Västra Europa drabbas av en ny värmebölja i nästa vecka. Det blir drygt tio grader varmare än normalt och det är, återigen, främst Frankrike som berörs.
Kartan ovan är en prognos från vädermodeller vid ECMWF, det europeiska centrumet för väderprognoser. Den visar temperaturanomalin, avvikelsen i temperatur, på tryckytan 850hPa (ca 1500 meter upp i luften) jämfört med hur det brukade vara så här års mellan 1979 och 2010.
Det ger en bra fingervisning om hur varm luftmassan i sig är, innan lokala effekter vid marken haft inverkan, tex solen som värmt marken eller kylande vindar från pålandsvind.
Den extraordinära värmen gör entré på måndag 22 juli och faller tillbaka till normala sommartemperaturer inför helgen den 27 juli.
Däremellan kommer det att vara 35 till 40 grader dagtid över stora delar av Frankrike. Om nätterna blir det svalare, men fortfarande för varmt för att ge svalka.
Även andra länder som till exempel Storbritannien, Norge, Spanien, Tyskland, Österrike och norra Italien kommer att känna av värmen.
För 50 år sedan så hade detta varit en unik händelse. Men i takt med att värme har ackumulerats på planeten så är värmeböljor av den här magnituden inte längre lika osannolika. Och de kommer att bli än vanligare i framtiden.
Halten växthusgaser i luften är högre än den varit på mer än 3 miljoner år. Det ändrar på energiobalansen mellan Jorden och rymden. Vi får hit i stort sett lika mycket energi från solen som för hundra år sedan, men strålar ut betydligt mindre i rymden. Orsak: den kraftigt förhöjda halten växthusgaser i luften.
Det är som att dra på sig en ylletröja när man är varm: det blir svårare att kyla av sig.
Och som grädde på moset så ÖKAR halten växthusgaser. Det som redan var illa blir värre!
Men det här borde inte förvåna någon. Koldioxid bildas vid förbränning och eftersom människan fortsätter att såväl skövla skogar som gräva fram fossilt kol som vi eldar upp så transformerar vi alltmer av det tidigare fast bundna kolet till växthusgaser.
Det skulle kunna gå ännu snabbare men alla våra utsläpp blir inte kvar i luften. Den allt högre halten i luften gör att en inte oväsentlig del, knappt hälften, binds i hav. Där bidrar koldioxiden till att göra haven surare, pH-värdet sjunker. Det påverkar allt i haven som använder kalk för att bygga skal eller skelett. Typ räkor, musslor, fiskar, däggdjur, plankton, koraller…
Det blir helt enkelt svårare för dem att behålla de hårda strukturerna i skal och skelett eftersom vattnet de simmar i sakta fräter.
Haven är viktiga ur många aspekter. En ytterligare är att merparten, drygt 93%, av energiobalansen absorberas av haven. (Det som värmer luften är 2 till 3% av energiobalansen, det övriga tinar glaciärer och värmer marken.)
Så var inte förvånad över nästa, eller nästnästa, värmebölja, gigantiska skogsbrand, osedvanligt kraftiga, stora eller långlivade orkan, missväxt, kollapsande glaciär, osv. Vi har i princip bett om dem.
Och som pricken över i’et (jag får snart slut på uttryck över extraordinära situationer) så förändras vädermönster. Den kraftiga avsmältningen av Arktis har påverkat jetvindarna. Det gör i sin tur att sannolikheten för ”blockeringar” av hög- och lågtryck samt storskaliga vädermönsters interferens med bergskedjor ökar. Detta förstärker sannolikheten för värmeböljor som vi kommer att se drabba Europa nästa vecka.
För femtio år sedan kunde folk säga att de inte visste. Men nu är det ett medvetet val mänskligheten gör. Vi förändrar förutsättningarna för att bibehålla den stabilitet som har givit oss möjligheten att utveckla våra samhällen.
Jisses vad vi kommer att ångra oss.
/Martin
