 🙂

Jag hann ändå att tala om:
– Istider, Vostok ice core,
– Återkopplingar (temperatur-hav-koldioxid och glaciärer-albedo),
– Temperaturrekord 2014, 2015 och de gångna månaderna,
– Vinterns värme över Sibirien/Arktis
– Cold-spot på norra Atlanten (Avsmältning och Golfströmmen) och runt Antarktis,
– Koldioxid -800.000 år, Keeling och att vi nu ligger +400 ppm,
– Kolets kretslopp och människans bidrag,
– Källor och sänkor av CO2 (skogsskövling och fossilt kol, Atmosfär, fotosyntes, biomassa och hav).
– Försurning av haven och påverkan på ekosystem
– Radiative forcing (naturlig och antropogen påverkan, övriga växthusgaser, aerosoler, albedo…),
– Att merparten (>90%) av värmen hamnar i haven, men vi pratar mest om de ca 2% som värmer luften,
– Havsnivåhöjning på skalan tusentals år, såväl sedan senaste istiden (-120 m) och vad vi har förbundit oss till vid olika utsläppsnivåer (10-50 meter).
– Stranded assets.
– Solenergi.
– SDG, Sustainable Development Goals.
– Och en sammanfattning av Parisavtalet.

Därefter bjöd jag upp paneldeltagarna på scenen och vi påbörjade diskussionen om vägen efter Parisavtalet. Vi hann även med en del frågor och integration från/med publiken med hjälp av Slido som publiken loggade in sig på.

Mina frågor/diskussionen handlade om:

– Deltagarnas bild av förhandlingarna i Paris
– Vad har vi mandat att göra?
– Vad har vi skyldighet att göra?
– Hur skall vi mobilisera tillräcklig stor del av samhället?
– Vad är ”tillräcklig stor del”?
– Finns det en gemensam ”klimatplan” efter Paris?
– Vad gör man konkret i tex Malmö?
– Hur kan man sprida goda idéer till andra kommuner?
– Vad finns det för risker förknippade med avtalet?
– Vad finns det för möjligheter förknippade med avtalet?
– Vilka är nyckelspelare i samhället?
– Hur skapar man incitament till en positiv och nödvändig förändring?

Timmen gick fort, men/och jag tror att vi hann med en hel del. 🙂

Selfien tog jag i trappan upp till föreläsningssalen under föreläsningen efter mig. Trapphuset påminner mig om Eschers grafik. Kanske finns det någon symbolik att hämta i det? Förhoppningsvis var seminariet tänkvärt och belysande men inte förvirrande.

Escher: Convex and Concave

Escher: Convex and Concave

 

Escher Staircase

Escher Staircase

Jag, och många med mig, slungas mellan hopp och förtvivlan när man resonerar kring klimatfrågor. Å ena sidan så har det verkligen tagit fart i rätt riktning. Och det på ett mycket mer genomarbetat och seriöst sätt än förra gången för ett par år sedan, med tex näringslivets hållbarhetsarbete, insikter hos beslutsfattare, teknologiska framsteg och ekonomiska incitament (tex priset på solceller).

Å andra sidan visar vetenskapen på att situationen (föga förvånande) är ännu mer allvarlig än vad politiker och andra beslutsfattare tycks tro. Trots att människans utsläpp av koldioxid har planat ut så accelererar koncentrationen i luften. Temperaturen ökar, Havsnivån stiger, glaciärerna smälter, havens försurning fortsätter…

Jag tror att jag tar och avslutar med några visdomsord från Parisavtalet:


Recognizing that climate change represents an urgent and potentially irreversible threat to human societies and the planet and thus requires the widest possible cooperation by all countries, and their participation in an effective and appropriate international response, with a view to accelerating the reduction of global greenhouse gas emissions,

Acknowledging that climate change is a common concern of humankind, …

/Martin

NCC sammanfattar på rim

I onsdags hade NCC i Uppsala sitt event ”Hållbarhetsdagen 2016”. Jag var en av inbjudna talare som skulle belysa olika aspekter av begreppet hållbarhet och vad det betyder för såväl samhället och framtiden som för byggsektorn, NCC och enskilda individer på sin arbetsplats.

Före mig talade Pär Johansson, grundare av Glada Hudik-teatern om hållbarhet i samhället samt Jenny Lönnroos, Tidigare på Swedbank, numera på bolaget Transforming, om hållbarhet i näringslivet.

Pär Johansson, Glada Hudikteatern

Pär Johansson, Glada Hudikteatern

 

text

Jenny Lönnroos, från Transforming.

Själv belyste jag klimat och hållbarhetsfrågor. Jag går från istider till uppvärmning av bostäder, passerar FN:s 17 hållbarhetsmål (SDG), havens försurning, glaciärer, Stranded assets och solenergi. Jag blandar stort och smått, från Milanković-cykler till koldioxidens löslighet i vatten (och öl).

Under tiden som vi talare talade så skrev kåsören Jacke Sjödin så att pennan glödde.

Jacke Sjödin sammanfattar på rim.

Jacke Sjödin sammanfattar på rim.

Därefter gick han upp på scenen och körde en snabbrepetition av vad som just sagts -på rim. Det var strålande underhållning och matnyttigt.

Nedan ett ljudklipp från sammanfattningen av mitt föredrag samt Ulf Hansson, avdelningschef på NCC Construction, avslutning av dagen:

Det var en givande dag som landade i en positiv framåtanda, trots stora krav i samband med omställningen som vi står inför. För min egen del kan jag konstatera att FN:s hållbarhetsmål, trots allt mörker i övrigt, bidrar till att det går att se lite ljusare på framtiden.

Moderator Niklas Malmfors (NCC) ställer frågor till mig under seminariet.

Moderator Niklas Malmfors (NCC) ställer frågor till mig under seminariet.

Det är också intressant att se att en allt större del av samhället inte bara ser sig som en del av lösningarna utan även tydliga affärsfördelar av att ta med hållbarhetsaspekter i såväl stora som små beslut.

Det är som forskaren och hållbarhetskonsulten Alan AtKisson sade för en tid sedan: Det blir sämre och sämre, samt bättre och bättre, allt snabbare.

/Martin

Föreläser på Karolinska

Förbereder föreläsning på Karolinska

Håller idag en föreläsning på Karolinska Institutet i Stockholm om klimatförändringar i på kursen ”Hälsa i samhälle och miljö”. Förbereder mig innan studenterna anländer.

Förbereder föreläsning på KarolinskaFunderar på om jag kan använda lite ny rekvisita, men det blir på sin höjd i form av ordvitsar. Beskrivningen av klimatfrågorna innehåller såväl paradoxer som dilemman, humor och djupaste allvar.

Klimatet spänner över stora områden, inte minst medicinska konsekvenser. Jag kommer att förklara sammanhang, konsekvenser som redan inträffat och som kommer att förstärkas i och med ytterligare klimatförändringar.

  • Ökad  risk för extremväder, tex stormar, översvämningar, värmebölja, torka…
  • Tillgång till vatten, vattenkvalitet, luftkvalitet (damm, pollen, aerosoler) och matproduktion.
  • Kontaminering av dricksvatten genom skyfall och havsnivåhöjning.
  • Infektionssjukdomar, vektorburna, mat- och vattenburna sjukdomar.
  • Stress och välbefinnande.
  • Flyktingsituationer, försörjning, säkerhet och överlevnad.

Men jag börjar med en översikt av hur klimatsystemet fungerar, förklarar strålningsbalansen, klimatscenarier, ekonomiska och geopolitiska konsekvenser samt möjligheter till anpassning och minskad påverkan. Och inte minst komplexa system som spänner över områden från immunsystem till samhällsstrukturer, politik, entreprenörskap och inte minst klimatsystemet självt.

Klimatfrågorna berör många delar av samhället och det är hög tid att (återigen) belysa våra möjligheter att förhålla oss till orsaker och konsekvenser. Kursens rubrik ”Hälsa i samhälle och miljö” är både relevant och talande.

/Martin

Kompetensutveckling Heavy EcoDriving

STR utbildning

Idag är jag en av föreläsarna för STR:s kompetensutveckling för landets utbildare på tunga behörigheter. Aktuella ämnen som behandlas under dagen berör YKB (Yrkesförarkompetensbevis), Heavy EcoDriving och aktuell lagstiftning.

Jag talar om förhistoriskt klimat, antropogen klimatpåverkan, extremväder, resilienta system, anpassning, minskade utsläpp, geopolitiska och ekonomiska konsekvenser, teknikskift mm.

STR utbildningPå bilden har jag kommit fram till Geoengineering, en av de mindre önskvärda lösningarna på klimatproblemen. Även om vi inte vill dit så driver oss själva i den riktningen att det till slut är mer eller mindre oundvikligt. (Nåja, SRM är inte önskvärt, men att ta bort och binda atmosfäriskt koldioxid är bra. Dock är det senare dyrare och långsammare än det första…)

Vi talar om vad som krävs för att minska klimatpåverkan, vad som kommer att vara hållbart, såväl inom miljön som inom affärsverksamheter och att man strategisk sett har att vinna på att hålla sig välinformerad och ligga ett par steg före alla andra.

Åhörarna är utbildare inom tung trafik och utbildningen ingår i en tredagars kurs arrangerad av STR, Sveriges Trafikskolors Riksförbund.

/Martin