Min förra blogg handlade om snöstormar, blizzards, i Nordamerika. Medan snöoväder fyller på snödjupen finns ett annat väderfenomen som ger det motsatta, chinooken. Det är en typ av föhnvind och fått sitt namn efter en indianstam i nordvästra USA. Denna vind förekommer öster om Klippiga Bergen i Kanada och USA.
När västvindar möter bergskedjan tvingas luften stiga, varvid den avkyls och vattenångan kondenserar till moln som ger nederbörd på lovartsidan, så kallad orografisk nederbörd. När luften passerat vattendelaren har den därför avgivit en hel del av sin fuktighet och värms dessutom upp när den sjunker. Den når läsidan som en torr och varm luftström.
Särskilt på vintern kan den ge mycket snabba temperaturökningar öster om fjällkedjan från köldgrader till flera plusgrader och som tär hårt på snötäcket. Rekordet lär vara en ökning från 20 minusgrader till 7 plusgrader på bara två minuter på ett ställe i staten South Dakota.
Den här nyckfulla chinookvinden ställde till en hel del problem vid olympiska vinterspelen i Calgary 1988, som döptes om från ”winter olympics” till ”windy olympics”. Det började med rejäl kyla på 20-30 minusgrader men innan tävlingarna var slut hade man haft riktig vårvärme på upp mot 20 plusgrader. Räddningen fick bli konstsnö framför allt i de alpina pisterna. Calgary ligger på östra sidan av Klippiga Bergen till skillnad från de pågående tävlingarna i Whistler, som ligger på den västra.
Vid vinterolympiaden 1988 i Calgary tog vi fyra guld varav tre individuella. I skridsko tog Tomas Gustafson två och Gunde Svan ett i längdåkning. Dessutom tog vi stafettguld i 4 x 10 km med gänget Jan Ottosson, Tomas Wassberg, Torgny Mogren och Gunde Svan. Kan man hoppas på ett nytt stafettguld under onsdagen?
Till sist grattis till de senaste medaljörerna Marcus Hellner, Johan Olsson, Anna Haag och Charlotte Kalla.
/John
Hej!
Har vi i Sverige nån ”Chinook”?
F-n vad glad jag är. Våren är här.
Vad beror det på att luften blir varmare efter att den har passerat en bergkedja (fysikaliskt)?
Martin säger: När luften stiger så kyls den av på grund av att den expanderar när lufttrycket sjunker. Om den kyls av så mycket att vattenånga kondenserar till droppar dvs moln, så har vattenångan avgivit energi till luften. (På samma sätt som det åtgår energi för att avdunsta vatten så frigörs energi när vatten kondenserar.)
Om det INTE regnar/snöar så kommer luften att få samma temperatur på läsidan som den hade på lovart (på samma höjd/tryckyta). Energin återgår till att avdunsta vattendropparna.
Men om det regnar/snöar så på toppen av berget så lämnar luften ifrån sig vatten som den ”slipper” värma upp igen på lovartsidan. Den energi som inte användes för att avdunsta vattendropparna kommer istället luften tillgodo och vi får en högre temperatur på läsidan.
Mvh, Martin Hedberg
När ska sörlänningarna lära sig att man måste vara mer än förberedd på vinter och stora snömängder. Vi i norrland vet ju astt man skottar av sina tak, tar bort faliga istappar och snöröjer rejält över allt. Lär man sig det blir det inget kaos. Snön kommer ju varje vinter.
Martin säger: Det vore för enkelt att hålla med. Men dels är uppdelningen i ”sörlänningar-norrlänningar” lite för förenklad, dels är årets snömängder inte något som återkommer varje vinter i sydligaste Sverige. Men jag håller med om att man borde vara mer förberedd, tex genom att se och lära av andra som har erfarenhet.
Måste bara få skriva när jag såg att de stod John Pohlman. För när jag var liten så kunde man ringa in till just John å få reda på vilket väder det skulle vara just över något visst ställe. Jag var runt 12 år å ringde dagligen till honom:) Det var trevligt att få prata med honom då:) han var artig och gav mig vädret över Vadstena och Tjällmo då. Ville bara säga att de alltid är trevligt att få vädret av just john. Tack för pratstunderna ja fick runt åren 1985-86:) Längtar nu till våren för att slippa den kalla kylan vi har runt 30 minus mest hela tiden.
En sörlänning som bott 10 år i Norrland 2 mil öster om Lycksele (Gäddträsk). NÄR DET SNÖAR I NORRLAND Är det torrsnö vilket är som ett puder att köra bil i. Detta är inga problem då detta icke vallar pga avsaknad av större vindhastighet. Men om det skulle bli 95-97% luftfuktighet och blåsa 10-15 sekundmeter skulle det bli helt annorlunda.
Kom att tänka på 1983 då det i Västerbotten kom ca 2 decimeter blötsnö, men det har väl fallit i glömska: KAOS med många avåkningar.
Men här i söder kunde väl det vara bättre beredskap, den är under all kritik. Tyvärr!!!!!
Martin säger: Se även bloggen om snö http://pohlman.klart.se/vad-ar-sno-2/.