Tag - Harvey

Harvey, Irma och sedan…?

18 september 2017
Martin Hedberg
Uncategorized

Vattnet hade precis slutat strila från orkanen Harvey när dånet från orkanen Irma närmade sig. Hur kan det komma sig att USA efter tolv års frid från kraftiga orkaner drabbas av två rekordstora orkaner inom loppet av en vecka?

Till att börja med vill jag poängtera att ingen påstått att varken USA eller någon annan nation som tidigare har hemsökts av orkaner inte längre löpte någon risk att drabbas av orkaner i framtiden.

Men eftersom ”persistens” de flesta dagar fungerar utmärkt som prognosverktyg och eftersom vi människor har en tydlig förmåga att identifiera mönster, så låter vi oss invaggas i en (falsk) trygghet när det har gått en längre tid utan att någon naturkatastrof inträffat.

Om det inte hänt något på flera år, har då sannolikheten för att det skall hända något just i år ökat eller minskat?

När det gäller tropiska cykloner (orkaner) så kanske till och med idén om att ”allt är lugnt” förstärktes av att det var hela tolv år sedan som USA drabbades av någon ”major hurricane”, dvs av kategori 3 eller kraftigare.

2005 års orkansäsong. Källa: Wikipedia.

Just år 2005 var den mest intensiva orkansäsongen som USA upplevt. Den obestridliga drottningen var givetvis Katrina som ödelade stora delar av New Orleans, men hela säsongen präglades av rekord.

  • Totalt antal stormar: 28 (rekord)
  • Orkaner: 15 (rekord)
  • Stora orkaner (Kat. 3+): 7 (tangerat rekord med 1961)
  • Totalt antal omkomna: 3913
  • Skadekostnader: $158.9 miljarder (2005 USD) (Mest kostsamma orkansäsong)

I genomsnitt (år 1950-2000) så var det under den amerikanska orkansäsongen:

  • 11 stormar, varav
  • 6 blev orkaner och
  • 2 blev stora orkaner

Det var med andra ord inte tu tal om annat än att 2005 stack ut i statistiken. Men kunde det hända igen?

Det fanns gott om tecken på att 2017 kunde bjuda på en förhöjd risk för såväl orkaner som att någon av dessa skulle göra ”landfall”, dvs. dra in över land. En neutral situation avseende La Niña/El Niño, varmare vatten på Atlanten och till ett större djup samt svag vindskjuvning var några de mest väsentliga ingredienserna.

Prognoserna för 2017 års säsong (som sträcker sig från 1 juni till 30 november) gav att det skulle (skall) bli:

  • 15 namngivna stormar, varav
  • 7 orkaner (kategori 1 eller kraftigare) och
  • 3 stora orkaner (kategori 3 eller kraftigare)

Men att just nummer 8, Harvey och 9, Irma skulle bli så extrema, det förkunnade inte säsongsprognoserna. De kan de inte heller, de kan ”bara” ange sannolikt antal orkaner och den totala mängden energi, ACE (accumulated cyclonic energy).

Hittills, och då är vi lite drygt halvvägs igenom säsongen, har Atlanten producerat:

  • 13 namngivna stormar (den senate heter Maria) varav
  • 6 orkaner (kategori 1 eller kraftigare) och
  • 3 stora orkaner (kategori 3 eller kraftigare)

Skall man gå på dessa prognoser så har vi alltså bara två stormar kvar att vänta varav den ena blir max en kategori-2 orkan. Orkansäsongen sträcker sig fram till sista november. Tips: Det kommer med stor sannolikhet bli fler än två stormar.

Även ACE blev kraftigare än förväntat. Den 25 maj sade NOAA’s prognos att ACE skulle bli 75-155% av den normala, medianen de senaste åren. Den 9 augusti uppdaterade man den prognosen till 100-170% av medianen. Nedan en graf som visar hur Irma totalt förändrade den bilden mellan den 31 augusti och 10 september 2017.

ACE, Accumulated Cyclonic Energy, ett mått på hur mycket energi som finns i orkaner. Källa: Colorado State University (uppdaterad senast 18 september, 2017)

Men prognoserna, alltså de som producerade dagarna innan Harvey respektive Irma, förkunnade att det skulle bli extremt. Det blev tydligt när nationella amerikanska vädertjänsten NWS i anslutning till Harvey förkunnade att ”This event is unprecedented & all impacts are unknown & beyond anything experienced…” (Twitter).

Att USA inte har drabbats av några kraftiga tropiska cykloner de senaste åren skall inte tolkas som att man inte längre kan drabbas. Det visar årets orkansäsong med tydlighet. Tvärtom kan det stora uppehållet ha bidragit till en minskad riskmedvetenhet och därmed eftersatta system, förberedelser och rutiner för att hantera naturkatastrofer som oundvikligen lurar bortom horisonten.

Avslutningsvis, Harvey och Irma var långt ifrån de enda naturkatastrofer som drabbat oss de senaste veckorna, men det är de som har fått ojämförligt mest medial bevakning här i väst.

På många andra platser, t.ex. i Nepal, Indien och Bangladesh har det förekommit kraftiga skyfall med översvämningar som följd vilket har skördat många fler offer och fått stora konsekvenser för såväl livsmedelsproduktion som infrastruktur. De sätter därför samhället på prov för lång tid framöver.

Även om vattnet slutat strila och dånet från orkanen tystnat så återstår månader och år av sorg efter saknade och återuppbyggnad av samhällen. Allt till följd av extremväder som låg långt utanför den tidigare så trygga antagandet av ”det väder vi hade igår får vi också i dag och i morgon”.

/Martin Hedberg

Klassificering av orkaner:

[table id=1 /]

Irma, arma människor

8 september 2017
Martin Hedberg
Uncategorized
12 Comments

Orkanen Irma har vuxit till att bli den kraftigaste tropiska cyklonen som någonsin observerats på Atlanten. Irma är stor till ytan, har extremt kraftiga vindar och levererar länge på den nivån.

Vindar uppmäts till över 80 m/s, 300 kilometer i timmen, och diskussionen kommer åter upp om man skall skapa en sjätte kategori på Saffir-Simpson skalan. Detta eftersom man är så långt över gränsen mellan kategori 4 och 5. Det som talar mot det är att kategori 5 redan är definierad som ”Katastrof”. Kan något vara mer än det?

Irma har redan frigjort mer energi än alla fjolårets tropiska cykloner på Atlanten tillsammans. Och storleken spelar roll, dels givetvis för att det representerar den yta under vilka människor drabbas, men också för cyklonens förmåga att driva upp en ”storm surge”, storm våg som när den pressas in över land medför att havsnivån stiger med flera meter. Med en diameter på 130 mil skulle Irma täcka hela Centraleuropa.

Irma har också satt ett rekord i varaktighet. Irma kvalar in som en av de cykloner som under längst tid varit en ”major hurricane” på Atlanten, dvs kategori 3 eller högre. Irma har också varit en av de längsta som kategori 5 (just nu 65 timmar). Den cyklonen som man brukar jämföra med när det gäller rekord är Allen år 1980 med 72 timmar. Men då skall man veta att detta var sammanlagd som 5:a eftersom Allen varierade mellan kategori 4 och 5.

Mer rekord… Tittar man på hela planeten så har vi haft några riktigt kraftiga tropiska cykloner på Stilla havet. En av dessa var Haiyan som i november 2013 med förödande konsekvenser drog in över Filippinerna. Haiyan, som med rätta betraktas som en monstercyklon, hade 24 kontinuerliga timmar med vindstyrkor över 80 m/s. Irma har lagt till ett drygt haft dygn på det rekordet, hittills 37 timmar med kontinuerliga vindar över 80 m/s!

När det gäller maximal vindstyrka är Irma (83 m/s) en hårsmån från Haiyan (87 m/s).

Vi har nu tre tropiska cykloner på Atlanten, Irma, Jose och Katia. Det i sig är ovanligt. Om Katia växer till sig till en kategori 3 under helgen, vilket inte är osannolikt, så kommer det att vara första gången någonsin sedan man observerat orkaner på Atlanten som vi har tre major hurricanes (kategori 3 eller kraftigare) samtidigt.

Inte nog med det, vi har redan nu innan vi peakar orkansäsongen (i mitten av september), haft en hel säsongsranson av kraftiga tropiska cykloner.

Om Irma behåller sin nuvarande styrka när hon gör landfall över Florida så blir 2017 det första året som två tropiska cykloner kategori-4 eller kraftigare gör landfall över USA.

Förväntad rörelse av cyklonen Irma’s centrum kommande dagar. Modell: ECMWF. Källa: Weather Underground.

Det här kommer troligen att bli ”The Big One” för Florida. Irma är i mångt och mycket en ”perfekt orkan” och även om man i Florida är medveten om att man bor och lever i ett riskområde för tropiska cykloner och givetvis har förberedelser för detta så är Irma något utöver det man kan, eller i alla fall har, byggt beredskap för.

Byggnormer gör att man har kapacitet för kraftiga vindar, men 80 m/s, 300 km/h, är utöver det. (Som jämförelse, det är 3 x motorvägsfart, eller varför inte notera att det är högre hastighet än vad fallskärmshoppare gör i fritt fall dykstil gör, respektive när transportflygplan lättar från marken, bägge omkring 250 km/h.)

Men det är vattnet som gör skillnaden. Dels att det regnar, men framför allt de kopiösa mängder havsvatten som kommer att pressas upp på land, in i fastigheter och ta med sig det mesta som inte är mycket hårt förankrat.

För två veckor sedan hade vi Harvey som satte sina rekord och landmärken över Texas. Då gällde det kopiösa mängder regn. Nu är det Irma som sätter rekord avseende vindar. Varför blev det så?

Jo vattnet är 1-3 grader varmare än normalt över stora delar av Atlanten, det är värmeenergi som omvandlas till vindar i cyklonen. Värmen sträcker sig djupt ner i Atlanten, det gör att cyklonen inte tappar i styrka även om den rör sig långsamt. Och vinskjuvningen, dvs förekomsten av olika vindstyrkor och -riktningar, är svag, det gör att cyklonerna inte slits isär utan hålls samman.

Och det är inte över än, vare sig konsekvenserna av Harvey, livslängden på Irma eller 2017 års orkansäsong.

/Martin

Cyklonen efter Harvey heter Irma

31 augusti 2017
Martin Hedberg
Allmänt
14 Comments

Nästa cyklon som hotar Karibien och USA heter Irma och finns redan som en kategori-2 cyklon ute på Atlanten. Den intensifieras och har redan fått sitt klassiska ”öga”.

Kommande dagar, fortfarande på Atlanten där den rör sig över vatten som är 2-3° varmare än normalt, kommer den att utvecklas till en kategori-4 cyklon med vindar över 210 km/h. Typ dubbel motorvägsfart.

Banan som Irma tar är ännu ett oskrivet blad, men kring tisdag-onsdag så kommer cyklonen fram till de östra delarna av Karibien. Ensembler visar att Irma kan gå söder, rakt över eller norr om Puerto Rico och de andra öarna i Karibien.

Lagom till dess att Harvey klingat av och man påbörjat nästa fas i katastrofhanteringen så utvecklas dessutom ett lågtrycksområde i Mexikanska gulfen. NHC kan ännu inte säga att det kommer att bli en ny storm, men med tanke på hur genomblött allt är efter Harvey så behövs inte mycket för att förvärra situationen. Och det här är alltså innan Irma kommer in i bilden.

Därtill skall vi ägna Indien, Nepal, Bangladesh och Pakistan lite mer tankar. De har också gigantiska problem relaterat till nederbörd. Det är monsunregnen som är ovanligt kraftiga vilket har krävt minst 1200 dödsoffer och gjort uppskattningsvis 3 miljoner hemlösa.

Men/och som sagt var, nästa vecka är det Irma, den andra ”Major hurricane”, dvs kategori-3 eller kraftigare, som närmar sig öar och fastland.

/Martin

Orkanen Harvey och klimatet

28 augusti 2017
Martin Hedberg
Uncategorized
21 Comments

Orkanen Harvey har nedgraderat från en orkan kategori 4 till en tropisk storm. Kraftigast vindar var det på kvällen den 25 augusti amerikansk tid (00:00-05:00 GMT 26 aug). Då uppmättes medelvindar på 49 m/s och byvindar på 59 m/s på mätstationer över land.

(Som jämförelse: Stormen Gudrun (Götaland januari, 2005) hade medelvindar på 25-30 m/s och de kraftigaste vindbyarna uppmättes till 42 m/s.)

När tropiska cykloner (orkaner, hurricanes, tyfoner…) kommer in över land så försvinner det som föder dem, nämligen avdunstningen av vattenånga från det varma havet. Det gör att de tappar kraft. Nu blåser det ”bara” 18 m/s.

Men det regnar. Och det har regnat. Det finns mätstationer som har fått 680 mm regn inom loppet av 48 timmar! När Harvey har kommit in över land har det också uppstått tornados, virvelvindar.

Och det har inte slutat regna. Harvey ligger i stort sett stilla och suger in fuktig luft från havet. Det skapar en situation som delvis påminner om våra ”snökanoner”, men med regn istället. Och ju varmare luften är, desto mer fukt kan den innehålla.

Prognoserna indikerar att det kan komma så mycket som 50 inches, ca 1250 mm regn fram till mitten av veckan när Harvey ger upp. Drygt en meter! Det är mer än hela årsnederbörden in om loppet av ett par dagar!

Nåväl, har det här något med klimatförändringar att göra?

Ja, det har det.

Varmare i havet. Klimatförändringar har gjort att vattnet i Mexikanska gulfen är ungefär 0,5 °C varmare än normalt, dvs som det var för ett par decennier sedan. Därtill är det just nu ytterligare lite varmare, ungefär 0,5-1°C. Sammantaget 1-1,5°C varmare.

Det gör att det finns mellan 5 och 10% mer vattenånga tillgängligt för kondensation. Denna kondensation frigör i sin tur energin som driver cyklonen. (Den som vill fördjupa sig i energiövergångar kan kolla upp Clausius–Clapeyron).

Källa: WeatherUnderground

Djupare. Dessutom är det varmt djupare ner i havet. Det gör att energin inte tar slut lika fort som om det bara är ett grunt lager med varm vatten.

Havsnivån, globalt sett, är ca 2 dm högre nu än för hundra år sedan. Det låter inte mycket, men det gör skillnad. Dessutom är höjningen olika stor på olika platser, och ja, den är kraftigare när ekvatorn, dvs mer än 2 dm.

Jetvindarna. Nu börjar det bli riktigt intressant, vädret på en större skala. Till följd av att de arktiska områdena värms mer än områden närmare ekvatorn, så minskar temperaturkontrasterna över globen. Det gör i sin tur att jetvindarna, kraftiga vindar på 10 km höjd, drar sig norrut (norra halvklotet) samt blåser långsammare. Dessa jetvindar styr mycket av utvecklingen av låg- och högtryck.

Vädersystem. När jetvindarna avtar så blir vädersystemen mer stationära. De flyttas helt enkelt inte runt lika mycket som tidigare (och ”tidigare” är 10-15 år sedan). Så när det väl har uppstått ett högtryck så kan värmeböljan ligga kvar i veckor och månader (Europa 2003, Ryssland 2010) eller lågtryck och regnområden även de i veckor och månader (Pakistan 2010).

Det får också till följd att sannolikheten för att cykloner, som tex Harvey, inte driver vidare till andra områden. Cyklonen tar över som dominant kraft över den lokala väderutvecklingen.

Ibland får jag och klimatforskare frågor som ”Är cyklonen X orsakad av klimatförändringarna?” Frågan är formulerad som en Ja/Nej-fråga, men svaret är inte så enkelt. För säkerhets skull svarar därför de flesta ”nej”.

Det är som att fråga om det var dopning som gjorde att Justin Gatlin sprang så snabbt. Gatlin springer givetvis snabbare än de flesta även utan dopning. Men han kanske inte skulle ta världsrekord. Eller om baseball-spelaren Barry Bonds verkligen skulle ha slagit världsrekord i antal homerun om han inte varit dopad. Vilka av alla hans 762 homerun var orsakad av doping, och vilka han han gjort även om han inte varit dopad?

Sannolikheter. Det handlar om sannolikheter för att en händelse skall inträffa. I och med att vi förändrar klimatsystemet så kan vädermönster förändras. Alltifrån var och när lågtryck, monsuner, havsströmmar osv skall inträffa till hur detta interagerar med växtlighet och människans anpassning till systemen.

Tillgänglig energi. Men det handlar inte minst om hur mycket energi som finns tillgängligt. I synnerhet när vi talar om stormar, nederbörd och värmeböljor. Klimatförändringar, global uppvärmning, är ett resultat av att planeten Jorden inte strålar ut lika mycket energi i rymden som vi tar emot från solen. Det finns mer energi i vädret idag är för ett år sedan, tio år sedan och tusen år sedan. Energi som omvandlas mellan värme-, läges-, latent- och rörelseenergi. Det är inte konstigt att det blir kraftigare oväder.

Ja, cyklonen/stormen Harvey har med klimatförändringar att göra. Det är människans påverkan på globala strålningsbalansen, dvs vädret/klimatet, som har bidragit till att skapa Harvey.

/Martin