Återkopplingar på kol och albedo har gjort det förr

”Nu skall vi inte måla fan på väggen…” Men det förefaller vara en verklighetsbeskrivning som blir alltmer sannolik. I alla fall om man uppskattar det stabila klimat vi åtnjutit de senaste drygt tiotusen åren, dvs under hela den period som vi gått från att vara jägare och samlare till att bygga samhällen. Dvs under hela vår dokumenterade historia.

Så här ligger det till: Naturen har en mängd så kallade återkopplingar:
– När det blir varmare och glaciärer töar så absorberas mer av solenergin och det blir ännu varmare,
– när haven blir varmare så kan de inte absorbera lika mycket koldioxid,
– när permafrost töar så frigörs koldioxid och metan och växthuseffekten förstärks ytterligare.

2016-11-30_kabona-018Detta har hänt förut, faktiskt varje gång som klimatet har förändrats. Förändringar av inkommande mängd solenergi och hur den fördelas på jorden kan inte ensamt ändra klimatet mellan istid och interglacial period. Men det sker när det får hjälp av ovan nämnda återkopplingar.

Det är bara en tidsfråga innan dessa återkopplingar kickar in. Eller så har det redan hänt. Det viktiga att fatta är att när det väl händer så är det för sent att förhindra det. Förhindra är något man måste göra INNAN det händer.

Men nu står vi här och tvingas alltmer fundera på anpassning. Det är inte bekvämt, men väldigt påtagligt.

Läs mer i Karin Bojs artikel När permafrosten tinar släpps kolet löst i DN.

/Martin

Varmt, kallt, varmt, kallt. Och lite regn.

Så där. Just som man börjat få lite vinterfeeling och julångest, då kommer mildluften tillbaka.

Det är typiskt, men kanske inte något att förvåna sig över. Jag skulle kunna hålla en lång monolog om hur instabilt vädret har blivit de senaste åren men jag skall hålla den kort:
– Arktis har värmts upp ordentligt till följd av förstärkt växthuseffekt (ja människans utsläpp av växthusgaser).
– Detta har medfört att temperaturkontrasten (skillnaderna) mellan luften över Arktis och varmluften längre söderut har minskat.
– Det har i sin tur medfört att jetvindarna, som blåser på hög höjd runt jorden, har minskat i styrka (de drivs av skillnader i temperatur på olika breddgrader).
– Det har i sin tur medfört att varken lågtryck eller arktisk kalluft beter sig som det brukar. Lågtrycken tar nya banor och kalluften stannar inte kvar i Arktis.
– Det här gör att det generellt sett blivit varmare kring Nordpolen (och att isarna inte växer till som de brukar om vintern) samt att vädret växlar kraftigt mellan kallt och varmt här nere hos oss i Europa (och Asien och Nordamerika).

Och nu kommer alltså en portion mildluft och med den regn till veckan.

Hur blir det då till Jul?

Jo från och med den 10:e december stannar det nog på minussidan i alla fall från Dalarna och norrut, dvs i Norrland utom Gävleborg.

I övriga Svealand dansar det runt nollan ett par dagar till, men ser ut att bli några enstaka minusgrader från och med den 17:e. Kanske kan det hålla sig fram till Julafton. Men kasten i vädret har varit stora och påtagliga denna vinter så även om det lutar mot vinter i Svealand också är dörren fortfarande lite på glänt för en grön jul.

/Martin 

Båtupptagning en vårlik novemberdag

Jag tänkte jag skulle dela med mig av något annat än klimat, politik, resiliens, väder, energi, ekosystem osv. Idag var det dags att ta upp båten. Jo de flesta har redan gjort det och det är bara en vecka kvar, missar man den så får man ligga kvar i spat’.

Förra veckan när det toksnöade och dagarna efteråt så tänkte jag på de stackare som var tvungna att göra saker. Vare sig det var att ta upp sin båt, lösa saker på byggen, transportera sig eller andra, eller bara fatta beslut med bristfällig information som underlag. Saker ställs ju på sin spets när samhället inte fungerar som vanligt. Och ärligt talat så är vi inte så bra på att hantera det. Detta just för att vårt samhälle alltsom oftast fungerar så himla smidigt och bra.

Optimering sker på bekostnad av flexibilitet” var en sammanfattning som jag lärde mig på en universitetskurs i komplexa adaptiva system (Complex Adaptive Systems) för ett par år sedan. Med det i bakhuvudet så blir det lättare att förstå varför saker som oftast fungerar bra, plötsligt inte fungerar alls.

Hmm, men nu var det inte det jag skulle skriva om, utan hur smidigt och trevligt båtupptagningen var idag. Solen sken och jag hade förberett mig och båten så pass att det bara var att åka ner och genomföra. Vädret var ett trevligt avbrott i det ostadiga väderläget vi har både bakom och framför oss.

2016-11-17-08-58-50

Smidig, lätt, tyst och alldeles lagom motor drivs med el.

Jag har sålt bensinmotorn och istället skaffat en liten elektrisk snurra. Den väger 10 kilo (istället för 35), luktar inte, är lätt att sätta på plats och ta bort, startar omedelbart, är tyst och alldeles tillräcklig. Just nu kör jag på ett löst 30 Ah batteri, men till våren kopplar jag in den på 105 Ah batteriet som jag laddar med solceller på båten. Motorn drar 50 Ampére på fullgas och eftersom det är en kraftig ström vill jag placera batteriet närmare motorn och dra lite grövre kablar.

Nåväl, killarna på marinan backade ner trailern längs med rampen, båten knuffades på plats, fyra elefantfötter på trailern fixerade den och så var det bara att rulla upp och iväg. Först spolar vi av lite växtlighet, eller vad det nu är, och sedan till båtplatsen.

Alla andra båtar förefaller ha inverterade skrovfärger. Eller så är det min båt som har det.

Alla andra båtar förefaller ha inverterade skrovfärger. Eller så är det jag.

Brädor under kölen och bakre stöttor först. Därefter sänks elefantfötterna och trailern rullar ut. Främre stöttor fixeras och så är det klart. Nåja, sånär som på täckning och lite fix med utrustningen i båten. Dynor, segel och annat hade jag redan tagit hem. Jag tycker tom de är dekorativa där de ligger utspridda i vardagsrummet.

Reptvätt

Reptvätt

Och så var det tvätt. Alla möjliga saker som legat en säsong i en båt blir lite fuktiga. En del tampar behövde sig en omgång och doftar nu i alla fall inte likadant som de gjorde tidigare.

Nu är det bara att vänta på våren. Vid ett par tillfällen idag kändes det redan vårlikt. Solen sken, det var fem plusgrader, snön var blöt och hade samma kristallstruktur som krossat bilglas har, fast mjukare. Det porlade och rann smältvatten. Men det var mitten av november istället för april.

Fem månader kvar.

Om två dagar regnar det

Håll i mössan och njut av vintern. På måndag kväll, och natten mot tisdag, drar ett regnområde in på bred front över Skandinavien.

Inte bara på bred front, det är frontnederbörd. Varmfront, sedan kallfront.

Så här ser det ut:

  • Det har snöat och blivit vinter i hela landet.
  • I Götaland och Svealand är det just nu kring noll, och på en del platser som bekant tex i Stockholm, en massa snö. Södra och norra Norrland har inte riktigt lika mycket snö (eller besvär av mycket snö), men men ett par minusgrader till, typ 5 till 10 minusgrader. Södra Jämtland och Härjedalen har dock 30-50 cm.
  • På måndag blir det lite mildare och fuktigt luft strömmar in med västliga vindar. Det börjar regna i Värmland och söderut på måndag eftermiddag. Från Dalarna och norrut blir det snöfall.
  • Natten till tisdag rör sig nederbörden allt längre österut. På tisdag tidigt på morgonen kommer regnet fram till Stockholm.
  • Tisdag är det så milt, noll eller ett par plusgrader, att nederbörden faller som regn även i Södra Norrland. Svealand och Götaland får 2 till 8 plusgrader.
  • På onsdag passerar en högtrycksrygg. Kommer den under natten så sjunker temperaturen och regnet som föll för mindre än ett dygn sedan fryser till is…

Tips: 1. Om ni vill ha bort snön så skotta nu i helgen. Den som är lite kall kan i och för sig vänta till det regnar, men det blir tråkigare att skotta och man riskerar att det frysar på under veckan.

Tips 2. Det kan bli glatt på vägbanor och trottoarer när det dels regnar på kalla vägbanor, dels drar in kalluft efter att det regnat.

/Martin

Inför COP22 i Marrakech och intervju med Filip Lövström, Push Sverige

I dag, 7 november 2016, börjar COP22, klimatförhandlingarna i Marrakech. Förhandlingarna pågår fram till den 18 november. Med anledning av COP22 så publicerar jag en podcast, den första med en intervju med Filip Lövström, deltagare från NGO:n ”Push Sverige”. Filip och hans kollegor reser till Marrakech för att deltaga i förhandlingarna. Det skulle inte behöva vara en speciell grej med det, men de åker tåg (tre dagar) mellan Sverige och Marocko. Intervjuvn gjordes i torsdag då de gjorde ett tågbyte i Lyon, Frankrike.

Filip beskriver vad som hänt sedan Paris i fjol, att mycket fokus kommer att ligga på finansieringsfrågor och hur det finns ett visst glapp mellan den vetenskapliga kunskapen och den politiska viljan. Däremellan har vi vår framtid.

Det finns också en hel del saker kvar att förhandla om, Parisavtalet är ett ramverk. Detaljerna skall fyllas i följande förhandlingar. Filip förklarar hur varje land kommer att redovisa och uppdatera sina åtaganden med hänvisning till hur klimatet utvecklar sig.

Vill man följa Filip och hans kollegor så kan man göra det med #PushSverige på Twitter, Facebook, Instagram och Snapchat. De driver också en blogg som heter Pushtocop.org.

Parisavtalet, som trädde i kraft den 4 november, stipulerar att vi skall begränsa uppvärmningen till 2° med sikte på max 1,5°. Som det ser ut idag, om nationerna följer sina INDC (Intended Nationally Determined Contributions), så kommer vi dock snarare at hamna på drygt 3 graders uppvärmning. Det motsvarar nära nog en istid, men åt andra hållet. Jag berör det här och en del andra saker som tipping points, återkopplingar mm i dagens podcast.

Jag tar även upp finansieringsfrågorna. Enligt Parisavalet så skall den rika delen av världen skrapa ihop 100 miljarder dollar, årligen, för att finansiera anpassning och andra klimatrelaterade åtgärder för de fattiga nationerna. Det här har ju inte riktigt gått så smidigt som löftena utlovade. Det är mycket pengar. Men tycker man att 100 miljarder USD låter mycket så kan amn jämföra det med de ca 500 miljarder dollar som världen subventionerar fossila bränslen med årligen. Mänskligheten har en hemläxa att göra.

Stranded assets, grundstötta tillgångar. ”Det finns mer fossilt kol tillgängligt än vad mänskligheten kommer att kunna använda.” Det här sade Bert Bolin, klimatforskare och en av grundarna till FN:s klimatpanel, IPCC, redan 1974. Det är fortfarande sant. Vem sitter med Svarte Petter?

Ytterligare podcasts kommer dels att handla om COP22, dels om andra ämnen i stil med det som jag tidigare skrivit om här på bloggen martinhedberg.se. Bloggen har funnits i drygt åtta år och vi har publicerat närmare 1400 artiklar. Till dessa finns det ca 16.000 kommentarer.

Om du har några tips eller frågor som du anser att vi skall ta upp så kan du posta dem till mig på martin(at) swc.se. Du kan skicka dem antingen som vanlig text eller som en ljudfil. Det senare blir givetvis givande i samband med att jag besvarar frågor och kommentarer i kommande podcast.

Martin

På tisdag-onsdag blir det vinter även i södra Sverige

Så där ja. Den här veckan blir det vinter. Om du inte redan har satt på vinterdäck, eller planerar att göra det på måndag eller tidigt på tisdag, så bör du planera för att låta bilen stå ett par dagar den här veckan.

Kvällstidningarna skrev om det idag söndag. Jag medverkade själv som underlag för Aftonbladet. Man vet aldrig hur resultatet blir. I synnerhet hur rubrik, bildsättning och löpsedlar blir. Jag kan väl tycka att bägge överdriver löpsedlarna lite idag, och att Expressen vann den föga eftersträvansvärda tävlingen. Storyn är ju att det blir besvärligt väder till veckan, men att då dra till med ”vargavinter”? Det kan bli det också, men ”snökaos” känns mer relevant. Nåväl, jag kan väl betraktas lite som part i målet med min nuna i AB, men det var inte jag som satte rubriken på löpet.

Hur som helst, det kan komma rätt så mycket snö. Ett par decimeter på väl valda platser, tex i Uppland, Gästrikland, Närke, Dalarna och norra Värmland. Söder om Mälaren blir det troligen mer i form av blötsnö och regn. I all fall till en början.

Jo, jag håller med om att det låter konstigt. Inte just med platserna, men att det skulle bli så mycket som 1-3 decimeter nysnö in om loppet av något dygn. I synnerhet är det svårt att bli övertygad med ett sånt mesigt väder vi haft de senaste veckorna. Högtryck och ibland sol, men oftast moln. Kan det bli lågtryck, minusgrader och kraftig nederbörd då?

Men efter att ha tittat runt på lite olika scenarier så står det tydligt att prognoserna är förhållandevis samstämmiga. Än vet vi inte vad det blir, men goda källor, tex ECMWF, talar om kraftig nederbörd.

Stockholm kan tex få mellan 10 och 45 mm i smält form. Om det kommer som snö så är det lika många cm, dvs 10-45 cm. Blåsigt blir det också med ostliga till nordliga vindar som drar ner kallare luft över Skandinavien.

Ensembleprognoser för Stockholm utfärdade söndagen den 30 oktober 2016. Från vädercentralen.se

Ensembleprognoser från ECMWF för Stockholm utfärdade söndagen den 30 oktober 2016. Från vädercentralen.se

När det gäller nederbörd så kan Stockholm stå som modell för hur det ser ut att bli över stora ytor av södra Norrland, Östra Svealand och östra Götaland. Om nederbörden faller ut som regn eller snö beror på temperaturen. Den förändras, sjunker, också under tisdagen i samband med att vinden vrider upp på nord. Vindarna blir ännu kraftigare längs med kusten än i Stockholm.

 

Den kombinationen orsakad av ett lågtryck och fortfarande förhållandevis varmt vatten i Östersjön och Bottenviken gör att det med stor sannolikhet blir besvärligt med kommunikationer och viss elförsörjning på tisdag och onsdag i södra Norrland, Svealand och östra Götaland.

Men kul för alla som gillar snö.

Scenariot är följande:

1. Ett lågtryck rör sig, under fördjupning, österut Sydnorge-Götaland/Svealand-Baltikum.
2. Fuktig luft från Bottenhavet och Östersjön transporteras in över Sverige.
3. Det blir rikligt med nederbörd i främst södra Norrland/Svealand och östra Götaland. Huruvuda nederbörden faller ut som regn, snö eller blötsnö beror givetvis på temperaturen. Gränsen ser i dagsläget ut att gå strax norr om Mälaren.
4. Det blir blåsigt, främst på norra sidan om lågtrycket, dvs främst i Uppland och Gästrikland.
5. När lågtrycket kommit ut över Östersjön så brder kallare luft, japp minusgrader, ut sig över i stort sett hela Sverige. Tidigare blöta vägbanor fryser nu på även i södra Sverige (typ på onsdag-torsdag). Men och det blir en del sol.

Till kommande helg kommer ett nytt lågtryck in, den här gången över Götaland. Men/och det säger jag bara för att förtydliga att man behöver agera som om det faktiskt är november och årstiden vinter.

Global uppvärmning och klimatförändringar gör inte att det inte kan bli snö, is och vinter, men däremot att det i medeltal blir varmare och att det hydrologiska kretsloppet intensifieras.

/Martin

Al Gore öppnar för Clinton att tala klimat

Igår publicerade jag ett inlägg och beklagade mig över att klimatfrågan föreföll vara frånvarande i presidentvalskampanjen. Men ungefär samtidigt, i tisdags amerikans tid, så gjorde Hillary i Miami ett helt framträdande tillägnat klimatet.

Hon gjorde det i samarbete med Al Gore. Förutom att han har en hel del kunskap om såväl klimat som hur det är att kandidera till president så räknar förmodligen Clintonadministrationen med att hans närvaro skall stärka deras mandat i den yngre generationen.

Men Al Gore har också varit tydlig med att det inte räcker med hans närvaro, Hillary måste själv ha ett starkt budskap och, förhoppningsvis, lika starkt engagemang.

Utöver det så har Al Gore historiska skäl att vara trovärdig i sitt budskap när han uppmanar folk i just Florida att gå och rösta. Det var här han förlorade presidentvalet 2000 mot Bush. Han kommenterade det med: ”Your vote, really, really, really counts. You can consider me as an exhibit A of that.”.

Ett intressant sidospår är att Al Gore tidigare har tagit avstånd från familjen Clinton dels efter Lewinskyaffären, dels efter att Bill Clinton gav Hillary en framträdande roll, möjligen på bekostnad av Al Gore. Al Gore var också relativt sen med att stödja Hillarys nuvarande kampanj. Men nu är han uppe på spåret med henne. Eller hon med honom.

Clintons tal var innehållsrikt både när det gäller konsekvenserna av klimatförändringarna och hennes vision för hur USA kan anpassa sig till olika utmaningar man står inför. Hon förnekade inte de risker man står inför, tex att en av åtta fastigheter riskera att stå under vatten i Florida innan seklet är slut eller att militären identifierar klimatförändringar som ett säkerhetspolitiskt hot.

Hon upprepade också Trump som förnekare och att han hävdar att klimatförändringar är något som Kina har hittat på för att försämra USA:s affärer. (Trump är så ofattbart korkad, ignorant alternativt elak att det är svårt att ta in).

Clinton talade om förnybar energi och planer på att installera 500 miljoner solpaneler över hela USA. Men också att USA måste anpassa sig till de klimatförändringar som är oundvikliga samt att klimatförändringar ofta slår orättvist mycket (minst sagt) mot redan utsatta grupper som låginkomsttagare. Hon prisade Parisavtalet som ”vår sista, bästa chansen att lösa klimatkrisen”. Hillary var engagerad, medan Al Gore mer faktabaserad.

Det är intressant, och förmodligen helt rätt ur flera skäl, att Hillary gör denna satsning just i Florida. Florida och i synnerhet Miami står inför stora risker. Det gäller såväl havsnivåhöjning som tropiska cykloner och vektorburna sjukdomar.

I slutändan kommer man inte att kunna vinna mot dessa hot. Man kan i och för sig har fortsatt tur när det gäller tropiska cykloner, att de inte drar rätt över staden. Men havsnivån kommer man inte att komma undan. Havsnivån kommer att stiga, för närvarande med bara några mm/år men senare med större steg, i ytterligare hundratals år.

Jag kan inte säga exakt när, men inom 1-200 års tid kommer havsnivån att ha stigit med storleksordningen meter och man kommer med stor sannolikhet väsentligen att ha övergivit staden. Det går inte att bygga vallar mot havet eftersom berggrunden består av sandsten, dvs vattnet tränger upp mer eller mindre obehindrat underifrån. Och någon gång, förmodligen innan infrastrukturen slutat fungera, så kommer poletten att ha trillat ner om vartåt det barkar. Då börjar folk flytta därifrån. Och under hotet av kraftiga cykloner (som blir värre i framtiden både av högre havsnivå och varmare vatten) så måste man ha bra skäl att stanna kvar. Frågan är vilka skäl det skulle kunna vara.

Befolkningen i Florida tycker också att klimatfrågorna är viktiga, även om vissa myndigheter och företag har betett sig minst sagt kontraproduktivt i dessa sammanhang, bland annat genom att Floridas guvernör förbjudit begrepp som ”klimatförändringar” och ”antropogen påverkan”.

Hillary var övertygande i sin retorik över hur ignorant Donald Trump är i frågan och därmed även mot alla medborgare som kommer att drabbas. Hon går också loss på andra politiker och förnekare. Hon svarade med att det därför är extra viktigt att amerikanska medborgare bryr sig.

Jag tycker att hon låter riktigt engagerad och det är trevligt att höra vettig retorik om något som är betydelsefullt. Hur som helst har klimatfrågorna kommit in i debatten, i alla fall från demokraternas håll. Det skall bli intressant (eller kanske inte) att höra om, och i så fall hur, Republikanerna svarar på detta.

Hur som helst, Hillary lovade att göra klimatfrågan till en prioriterad fråga om hon blir president. ”It is our last best chance to solve our global climate crisis”.

/Martin

Från kol till klimat genom Ken Bone

Han har beskrivits som mannen som vann presidentkandidatdebatten, Ken Bone, mannen i den röda tröjan som ställde en av publikfrågorna till Trump och Clinton i söndags (måndags svensk tid).

Frågan löd ”What steps will your energy policy take to meet our energy needs while at the same time remaining environmental friendly and minimizing job loss for fossil power plant workers.”. Länk till CNN för att se frågan och svaren (öppnas i nytt fönster).

 

I förrgår gästade han talkshowen Jimmy Kimmel Live och svarade på följdfrågor. Mest personliga saker som kläder och hur familjen hanterar hans berömmelse. Förutom att Ken kommer med bra ”one-liners” så ger han också ett nyanserat svar på varför han är obeslutsam om vem han skall rösta på.
Han arbetar i kolindustrin och anser att Donalds ekonomiska planer stämmer med hans intressen. Men han kan samtidigt inte acceptera att man skulle behöva riskera att bli av med rättigheter tex jämlika äktenskap som man kämpat för så länge.

Svaren från presidentkandidaterna var (givetvis) helt olika och det här var ett av de få tillfällena i pågående debatt där klimat och miljöfrågor kom upp till ytan.

Varför är det så svårt att tala om klimatet?

/Martin

Givande besök på Visualiseringscenter

Igår besökte jag och en grupp om ca tio personer Visualiseringscenter i Norrköping. Besöket arrangerades av Alexander Crawford, Global Utmaning, och vi togs emot av Anders Ynnerman, grundare och chef för centret.

Det är fascinerande att veta att Sverige ligger riktigt långt fram inom området att visualisera stora mängder data. Men som Alexander Bock, en av doktoranderna konstaterade, det är i princip bara initierade som vet att centret är ett av världens fem, möjligen tre, främsta centra inom sitt område.

Alexander Crawford (arrangör), Per Andersson (besökare) och Anders Ynnerman (grundare av Visualiseringscentret).

Alexander Crawford (arrangör), Per Andersson (besökare) och Anders Ynnerman (grundare av Visualiseringscentret). Bilden på skärmen visar hur man bearbetar olika sorters data, och datamängder, i flera steg med återkopplingar.

Vi fick såväl en teoretisk genomgång som interaktiv upplevelse i domen. Anders visade hur man med MRI (Magnetisk resonanstomografi) kan scanna en hel kropp, även i rörelse, för att studera olika detaljer i hög upplösning. Metoden används även för att studera omkomna innan man genomför traditionell obduktion.

Med MRI och visualiseringsteknik får man mycket detaljer. Det är också ett ovärdeligt hjälpmedel i utbildning av kirurger eftersom man kan studera verkligheten, även levande människor med åkommor, utan att skada vävnader.

Med MRI och visualiseringsteknik får man mycket detaljer. Det är också ett ovärdeligt hjälpmedel i utbildning av kirurger eftersom man kan studera verkligheten, även levande människor med åkommor, utan att skada vävnader.

Vi genomförde en illustrativ resa i 3 dimensioner genom, och utanför, vårt solsystem. Allt ifrån satellitbanor, landningen av rymdsonden Rosetta på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko, till de tusentals meteorbanor som kretsar kring solen och ett par hundra som har någon bråkdel av promilles sannolikhet att träffa jorden. Vi såg hur det gick till när New Horizon fotograferade Pluto och hur våra stjärnbilder ser ut om man placerar sig på andra platser i rymden.

2016-10-10-16-28-08Vi drog över tiden lite innan Ynnermans telefon ringde. Han ursäktade sig och sade att han måste dra på sig en smoking och åka. Det var hans fru som ringde och undrade varför han inte satt i bilen på väg till Stockholm och ett möte med Wallenbergstiftelsen som är huvudsaklig finansiär av centret (1,8 miljarder under en tioårsperiod). Vi ursäktade honom och genomgången övertogs av hans doktorand.

Visualiseringscenter lägger stor vikt inte bara vid forskning och att skapa system som kan användas inom vetenskapen (tex medicin, astronomi, biologi, klimatologi mm) utan även att använda sina verktyg och sin kunskap för att kommunicera vetenskap till allmänheten. Man har därtill påbörjat olika projekt för att beskriva hur vetenskapen och tekniska landvinningar går till. Tex hur det går till när man flyger förbi, landar på och tar prover med rymdsonder.

Just de här senare två exemplen, kommunikation av resultat och metoder fascinerar mig mycket.

2016-10-10-17-14-03Tack Alexander och Visualiseringscenter för en riktigt intressant dag som därtill inkluderade kontakten med de övriga deltagarna.

/Martin