Hur kan det komma sig att människan på allvar planerar för att befolka och exploatera andra planeter? För många är det fantasier, men det finns stora, och kostsamma, projekt som går ut på att vi måste se oss om i rymden efter andra planeter som vi kan göra beboeliga.
En del säger att det för att vi håller på att driva vår egen planet till ruinens brant och att vi behöver gå utanför dess gränser för att säkra vår arts fortlevnad. Vare sig det sker genom ekologisk kollaps, pandemier, nukleärt kärnvapenkrig eller annat globalt hot mot vår civilisation. Som en gigantisk Noaks ark.
Noaks ark? Men för guds 😉 skull skicka inte med några människor. (Från filmen Noah’s ark av Michael Curtiz 1928.)
För ett par år sedan träffade jag en gammal kompis, Patrik. Han var läkare och forskade nu på hur människan skulle kunna skapa sig en långvarigt livsuppehållande miljö i rymden. Detta för att klara av långa transporter inklusive att kunna befolka andra planeter. Jag tyckte det lät befängt men/och intressant.
I morse läste jag en intressant artikel av Eliszbeth Kolbert i The New Yorker. Artikeln plockade upp en situation initierad av fysikern och nobelpristagaren Enrico Fermi i dialog med kollegan Edward Teller, den så kallade ”Fermiparadoxen”. Den kan sammanfattas i “Where is everybody?”.
Kolbert förklarar Fermiparadoxen:
”The Earth is an unexceptional planet revolving around an unexceptional star. Given the age of the universe and the speed of our own technological advancement, you’d expect that some intelligent life-form from another part of the galaxy would already have shown up on Earth. But no such being has been spotted, nor have any signs of one. So where are they?”
Intelligent utomjording? Ingen vi lär träffa på.
Givet att vår planet har funnits i ca 4,5 miljarder år, att liv har funnits på vår planet i ca 3,5 (komplext liv för ca 2 miljarder år sedan) av dessa och den enormt snabba utvecklingen av vår civilisation de senaste hundratusen-tusen åren så borde någon form av intelligent liv även ha uppstått på någon av alla andra miljontals planeter med de rätta förutsättningarna.
Eller?
En av anledningarna till att vi inte fått besök av några utomjordingar, ungefär som vi fastän lite annan anatomi, kan vara att de/vi inte är tillräckligt livskraftiga för att ta hand om sig själva och resa så långt.
Eller att de inte vet att vi finns. Stephen Hawking varnade 2010 för att skicka ut signaler i rymden om vår existens. Kanske skulle det skapa intresse för utomjordingar att ta sig till oss och exploatera vår planet, på vår bekostnad. Ungefär som när européer reste till Amerika för ett par hundra år sedan.
Varför vi inte kommer att se utomjordingar på vår planet?
Antag att det finns liv på andra planeter.
a) Det är i ”enklare” former av liv. Typ bakterier, träd och ekorrar: De kan inte lämna sin planet.
b) Det är i form av ”människor”: De kan lämna sin planet, men drivkraften till att göra detta visar att de inte fattar hur man lever långsiktigt. De kommer inte att överleva den långa resan.
c) De har förmåga att lämna sin planet och har fattat hur man lever långsiktigt: De stannar kvar på sin planet och lever långsiktigt.
Om det finns intelligent liv därute, eller låt oss säga bara ”liv med förmåga till långsiktigt överlevnad”, så lär de inte fara runt mellan solsystemen och leta efter nya planeter att befolka. De odlar nog sin egen täppa på ett sätt som gör att det håller i eoner av tid. Evolution will tell.
De flesta bakterier, träd, ekorrar och människor kommer att vara kvar på planeten Jorden. Det har uppenbarligen fungerat rätt så bra rätt så länge och det finns förutsättningar att göra något bra av det även i framtiden. Bara vi människor inte sabbar så mycket och så snabbt. För då finns det anledning att vilja dra vidare till en annan planet.
Se bara till att inga människor åker med på den resan. 😉
/Martin