Av Martin Hedberg
För drygt en vecka sedan skrev jag en artikel, ”Nu töar det i söder”, med en principskiss på hur temperaturen skulle utveckla sig i mellandagarna och fram till och med årets första dag.
Nu har det ju gått en vecka och ni kanske undrar hur det gick? Alla har vi i och för sig upplevt vädret lokalt, men man kanske vill jämföra med lite hårdare fakta.
Grafen var en skiss, men som jag skrev så var det mer specifikt en prognos för Stockholm. Den översta kanten motsvarade +5 grader och den nedersta kanten i grafen var -10. (Det är inte markerat i grafen, men står beskrivet i ett PS till texten.)
Nåväl, nu har jag plottat temperaturen var tredje timme som uppmätts på Bromma flygplats och lagt den ovanpå samma principskiss som jag gjorde för en vecka sedan.
Som synes så missade jag med 3 till 4 grader dygn sex och sju, men på det hela taget så följde verkligheten prognosen mycket väl.
Om ni nu tycker att linjerna inte matchar varandra tillräckligt väl, tex under tisdagen, tänk då på att det handlar om en prognos som sträcker sig över en vecka och att differensen mellan verkligheten aldrig är större än 4 grader. Under större delen av tiden skulle prognosen visa sig ligga inom +/- 1 grad.
Det här är inte möjligt att göra utan kraftfulla datorer och metoder för att tolka den information som de producerar. Min prognos är INTE en enda modellkörning utan ett medelvärde av många modellkörningar, något som min kollega Anders Persson talar sig mycket varm för. Jag kan bara hålla med.
När jag visade honom min text kommenterade han att kurvan hade varit ännu bättre om tjockleken på kurvan hade varierat på ett sätt som avspeglat osäkerheten i prognosen. Atmosfären är som bekant i vissa fall lättare, i vissa fall svårare att prognostisera.
Den senaste veckan var dock inte så svår som många andra, trots att vi hade såväl högtrycksryggar som lågtryck, fronter, blåsväder och nederbördsområden som passerade. Det var med andra ord ett relativt dynamiskt och omväxlande väder.
Till sist: det krävs kunskap om hur man skall tolka informationen som kommer ur datorn och hur slutanvändaren påverkas av vädret. Man kan nämligen bara presentera ett urval av all information som finns. Det krävs även en realistisk förväntan från slutanvändaren över hur exakt information man kan få.
Man kan inte kan göra en exakt avbild av naturen. Därför kan man inte heller göra en exakt förutsägelse över hur naturen skall utveckla sig i framtiden. Det går inte att göra en exakt prognos. Det handlar istället om att minimera felet i framtidsbedömningen och ange sannolikheter för att saker skall, eller inte skall, ske
/Martin
Bra gjort. Ta en kaka till.
Hur bra är en mätstation på Bromma flygplats för annat än Bromma flygplats?. Vi har en liknande placering på Landvetters flygplats, denna är alltid mycket varmare än den omgivande miljön. Otroligt mycket värmestrålning ifrån maskiner, flygplan som lagras i mark och byggnader. Bra för flyget, knasigt om den får vara mätpunkt för samhällen runt om. Din kurva såg ut som M som i Mc Donalds sa min lilla tös. Annars bra jobbat, Martin!
Martin: Landvetter ligger 1,5-2 mil utanför Göteborg med gröna områden omkring. Bromma ligger 0,5 mil från Sthlm city och är i princip insprängt mellan bebyggelse. På så sätt är Bromma betydligt mer representativ för Stockholm än vad Landvetter är för Göteborg.
Men det är som du säger. Väderstationen på Bromma anger bara vädret på Bromma. Men en fördel med att använda den som referens är att jag vet att mätningen håller hög kvalitet. Värmestrålningen från byggnader och flygmaskiner registreras inte av väderstationen på flygplatsen (om den inte råkar vara felplacerad på Landvetter). Hade jag valt någons termometer från ett fönster på Vasagatan i Stockholm så hade det varit ett renodlat ”Stockholmsväder”, men det hade troligen varit behäftat med betydligt större fel, tex värmestrålning från från byggnaden, dålig solskärmning mm.
Det var ju helt lysande. Du prickade ju i stort sett helt rätt. Hatten av!
Till daniel: Helt otroligt vad bra du är på detta.
Vad tror du om fortsatta vintern. December och Januari brukar följa samma mönster men tydligen inte denna vintern. Jag bor i Dalsland och här har regnat mest. Nyårsdagen var det rekordöversvämningar i mitt område. Har inte sett så högt vattenstånd nån gång förut i bäckar och åar.
Inte så roligt väder i Västsverige, men en väldigt pricksäker prognos.
Svar till Börje:
Faktum är att inget tydligt mönster i väderläget mellan december och januari kan skönjas, såsom fallet är mellan januari och februari såväl som juli och augusti.
Jag vet faktiskt inte hur resten av vintern kommer att utveckla sig, eftersom att jag inte arbetar med meteorologi professionellt, utan endast studerar ämnet på fritiden. Eftersom att långprognoserna framöver dessutom är extremt oeniga, vill jag inte göra någon besviken genom att spå vädret genom att gissa,.eftersom att jag vet att mitt antagande riskerar att ej gå i uppfyllelse. Däremot kan jag säga att den milda senhösten i kombination med rådande mildväder avsevärt dragit ned på risken att havsisen växer till extremt i våra omgivande hav, även om risken alltid finns närvarande i fall att någon extrem och långvarig köldvåg drabbar Sverige, men som sagt har denna risk betydligt förminskats tack vare ovan nämnda faktorer.
Det är tämligen ovanligt att en rejält kall och snörik december övergår i en mild och regnig sådan, såsom skedde i år, vilket förklarar de omfattande översvämningarna i Västra Götaland, där Skara före jul hade hela 59 cm snö, vilket i nuläget så gott som helt har smält bort. SMHI har även avslöjat att nyåret 12/13 var det nederbördsrikaste sedan 85/86, med hela 43 mm regn i inre Halland, att jämföra med uppåt 50-60 mm i smält form som föll 85/86, med skillnaden att nederbörden vid detta fall föll som blötsnö. Med hänsyn till detta var nyåret 12/13 det REGNRIKASTE sedan 72/73, även om regnmängderna då var något mindre.
Den prognosen var bra, du ska ha all heder för det.
Men varför är SMHI så otroligt kassa annars på TV och radio, trots att dessa prognoser verkligen INTE är speciellt detaljerade????
Vi i norra Västmanland, var ska vi räkna oss som, till östra eller västra eller norra eller södra Svealand som det så vahänt brukar heta i SMHI:s prognoser?
Gott Nytt År och god fortsättning på ett nytt väderår.Jag fick ett bra svar av AP i ett tidigare
inlägg om mellanbreddernas kaotiska innehåll där
bl.a.jetströmmarna spelar med. Att en torsdagskväll
ta del av en tiodygnsprognos som till åttio procent träffar rätt är fantastiskt sett utifrån tidigare nämnda förutsättningar. Så jag säger bara:”hatten av”. Solaktivitetsmaximum väntar samt
några kometer Det blir spännande.
Mvh
Martin, jag vågar fortfarande påstå att lokal uppvärmning är ett större fenomen än termometrar utanför fönster. Utan att vara utbildad så anser jag att både samhällen och stora verksamheter skapar små lokala uppvärmningsenheter. Och är det där som många mätstationer är placerade så blir det alltid felangivelser. Knappar jag in Borås i eran prognoskarta så stämmer det väldigt bra med Boråstemp. i verkligheten. Knappar jag in någon av de närliggande orterna (på landet) så stämmer det ALDRIG när det gäller minusgrader, detär alltid en felangivelse på minst 5 minusgrader. Detta fenomen existerar inte annat än på vintern. Och då menar jag givetvis inte bara minusgrader. Sommartid är det korrekt oavsett stad eller landsbygd. Hur kommer det sig annars att ni alltid anger för lite minusgrader. Ständigt fel borde syfta på systemfel eller hur?
@Henrik. Gäller det oavsett vädertyp på vintern? Idag när det är en blåsig och mild dag i väster, skiljer det sig då? I vissa vädersituationer under vintern uppstår stora variationer i temperaturen s.k mikroklimat. En klar och kall väderlek med svaga vindar är en fröjd att köra ut med bilen och upptäcka alla mikroklimatiska avvikelser. I Halland, där jag bor, kan jag ha på min ort som är belägen på en kulle ex -10. Kör jag tiill grannbyn som ligger 2 km ifrån och i en sänka med omgivande höjder kan där i extremfall var ner till minus 17-18grader…inte lätt att trycka in det i en prognos då upplösningen på dessa är betydligt större. En bra funktion smhi har är deras höjdanpassade temperaturprognos på SMHI Lab. Där fär man lite hum om köldhålen vintertid.
Hej Martin!
Nu har jag och min kompis haft lite roligt åt er på Klart.se.
Varför??
Jo, i varningen för Sörmland står om att Nyköpingsån har höga flöden.
Men så står det att i varningen för ÖREBRO
att Nyköpingsån även har höga flöden i Örebro. Vi visste inte att Nyköpingsån även flyter genom Örebro för vi trodde det var Svartån som flyter genom Örebro.
Rätta oss om vi har fel!!
Fast ett gott skratt förlänger livet sägs det..
Martin: Trevligt att kunna glädja er. 🙂
Det känns nästan lite trist att behöva avslöja att det är Örebro län det handlar om. Men ni har helt rätt i att det inte framgår alltför tydligt.