Tag - Samhällets sårbarhet

Om hur vädret påverkar samhället.

Torka i Ryssland påverkar vetepriser, inflation och investeringar

26 juli 2010

Av Martin Hedberg

Höga temperaturer och frånvaro av regn har gjort att södra Ryssland upplever en svår torka just nu. Förutom konsekvenserna för människor och djur så har det förstört stora delar av Rysslands spannmålsskörd. Trots att man i fjol hade en något större skörd än normalt (97 miljoner ton spannmål) så kan det bli brist på spannmål i år.

En sämre skörd gör att man riskerar att inte kunna exportera så mycket som förväntat (Ryssland är världens tredje största spannmålsexportör och fjärde största veteexportör). Det kan uppstå brist på internationella marknader och kan driva upp internationella spannmålspriser.

Högre spannmålspriser driver även på den ryska inflationen.

Temperaturavvikelser 4-11 juli, 2010. Mörkblått motsvarar 12 grader kallare, djuprött 12 grader varmare än normalt. (EarthObservatory, NASA)

Den 15 juni mötte Rysslands jordbruksminister Yelena Skrynnik premiärminister Vladimir Putin. Då förkunnades att Ryssland beräknade årets spannmålsskörd till 90 miljoner ton.

Den 6 juli skrev sajten rt.com att Premiärminister Vladimir Putin meddelat att prognosen för spannmålsskörden skrivits ner till 85 miljoner ton på grund av torka i ett par av de producerande områdena. Putin betonade samtidigt att det inte fanns anledning till oro. Detta då Ryssland har en ett spannmålslager på 24 miljoner ton vilket gör att man inte kommer att ha några problem att möta den förväntade exporten på 20 miljoner ton.

Den 16 juli skrev sajten Alertnet.org som i sin tur citerar Reuters att skörden på 12% (9,6 miljoner hektar) av Rysslands jordbruksmark var förstörd. Vidare så drabbas landet av omfattande skogsbränder. I 17 regioner har man deklarerat katastroftillstånd. Årets torka är den värsta på 130 år.
Jordbruksminister Yelena Skrynnik flaggar för att man förmodligen tvingas sänka prognosen till under 85 miljoner ton.
Enligt Alertnet har SovEcon, en rysk nyhetsbyrå som bevakar jordbruksfrågor, skrivit ner sin skördeprognos till 75 miljoner ton.

(Not. Enligt Wikipedia och CIA och har Ryssland 117 miljoner hektar jordbruksmark (”arable land”, dvs mark för grödor som omplanteras efter skörd, tex majs, vete, ris…). Motsvarande siffra för Sverige är 2,4 miljoner hektar. Enligt Alertnets uppgifter ovan skulle Ryssland ha 80 miljoner hektar jordbruksmark.)

Den 19 juli rapporterar The Moscow Times att höga temperaturer omsveper stora delar av Ryssland. Värmen gör att spannmålsodlarna tar in sin skörd tidigare än normalt. 4,3 miljoner hektar är skördade. Skörden har hittills givit 3,19 ton per hektar mot 3,23 i fjol. Artikeln upprepar Reuters tidigare uppgifter att 9,6 miljoner hektar spannmål har förstörs (vilket motsvarar omkring 30 miljoner ton spannmål). Den ryska intresseorganisationen Grain Producers Union uppskattar årets skörd till 77 miljoner ton.

Den 23 juli skriver The Moscow Times att det är deklarerat katastroftillstånd i 23 regioner på grund av torkan.
Vidare skriver man att spanmålshandlare drar sig för att skriva på exportavtal. Detta då man fått indikationer på att Ryssland inte kommer att kunna leva upp till sina exportmål och att man inte kan utesluta exportrestriktioner.

Bloomberg rapporterar (23 juli) att jordbruksministern i en radiointervju dagen innan sagt att det inte fanns anledning till oro för ökade brödpriser. (En sådan kommentar skulle få mig att oroa mig för just precis det. Dock vet vi nu inte i vilket sammanhang uttalandet uppkom.)

Bloomberg rapporterar (igen 23 juli) att vetepriset stigit fyra veckor i rad (+24% i juli) med anledning av torka i Ryssland och kraftiga regn i Kanada. Jordbruksminister Yelena Skrynnik anger att torka är orsaken till att 32% av Rysslands spannmålsskörd nu är förstörd.

—

Det är svårt att göra prognoser. 90 miljoner ton blev 61. Och det är fortfarande till största delen en prognos. (En liten reservation för att det inte framgått om det är 32% av åkerarealen som ”gått förlorad” eller om det är 32% av skörden i ton räknat som gått förlorad.)

Men ingen kan klandra henne. Vem kunde förutse att det skulle bli värme och torka just i år?

Men Dan Kuechenmeister, chef för råvaruhandeln vid RBC Dain Rauscher i Minneapolis säger att trots problemen i Kanada och torkan i Ryssland, östra Europa och Kina så kommer troligen inte internationella spannmålspriser att stiga så mycket mer. Detta då det finns stora lager i bland annat USA.

—

Ryssland är världens fjärde största exportör av vete (störst är USA följt av Kanada och Australien). Om exportörerna inte kan möta den internationella marknadens efterfrågan på vete så stiger priset på vete.

Marknaden drivs främst av förväntad produktion, snarare än hur stora skördarna är just nu. Därför har framtida väder, såväl torka som regn, stor inverkan på priset på spannmål.

Men givetvis har händelser just nu även stor inverkan på framtida produktion. Om torkan/vätan blir så svår att skörden går förlorad så försvinner en given mängd spannmål från den potentiella framtida marknaden. Å andra sidan kan stater/myndigheter/företag sälja ut delar av den spannmål man har i lager vilket också påverkar priset och givetvis tillgången på spannmål.

Försäljningen av spannmålslager kan göras med olika syften, såväl för att tillgodose brist på spannmål, sänka priset (så att folket har råd att köpa bröd) som för att tjäna pengar.

Bloomberg Businessweek skrev den 19 juli: ”The five-week rally in wheat that made it the best performer of any commodity is under threat as prospects for the second-biggest stockpiles in almost a decade overwhelm damage caused by drought.”

Det låter kanske lite cyniskt att påstå att råvaran vete ”…is under threat…”, dvs att det skulle vara ett hot att priset på vete inte skall fortsätta stiga. I synnerhet som orsaken till det skulle vara att lagren av vete är större än skadorna/bortfallet orsakat av torka. Man får det att låta som om små lager och förstörda skördar är bra.

Men det är inte bara den som handlar med vetekontrakt som uppskattar ett högt pris på spannmål. Även den som odlar spannmål gynnas av ett lite högre pris på råvaran. Men det är förstås synd om det skall behöva inträffa på bekostnad av någon annan odlare får missväxt till följd av torka eller översvämning.

Den enes bröd…

I verkligheten har många spannmålsodlare redan på ett tidigt stadium tecknat avtal om pris på spannmålen. Man flyttar därmed risken (och även möjligheten) till aktörerna på marknaden, tex uppköparna.

Om lagren är stora och skördarna goda så blir, om marknaden fungerar, priserna låga. Bra för den som skall äta brödet, men inte för den som skall skapa råvarorna.

Den enes bröd…

Under perioder med stora svängningar (i priser, väder, tillgång på råvaror…) slås de aktörer ut som inte kan hantera svängningarna. De som kan parera dem går neutrala. De som kan nyttja dem avancerar. (Det gäller såväl växter och djur som tradingaktörer, virus, pokerspelare eller spannmålsodlare.)

Utan svängningar byggs systemet större och mer komplext. Men om det är för stabila förutsättningar så blir systemet, dvs alla aktörer, troligen också mer sårbara för framtida svängningar.

Det är som att ta vaccin eller träna: Man blir frisk av att vara lite sjuk, man blir stark av att nöta lite lagom. (Men det finns nog ingen allmänt accepterad åsikt om vad som skulle vara lagom variationer av priset på spannmål.)

I vilken utsträckning är olika saker är bra eller dåliga? I vilket syfte, för vem och när? Man vill gärna tro att det inte finns folk som önskar missväxt, men så enkelt var det tydligen inte.

Återstår att se hur stora skördarna blir och för vem.

/Martin Hedberg

Rekordvärme globalt och hemma

11 juli 2010

Martin Hedberg

Klimat

28 Comments

Av Martin Hedberg

Det har väl inte undgått någon i Götaland, Svealand och östra Norrland att det är varmt just nu. Igår var det årshögsta med 34,5 grader i Hästveda i norra Skåne. Det är därtill den högsta temperaturen som uppmätts i Sverige sedan 1994.

Den allra högst uppmätta temperaturen i Sverige genom tiderna är 38,0 grader Det noterades i Ultuna 1933 samt i Målilla 1947. Det rekordet skulle kunna tangeras idag. Det torde i så fall ske någonstans i Skåne, Småland eller Östergötland.

Det är även varmt i övriga Europa. Temperaturerna ligger på många platser mellan 35 och 40 grader. Och som vi skrivit om tidigare så är det även varmt i östra USA.

Även Västantarktis noterar rekordtemperaturer. Ingen värmebölja direkt, det är ju trots allt vinter på södra halvklotet och Antarktis är en kall plats. Men det är noterbart, men inte förvånande, att stora delar av vår planet är betydligt varmare än normalt.

Lite mer näraliggande polarområden, Arktis, noterar också högre temperatur än normalt.

Många minns säkert den gångna vintern som kall och snörik. Det var den -i Europa, Ryssland och delar av USA. Men globalt sett var det en varm vinter.

Det är självklart så att en mätning (tex min garageuppfart) inte är ett bra mått på en global fråga. Att det var varmt i Hästveda i går visar inte att det är varmt globalt, på samma sätt som tågkaoset i vintras inte var ett bra mått på snötäckets utbredning över resten av jordens arktiska och tempererade områden.

Globala frågor kräver globala mätningar och analyser.

Det gångna halvåret har varit rekordvarmt. Och detta trots att solen har ett minimum av sina solfläckar, dvs strålar ut mindre energi än genomsnittet över solfläckarnas 11-års cykel.

Avvikelse från temperaturen januari-juli år 2010, 2005 och 1998 jämfört med åren 1951-1980. (NASA)

1998 och 2005 var två andra rekordvarma år (blå respektive grön kurva i diagrammet från NASA). Men 2010 (röd kurva) är hittills varmare än dem sammantaget över januari-juni.

”Men trenden är nedåtgående på den röda kurvan!” kanske någon tänker. Visst, men som vi skrivit om i en tidigare blogg (Prognoser genom persistens), så är det ett vanskligt sätt att göra prognoser på. Man måste studera fysiken bakom fenomenen.

Det är inte förvånande att det är varmt, vare sig i Sverige eller globalt. Men det är illavarslande. Dels att det går fortare än vad forskarvärlden sagt i gemensamma uttalanden, dels att våra åtgärder för att förhindra det har varit och är så små i relation till vad vi säger oss vilja åstadkomma.

Många kommer att bli överraskade av framtiden. Tyvärr och i onödan. En del onormala saker blir mer normala. En del normala situationer blir onormala. Det är bara att vänja sig.

/Martin

Brandrisken och vi

10 juli 2010

Martin Hedberg

Allmänt, Klimat

1 Comment

Av Martin Hedberg:

Kontrasterna är stora. På en del platser är det mycket blött i markerna, på andra har det inte regnat på veckor.

Det senare ställer till med problem. Dels för jordbrukare som ser sina grödor torka, dels har det skapat en situation med mycket stor brandrisk.

Det är torrt i sydligaste Norrland, stora delar av Svealand och större delen av Götaland.

Det är extremt torrt i östra Uppland, östra Södermanland, Öland, Gotland, inre och östra Småland, Blekinge och Skåne samt på en del platser i Västergötland. I och med det är brandrisken stor eller mycket stor i dessa områden.

Antändningsrisk 2010-07-10. Från MSB och SMHI.

Det kommer förvisso att passera några mindre regnområden, men trots detta (de är för små) kommer brandrisken att öka i Götaland och Svealand kommande dagar.

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och SMHI utfärdar dagligen brandriskkartor för innevarande dag och nästa dag. Man skiljer på Antändningsrisk/Markfuktighet och Spridningsrisk/Brandbeteende.

Spridningsrisk 2010-07-11. Från MSB och SMHI.

Orsaken till att det tar eld i skog och mark står att finna både genom naturliga händelser som blixtnedslag och genom mänskligt agerande som slarv (tex ej släckta fimpar, grillning mm) eller uppsåt. Många bränder torde även ha uppstått då skogsmaskiner antänder marker. Det kan ske tex genom direkt kontakt med varma delar av motor eller avgassystem eller genom gnistbildning mellan metall och sten då man kör maskinerna.

En förutsättning för att det skall kunna fortsätta brinna (dvs att elden sprider sig efter antändning) är dels att det finns brännbart material, dels är torrt.

När det väl tagit fyr i skog och mark så kan elden i sig skapa ännu gynnsammare förutsättningar för branden. Det blir termik då den varma luften stiger. Det suger in ny syrerik luft från angränsande områden.

Vi människor påverkar inte bara sannolikheten för bränder genom vårt direkta agerande (slarv och försummelse med eld). Hur själva skogen ser ut spelar stor roll för brandförloppet. Bränder i skog och mark är en naturlig del av livet (och döden) i naturen. När vi anstränger oss för att hålla bränderna borta (och ha en bra tillväxt i skogen) så bygger vi samtidigt upp större potential för bränder. När det väl brinner så blir det mer omfattande.

Det är lite på samma sätt som med översvämningar: Vi gillar inte översvämningar och bygger därför system med vallar, kanaler och dammar. På så sätt kan vi nyttja marker som tidigare översvämmades. Men myntets baksida är att när det blir en tillräckligt stor översvämning -som våra system inte kan hantera, då blir konsekvenserna desto större.

Även förändringar av klimatet påverkar sannolikheterna för bränder i skog och mark. Torka, blixtnedslag, samt ansamlingar av död ved (skogen vi växte upp med är inte anpassad för de nya klimaten) ändrar förutsättningarna för bränder.

Summan av allt detta är priset vi betalar för vårt agerande de senaste hundra* åren. I det ligger ingen värdering i om det är bra eller inte. Det är bara ett krasst konstaterande.

Det finns däremot en filosofisk aspekt av konstaterandet: -Vad av detta visste våra beslutsfattare (föräldrar, politiker, näringsliv, konsumenter, forskare… dvs vi själva) om? Hur mycket förstod de/vi, men tänkte: ”Asch, det där med framtiden, det får vi (dom) ta hand om senare”.

Och hur hanterar vi samma frågor nu? Hur värderar vi framtiden i relation till nutiden? Mitt tips är att vi värderar nutiden mycket högre än framtiden. Därtill finns en spridd uppfattning i stil med ”Vad spelar det för roll vad lilla jag gör?” En uppfattning som det liggger en del sanning i, men som också gör en avgörande moralisk skillnad. Vi drar alla våra små strån till stacken.

Ur den synvinkeln är det bekvämt för de som kanske bär skuld att man inte kan skilja en naturlig skogsbrand från en antropogen (av människan orsakad) annat än själva antändningsorsaken. På samma sätt är det med sannolikheten för värmeböljor, stormar, översvämningar och biologiska förluster. Det som skulle kunnat ske utan oss är tätt sammanvävt med det som sker orsakat av oss. Dessutom har vi alla dragit våra små strån till stacken, vi är alla en del av orsaken till problemen. Vi har förändrat sannolikheterna men man kan inte särskilja ensklida fall.

(Men det finns minst tre tydliga skeenden som inte hade hänt om det inte var för människans agerande. Avsmältningen av glaciärer, En stigande havsnivå och förändringen av luftens kemiska sammansättning. Dock kan man inte heller här peka ut någon enskild individ eller aktör som bär skuld.)

Sannolikheten är stor att vi denna sommar skall drabbas av skogsbränder och att dessa kommer att bli omfattande/svåra att släcka. Och sker det inte i år så blir sannolikheten ännu större nästa år.

Det är bara åren efter en skogsbrand som risken för skogsbrand är riktigt liten.

Tyckte ni att det var en billig poäng? Det är det inte. Det gäller nämligen inte för stormar, översvämningar, värmeböljor, glaciäravsmältning, förlust av biologisk mångfald mm. I dessa fall ökar nämligen sannolikheten för att de skall inträffa igen i samband med att fenomenet redan har inträffat.

/Martin

* Eller tio år, eller femhundra år.

Priset av gårdagens livsstil?

3 juni 2010

Martin Hedberg

Allmänt

10 Comments

Martin säger: Oljan som nu väller upp från ”Deepwater Horizon” i Mexikanska golfen har legat i marken i flera miljoner år. Anlednigen till att den inte gör det längre är att vi människor vill åt den.

När man borrar efter olja (och andra mineraler) så ökar riskerna för miljö- och sociala problem (tex är 25% av amerikanskt fiskevatten i Mexikanska golfen avstängt pga oljeläckan.)

Det kanske är det här man avser med när man säger ”Kommande generationer får betala priset av vårt sätt att leva.”?

Med uttrycket ”betala” avses inte bara en utgift eller förlust, utan även en utebliven inkomst (fråga tex fiske- och turistnäringen som drabbas av oljeläckan.)

Men man kanske skall säga: ”Idag betalar vi en del av kostnaden för den livsstil, de risker och de beslut som togs av tidigare generationer.” Med tillägget: ”Resten betalas av kommande generationer.”

/Martin

Vår sårbarhet för katastrofer

31 maj 2010

Martin Hedberg

Allmänt

Martin säger: Efter orkanen Katrina (augusti 2005) så insåg man samhällets sårbarhet inför naturens krafter i en mycket större omfattning än man tidigare hade drabbats av. Man insåg att man var tvungen att förbereda sig för katastrofer. Och man tittade naturligtvis på ”facit”, dvs konsekvenserna av Katrina.

Men många kloka påpekade att man var tvungen att vidga vyerna. Kanske nästa stora katastrof inte var en orkan, kanske det var omfattande skogsbränder, en epidemi eller något annat.

Kunde man ha förutsett att en av de potentiella katastroferna skulle vara en oljeläcka utom kontroll? Man har borrat tusentals oljekällor i Mexikanska golfen tidigare och inte varit i närheten av de problem man nu står inför.

Men så hände det. Helt utan förvarning. I alla fall för merparten av de som nu drabbas.

Vad lär vi oss av det? Kan man förutse nästa stora problem? Kan man förhindra det eller i alla fall förbereda sig? Hur vet man om man lyckas förhindra något ovanligt, men mycket omfattande, problem?

Nu finns det en mycket grundläggande skillnad mellan orkanen Katrina och oljeläckan vid Deepwater Horizon. Katrina var ett naturfenomen, medan oljeläckan orsakades av människan. (Förvisso ändrar vi sannolikheten för att orkaner skall uppstå. Men det är inget enskilt agerande som ”vevar” igång en enskild orkan.

Vad lär vi oss? Hur skall vi förebygga katastrofer? Vad skall vi förbereda oss för?

Hur hanterar vi kunskapen att vi förstår att vi påverkar våra egna förutsättningar?

/Martin

Påverkas orkaner av olja?

11 maj 2010

Martin Hedberg

Allmänt

2 Comments

Sedan den 20 april pågår som bekant en oljekatastrof i Mexikanska gulfen med kopplingar till oljeplattformen Deepwater Horizon. Både saneringsarbetet och försöken att stoppa läckan på 1500 meters djup påverkas av vädret. Stort intresse har fokuserats kring när och var olja kommer att nå land och hur det påverkar såväl ekosystem som individer och företag.

BP har flaggat för att det kan ta två till tre månader innan man lyckas begränsa flödet av olja som för närvarande är omkring 5000 fat olja per dygn (ett fat = 159 liter).

Samtidigt så närmar vi oss orkansäsongen (1 juni till 30 november).

Den amerikanske meteorologen Jeff Masters bedömer sannolikheten för att vi skall få se en tropisk orkan interagera med oljeläckaget under juni månad till 20%. (Därefter ökar sannolikheten för orkaner. Förhoppningsvis ökar även sannolikheten att man lyckas täta läckan och sanera oljan.)

En intressant fråga dyker då upp: Ändrar oljan i sig på sannolikheten för att det skall uppstå orkaner? Och om det uppstår orkaner: Hur påverkas orkanerna av att det ligger olja på vattnet? (hindrar flödet av vattenånga/latent värme, minskar vågor/friktion, ändrar albedo…). Blir orkanen kraftigare, svagare, ändrar den riktning eller påverkas den inte alls?

Andra viktiga frågor vid en orkan:
– Hur påverkas saneringsarbetet från fartyg?
– Hur påverkas saneringsarbetet vid kusterna?
– Hur påverkas oljan i sig? (som i kraftig vind mixas effektivare med vattnet)
– Hur påverkas möjligheterna att stoppa läckan?
– Hur kan man skydda den olja som redan samlats in?
– Vad blir konsekvenserna på djur- och växtliv av kombination olja och orkan?
– Orkanen kommer att riva/suga upp olja från ytan. Hur långt kan oljan spridas av en orkan? (Det hjälper saneringsarbetet till havs, men uppskattas säkert inte där oljan trillar ner).

Ni läsare har säkert fler frågor. I en senare blogg tar jag upp hur orkanerna påverkas av oljan. De påverkas, frågan är hur mycket och i vilken riktning.

/Martin

Vi styr och ställer, men inte över allt

18 april 2010

Martin Hedberg

Uncategorized

8 Comments

Martin säger:

Vi, i västvärlden i alla fall, är vana vid att styra och kontrollera vår omgivning. Vi blir därmed lite vilsna när vi stöter på system som inte låter sig kontrolleras eller ens förutses.

Är det inte frustrerande att:
– Vulkanen är aktiv och att det påverkar oss. Europa kan inte använda sina flygplan under flera dagar. Det uppstår brist på produkter, mediciner och industrin tappar produktion. Människor är strandsatta långt hemifrån. Hotellen tar ut ockerhyror. Företag förlorar förväntade affärer osv.
– Ingen tycks kunna ge ett säkert svar på hur länge vulkanen skall fortsätta spy ut aska, en vecka eller ett år? Ökar eller minskar den vulkaniska aktiviteten?
– Vi kan inte stoppa eller kontrollera vulkanen.

Penicillin, e-postvirus, att släcka brinnande oljekällor, hjärttransplantationer, att flyga till en annan planet, kärnkraft, DNA-fingeravtryck, språk, att lagra information motsvarande miljontals böcker på en yta stor som ett knappnålshuvud, neurala nätverk, konstgödsel, differentialekvationer, laser, partikelacceleratorer, flyga i överljudshastighet… Det finns ingen hejd på vad vi människor lyckas med när vi väl bestämmer oss. Det har gett oss lite fartblindhet.

Insikten är att Vi inte kan kontrollera allt i vår omgivning. Det finns saker som påverkar oss som vi inte kan göra något åt, vi tvingas till villkorslös anpassning.

Dags för lite ödmjukhet och reflektion över hur vi i vår strävan att bli avancerade, effektiva och optimerade också har blivit sårbara. Eller i alla fall våra avancerade, effektiva och optimerade system. Plötsligt kan det ta en eller två dagar att resa från ena sidan Europa till den andra.

Förutom att alla nu hoppas att den vulkaniska askan skall upphöra så kommer man att försöka hitta metoder och sätt att flyga trots aska. Det handlar om att hitta gränsvärden där man kan flyga tillräckligt säkert. Man kan göra det genom att flyga på nivåer, platser och tider där koncentrationerna aska är låga. Man kan införa tätare tekniskt underhåll på flygplan och man kommer att få acceptera större osäkerheter i avgångs- och ankomsttider.

Det här är ett hårt slag för flygverksamheten och alla som är beroende av de tjänster som flyget medger. Det drabbar våra västerländska samhällen och livsstil.

Det är en del av priset vi får betala för att vi trots allt haft förmånen att ha de tjänsterna som flyget medfört under de senaste årtiondena. Vi har njutit av frukterna, men har också gjort oss beroende av dem.

Optimering sker på bekostnad av flexibilitet.
Vi påverkar vår omgivning, men kan inte kontrollera den. Bara delar av den och periodvis.

Men man skall varken under- eller överskatta problemens omfattning. Just är det stora problem för individer eftersom många tusentals människor är på fel ställen, de kommer inte hem. Framtida problem handlar snarare om problem för företag inom flygsektorn och de som är beroende av dess tjänster. Samt givetvis alla som jobbar inom dessa sektorer.

Att åka på flygsemester kanske inte är lika attraktivt längre. Det är ett litet problem för individen (som därmed inte reser till Grekland eller Thailand), men ett stort problem för resebolag, hotell och alla som jobbar inom turist- och resebranschen.

Om den vulkaniska aktiviteten avtar inom ett par dagar så kommer den gångna veckan att minnas som en skakning, hostning eller liten luftgrop. Vi hajade till, men lullade sedan på, tills vidare.
Om vulkanen fortsätter så kan den vara droppen som startade en omställning av våra västerländska samhällen. Nåja, i alla fall våra transport- och resvanor.

/Martin Hedberg

Kan vulkanen påverka vädret?

16 april 2010

Martin Hedberg

Uncategorized

9 Comments

Det är allmänt känt att vulkaner kan påverka klimatet, men hur är det med vädret? Och hur är det med väderprognoserna?

Svaret är: Ja, vulkaner påverkar vädret. Det är uppenbart att partiklarna i ask-plymen skymmer solljuset och därmed verkar som moln. Men partiklarna kan även fungera som ”kondensationskärnor” för vanliga molndroppar.

Moln är som bekant många små vattendroppar. De skapas genom att vattenånga i luften kondenserar till små droppar/kristaller. Molndropparna är antingen fasta (iskristaller) eller flytande. Det bildas inte automatiskt iskristaller bara för att det är kallare än 0 grader. (Man har konstaterat molndroppar i flytande form ner till 40 minusgrader!)

För att det skall bildas molndroppar så behöver vattenångan något att kondensera på, det räcker inte med 100% luftfuktighet. Dessa så kallade kondensationskärnor kan utgöras av salt, pollen, befintliga vattendroppar/kristaller, finkornig sand, luftföroreningar, aska eller andra små partiklar.

Partiklarna måste sväva i luften tillräckligt länge. Det kan ske genom turbulens, termik, hävning eller att de släpps ut på hög höjd och får falla ner genom luften. Det senare sker t.ex. med vulkanisk aska och avgaser från flygtrafik. (Kondensationsstrimmorna, så kallade k-strimmor, från flygplan är till största delen vattenånga från förbränningen av flygbränsle, men de kan även skapa moln genom att de agerar som kondensationskärnor.)

Så, den vulkaniska askan kan även komma att fungera som kondensationskärnor och därmed påverka vädret. Vidare så skymmer askan underliggande moln och mark, vilket i sin tur påverkar jordens albedo vilket i sin tur påverkar strålningsbalansen i atmosfären.

Vädermodeller, som ju är metoden som används för att göra väderprognoser, har som initialdata information om lufttryck, moln, temperaturer mm. Därefter tillämpas fysikaliska samband, t.ex. hur mycket energi som frigörs när vatten kondenserar, hur stabiliteten påverkas när luften hävs över fjällen… i datormodellerna. Om naturen nu, genom vulkanen, skapar mer moln än vad som vore fallet utan vulkanen så påverkar detta vädret, men inte vädermodellerna i samma utsträckning.

Sannolikheten ökar något för att modellerna skall räkna lite mer fel när vi nu har en aktiv vulkan i verkligheten som inte finns parametriserad i modellerna. Å andra sidan kompenseras modellerna något av att satellitbilder och andra observationer ”matar in” information om att den vulkaniska askan existerar. Men helt med på spåret blir inte modellerna eftersom vulkanen inte finns med som källa i modellerna.

Som väl är så är kraftiga vulkaner relativt ovanligt. Men om det var vanligare så skulle det förmodligen kunna parametriseras in i vädermodellerna. Det vore intressant att forska i ämnet.

Så, vad är det jag säger? Kan man inte lita på prognoserna från och med i onsdags? Är det här någon form av ursäkt eller brasklapp?
Nej, det är en filosofisk betraktelse över ett problem. (En väderprognos är inte en exakt beskrivning av framtida väder. Det är en beskrivning av en eller flera sannolika vädersituationer.)

Och de stora problemen kring vulkanen är (nog) två: Lokalmiljön på Island (infrastruktur, jordbruk mm) samt flygtrafiken i Europa. Och det bevakar övriga media.

Trevlig helg,
/Martin Hedberg

Aska från vulkan på Island över Sverige

15 april 2010

Martin Hedberg

Uncategorized

17 Comments

Aska från vulkanen Eyjafjallajökull på Island driver nu in över Sverige.

Med ett högtryck över Atlanten och ett lågtryck över Spetsbergen så har vi nordvästliga vindar inte bara här hemma utan även hela vägen till (från) Island. Det gäller inte bara markvinden utan även vindarna på höjd.

Vulkanen hade ett utbrott natten till onsdagen och spår av det märks alltså även i övriga Norden.

Luftfartsverket stängde kl 21.45 på onsdagen av svenskt luftrum för flyg i delar av Norrland.

Även Danmark och Storbritannien kan komma att beröras av begränsningar av flygtrafiken.

Aska har en blästrande funktion och sliter hårt på flygplan och i synnerhet på flygplanmotorer med de stora luftmängder som strömmar igenom dem.

Norska motsvarigheten, Avinor, stängde i går kväll av luftrummet från Namsos och norröver. Under natten har man även beslutat att Finnmark, Vestlandet och delar av Østlandet skall vara avstängda för flyg.

Askmolnet rör sig snabbt söderut och kommer under torsdagen att beröra i stort sett hela Sverige. Det kommer troligen att påverka flygtrafiken i hela Norden, oklart i vilken omfattning.

I marknivå kommer vi dock troligen att ha lite mindre mängd aska än Norge. Detta då en del av askan faller ut med regn/snö i den Skandinaviska fjällkedjan.

I morgon fredag drar ett lågtryck in över Island. Askan från fortsatta utbrott kommer givetvis upp i luften, men blandas i och med lågtrycket ut med vattendropparna i molnet och faller sedan ut som regn/snö över Atlanten och möjligen över Norge/Sverige eftersom lågtrycket når oss på lördagen.

/Martin Hedberg

PS. Det är inte otänkbart att det under dagen uppstår en debatt om hur farlig askan är och för vem. Vi bör kanske först ta oss en funderare om hur det är för dem som bor på Island.

Personligen tycker jag att det skall bli fascinerande att se hur mycket askan påverkan sikten i luften och andra optiska fenomen som röda solnedgångar (om vi inte har för mycket moln), hur bra kollegorna är på beräkningar av trajektorier (som används för att beräkna spridning av partiklar/luftföroreningar) samt hur debatten kring fenomenet Vulkaner och Säkerhet kommer att förlöpa. DS.

Vad påverkar vårfloden?

3 april 2010

Martin Hedberg

Allmänt

Martin säger: En högtrycksrygg sträcker sig nu i nord-sydlig riktning genom Europa. Den gör att i stora delar av Sverige får klart väder i dag lördag.

Temperaturerna stiger och snötäcket krymper. I söder skjuter vårblommor ur marken och snart får man börja fundera på gräsbränder.

Men först var det det här med ”höga flöden i små och medelstora vattendrag”. Flera varningar är utfärdade i Götaland och Svealand.

Det tar lite tid för vattnet att rinna ut i haven och innan det skett är det en balansgång för ansvarig personal att, i den mån det går, påverka vattnets flöden. Det sker genom att reglera dammluckor i vattendragen. Man får släppa på med förnuft så att man varken skapar en översvämning nedströms, eller håller kvar vattnet för länge högre upp i vattendraget och får översvämning där.

Man måste ta hänsyn till hur mycket vatten som finns kvar i frusen form, om den kan smälta i närtiden samt när och var det kan komma nederbörd. Till detta måste man ha koll på hur mättade markerna är på vatten, dvs om regn och smältvatten kommer att sugas upp i marken eller rinna ner i vattendragen.

Samt hur många timmar och dagar det tar för vattnet att leta sig genom alla små och stora vattendrag ner till havet.

Har man tur så hinner en del vatten avdunsta med hjälp av sol och vind. Men samma sol smälter snön vilket ökar flödena.

Kalla nätter bromsar avsmältningen och kan därför delvis balansera avsmältningen dagtid.

I förekommande fall får man bygga fördämningar för att skydda egendom och infrastruktur.

Lägg till att resurserna är begränsade och att allt arbete, för att det skall vara någon riktig nytta, bör utföras innan översvämningen är ett faktum. Många sandsäckar har lagts ut i ”onödan”. Men många har också inte lagts ut för att ”det händer inte här”.

Man, både individer och samhälle, lär sig, kanske främst av misstagen man gör. Tänk om man kunde lära sig innan de inträffat?

Och tänk om man kunde uppmärksamma alla som har lärt sig, i synnerhet utan att göra misstag!

Men visst, det är lättare att se ett misstag som inträffat, än hundra som inte inträffat.

Med detta vill jag skicka ett Tack! till alla som är med och skapar ett bra samhälle.

/Martin Hedberg