Tag - Krönika

Krönika och kåserier

Mårten och julvädret

I den gamla ”Bondepraktikan” har dagarna kring Mårten den 11 november tilldelats betydelse för det kommande vädret. Man ville få en spådom om julhelgen men även om den kommande vintern och då kunde det vara rätt tid just vid Mårten.

Här är en del gamla regler och tips från förr:

* Grön Mårten, vit julafton och tvärtom (skånskt uttryck).
* När Mårten åker på släde, så rider Anders (30 november) och tvärtom (från Dalarna).
* Om Mårtengås går på isen trampar julbocken i skiten (Västergötland) eller
* Om gåsen får traska på isen vid Mårten får tuppen dansa i skiten vid jul (Skåne).

Det är härliga och uttrycksfulla talesätt. Personligen väntar jag dock med prognoserna för julen till någon vecka före.

Till sist även en gammal regel vid Mårten för hela vintern: Faller dagg, är det blåst eller mulet på mårtensmässodag så följer gärna en obeständig vinter men är den dagen klart väder blir det stor köld.

Hur blir vintern?

I Norrköping är det i år ovanligt mycket rönnbär som hänger i stora klasar på träden. Man tänker då otvivelaktigt på det gamla uttrycket från Bondepraktikan: Mycket rönnbär ger en kall och snörik vinter.

Bondepraktikan är rolig och intressant att läsa men att mängden av rönnbär skulle förutsäga den kommande vintern har inget prognostiskt värde. Det har inte heller de spådomar i Bondepraktikan som med en given dag eller dagar ger utsikter för en längre period framöver, typ ”regnar det på Per (1 augusti) blir det tre-vecko-regn”. Eller den kanske mest kända Anders braskar, julen slaskar-eller tvärtom.

Däremot finns det en hel del tänkvärda tips som anspelar på vädret det kommande dygnet. Framförallt gäller det iakttagelser av molnhimlens utseende och dess förändring. Bondepraktikans stora betydelse är mest av kulturhistoriskt intresse. Det visar hur människorna förr i tiden försökte förstå och förutsäga vädret innan meteorologin övergick från en kunskapsgren till en modern vetenskap under senare hälften av 1800-talet.

Så visst har Bondepraktikan sin plats i historien. Men lita inte på rönnbären som naturligtvis visar hur vädret har varit och inte hur det ska bli!

Fruntimmersveckan 2

Inledningen på veckan har på många håll i landet motsvarat sitt regniga rykte. Många namnsdagskalas har säkert fått firas inomhus framförallt i södra Sverige. Var det inte mulet och regnigt låg regn- och åskskurarna och lurade i faggorna. Och när de slog till blev det på flera håll stora regnmängder.

Fredrik var dock på ett strålande soligt humör i Norrland och östra Svealand men när Sara och Margareta tog över spred sig det ostadiga vädret norrut och efter ett par dagar var det bara Johanna som helt säkert kunde räkna med en fin namnsdag.

Personligen har jag hittills upplevt nattåska, dagsregn, regnskurar, växlande molnighet, sol och blåst. Får nu se vad Magdalena, Emma och Kristina kan hitta på.

Fruntimmersveckan

är ett populärt uttryck för perioden 18-24 juli. Den kallades förr också ”flickeveckan” och har anor i vårt land ända sedan tidigt 1800-tal. Orsaken var att i namnsdagsordningen  hade man sex kvinnonamn i följd: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. För att det skulle bli en vecka så fick Fredrik också hänga med och inleda de sju dagarna.

Veckan har fått ett rykte att vara särskilt regnig vilket också nämns i Bondepraktikan. Det beror på att den infaller under årets nederbördsrikaste period från mitten av juli till början av augusti. Under den tiden är atmosfären på våra breddgrader som varmast och kan innehålla störst mängd vattenånga. Ostadigt väder ger då ofta stora regnmängder.

Nu är ryktet något överdrivet. Det finns många exempel på vackra och fina fruntimmersveckor. Förra året var inledningen ostadig men på Magdalena-dagen den 22 kom ett omslag till en värmebölja som varade månaden ut. Vi får se hur det blir i år!