Tag - elpris

Stigande elpris?

Av Martin Hedberg

Elpriset har stigit något den senaste veckan. Spotpriserna gick upp med 17% från veckan innan till 37,3 öre/kWh. Detta skriver Energimarknadsinspektionen i sitt senaste veckobrev.

Nu skall man inte tolka en veckotrend som något man automatiskt kan extrapolera till förutsägelse på årsbasis (ungefär på samma sätt som man inte heller kan göra med börskurser). Men det finns en del intressanta bakomliggande faktorer som man ändå inte kan avfärda som ”fluktuationer”.

– Temperaturen har varit något över den normala i sommar.

– Kärnkraften går inte för fullt. Tillgängligheten är i dagsläget 62 procent.

– Sommaren har varit torrare än normalt. Vattenmagasinen ät bara fyllda till 73 procent. Normal nivå så här års skall de vara fyllda till 87 procent.

– Det har varit högtrycksbetonat väder och svaga vindar vilket medfört att vindkraftsproduktionen, främst i Danmark, varit låg.

– Det pågår installation av nya kablar mellan Sverige och Norge vilket har medfört begränsningar i överföringskapacitet. Man har därför inte kunna balansera minskad tillgång i Sverige med ökad import fullt ut.

Bild 1. Spotpriser i Sverige senaste månaderna i olika elområden. Dygnsmedel SEK/MWh. (Energimarknasinspektionen)

Hur kommer det då att se ut inför hösten och vintern?

– Temperaturen. Det kommer troligen att vara någon grad varmare än normalt i höst.

– Kärnkraft. Revisionen av kärnkraftverken har pågått under sommaren. Den är planerad för detta då vårt energibehov är lägre då. Man kan förvänta sig att produktionen kommer att öka igen under vintern.

– Vattenmagasinen. Prognoser tyder på en normalblöt höst. Det skulle göra att vi kommer att fortsätta ligga med något lägre fyllnadsgrad än normalt.

– Vindkraft. Här är variationerna stora på veckobasis. Produktionen av el kommer att öka när högtrycket bryts ner.

– Installation av kablar. Som jag skrev ovan så beräknas överföringskapaciteten att öka från mitten av november. Men detta gör inte att vi får gratis energi, bara att vi kan importera/exportera energi från Norge. Det jämnar ut priserna gentemot dem.

Vi skall också komma ihåg att vi, trots veckans stigande priser, fortfarande har lägre priser än man har på andra håll i Europa.

Systempris Nord Pool Spot jämfört med omvärlden, dygnsmedel EUR/MWh.

Bild 2. Systempris Nord Pool Spot jämfört med omvärlden, dygnsmedel EUR/MWh. (Energimarknadsinspektionen)

Inte nog med att elen är billigare i Sverige (mörkblå linje). Vi har även mindre variationer i priserna.

När det gäller andra energirelaterade priser så var variationerna små.

– Priset på utsläppsrätter steg med 1 procent.

– Elanvändnigen ökade med 2 procent relativt veckan innan.

– Netto så exporterade Sverige energi.

– Kolpriset var oförändrat.

– Oljepriset var oförändrat.

Nu kommer jag tillbaka till frågan som alla säkert ställt sig: Hur kommer priset att påverkas inför höst och vinter? Skall man binda elpriset eller fortsätta ligga rörligt (om man nu har det)?

Ja det är något att fundera på. Svaren är inte givna. Man kan börja med att titta på graferna ovan och fundera på om man, givet det som redan har hänt, skulle kunna ”återskapa” dem. Dvs om du skulle kunna räkna fram spotpriset vi faktiskt har haft under sommaren. Det är långt ifrån enkelt.

Man måste också fundera på vilken tidsskala man skall arbeta. Det förefaller givetvis extremt svårt att sia om små fluktuationer -annat än dygnsvariationer. Men kanske lite både lättare och mer givande att säga något om långa trender.

Men även långa trender drabbas av snabba kast. Man gör sig själv en björntjänst om man bara extrapolerar en linje längs med den senaste trenden.

Nej, man måste ha lite fundamenta att gå på. Ungefär som när man gör väderprognoser. Men måste känna till hur systemet är återkoppla, vad som ”driver” det och i vilka situationer detta sker. Det räcker inte med att veta hur alla ingående variabler kommer att variera (som hur det går med temperatur, kärnkraft mm). Detta i sig flyttar bara problemet eftersom dessa variabler inte heller är exakt förutsägbara. Eller ens att förutsäga vilka variabler som är relevanta.

Lägg därtill insikter om vad ”återkopplat” innebär. Det betyder att en variabel, via en annan, påverkar sig själv. Och insikten om att återkopplade system har ”tröskelvärden” där en återkoppling kan bli självförstärkande och ändra hela systemets karaktär.

Det finns anledning att återkomma till detta. Och hur elpriset utvecklas i höst och vinter. 🙂

/Martin

Att begränsa klimatpåverkan

Det här med miljö- och klimatfrågor är inte enkelt. Och ändå är det väldigt enkelt. Vi människor påverkar, enskilt och gemensamt, vår omgivning på ett sätt som förändrar förutsättningarna dels för våra egna liv, dels för andra organismers liv.

Vi gör saker som på kort sikt ofta gör livet lite lättare och roligare att leva. Men samtidigt har en del av dessa saker en del besvärande bieffekter som försämrar förutsättningarna för kommande liv. En insikt som dessutom börjar sjunka in är att försämringarna är något som sker redan nu, de är inte bara något diffust hot i en avlägsen framtid.

Många saker påverkar klimatet, såväl naturliga som antropogena. Av de antropogena så är koldioxiden den mest inflytelserika, dock inte den enda. Vi har utsläpp av andra växthusgaser, tex metan, lustgas och freoner och vi förändrar jordens albedo, tex genom aerosoler och förändrad markanvändning. Vi har även även saker som vi människor inte kan påverka, tex förändringar av jordens rotation kring solen, solfläckar mm. Människans påverkan på klimatet är nu stort i relation till de faktorer som vi inte kan påverka.

Man måste ta ett systemperspektiv. Om vi skall minska utsläppen av koldioxid med X% så måste vi minska förbränningen av fossilt kol med X%. Det måste i sin tur leda till att vi minskar brytningen av fossilt kol med X%. Det måste faktiskt leda till att vi låter kol vara kvar i marken, trots att det kanske är tekniskt och ekonomiskt möjligt att utvinna det. Detta eftersom uppehållstiden för växthusgaserna i luften är så lång (tiotals till tusentals år) att det spelar marginell roll om utsläppet sker i år eller om tio eller femtio år.

Man har räknat på hur mycket mer koldioxid vi människor kan släppa ut och fortfarande klara av det så kallade ”2 graders-målet” (vilket inte låter mycket, men som i alla fall resulterar i en havsnivåhöjning gott och väl över fem meter).

Carbon-total.001Historiska utsläpp av kol från olika fossila källor samt framtida projektioner för 75% sannolikhet att inte överskrida 2-gradersmålet.

Det visar sig då att vi måste minska utsläppen av koldioxid med storleksordningen 3-10% per år (för att landa i ett nära samhälle som i princip inte använder fossilt kol alls omkring 2040-2060). Det här visar sig vara ungefär samma struktur på minskning som Peak Oil tvingar oss till avseende bristen på olja.

Man kan roa sig med att fundera på sannolikheten för att detta skall ske. Och då menar jag inte peak oil, utan sannolikheten att människan frivilligt skulle avstå från att bryta fossilt kol och skövla skogar. Personligen tror jag sannolikheten är mycket liten. Detta både eftersom det finns stora ekonomiska och maktstrukturer som lever av att utvinna fossilt kol, dels eftersom vi människor, på kort sikt, får mycket välfärd genom att använda fossilt kol. Det är som att kissa i byxorna men i väldigt mycket större skala.

Det här är världens största dilemma. Det skulle (troligen) bli en ekonomisk och social katastrof om man slutade använda fossilt kol i den takt som vetenskapen säger att vi borde för att slippa problem som havsnivåhöjning, försurning av haven, utslagning av ekosystem, omfattande skogsbränder, vattenbrist, översvämningar mm.
Och det skulle (minst lika troligt) bli nämnda miljöproblem om vi fortsätter använda fossilt kol och skogsskövling i den takt som vi gör idag (och därtill ökar vi takten!).

Det är en stor skillnad mellan att JAG får fördelarna NU och NÅGON ANNAN/JAG får ta de negativa konsekvenserna SENARE. Bland annat därför rullar vi på i samma hjulspår som tidigare.

Jag är inte naiv. Ingen ”räddar klimatet” på egen hand. Men jag kan göra det lättare för andra att dra sina strån till stacken och jag kan undvika att försätta mig i en situation som blir obekväm i framtiden.

Uttrycket ”rädda klimatet” är förlegat. Hade vi velat bibehålla ett någorlunda stabilt klimat så skulle man beslutat sig på 1960 eller 70-talet. (Det fanns om inte annat bra incitament i form av oljekris, men det ”gick över”.) Klimatet förändras nu snabbt. Det minsta man kan begära av mänskligheten är att vi undviker att öka farten.

En väsentlig del av vår samhällsstruktur bygger på att väldigt många skall att kissa i våra gemensamma byxor även i morgon. Men det finns andra sätt att få välfärd, även om det tar lite tid och kan vara såväl roligt som jobbigt att ställa om. Det lönar sig i längden.

Synsättet borde vara: Hur skall vi människor använda den mängden fossilt kol (olja/kol/naturgas) som finns kvar att nyttja? Vare sig den tillgängliga mängden begränsas av hänsyn till vår gemensamma miljö eller för att undvika konsekvenser av resursbrist som till slut uppstår. De allra flesta har ingen aning. Jag tror de resonerar i termer av: ”Det här har man pratat om länge och hittills har det ju gått bra, så det går nog bra i framtiden också.”

Men den sortens prognoser, ”persistens” (”samma i morgon som idag”), har svårt att förutsäga det som verkligen spelar någon roll: Förändringar.

/Martin

Är elpriset högt på goda grunder?

Av Martin Hedberg

Priset på el här i Sverige sätts som resultat av balansen mellan utbud och efterfrågan. De påverkas i sin tur av flera faktorer så som temperatur, nederbörd, avsmältning och magasinfyllnadsgrad.

Jag fick en fråga tidigare av Christophe om det verkligen var så att vattenmagasinen var snudd på tomma vilket kraftbolagen påstår är anledningen till att elpriset är högt.

Nu visar det sig att det inte bara är väder och efterfrågan i Sverige som påverkar elpriset, även händelser i omvärlden har en rätt så konkret inverkan, tex kärnkraftolyckan i Japan.

Men, säger någon, hur skall brist på energi i Japan påverka oss, vi sitter ju inte på samma elmarknad? Men händelserna i Fukushima fick en omedelbar inverkan på tysk energipolitik. I Tyskland stängde man i stort sett omedelbart ner de äldsta kärnkraftverken och minskningen på tillgångssidan i Europa fick genomslag på nordiska elpriser som steg, både på spot- och terminsmarknaden.

Dessutom ökade efterfrågan på gas och kol (för att täcka energibortfallet). För att få elda de fossila bränslena behövde man även köpa in utsläppsrätter vilket gjorde att även de steg i pris.

Och enligt Energimarknadsinspektionen (tillsynsmyndighet för el, naturgas och fjärrvärme) så är därtill nivåerna i vattenmagasinen rekordlåga. För drygt en vecka sedan skrev man i ett pressmeddelande:

”Just nu ligger nivåerna 49 procent under det normala, vilket motsvarar ett underskott på omkring 29 TWh.
– Vi riskerar att hamna i ett ansträngt läge. De låga nivåerna innebär att oförutsedda produktionsbortfall eller tillfälligt kallare väder kan få negativa konsekvenser för konsumenterna i form av höjda elpriser, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen.
För att minska risken för stigande priser krävs nu ett varmare och blötare väder än normalt fram till att vårfloden kommer igång, vilket brukar ske runt vecka 17.
Den nuvarande situationen i vattenmagasinen bidrar just nu till att hålla upp priset, trots att vädret blivit varmare och att den svenska kärnkraften producerar med nästintill full kapacitet. Tillgängligheten i kärnkraftverken är i dagsläget kring 98 procent.”

Så, hur ser det då ut framöver? Man kan spekulera i politiska beslut och kärnkraftens förmåga såväl i Sverige som i Tyskland eller Japan. Men jag börjar med att sia om vädret…

Kommande dagar, över helgen och lite till, så består det lite kyliga och torra vädret (undantaget västra sidan av Skandinaviska fjällkedjan som får rikligt med nederbörd). Men samtidigt som vi skiftar till april månad så ökar såväl temperaturerna som sannolikheten för nederbörd.

Men det är inte så att pendeln svänger över hårt på andra sidan. Det blir lite mer normala förhållanden. Nederbörden kommer inte att räcka för att signifikant höja nivåerna i vattenmagasinen, men ökningen av temperaturen kommer i alla fall att minska behovet av el.

Renovering och lite driftstörningar i den svenska kärnkraften kan ytterligare spä på priset, tex tar man en av Forsmarks reaktorer ur drift en vecka i slutet av april och Oskarshamn 3 fick ett turbinventilfel i förra veckan vilket gjorde att man fick dra ner dess produktion.

Min bedömning av priset på el blir det att det kommer att vara högt även i april. Och ja, det är historiskt låga nivåer i vattenmagasinen. Men det är mer än det som påverkar priset.

/Martin