Tag - skogsbränder

En varm, torr och blöt period

16 augusti 2010

Av Martin Hedberg

Globala medeltemperaturen för land i juli 2010 var den varmaste som uppmätts sedan mätningarna startade 1880. Den var drygt en grad högre än genomsnittet för juli månader under 1900-talet (15,3 grader istället för 14,3). Det mest utpräglade överskottet av värme återfanns i Europa, västra Ryssland och östra Asien.

Bilden visar temperaturskillnader mellan juli 2010 och juli 1971-2000 (NOAA)

Om man väger samman land och havstemperaturer så var juli månad den näst varmaste månaden (juli 1998 var varmare). Tittar man på en längre period, januari-juli, så sattes rekordet i år. Januari-juli 2010 var den hittills varmaste perioden som uppmätts. Den är 0,68 grader varmare än genomsnittet för 1900-talet. (Obs, i vissa andra sammanhang refererar man till temperaturen i början av 1900-talet, då blir skillnaden ännu större)

Som vi skrivit om tidigare så har Ryssland erfarit extrem värme, torka och bränder. Tidigare värmerekord för Moskva löd på 36,8 grader. Den 26 juli i år slogs det då det blev 37,2 grader. Det rekordet slogs igen den 30 juli då det blev 39,0 grader.

Bilden visar skillnaden i temperatur då man jämför temperaturen 20-27 juli 2010 med samma period 2000-2008. (NASA)

La Nina började utvecklas under juli. I samband med det sjönk havstemperaturerna över centrala och östra Stilla havet. La Nina kommer troligen att förstärkas under kommande år.

Mer finns att läsa på NASA.

Vi har i ett bloggsvar tidigare diskuterat om detta kan tillskrivas människans påverkan på klimatet (antropogen klimatpåverkan) och svaret är Ja.

Värmen i Ryssland kan kopplas till den kraftiga nederbörden i Pakistan. De hänger bland annat samman via hur jetvindarna rör sig. Men brukar det inte alltid regna mycket i Pakistan vid vissa årstider? BBC tar ett exempel från Khanpur, där den normala nederbörden för hela augusti är 17,4 mm. Men under de första tolv dagarna i augusti i år kom det 255 mm!

Pakistan 14 augusti, 2009

Pakistan 15 augusti 2010

Bilderna är sammansatta av visuellt och infraröda bilder. De visar bar mark (brunt), växtlighet (grönt), vatten (blått) och moln (turkos). Floden Indus är kraftigt översvämmad och vatten täcker mycket större områden än tidigare. Detta då fördämningar inte stått emot de kraftiga vattenflödet. (NASA).

Hur blir väder och klimat sedan?

Kommer det mer eller mindre snö i vinter? Blir det bränder i Ryssland, hur går det med spannmålsskörden och hur mycket regn kommer det i Pakistan nästa år?

Hur vädret blir i vinter eller nästa sommar på olika platser, det kan man inte veta ännu. Men eftersom klimatet förändras så kommer även vädret, sammanvägt, att vara annorlunda än det vi vant oss vid. Se denna sommar som en försmak på framtidens väder. Det måste inte bli varmt varje sommar i Ryssland, men på det hela taget, globalt, så blir det varmare. VAR värmeböljan kommer att vara, det kommer att visa sig.

Samma sak gäller med torka och nederbörd: Det hydrologiska kretsloppet är kraftigare nu än för trettio år sedan. Och det kommer att vara ännu kraftigare nästa år och året på det. Planeten Jorden ackumulerar fortfarande energi: Vi strålar ut mindre energi per tidsenhet än vi tar emot. Det märks och uppenbarligen är det jobbigt att anpassa sig.

Hittills har det blivit ca 0,7 grader varmare. Vi har redan intecknat ytterligare omkring 1,5 grader. (Ramanathan and Feng, 2008) Detta alltså med nuvarande nivå av växthusgaser, men om man tar bort de aerosoler (partiklar) som vi släpper ut och som har en avkylande effekt. (Smogen försvinner ur luften några veckor/månader efter att man slutar förbränna fossilt kol och biobränslen, vilket sker främst i Asien).

Målsättningen var att begränsa uppvärmningen till 2 grader. Två graders uppvärmning är ingen söndagspromenad. Sedan kan man diskutera Peak oil och hur mycket fossilt kol vi egentligen har kvar. Men det kvarstår att vi redan har gjort rätt stora förändringar av klimat och därmed vädret (latent har vi alltså redan ”byggt in” 2,4 graders uppvärmning idag). Det kan därtill bli tre, fyra eller fem graders uppvärmning i slutet av 2000-talet. Det beror på vad vi människor gör och hur naturen reagerar och varierar.

Det är inte underligt att glaciärer smälter, havsnivån stiger, skogar brinner, brunnar sinar, floder svämmar över… Inte alltid och överallt samtidigt, men i genomsnitt. Det är det som är klimatförändringar. Forskare varnade för det för flera tiotals år sedan. Men samhället i övrigt hade inte tid eller intresse att lyssna hårt nog. Nu är vi här. Och vi stannar inte, vi fortsätter framåt.

Vad forskarvärlden också sade var att klimatet har momentum, tröghet, intertia. Det betyder att det förvisso är svårt att ändra, men även är svårt att få stopp på en förändring. Just nu förändras klimatet 10-100 gånger snabbare än då vi gick ur förra istiden. Inte nog med det, vi accelererar vi förändringarna.

Vi måste lära oss att hantera det. Förutom att hantera katastrofer så handlar det om att hantera osäkerheter. Genom framväxten av våra samhällen så har vi indirekt förutsatt att vissa saker inte förändras så pass mycket att det spelar någon större roll. Klimatet tex. Nu har vi fått en försmak på vad som kan ske. Mer och annorlunda blir det.

/Martin

Inte lika varmt i Moskva

11 augusti 2010

Martin Hedberg

Allmänt

Av Martin Hedberg

Först skrev jag ”Svalka i Moskva”, men det kändes fel och ironin bet inte riktigt. Men temperaturen har sjunkit och under tisdagen vred vinden så att man, i alla fall tillfälligtvis, blev av med den besvärande röken från bränderna.

Idag onsdag väntas det bli omkring 34 grader i Moskva. Från i morgon och en vecka framåt dagstemperaturer på mellan 30 och 33.

Även nätterna blir det lite lägre temperaturer: från att ha varit 20-25 grader som svalast, så är temperaturen kommande vecka ner på 15-20 grader några timmar om natten. Det gör stor skillnad.

Men inomhus blir det troligen inte så svalt: De senaste veckornas värme har satt sig i huskropparna och det tar tid för dem att svalna.

Så, fortfarande Ryssvärme, men inte lika hett som tidigare. Men bränderna fortsätter, även om röken just nu inte driver in över Moskva.

Och efter bränderna kommer… en bild av förödelse. Många tusen hektar skog, åkermark och byar som brunnit ner eller förstörts. Samt många människor som fått sätta livet till.

Men nu, några dagars 30-gradig svalka.

/Martin

Att anpassa sig…

31 juli 2010

Martin Hedberg

Allmänt, Klimat

15 Comments

Av Martin Hedberg

Igår fredag sjönk temperaturen i Moskva till +31 grader mitt på dagen. Idag blir det 32. I morgon söndag 34. Det är fortfarande varmt, men inte lika varmt som det varit tidigare i veckan.

Det kan till och med komma lite regn. 60% sannolikhet för 3 mm i morgon söndag! (Källa: Hydrometeorological Centre of Russia). Inte för att det gör någon skillnad i realiteten, men ändå ett hopp. (Som jämförelse: Den gångna veckan har det kommit 50-100 mm på många platser i Sverige.)

Bränder i Ryssland (Moskva) 28 juli, 2010. Det klart vita är moln, det gråa är brandrök från bränder i skogar och torvmarker. (NASA).

Det är varmt och torrt. Man har fått missväxt, skogsbränder och torvbränder (de senare är mycket svåra att släcka, det kan ligga och pyra i dagar för att senare blossa upp igen.) Många hem har brunnit ner. Människor har drunknat när de sökt svalka. Folk lider av värme, luftföroreningar, materiella skador och stort obehag av att vara utsatta och maktlösa inför det som sker.

Man är van vid sträng kyla om vintern och perioder med värme om sommaren. Men detta är något utöver vad man har erfarenhet från tidigare. Potentialen för långvarig värme finns där. Man har trots allt utpräglat kontinentalt klimat med stora avstånd till hav som kan bringa svalka.

Från och med måndag stiger temperaturen igen. Varma nätter (21-24 grader) och dagstemperaturer på 34-38 grader. Svaga vindar och inget regn. Luften är disig av rök från bränder.

Bränder i östra Ryssland, norr om Kamchatka den 30 juli, 2010. Det klart vita är moln, det gråa är brandrök från bränder i skogar och torvmarker. (NASA Earthobservatory).

Bränder i östra Ryssland 30 juli, 2010. (NASA)

Det som sker är inte förvånande, men mycket skrämmande. Man kan dela in det i (minst) tre delar. Det som sker i med väder/klimat, de konsekvenser det får på ekosystemen och de konsekvenser som dessa två får på människor och samhälle, dvs hur vi reagerar.

Jag kan en del om det första, väder och klimat. Jag läser allt jag kan om det det andra, ekosystemen. Och hur människan kommer att reagera? Vi får väl se, hittills har det tyvärr varken varit förnuftigt eller rationellt sett till all den kunskap som trots allt funnits under lång tid.

Evolutionen har läst oss hantera geografiskt små problem som onda avsikter, bränder, giftiga växter, farliga djur mm. Vi förstår att det finns förut, nu och framtid. Vi äter vitaminer, går till tandläkaren, storhandlar på rean, pensionssparar, rostskyddar bilen lägger undan julpyntet och snöskyffeln så vi kan använda det nästa vinter igen. Människan kan hantera svåra saker som att flyga i överljudsfart, transplantera hjärtan och skapa Internet. Det har förmodligen givit oss lite hybris, övermod. Jag tror att det finns en lömsk fara i att tro att vi skall kunna lösa alla problem, bara vi känner oss tillräckligt motiverade.

Det som sker nu är på en helt annan skala och sammanlänkade i komplexa system på helt andra sätt än de problem vi tidigare förutsatt oss att ”lösa” eller bemästra. Tillräckligt många människor har ännu inte tillräckligt med erfarenhet och kunskap av det som sker för att hantera det rationellt inom sina respektive områden. Än mindre gemensamt. Med tiden kommer fler att få mer erfarenhet och kunskap men vi kommer också att förlora handlingsutrymme.

Just nu, som alltid, lär vi människor oss, och anpassar vi oss till vår omgivning. Det sker i synnerhet när den förändras. Ryssland håller på att anpassa sig, tex inom jordbruket, skogsnäringen och i städer. Det vi ser är en anpassning höga sommartemperaturer och frånvaro av regn. Det gör ont.

/Martin

PS. Någon kanske trodde att globala förändringarna, tex den planetära energiobalansen, tog slut bara för att vi hade kyla och mycket snö i Europa i vintras? Men så var/är det inte. Det var en varm vinter -globalt sett. Nu har vi en varm sommar -globalt sett. Och planeten fortsätter att ackumulera energi. Vi strålar inte ut lika mycket i rymden som vi tar emot från solen. Konsekvenserna tar sig många olika uttryck. Det är inte förvånande. DS.

PS igen. Det som sker betyder inte att det alltid kommer att vara varma och torra somrar i Ryssland. Eller att skog och mark kommer att brinna varje sommar. Men sannolikheten för att det skall ske har förändrats. Det är det som kallas ”förändringar av klimatet”. DS.

”Ryssvärmen” är inget att önska sig

28 juli 2010

Martin Hedberg

Allmänt, Klimat

9 Comments

Av Martin Hedberg.

Bakgrund: Det pågår en omfattande värmebölja i Ryssland.

Den ryska jordbruksministern Yelena Skrynnik uppgav i förra veckan att 32% av skörden (åkerarealen) gått förlorad. Flera jordbruksregioner har utlyst katastroftillstånd.

Från att i våras ha prognostiserat en skörd om 90 miljoner ton spannmål tvingas man nu skära ner på förväntningarna. Sedan i fjol, då skörden gav 97 miljoner ton, har man vissa lager, men de förväntas inte täcka bortfallet.

Omfattande bränder både i skogar i torvmarker bekämpas av ett stort antal brandmän. I söndags sattes värmerekord i Moskva med 37,4 grader. Tidigare rekordet var 36,8 grader från 1920.

I en tidigare blogg beskrev jag lite om bakgrunden till årets spannmålsskörd, ekonomi och prognoser.

Samma dag som jag skrev den bloggen slogs värmerekordet igen. Man uppmätte i måndags 38,3 grader i Moskva. Det är den högsta temperaturen som uppmäts sedan mätningarna startade för 130 år sedan.

Sol genom dis (generell bild).

Luften i Moskva är disig av brandrök från bränder i torv och skogar. Diset gör även att nattemperaturen inte sjunker så mycket som det hade gjort i klar luft. (Detta då utstrålningen av värme sker från ovansidan av diset istället för från marken.)

Den ryska skörden av spannmål kommer att understiga 80 miljoner ton, uppgav vice ekonomiminister Andrei Klepach i förrgår. Han sade också att: “The scope of the drought is serious” och/men tillade att “(there is) no basis for panic”.

SovEcon (rysk nyhetsbyrå som bevakar jordbruksfrågor) uppgav att skörden kommer att understiga 70 miljoner ton.

Ryssland kommer troligen att införa exportrestriktioner. Dessa kompenseras av att USA exporterar mer vete, men/och bortfallet påverkar priset på spannmål på den internationella marknaden.

På marknadsplatsen i Chicago har priset på vete (för leverans i september) stigit med 39% sedan 9 juni till följd av värme och torka i Ryssland samt för mycket regn i Kanada.

På den marknaden i den Europeiska delen av Ryssland har vetepriserna stigit med 15% på en vecka, korn med 30% och råg med 33% enligt Bloomberg.

Priset på spannmål påverkar priset på mat, främst bröd. Det påverkar i sin tur den ryska inflationen. Den ryska regeringens prognos för 2010 är 6% inflation, men enligt Yaroslav Lissovolik, Deutsche Bank AG’s i Morskva, så kan den komma att bli drygt 8% till följd av stigande matpriser. (Not. I Ryssland väger livsmedel förhållandevis mycket (38%) i konsumentprisindex jämfört med tex Europa, USA (15%) eller Kina (32%)).

Inflationen påverkar i sin tur priset på ryska obligationer, vilket i sin tur påverkar övrig ekonomi.

—

Prognos: Även idag och i morgon blir det varmt med temperaturer kring 38 grader i Moskva. På fredag sjunker temperaturen något och under helgen pendlar den mellan 30 och 35 (fortfarande ordentligt varmt). Om nätterna är det mellan 19 och 26 grader, dvs oftast tropiska nätter (över 20 grader). Vindarna är/blir svaga. Förväntad mängd regn: 0 (noll) mm.

—

Jag tänker på detta när kvällstidningarna, med en underförstådd förväntan om glädje, basunerar ut att ”Ryssvärmen på väg in över Sverige igen” (tex Aftonbladet 27 juli, 2010).

Det må vara lätt att gnälla på moln och temperaturer på 20 grader här hemma. Men ”ryssvärmen” är inget att vara glad över eller längta till. Det är få i Ryssland som uppskattar den, där lider man av den. Där innebär ”ryssvärmen” bränder, missväxt, förlust av egendom, dålig ekonomi, dålig hälsa och även dödsfall.

Varför skulle vi i Sverige tillskriva den som en bra och önskvärd situation? Är det för att håna ryssen eller är det ett uttryck för vår djupa okunskap om världen utanför? Många förstår inte hur fantastiskt bra vi har det här i landet Lagom. Passa på att njuta.

/Martin

PS. Förutom att många missförstår innebörden av ”ryssvärme” så är den inte på väg hit som Aftonbladet flaggade för på förstasidan igår. Prognosern tyder på att vi inte får 30-38 grader kommande vecka (lyckligtvis 😉). Det framgår även om man läser deras artikel och prognos. Men någon rubriksättare (?) tyckte tydligen inte att det räckte. DS.

Brandrisken och vi

10 juli 2010

Martin Hedberg

Allmänt, Klimat

1 Comment

Av Martin Hedberg:

Kontrasterna är stora. På en del platser är det mycket blött i markerna, på andra har det inte regnat på veckor.

Det senare ställer till med problem. Dels för jordbrukare som ser sina grödor torka, dels har det skapat en situation med mycket stor brandrisk.

Det är torrt i sydligaste Norrland, stora delar av Svealand och större delen av Götaland.

Det är extremt torrt i östra Uppland, östra Södermanland, Öland, Gotland, inre och östra Småland, Blekinge och Skåne samt på en del platser i Västergötland. I och med det är brandrisken stor eller mycket stor i dessa områden.

Antändningsrisk 2010-07-10. Från MSB och SMHI.

Det kommer förvisso att passera några mindre regnområden, men trots detta (de är för små) kommer brandrisken att öka i Götaland och Svealand kommande dagar.

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och SMHI utfärdar dagligen brandriskkartor för innevarande dag och nästa dag. Man skiljer på Antändningsrisk/Markfuktighet och Spridningsrisk/Brandbeteende.

Spridningsrisk 2010-07-11. Från MSB och SMHI.

Orsaken till att det tar eld i skog och mark står att finna både genom naturliga händelser som blixtnedslag och genom mänskligt agerande som slarv (tex ej släckta fimpar, grillning mm) eller uppsåt. Många bränder torde även ha uppstått då skogsmaskiner antänder marker. Det kan ske tex genom direkt kontakt med varma delar av motor eller avgassystem eller genom gnistbildning mellan metall och sten då man kör maskinerna.

En förutsättning för att det skall kunna fortsätta brinna (dvs att elden sprider sig efter antändning) är dels att det finns brännbart material, dels är torrt.

När det väl tagit fyr i skog och mark så kan elden i sig skapa ännu gynnsammare förutsättningar för branden. Det blir termik då den varma luften stiger. Det suger in ny syrerik luft från angränsande områden.

Vi människor påverkar inte bara sannolikheten för bränder genom vårt direkta agerande (slarv och försummelse med eld). Hur själva skogen ser ut spelar stor roll för brandförloppet. Bränder i skog och mark är en naturlig del av livet (och döden) i naturen. När vi anstränger oss för att hålla bränderna borta (och ha en bra tillväxt i skogen) så bygger vi samtidigt upp större potential för bränder. När det väl brinner så blir det mer omfattande.

Det är lite på samma sätt som med översvämningar: Vi gillar inte översvämningar och bygger därför system med vallar, kanaler och dammar. På så sätt kan vi nyttja marker som tidigare översvämmades. Men myntets baksida är att när det blir en tillräckligt stor översvämning -som våra system inte kan hantera, då blir konsekvenserna desto större.

Även förändringar av klimatet påverkar sannolikheterna för bränder i skog och mark. Torka, blixtnedslag, samt ansamlingar av död ved (skogen vi växte upp med är inte anpassad för de nya klimaten) ändrar förutsättningarna för bränder.

Summan av allt detta är priset vi betalar för vårt agerande de senaste hundra* åren. I det ligger ingen värdering i om det är bra eller inte. Det är bara ett krasst konstaterande.

Det finns däremot en filosofisk aspekt av konstaterandet: -Vad av detta visste våra beslutsfattare (föräldrar, politiker, näringsliv, konsumenter, forskare… dvs vi själva) om? Hur mycket förstod de/vi, men tänkte: ”Asch, det där med framtiden, det får vi (dom) ta hand om senare”.

Och hur hanterar vi samma frågor nu? Hur värderar vi framtiden i relation till nutiden? Mitt tips är att vi värderar nutiden mycket högre än framtiden. Därtill finns en spridd uppfattning i stil med ”Vad spelar det för roll vad lilla jag gör?” En uppfattning som det liggger en del sanning i, men som också gör en avgörande moralisk skillnad. Vi drar alla våra små strån till stacken.

Ur den synvinkeln är det bekvämt för de som kanske bär skuld att man inte kan skilja en naturlig skogsbrand från en antropogen (av människan orsakad) annat än själva antändningsorsaken. På samma sätt är det med sannolikheten för värmeböljor, stormar, översvämningar och biologiska förluster. Det som skulle kunnat ske utan oss är tätt sammanvävt med det som sker orsakat av oss. Dessutom har vi alla dragit våra små strån till stacken, vi är alla en del av orsaken till problemen. Vi har förändrat sannolikheterna men man kan inte särskilja ensklida fall.

(Men det finns minst tre tydliga skeenden som inte hade hänt om det inte var för människans agerande. Avsmältningen av glaciärer, En stigande havsnivå och förändringen av luftens kemiska sammansättning. Dock kan man inte heller här peka ut någon enskild individ eller aktör som bär skuld.)

Sannolikheten är stor att vi denna sommar skall drabbas av skogsbränder och att dessa kommer att bli omfattande/svåra att släcka. Och sker det inte i år så blir sannolikheten ännu större nästa år.

Det är bara åren efter en skogsbrand som risken för skogsbrand är riktigt liten.

Tyckte ni att det var en billig poäng? Det är det inte. Det gäller nämligen inte för stormar, översvämningar, värmeböljor, glaciäravsmältning, förlust av biologisk mångfald mm. I dessa fall ökar nämligen sannolikheten för att de skall inträffa igen i samband med att fenomenet redan har inträffat.

/Martin

* Eller tio år, eller femhundra år.

Vad är lagom temperatur?

8 juli 2010

Martin Hedberg

Allmänt

11 Comments

Skogsbränder härjar i östra Ryssland längs floden Volga.

NASA’s Aqua satellit fotograferade dessa bränder den 2 juli.

Det finns en och annan avigsida med värmeböljor. Personligen finner jag kvällstidningarnas rubriker i stil med ”Äntligen kommer värmen” bara relevanta efter en lång kall vinter.

När det redan är torrt och varmt så önskar jag mig omväxlande regn (gärna om nätterna) och fortsatt sol och lagom värme.

20-25 grader är lagom för de flesta. Slutsatsen att 30 skulle vara bättre och 35 ännu bättre är logisk ur ett linjärt matematiskt perspektiv. Men inte ur ett mänskligt. 45 grader upplevs nog snarare som ett litet helvete än ett paradis. I verkligheten.

Lägger man till solsken så blir den upplevda värmen ytterligare högre. Din kropp värms då både av luftens temperatur och av att solstrålningen omvandlas till värme direkt på hud och kläder.

Värmeböljor bidrar till ökade dödsfall.

Långvarig torka bidrar till att skogar lättare antänds (med eller utan hjälp av människor), att skogsbränderna blir mer omfattande samt att de blir svårare att släcka.

Värme och ljus är härligt. Men för mycket av varan är… för mycket.

/Martin