Tag - strategi

Det här skall vi göra

Fotspår i sand

Utgående från en vision tänkte jag beskriva lite mer om vad jag, kollegor och samarbetspartners tänker göra. Det gäller såväl målsättningar som metoder, hur vi skall genomföra det.

En lista helt enkelt.

Fotspår i sand

Bild. Start walking

Vision.

Göra världen tryggare och bättre förberedd på framtiden.

Målsättningar.

– Analysera vädrets korrelation med affärshändelser och samhällsfunktioner i syfte att få ökad förståelse samt underlag för operativa beslut, optimering och långsiktiga strategier.

– Presentera väder och klimatrelaterad information så att individer, företag och myndigheter får relevanta underlag för beslut på kort och lång sikt.

– Öka försäkringspenetrationen, förmågan till anpassning och resurser för återuppbyggnad i samhällen som ligger i riskområden för naturkatastrofer.

– Öka medvetenheten om klimatförändringar, dess orsaker, risker samt möjligheter till anpassning och minskad antropogen påverkan på klimat och ekosystem.

Genomförande.

– Vi kommunicerar med allmänhet och beslutsfattare kring över webb, mobil och liknande plattformar rörande kunskap om väder, klimat, ekosystemtjänster, resiliens och samhällsfunktioner.

– Vi har gränssnitt för såväl externa system som IoT (Internet of Things).

– Vi samarbetar med företag och myndigheter för att korrelera väder med nyckeltal, observationer och händelser i företag och samhälle.

– Vi presenterar väder, klimat och relaterad data för allmänhet och beslutsfattare för att informera, öka kunskap samt stimulera kreativitet och engagemang.

– Vi håller föredrag och medverkar vid utbildningar, seminarier och i media.

– Vi supportar individer, organisationer och företag som har ambitioner att göra världen lite bättre.

– Vi grundar vår kunskap och målsättningar i vetenskap. Vi utgår bland annat från kunskaper kring komplexa systen, Planetary Boundaries och FN:s Sustainable Development Goals.

Verkar det bra? Genomförbart? Rimligt? Ja. Vi har inte bara idéer utan även konkreta handlingsplaner för genomförande. Hur det skall ske, i vilken ordning, eller vad som skall ske parallellt, är inte hugget i sten. Men däremot finns stor nytta av koordinering av insatserna för flera av målen parallellt.

Jag tar gärna emot återkoppling på ovanstående lista och ambitioner.

/Martin

Jag har en vision

World

”Jag hörde att du skall börja på nytt jobb. Vad skall du göra?” är en fråga jag fått många gånger den senaste tiden.

När folk frågar så gör jag ett litet överslag innan jag börjar berätta: Hinner jag dra bakgrunden och i så fall den långa eller den korta, eller skall jag bara ta resultatet? Jag känner att jag helst ger lite bakgrund för att öka förståelsen för de faktiska agerandet.

Jag har en vision som jag delar med allt fler. Att göra världen lite bättre.

Det är tveklöst så att många fakta pekar på att vi rör oss i, för oss som människor och samhällen, fel riktning. Vi utarmar naturens resurser ekosystemtjänster och minskar resiliens såväl i naturen som i samhällen. Vi bygger system som förutsätter reservoarer som dock är på väg att utarmas. Vi är fartblinda av vår egen framgångssaga.

WorldVi gör bra saker, fler människor kommer ur fattigdomsfällor, barnadödlighet och svält minskar, läskunnigheten ökar, livslängden ökar, tidigare dödliga sjukdomar botas… välfärdslistan kan göras lång.

Men samtidigt så lever alltför många med antagandet, illusionen, om att naturen finns till för vår skull. De lyssnar inte på vetenskapen när den allt tydligare påvisar att vårt sätt att resonera och hantera vår omgivning inte är hållbart. Och att ”hållbart” inte bara är en fråga om moral utan i första hand handlar om våra förutsättningar att även i framtiden skapa förutsättningar att må bra.

Antaganden som genomsyrat hela civilisation, fundamentala för hur vi organiserar våra liv och samhällen, gäller inte självklart längre. Exempel på detta är stabilitet i klimatsystemen, havsnivåhöjning, tillgång till vattenreservoarer, sannolikheten och förekomst av för extremväder, kapacitet att producera livsmedel mm

Vi lever nu i Antropocene. Det är den tidsperiod när människan har blivit en global kraft, jämförbar i storlek med de krafter som i förhistorisk tid fundamentalt omformat livet på den planet som vi delar med allt känt liv före oss.

Vi har ännu bara sett början av de förändringar av klimat och ekosystemtjänster så är på väg att manifesteras. Många som resultat av systemförändringar och återkopplingar som involverar såväl oss själva som processer som ligger helt utanför vår mänskliga kontroll.

Dessa förändringar, vårt bidrag och vår kunskap om att vi är en del av dem, har skapat ett paradigmskifte. Det uppstår ett för mänskligheten helt nya spelregler om hur vi skall/måste förhålla oss till oss själva och vår omgivning och den miljö i vilken vi fattar beslut som påverkar vår framtid. Något som de flesta beslut handlar om.

Det finns sedan decennier tillbaka ett stadigt ökat medvetande om den föränderliga spelplanen vi lever på och av. Men de allra flesta av oss är fortfarande upptagna av att oss bli styrda av kortsiktiga snabba belöningar utan att reflektera över vad som sker på andra skalor, hur vi själva är del av ett större system och hur vårt agerande påverkar vår egen förmåga att anpassa oss till en föränderlig men/och delvis obekant värld.

Jag vill bidra till att göra världen lite tryggare och bättre förberedd på framtiden. Vare sig det handlar om vädret i morgon, återuppbyggnad av samhällen efter extremväder, anpassning till klimatförändringar, produktion av förnybar energi, ökad resiliens, minskad klimatpåverkan eller att stötta andra individer, organisationer eller företag som också har som vision att skapa en lite bättre värld.

/Martin Hedberg

Angrip problemen vid källan

Detta är en kopia av en krönika som jag skrivit för Hagainitiativet.

De senaste åren har miljöproblemen åkt jojo i medias bevakning. Den vetenskapliga närvaron har stadigt ökat. Så även insikten, hos insatta, om allvaret i situationen.

Människan trycker på gaspedalen och rycker i ratten när vi nu accelererar på en allt smalare väg. Hopp ställs till att mekanikerna skall trimma såväl motor som förbättra aerodynamik och vägegenskaper. Samtidigt börjar allt fler i baksätet att vakna och ha åsikter om vad som sker där fram.

Det råder ingen brist på vare sig vetenskapligt underlag eller politiska deklarationer. De stora bristen ligger i uppfyllande av dessa deklarationer samt i att anpassa politiken efter den fysiska verkligheten. Inget av detta är särskilt enkelt. Detta inte minst för att den breda allmänheten och de flesta beslutsfattare saknar såväl helhetsbild som detaljkunskap inom naturvetenskapen.

Jag har vid flera tillfällen frågat politiker och andra beslutsfattare vad vi måste göra: det naturvetenskapligt nödvändiga eller det politiskt möjliga. Ofta får jag en frågande blick tillbaka. Jag anar att det under dessa sekunder sjunker in hos dem att det kanske är en diskrepans mellan ”naturvetenskapligt nödvändigt” och ”politiskt möjligt”.

Forskare och rådgivare har genom alla år varnat för annalkande problem. I vissa fall har man därtill givit ultimatum: ”Vi har tio år på oss”. I vissa fall har beslutsfattare hörsammat varningarna och vidtagit relevanta åtgärder, i vissa fall har man skjutit problemen framför sig eller ignorerat dem.

Den kvarstående bilden är att det alltid finns lite tid kvar. Vi alltid kan skjuta problem framför oss. Tills det faktiskt är för sent. Men då kan vi å andra sidan inte göra något åt det längre. Katastrofer undviks och de inträffar, både i stort och i smått, det finns det många exempel på. Men vi gråter inte över spilld mjölk, vi häller upp lite mer. Så länge det går.

Många lösningar haltar när vi ser vår värld i ofullkomliga modeller och metaforer. T.ex. när man jämför klimatförändringar med att köra bil eller katastrofer med spilld mjölk. Men samtidigt behövs modeller och metaforer för att vi skall förstå vår roll och handlingsutrymme. Såväl komplexa som enkla modeller har sina för- och nackdelar.

Så är det till exempel med modellen av att klimatförändringarna orsakas av skorstenar och avgasrör. Förvisso är utsläpp av koldioxid den enskilt största orsaken till antropogen påverkan på klimatet, men kommer vi att undvika ”allvarlig påverkan på klimatsystemet” (UNFCCC) genom att försöka täppa till alla skorstenar och avgasrör? Det är att gå över ån efter vatten.

Bert Bolin sade redan 1974 att: ”Det finns betydligt mer fossila bränslen på jorden än vad som kommer att kunna användas med hänsyn till klimatpåverkan.” Det är insiktsfullt och mycket vackert i sin enkelhet. Det gäller givetvis fortfarande.

Jag ställer mig frågan: ”Leder våra klimatåtgärder till att fossilt kol blir kvar i marken, och träden kvar på marken, i en sådan utsträckning att vi uppnår våra mål?” Svaret är: Kanske. Men definitivt inte om vi kör framåt genom att bara titta ut genom sidorutan eller se avgasröret som problemet. Våra lösningar får vidare inte skapa andra oacceptabla problem.

Om vi verkligen vill ha en chans att uppnå de målsättningar vi deklarerat i nationella och internationella avtal så måste en väsentlig del av det fossila kolet vara kvar i marken, tillika måste en väsentlig del av träden vara kvar på marken, även om det är tekniskt och ekonomiskt tillgängligt att bryta dem. Och hur skall våra samhällen se ut då och framför allt: hur skall de se ut fram till dess?

Det är den verkligheten vi behöver förbereda oss på, parallellt med pågående klimatförändringar samt konsekvenser bland annat inom energi, livsmedel, samhälle, ekonomi och geopolitik. -Vilket också gör att vi tvingas förändra våra samhällen.

Det politiskt möjliga är föränderligt, men här saknar världen ännu ledarskap. Pudelns kärna är att finna och navigera det politiskt nödvändiga inom det naturvetenskapligt möjliga*. Vi kan förhandla med varandra, men inte med naturen.

/Martin Hedberg

* notera att detta inte är samma formulering som i frågeställningen början av texten.

USA tar ut en ny kurs

Obama har lagt om rodret. Och när USA agerar så händer det saker. Man avslutade andra världskriget, flög till månen, startade krig i Irak osv. Om det blir rätt eller inte beror bland annat på hur bra rådgivare ledningen omger sig med.

Den amerikanska ledningen har nu tillgång till de mest framstående forskarna inom klimat och energi. Och Obama förnekar inte kunskapen. Det ser vidare ut som om man både avser agera för att anpassa sig och minska klimatpåverkan i linje med de alarmerande resultat klimatforskarna presenterat den senaste tiden.

Hillary Clinton presenterar Todd Stern (20090126).

Video: http://www.state.gov/video/?videoid=9120359001
Text: http://www.state.gov/secretary/rm/2009a/01/115409.htm

Jag antar att det finns många som blir förvånade då de inser med vilken kraft USA kommer att möta hoten inom klimat och energi. Men det är inte förvånande. Alla som sätter sig in i frågorna inser behovet. Och man tänker inte agera ensam, man kommer att avkräva resten av världen ansvar och agerande.

Utdrag från talet av Hillary Clinton 20090126:
“… So the urgency of the global climate crisis must not be underestimated, nor should the science behind it or the facts on the ground be ignored or dismissed.
The time for realism and action is now. And President Obama and I recognize that the solutions to this crisis are both domestic and global, that all nations bear responsibility and all nations must work together to find solutions. Under President Obama, America will take the lead in addressing this challenge, both by making commitments of our own and engaging other nations to do the same…”

Hur kommer det här att påverka oss i Sverige? Det är strategiskt klokt att försöka ha tillgång till, och förstå, samma information som ligger till grund för USA administrationens agerande. Glädjande nog så finns informationen i vårt samhälle. Vad vi saknar i Sverige är ledarskap. Och insikt, riktigt djup, insikt.

Visst finns det goda exempel här hemifrån. Men med tanke på de extremt goda förutsättningar vi haft/har både kunskapsmässigt och resursmässigt så är det märkligt att vi inte kommit längre.

Vi behöver en bred och djup kunskap i hela samhället om både komplexiteten och detaljerna i klimat- och ekosystemfrågorna. Vi behöver förstå hur USA och resten av världen kommer att agera. Vi behöver utveckla strategier för att hantera förändringarna.