Tag - Kultur

Polarfararna av Riksteatern

Riksteatern har satt upp pjäsen Polarfararna av Camilla Blomqvist. Tre forskare befinner sig på den öde arktiska isen för att göra vetenskapliga mätningar kopplade till plast och klimat. Sakta går det upp för dem att det som från början var vardag med små problem växer till en mycket speciell situation.

I tre podavsnitt samtalar Marika Haeggman från Albaeco och jag, Martin Hedberg, kring pjäsen och några av de vetenskapliga frågorna som ligger till grund för att pjäsen sattes upp. Detta avsnitt handlar om konsten som uttryck för vetenskap. De två kommande podavsnitten handlar om plaster respektive klimat.

Medverkande i detta podavsnitt: Åsa Johannisson, regissör, Måns Lagerlöf, (tidigare) teaterchef och Anna Lundberg verksamhetsutvecklare. Myra Neander och Anita Nyman, skådespelare. Musik: Magnus Larsson.

Vi börjar med ett samtal kring vetenskap, konst och pjäsen.

Vår temporära studio, i vad som under samtalet framkommer är ett ”skitfult rum”, på Riksteatern. Martin Hedberg, Åsa Johannisson, Måns Lagerlöf, Anna Lundberg och Marika Haeggman.

Senare i avsnittet så går vi ner till repetitionslokalen och samtalar med två av skådespelarna, Anita och Myra.

Regissör Åsa Johannisson samtalar med skådespelarna Anita Nyman och Myra Neander kring scenografimodellen.

Pjäsen Polarfararna handlar om tre forskare som är ute på isen i Arktis för att ta prover av snö och is. De är metodiska och repetitiva i sina rörelser. De är ute på ett viktigt uppdrag. Expeditionen kostar resurser att genomföra och de upplever alla att de gör något stort och väsentligt för mänskligheten. Men de tar inga onödiga risker och de resonerar om hur Andrée-expeditionen misslyckades redan vid starten med sin luftballong när de skulle nå Nordpolen.

Men strävan efter att få ännu lite mer data och minska risken för kontaminerade prover gör att de flyttar sig längre och längre ut från den trygga plats de startade vid. Det finns saker som tyder på att de kanske inte borde göra så, men man kan ju inte veta säkert. Och de har de mest avancerade tekniska hjälpmedlen som finns att få tag på för att navigera rätt. Andrées brevduvor känns avlägsna. Men snart ska det visa sig att människan är sårbar och ensam även i goretex-kläder och med satelliter i rymden. Eller kanske till och med ännu mer sårbar, vi faller från en högre höjd.

Tillit till auktoriteter, naturvetenskapens landvinningar, personliga tillkortakommanden, ansvar, skuld, personligt risktagande, smutsiga pengar, rädsla, befrielse och insikter. Pjäsen berör många relationer, egenskaper och känslor. Ett genomgående tema är hur vi hanterar och fattar beslut under osäkerhet, när vi inte har tillräckligt med information, eller när den informationen vi har inte passar det rådande paradigmet eller vår uppfattning om hur världen ser ut och fungerar.

I föreställningen påminner de tre skådespelarna, expeditionsledaren Anita Nyman, hennes kuvade medarbetare Malin Alm, och den spontana och lite oerfarna doktoranden Myra Neander, oss flera gånger om att pjäsen bara är på låtsas. Som för att lugna oss så att det inte är en dokumentär vi ser. Jag tänker att föreställningen är en berättelse med många bottnar, liknelser och metaforer som referenser till kultur och saker som faktiskt har hänt vid expeditioner i den bistra, vackra och oförlåtande miljön i Arktis.

/Martin

Medverkar i barnprogram på UR

Idag har jag varit tillbaka i en studio med green screen, chroma key, på SVT. Detta under UR:s inspelning av ett kommande barnprogram som kommer att sändas i tre delar.

Programmet heter Total Global och handlar om tre av de sjutton globala målen, (SDG, Sustainable Development Goals). Det är Klimatförändringar, Fattigdom och Jämlikhet. Det kommer att sändas under hösten på Barnkanalen, under UR:s tablå och på UR Play.

Programmet bygger på en quiz där barn som resonerar och efter en stund rådfrågar olika forskare och experter. Jag är en av dessa sju experter och forskare.

Några av frågorna jag besvarade och ungefärliga svar:

Är det farligt med ett varmare klimat på jorden?

En del kanske resonerar som att ”vad spelar det för roll om det blir en eller två grader varmare?” Men när man pratar om temperaturen och klimat så gör nån grad hit eller dit väldigt stor skillnad. Det förändrar klimatet på jordklotet. Under en istid är det mellan tre och fem grader kallare, så vill man jämföra det med något så kan man se det som en halv till en istid, men åt andra hållet. Det är stora förändringar.

Jag resonerar kring översvämningar, stormar, värmeböljor, förändrade livsmiljöer för växter och djur, havsnivån höjs pga smältande isar, försurning av havet.

Vilka drabbas hårdast av klimatförändringarna?

Hårdast och mest drabbas förmodligen dom som redan är mest utsatta. Så folk som lever på gränsen i områden där det är dåliga skördar eller missväxter, ställen där man inte har så mycket ekonomi och där man inte har råd att flytta på sej nån annanstans eller köpa det skyddet man skulle behöva, så om det kommer en storm där eller blir en översvämning eller blir missväxt då har man begränsade inga resurser att ta av. De som har bidragit minst till att det är klimatförändringar drabbas förmodligen först och hårdast.

Men det är inte bara så för att vi bor i ett rikt land att vi går fri från konsekvenser, det kommer att kosta oss också. Och det märks här också men först och värst för dom som redan är hårt utsatta.

Var märks klimatförändringarna mest?

Mest märker vi av klimatförändringarna i den arktiska miljön, alltså kring syd- och nordpolen. Det är här som vi redan idag ser de största förändringarna av temperaturer. Och när de landbaserade glaciärerna värms upp och smälter så påverkar det dels havsnivån, dels havsströmmarna.

Och många människor, främst i Asien, är beroende av att glaciärerna i bergen smälter lagom mycket, dels för energi, dels kanske främst som dricksvatten och för produktion av livsmedel, mat. Och nu accelererar avsmältningen. Men om det inte snöar lika mycket som det smälter, och på rätt ställen, så kommer vattnet att sina, ta slut. Det kan ligga många år fram i tiden, men det är oroväckande i samband med att det är så många som är beroende av glaciärvattnet, det är svårt att ersätta det.

Vad ligger bakom de största utsläppen av växthusgaser?

Den största källan till klimatförändringarna är utsläppen av växthusgasen, koldioxid, metan, lustgas och freoner. Koldioxid bildas när vi bränner olja kol och gas, fossila bränslen. Och vi använder det överallt; för att transportera oss, för att värma våra hus för att få elektricitet och för jordbruken. Till alla dom där bra sakerna, som gör att vi lever och har det bra, använder vi energi som ger utsläpp av mer växthusgaser i atmosfären.

Hur ska växthusgaserna i atmosfären minska?

Det cirkulerar stora mängder koldioxid, helt naturligt,  i atmosfären. Och växthuseffekten behövs, utan växthusgaser skulle jorden vara en frusen planet. Men vi människor har under lång tid, dels genom skogsskövling, dels genom användandet av fossilt kol, ökat på mängden växthusgaser i atmosfären. Det gör att det blir allt varmare och att såväl värmeböljor som skyfall blir vanligare. Vi måste givetvis minska mängden växthusgaser vi tillför atmosfären. Sluta att använda energi från kol, gas och olja som släpper växthusgasen koldioxid, alltså från flyg, bilar, industrier…

På sikt måste vi också ta bort växthusgaser. Det kan vi tex göra genom att ta hjälp av naturen, tex genom fotosyntesen. 

För att fortsätta klara det här som vi vill ha…vi vill ha transporter, värme, energi, livsmedel… så måste vi skapa energi på nåt annat sätt. Det är då nya energikällor som vindkraft och solenergi, vågenergi… det finns massor energi som snurrar runt i atmosfären. Egentligen i dagligt tal i samband med väder… och det finns där och ärligt talat det är alldeles gratis. Det finns i överflöd. Det finns tiotusen gånger mer än vad vi behöver, men vi behöver bygga upp ett nytt system där vi får få energi från…solcellerna, vindkraftverken och alla dom sakerna som plockar ut den här energin som finns gratis i atmosfären. Och för många människor som är fattiga och utsatta dom bor i områden där det finns gott om t ex solenergi eller vågenergi eller för den delen vindkraft. Det går att lösa. Idag kan vi ju tanka bilen i Kiruna med olja som man ha tankat upp från Saudiarabien en kilometer ner i marken. Så kan man göra på det sättet så nog ska vi klara det här med förnybar energi. Det är inte på nåt sätt omöjligt.

/Martin

Antropocen: Dramaten om klimatet

Ikväll går jag på Dramaten. Det är en mycket speciell föreställning (vilken är inte det?). Föreställningen är resultatet av ett samarbete mellan Dramaten, Riksteatern och SEI, Stockholm Environment Institute. Det handlar om Antropocen – människans scen.

Som man skriver på Dramatens hemsida:

Vår planet har gått in i en ny fas – Antropocen. Det är en ny tidsålder som kännetecknas av hur människan påverkar jordens fundamentala system (klimat, vatten, ekosystem) för att säkerställa utveckling och ekonomisk tillväxt. Hur kan vi förstå och reflektera kring hur detta påverkar oss som människor, våra samhällen och vår planet? 

Nio forskare, tre regissörer och två dramatiker möttes för att ta sig an utmaningen.

Det ges bara en föreställning och biljetterna är sedan länge slutsålda. Men eventuellt blir det ett fortsatt samarbete med andra grupper så att fler kan ta del av projektet.

I morse när jag var på SVT Gomorron för att tala om klimatförhandlingarna i Paris så passade jag på att fråga Johan Kuylenstierna, VD för Stockholm Environment Institute, lite mer om föreställningen. Ni ser intervjun här nedan.

Intervju med Johan Kuylenstierna, Stockholm Environment Institute om Antropocen som framförs ikväll 7 december 2015 på Dramatens lilla scen.

Läs mer om Antropocen på Dramatens hemsida respektive på SEI:s hemsida.

/Martin

Man behöver inte vattna när det regnar

Vattna

Hallå det regnar och det har det gjort sedan småtimmarna i Svealand. Det kommer att regna mer idag, igen i morgon och så en rotblöta till i helgen.

Utanför Forum NackaNär det regnar, och skall komma mer regn, så behöver man inte vattna blommor gräs och träd utomhus.

Vattna Men det är precis vad man gör. I alla fall i Nacka. Vet inte om det är kommunen eller någon entreprenör som dragit igång det. Det kanske inte är märkligt, men onödigt. Eller är det någon specialblandning av vatten som är bättre än det naturen levererar gratis och automatiskt? Eller är det någon som får betalt för att hälla ut vatten?

Om det är kommunen som har nyckeln till kranen så borde ansvarig ta en promenad och stänga av den, eller? Det är inte långt att gå, bara 200 meter från kommunhuset. Ta sikte på rondellen utanför Forum Nacka. 🙂

/Martin

Kan man skämta om klimatförändringar?

The truth is not in between

Man skall absolut skämta om klimatförändringar. Såväl om seriösa forskare, politiska förhandlingar som, kanske allra mest, om klimatförnekare.

Det är genom humorn som man lättast identifierar det som är allvarligt. Det är som en port in i vår annars så förseglade borg. Humorn är som en tvådimensionell varelse som tränger igenom minsta springa. Med små medel, korta repliker och ofta en spartansk och minimalistisk illustration lirkar den sig in i vårt blodomlopp och sprider sig i våra nervsystem.

Humorn är avväpnande, avklädande och förlösande. Den får oss att tänka inte bara på det som avhandlas i illustrationen utan även på hur författaren samlat, bearbetat och analyserat informationen som till slut landade i humorn.

Ordspråket säger att en bild säger mer än tusen ord. Jag säger att humor säger mer än tusen vetenskapliga artiklar.

What is the weight of a denialist?

Winter and climate change

Jag hade först ambitionen att kommentera illustrationerna, men jag fann snart att det inte var någon större idé. Det skulle möjligen vara för att sätta dem i sitt sammanhang, men å andra sidan är det bättre att jag hänvisar er läsare till originalkällan. Risken är också stor att man sabbar hela poängen. När det gäller humor så gäller definitivt ”less is more”.The truth is not in between

Flat earth, solution to a lot

It is not the worst that could happen

Canary in a coal mineMore stupid than a frog

Det finns fantastiskt mycket bra humor på nätet. Det bästa talar för sig själva, men ibland följs illustrationerna av robust analys som djupdyker i allvaret.

Men det är med humor som med analogier och metaforer: Man måste ta det lite försiktigt så att man inte övertolkar informationen. Författaren har ett stort ansvar i att tweaka till verkligheten på ett tillräckligt skruvat, men samtidigt rimligt, sätt så att läsaren inte missförstår humorn och verkligheten.

Men om inte annat så finns det utrymme för mer humor. 🙂

/Martin