Av Martin Hedberg
Jag gav en intervju häromdagen med anledning av ett seminarium om energi där jag hade belyst klimatfrågorna. Journalisten ställde många många belysande frågor och så kom en som gjorde mig lite förvånad: ”Vad svarar du de som säger att växthuseffekten inte finns?”
Jag blev lite brydd eftersom jag inte visste om hon menade växthuseffekten som sådan eller den förstärkta växthuseffekten. Journalisten hade precis innan poängterat att jag skulle vara konkret och inte använda för krångliga ord. Jag skulle gärna ge ett långt och förklarande svar, men svarade något i stil med att utan växthuseffekt skulle planeten jorden vara en djupfryst planet och man kan se paralleller till istider då växthuseffekten är svagare än den är idag.
Det som är lite fascinerande, och skrämmande, är hur vissa påståenden lever vidare, trots att de blivit besvarade massor av gånger, såväl med vetenskaplig stringens som med metaforer så att förskolebarn förstår. Men det är klart, om en journalist ställer frågan som ovan så kan man som lekman lätt få intrycket av att det fortfarande är en relevant fråga, trots att växthuseffekten som sådan beskrevs första gången för snart 200 år sedan (av matematikern Joseph Fourier år 1824).
Att det finns en växthuseffekt borde i dagens upplysta samhälle inte vara mer kontroversiellt än att jorden är rund eller att vatten utvidgar sig när det fryser till is eller att kvoten mellan en cirkels omkrets och dess diameter är ett irrationellt tal.
Inget av dessa saker ser vi direkt med blotta ögat, men när vi trots det förstått hur det ligger till så klarnar mycket av bilden varför världen runt omkring oss fungerar som den gör. De har det alla gemensamt att det visats genom vetenskaplig bevisföring innan det blivit allmän kunskap.
Jorå, växthuseffekten finns, vi människor har förändrat den och genom detta har vi ändrat balansen mellan hur mycket energi som kommer till respektive lämnar planeten jorden. Och detta får konsekvenser på såväl väder och klimat som ekosystem, glaciärer, hav mm.
Och trots all vetenskaplig kunskap som finns i ämnet så har människan ännu inte lyckats skapa en hållbar färdplan för hur vi skall undvika mycket besvärande situationer rörande just dessa förändringar. Vi närmar oss, eller har redan kommit fram till, den punkt där vi dels tvingas till anpassning, dels börjar dra upp riktlinjer för hur vi skall kunna ”fixa” klimatet. Det senare tex genom att sprida svavelpartiklar i atmosfären, järn i haven osv. Det oroar mig.
Men frågan är vad som är värst: Att förneka vetenskapliga resultat som säger att vi påverkar klimatet eller att tro att vi skall kunna styra väder och klimat.
Vi är inte i någon av dessa ytterligheter, vi är mitt emellan: Vi påverkar klimatet, men kan inte styra det på ett kontrollerat sätt.
/Martin
All seriös forskning visar ju på att vi påverkar klimatet på ett negativt vis. Men det var likadant när det gällde rökning på 60-talet…idag finns det väl ingen som tror att det är ofarligt.
Återigen ett tänkvärd och intressant blogginlägg!!!
Ett par frågor utanför ämnet. Jag bor på Kinnekulle, vid Vänern. Nu i höst har ett par fenomen varit vanligare, än vad jag uppmärksammat tidigare. Varje klar kväll ligger det ”pärlemomoln” i nordväst. Dessutom har vi haft åskmoln, med ljusblixtar, på höghöjd. När resten av himlen har varit helt klar. Åskmolnet har synts under natten och legat så högt att mullret knappt hörts
Hur kommer sig det, att dessa fenomen, uppkommit oftare i år, har det med väderskiftningarna har varit tätare. Djupa lågtryck som helt plötsligt ändrat sig till klart väder?
Mvh
Ann Coll
Hej, Martin
Det är frustrerande att Småländska Höglandet alltid, säger alltid, har ett par,tre grader kallare än omgivningarna. Det är precis som med växthuseffekten, det bara är så, och man kan inte göra något åt det.Jo det kanske man kan,men ingen vill väl. Åtminstone inte de som skulle kunna påverka. Kanske det bara är så enkelt att vi sakta men säkert är på väg mot nästa istid.—- Ja, förutom när det är jätte- varma dagar, då är det tvärtom.Välkänt är Målilla.Vore roligt med en förklaring varför vi har det så. /June/, f.d. skolvärd i Eklidens skola, Nacka.
Martin: Hej June. Sydsvenska höglandet ligger lite högre än omgivningen. Det gör att det oftast är lite kallare där.
”att kvoten mellan en cirkels omkrets och dess radie är ett irrationellt tal (pi).” var väl ändå ett ganska kontroversiellt uttalande i dagens samhälle? 😉
Martin: Ops, ganska. Miljoner, miljarder eller två. Korrigerat.
Kanske är att hålla en fördom vid liv, men det har sagts mig av höga vetenskapare att MÄN gärna söker s. k. instrumentella lösningar. I enklare ordalag, att det går att hitta på något Nytt för att få problemet ur världen. Förändra världen om den inte passar med kartan. Vad gäller klimatet som du beskriver svavel, järn o. s. v. (Kinas kristallbombning av moln!)
Vet dock inte om kvinnor har en annan syn på hur man löser ett problem.
Ska man(opers. pron.) gå runt berget?
Ska man klättra över det?
Ska man borra sig igenom det?
Ska man spränga bor det?
Ska man vända och gå en annan väg?
Etc.
Ann Colle. Jag tror att jag har svaret på din fråga. Du bor vid Kinnekulle, som ju ligger vid Vänern. Då börjar vi med fråga 1, pärlermolnen:
Svar: Dessa pärlermoln har skapats av starka vindar över Sydnorge, som medfört att den kalla ishavsluften sänkt sig över det lägre luftskiktet, medan varmare luft finns kvar i det högre luftskiktet. Då skapas en brytning av ljuset genom iskristaller högt upp i luften, vilket får molnen att lysa. Varför det inträffar just i år har jag inget svar på. Troligtvis rör det sig bara om en slump.
Den andra observationen, kornblixtar:
Svar: Kinnekulle ligger vid det så här års förhållandevis ljumma Vänern, och när temperaturen på kvällen sjunker och molnen skingras, stiger vattenånga upp från Vänern, och varm fuktig luft möter kall och klar luft. Då uppstår separata bymoln högt upp i atmosfären, nära nog troposfären, och dessa avlöser blixtar. Troligen är Vänern mer uppvärmd i år än andra år. Själv har jag upplevt detta fenomen i Stockholm i oktober 2008. En kall och klar kväll, men envisa bymoln avlöste blixtar utan åskljud. Detta orsakades av att varm och fuktig vattenånga från Östersjön stigit upp i atmosfären, och där orsakat åskmoln.
Hej Daniel och tack för ditt svar!
Jag visste inte att det hete ”Kornblixtar”.
När jag läste lite på nätet om ”Pärlemomoln” och även om nattupplysta moln (som syntes ganska ofta på försommaren), stod det att de har en koppling till tunt ozonlager, är det inte så att det var ett ozonhål över Nordpolen, eller att det åtminstonde var rekordtunt?
Kan det vara därför som vi sett dessa fenomen tätt i år.
Hej!
Vad anser du om distribuerade beräkningsprojekt som climateprediction.net eller The clean energy project?
Framför allt det förstnämnda.
Gör man någon skillnad eller är det som att ”kasta cpu-cyklerna i sjön”?
/Patrick
Hej Ann-Colle!
Du kan nog ha mycket rätt i det att tunt ozonlager orsakar den osedvanligt stora mängden pärlermoln, för under året har det ju nämnts att det polära ozonlagret har varit nästintill rekordtunt, i synnerhet i våras. Om det dessutom blåser en stark nordvästan över Norge och ligger mildluft över Sverige förstärks dessutom fenomenet.
Jo då, de märkliga blixtfenomenen kallas kornblixtar, just för att de inträffar lokalt. De uppstår som sagt när värme och fukt strömmar högt upp i atmosfären och stöter på kallare och torrare luft. Det är därför de inte hörs, de befinner sig så högt upp i luften, och kan inte avge någon nederbörd.
Jo, en sak till, att de nattupplysta molnen syntes ofta på försommaren hänger dels ihop med det i synnerhet då tunna ozonlagret och dels den då högt stående solen. Solen, som nattetid står som högst på året, får pga det tunnare ozonlagret större chans att belysa jorden, och då träffar solstrålarna de tunna nattskyarnas undersidor, som därmed lyser vackert om natten.
Lite intressant det där med växthuseffekten. Jorden är omgiven utav växthusgaser i atmosfären, vilka binder fukt och koldioxid, som i sin tur behåller värme. Därmed hålls medeltemperaturen på +15 grader för jorden som helhet, istället för medeltemperaturen -15 grader, som hade rått om inte växthuseffekten hade existerat.
Men jag tänker på planeten Mars, jorden närmaste grannplanet. Dem ligger mycket avlägsen från jorden och saknar växthuseffekten. Medeltemperaturen där är -60 grader, men ändå har temperaturer på över 20 grader Celsius uppmätts på mars, och temperaturen har som lägst nått närmre -100 grader Celsius vid polerna. Vad är det som gör att temperaturen kan bli så hög på mars, trots avsaknaden av växthuseffekten.
Nu låtsas vi att jorden faktiskt inte har någon växthuseffekt. Solens strålar absorberas ut i rymden, och medeltemperaturen är -15 grader. Snö och is förekommer vid ekvatorn, och vid polerna är det sällan över 0 grader. Skulle vi då kunna få temperaturer på över 20 gradr celsius på jorden en avsaknad utav växthuseffekten till trots, liksom på mars?
Martin: Det är flera saker som avgör vilken (medel)temperatur en planet får. Dels hur mycket energi som når den från andra stjärnor/planeter, hur mycket av detta som reflekteras/absorberas (”albedo” beskriver reflektionsförmåga), dels hur mycket växthuseffekt planeten har.
Jordens växthuseffekt höjer temperaturen med omkring 30 grader jämfört med vad det skulle varit med bara solinstrålning. Om vi inte hade växthusgaser/växthuseffekt så skulle det alltså vara omkring -15 grader på planeten.
Men i verkligheten skulle det bli betydligt kallare. Detta eftersom det mesta av vårt vatten skulle vara fruset. Det skulle därmed medföra att Jorden hade ett helt annat albedo (reflektionsförmåga): De omfattande glaciärerna skulle reflektera bort en stor andel av inkommande ljus och den verkliga genomsnittliga temperaturen skulle vara ytterligare några tiotals grader lägre.
Hej Martin, och tack för ditt lärorika svar.
Så det är alltså den stora mängd vatten på jorden som utan växthuseffekt skulle vara fruset, och snön och isen skulle reflektera bort solens strålar så att hela jorden (tellus) året om hade minusgrader.
På mars finns det inget vatten i flytande form på ytan, är det denna faktor som medför att man kan få varma temperaturer utan växthuseffekt där, att bar mark tar emot solstrålarna och genererar värme?
Nu är det margarinreklam som omöjliggör att komma in genom att klicka på klart.se, gick in till bloggen direkt. Det måste väl vara möjligt att formatera reklaminlägg så att de inte lägger sig över länken till bloggen, eller så flyttar man länken till något av det yttre hörnen som aldrig täcks över!
Martin: Jag håller med om att reklamen tar för mycket plats och försämrar funktionaliteten.
Jag ser också Flora reklam över nästan hela sida. Anledning är nog att syftet med sidan främst är att tjäna pengar….. prognoserna verkar ju inte så sannolika om 12 dagar med -10 till -18 grader i Bruksvallarna och regn! /Stefan M
Martin: Jag håller med om att reklamen tar för mycket plats och försämrar funktionaliteten.
Ser för Sundsvall att det som kallast vissa nätter nu står 0 och -0.
Förklara gärna skillnaden mellan 0 grader och -0 grader.
Martin: Vi skriver inte ut decimaler och minustecknet anger att temperaturen är strax under noll grader.
*Om temperaturen är beräknad att bli mellan -0,5 och 0 så skriver vi -0.
*Om den är beräknad till mellan 0 och +0,5 skriver vi 0.