Tag - medicin

När vi är överens om hallucinationerna kallar vi det Verkligheten

Här nedan en insiktsfull TED-föreläsning om att det vi uppfattar runtomkring oss till (mycket) stor del består av vår egen förmåga att tolka informationen.

Det låter trivialt, jag inser det när jag läser vad jag just skrev. Men neuroforskaren Anil Seth tar det förbi det triviala. Han menar att vi i princip hallucinerar fram verkligheten och han ger före/efter exempel som är mycket övertygande om vikten av vår hjärnas förväntningar för att kunna tolka information.

Han visar också på exempel som hjälper oss att förstå vad det innebär att ha en kropp och uppfattningar om vår kropp. Detta såväl utifrån, som av våra inre organ och illusionen om kroppsdelar som inte är våra egna, men vi tror är det.

Vad vi ser och hur vi uppfattar världen beror på vår hjärnas förmåga att gissa någorlunda rätt. Världen vi upplever skapas av såväl av externa fakta som av vår hjärna. Medvetandet, om oss själva såväl som världen runtomkring oss, kan beskrivas som ”kontrollerade hallucinationer”.

Det här har implikationer för hur vi kan/bör tolka tex depressioner och bipolaritet. Han kommer också in på Artificiell intelligens och menar att det inte räcker med hur ”smarta” datorer som helst. De kan lösa komplexa uppgifter och bete sig som människor, men det går inte att programmera fram mänskligt medvetande.

Och människans sätt att uppleva medvetenhet, som individer och art, är bara ett sätt av alla möjligheter som rimligen finns av medvetenhet. Återigen är vi inte väldens centrum, vi är bara ett litet utrymme i en stor rymd av möjliga sätt att ha medvetande.

Seth rundar av med att förtydliga att vi är en del av naturen, vi står inte utanför. Han avslutar med att glänta på en dörr som jag först uppfattar som ny, men jag inser att den är den plats han gjorde entré i föreläsningen: ”…when the end of consciousness comes, there’s nothing to be afraid of. Nothing at all.”.

Tack till Patrik Lindenfors för tipset.

/Martin

Surrealistiskt samtal om extrem värme

Lyssnade just på ett samtal om extrem värme till följd av klimatförändringar på P1 Morgon. Undertonen råkade bli att ”människorna som drabbas i tex Indien och Pakistan kanske kan anpassa sig ändå”.

Bakgrunden var att en forskarrapport visar att klimatförändringarna kan bli så extrema avseende temperatur och luftfuktighet, daggpunkt/”våta temperaturen” (wet-bulb temperature), att människan inte längre kan göra sig av med överskottsvärme. Vi blir då överhettade och i övrigt fullt friska människor avlider. Detta kommer att göra delar av Sydasien, tex områden kring Indus och Ganges, mer eller mindre obeboeligt.

Värst ser det ut att bli kring Persiska viken. Men anledningen till att man fokuserar på Indus och Ganges är för att det blir tillräckligt illa där för att hettan/fukten skall vara dödlig och att en stor del, 20%, av jordens befolkning bor i de områdena.

Från artikeln i Advanced Science: If ambient air TW exceeds 35°C (typical human body skin temperature under warm conditions), metabolic heat can no longer be dissipated. Human exposure to TW of around 35°C for even a few hours will result in death even for the fittest of humans under shaded, well-ventilated conditions. While TW well below 35°C can pose dangerous conditions for most humans, 35°C can be considered an upper limit on human survivability…

Pia Sjögren intervjuade Johan Rocklöv, docent i epidemiologi vid Umeå universitet. (Nej inte Rockström och det som om journalisten Pia var lite ovan att säga ”Johan Rock…” och inte få avsluta med …ström).

Nåväl, Johan redogjorde för bakgrunden där man har gjort studier på hur människokroppen påverkas av hög värme i kombination med hög luftfuktighet. Det är föga överraskande att kroppen inte förmår bli av med överskottsvärme genom svettning om det är väldigt varmt och fuktigt.

Det som är uppseendeväckande är att vi inom några decennier tidvis med stor sannolikhet kommer att ha dessa förhållanden på platser där det idag bor väldigt många människor. Det skall tilläggas att det redan idag avlider storleksordningen tusentals människor varje år till följd av värme och hög fuktighet.

Intervjun rundas av med att konstatera att västerländska idrottare och brandmän ingått i studien. Kan det vara så att människor som bor där borta i Indien har bättre fysiologiska eller livsstilsmässiga förutsättningar för att klara den extrema värmen? Ja, kanske…

Men hallå! Vi pratar om hur nära kanten man kan gå innan man avlider. Och samtalet rundas av med något som ger känslan av att de kanske tål mer och kan anpassa sig?”. Till lyssnaren lämnar man därmed att dra sina egna slutsatser. Jag misstänker att många tänker: ”Den där forskarrapporten kanske inte är så relevant.”, respektive ”Vi behöver nog inte grunna så mycket på det här, vare sig för att minska klimatpåverkan eller för att anpassa oss till värme”.

Vi behöver nog inte heller känna skuld för att andra lider, eller avlider, till följd av mänsklighetens beroende av fossilt kol och fortsatta suicidala beteende, trots all vetenskaplig kunskap. Vi behöver inte heller fundera på mänskligt lidande och vad som händer geopolitiskt om folk börjar vandra från platser för att de tinte längre går att överleva där.

Missförstå mig inte, inslaget i P1 Morgon var sakligt och bra. Men det speglade inte den väckarklocka som den vetenskapliga artikel man refererade till är.

Johan Bergendorff och Vetenskapsradions inslag omfattade mer, lyssna gärna på det också, länk nedan.

/Martin

Länk till intervjun (15 minuter och 45 sekunder in i sändningen) i P1 Morgon.

Länk till Vetenskapsradions inslag.

Länk till artikeln i Science Advances:

Föreläser på Karolinska

Förbereder föreläsning på Karolinska

Håller idag en föreläsning på Karolinska Institutet i Stockholm om klimatförändringar i på kursen ”Hälsa i samhälle och miljö”. Förbereder mig innan studenterna anländer.

Förbereder föreläsning på KarolinskaFunderar på om jag kan använda lite ny rekvisita, men det blir på sin höjd i form av ordvitsar. Beskrivningen av klimatfrågorna innehåller såväl paradoxer som dilemman, humor och djupaste allvar.

Klimatet spänner över stora områden, inte minst medicinska konsekvenser. Jag kommer att förklara sammanhang, konsekvenser som redan inträffat och som kommer att förstärkas i och med ytterligare klimatförändringar.

  • Ökad  risk för extremväder, tex stormar, översvämningar, värmebölja, torka…
  • Tillgång till vatten, vattenkvalitet, luftkvalitet (damm, pollen, aerosoler) och matproduktion.
  • Kontaminering av dricksvatten genom skyfall och havsnivåhöjning.
  • Infektionssjukdomar, vektorburna, mat- och vattenburna sjukdomar.
  • Stress och välbefinnande.
  • Flyktingsituationer, försörjning, säkerhet och överlevnad.

Men jag börjar med en översikt av hur klimatsystemet fungerar, förklarar strålningsbalansen, klimatscenarier, ekonomiska och geopolitiska konsekvenser samt möjligheter till anpassning och minskad påverkan. Och inte minst komplexa system som spänner över områden från immunsystem till samhällsstrukturer, politik, entreprenörskap och inte minst klimatsystemet självt.

Klimatfrågorna berör många delar av samhället och det är hög tid att (återigen) belysa våra möjligheter att förhålla oss till orsaker och konsekvenser. Kursens rubrik ”Hälsa i samhälle och miljö” är både relevant och talande.

/Martin