DN har en bra artikel om Tällberg Forum som börjar i veckan. Jag sitter i kansliet i Tällberg. Det har regnat rätt ordentligt under dagen och alla frågar mig om hur vädret blir kommande dagar. Vi kommer att blanda intellektuella övningar och diskussioner med emotionella som musik och vandringar i naturen. Det är bra m det inte är vare sig för regnigt eller för varmt. Vädret ser ut att bli bra ur det perspektivet under Tällbergsveckan.
Category - Uncategorized
Nu börjar det likna något. En tävling för båtar som enbart drivs med solenenergi. En sex dagar lång tävling i Holland. Det framställs i DN som ett båtrace utan utsläpp. Det mås vara så, men framför allt är det en manifestation av transporter som kan genomföras utan fossila bränslen. Oljepriset må vara vad som helst, dessa farkoster kommer fortfarande att röra sig!
Nästa steg blir att tillverka båtarna utan att använda fossila bränslen. Och skälet till att göra detta är inte främst av miljöskäl utan för att överhuvudtaget kunna tillverka dem ”in the absence of fossil carbon”.
Jag har varit med i en diskussion (våren 2007) om att svensk motorsport skulle arrangera världens första elbilsrally. Mottagandet var ljummet ”det går väl inte”, respektive ”det görs redan”. Härligt! Vi kan bli de första att arrangera att elbilsrally!
Men nej, nu kommer någon annan att få vara de som står för det kreativa och livsviktiga. Varför skulle vi ta på oss den rollen här i lilla Sverige? Vad skulle vi kunna bidra med?
– Jo för att vi KAN GÖRA DET. Och dessutom förväntar sig världen att just en så tokig och annorlunda idé skulle komma från det lilla rena och miljömedvetna landet Sverige. Men vi måste vi anstränga oss lite.
Today we published the 350 ad in major papers (Financial Times, Herald Tribune, New York Times and others) around the globe. We got some 8000 visitors at our site tonight, presumably mostly from Asia. Read more about the initiative at Tällberg Foundation.
You can also read more at 350.org.
BBC publicerade i går en video som visar hur aktivister har stoppat ett tåg och skottar ur kol ur tågets last. Allt under parollen ”let the coal stay in the ground”. Parollen är bra, men tyvärr skapar metoden ont blod och en större vallgrav mellan de som ”förser folket med energi och välfärd” och de som ”sätter fokus på hur vi måste rädda världen”.
Det vi behöver nu är samförstånd och samtal. Men i strävan att nå den så måste bägge ”parter” inse att tillvägagångssättet är A och O. Aktivisterna måste vara lagom revolutionära. Etablissemanget måste greppa att det är dags att ta miljöfrågan på allvar. (Man må säga vad man vill i sina policydokument, men om man fortfarande gräver upp kol så har man INTE tagit frågan till sig.)
Videon från BBC börjar med ett reklaminslag från ett elbolag. Det är värt att reflektera över bara det.
DN publicerade en artikel om det välmående Oxelösund och det dåliga lokalmiljö samt dåliga inverkan på globala miljön genom SSAB’s hantering och förbränning av kol. Ännu en gång dyker det oantastliga (?) argumentet ”om inte vi gör det här så kommer någon annan att göra det” upp.
Jag minns hur jag på mellanstadiet var på klassresa till stålverket i Oxelösund. Det var knappt trettio år sedan. Tänk om jag då vetat vad jag vet idag. Tänk om mänskligheten då vetat vad forskare faktiskt kände till redan på 80-talet.
Jag talade med IPCC’s grundare Bert Bolin strax innan han gick bort i vintras. Han var stolt över att Nobels fredspris tilldelats IPCC, men samtidigt ledsen över att mänskligheten vaknat så sent.
Tonläget kommer att skruvas upp ytterligare i takt med att förståelsen om vad som sker i naturen blir mer känt. Fram till igår har forskare som flaggat för snabba och allvarliga konsekvenser på vårt samhälle till följd av klimatförändringar mest blivit betraktade som kufar eller ”alarmister”. Men när nu en och annan av dessa extremhändelser inträffar så är det dags för världens ledare att vakna.
Johan Rockström, forskare vid SEI, Stockholm Resilience Centre, tar bladet från munnen och presenteras i en artikel i DN idag. Problemet är i och för sig större än att ”sätta ett slutdatum för bensinbilar”. Men att den kommentaren lyfts fram är mer en konsekvens av DN’s behov av en uppseendeväckande rubrik än av Rockströms förslag på problemlösning.
DN Vetenskap rapporterar om forskare som bedömer att Nordpolen kan vara isfri sommartid inom några få år, kanske redan sommaren 2008. I IPCC’s 4:e sammanställning som presenterades i februari i fjol bedömde man situationen som allvarlig i och med att Nordpolen skulle bli isfri sommartid omkring år 2100. Gissa om det är dags att inse allvaret när en sådan stor skillnad som nordpolenisens vara eller icke vara visar sig kunna inträffa på ett par år istället för hundra år!
Hoppas att vi framöver får se mer av dessa ansvarstagande forskare och lite mindre av populistiska uttalanden från folk (se tex våra kommentarer efter DI-artikel) som inte förstår allvaret i situationen.
De senaste dagarna har USA drbbats av ett flertal kraftiga tornados SvD visar en bild från en av dessa där betraktaren helt klart var mycket nära stormen.
Just nu (lördag 14 juni) så härjar ett antal kraftiga oväder i ett område på gränsen mellan Oklahoma och Arkansas (se NOAA Storm Prediction Center).
The Swedish Minister of the Environment, Andreas Carlgren, suggests a further 50% capacity of carriage of passenger and cargo before 2020. According to Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet the Prime Minister Fredrik Reinfeldt in an earlier interview said that the suggestion was ”unrealistic”. That is the the hook from the newspaper Dagens Nyheter.
The suggestions to increase the train capacity emanates from the Government Offices ”Klimatberedningen” (Climate Advisory Committee).
According to the Minister of the Environment the increased train capacity would save another million tonnes of carbon dioxide. Well, that is good.
But actually, the real incentive for increasing the train capacity should be to maintain capacity for welfare. With rising costs for oil and the insight of the necessity to curb other fossil sources of energy, it is quite obvious that we need more capacity to travel by train. Not because it is ”climate friendly” (that is a positive side effect), but because we then can produce transportation services for passenger and cargo without the need of sources of energy that most likely will not be available in the future. And the future is not as far away as 2020.
Are you tired of all the smart things you are asked to do to stop climate from changing? Do you have a feeling that there is a quick fix even thou everybody keeps telling you that there are a million thing to do and that no single solution can prevent global warming
There is a quick fix.
Or put it this way, if humanity fails in doing this thing, we will not be able to solve the climate crisis. No matter how many low energy light bulbs you use, no matter how much renewable energy we produce.
The quick fix is as follows: Let the fossil carbon stay in the ground.
As long as anybody digs up coal, gas or oil, somebody else will use it. (If nobody is to use it, my advice is not to spend money on digging it up.) And if somebody uses it, eventually greenhouse gases will end up in the atmosphere. And in the atmosphere there already is more greenhouse gases than can be considered as safe regarding consequences upon ecosystems and societies.
So, a necessary, but not sufficient, condition on order to deal with climate change is to let the carbon stay in the ground.
Klimat- och miljöfrågor ifrågasätts ibland. Det sker i mindre omfattning nu än för några år sedan, men det sker i alla fall.
De som ifrågasätter klimatforskningen vill gärna betrakta sig som nytänkande sanningssägare som vågar stå upp mot etablissemanget. Vår tids martyrer. Att forskarkåren är enig i att vi människor påverkar klimatet tas som intäkt för att någon behöver stå på barrikaderna och hävda motsatsen. Man tar position som opponent. Men man gör det inte på basis av fakta utan av principskäl eller särintressen. Se t ex kommentarer kring artikel i Dagens Industri.
Men det är klimatforskarna som är nytänkande. Det är de som, på goda grunder, presenterar insiktsfulla och omdanande fakta. Information som i vissa fall utgör ett hot mot och ifrågasätter etablissemanget. Man kan t ex nämna Fourier som 1824 beskrev växthuseffekten, Arrhenius som 1896 visade att människan kan påverka klimatet. Suess och Revelle som 1957 genom kol-14 metoden kunde visa att fossilt kol bundits i biomassa. Keeling som 1958 konstruerade mätinstrument och började mäta koldioxid. Bolin som 1958 beskrev kolets kretslopp och som 1988 initierade IPCC. Och så vidare.
Att människan påverkar klimat och ekosystem kan i vissa fall industri, näringsliv och samhälle ogilla, men man bör lyssna. Forskarna gör en omvärldsanalys som säger att framtiden, om man är oförberedd, kommer att vara mycket omvälvande. Och hur lite man än bryr sig om framtiden så är det viktigt att förstå människans roll i klimat- och ekosystem.
Det är viktigare än att hävda säritressen. Särintressena är hotade av förändringar i naturen. Det som krävs är ett viss mått av objektivitet, ödmjukhet, integritet och nytänkande. Egenskaper som många (om än inte alla) forskare äger.
Slutsatserna kan hota etablissemanget i form av våra vanor, kulturer, incitament och infrastruktur som samhälle, institutioner och nationer förfogar över. Men det får vi ta och tugga i oss. Vi kan nämligen inte förhandla med naturen. Men vi kan göra vårt bästa i att förstå hur den fungerar. Och vi kan göra vårt bästa i att förhålla oss till det.
Ett nödvändigt, men kanske inte tillräckligt, villkor för att få hejd på klimatförändringarna är att sluta tillföra växthusgaser till atmosfären. Och att göra det i tillräckligt god tid innan hav, växter och marker netto börjar tillföra växthusgaser till atmosfären!
Nästa stora (STORA) problem vi människor kommer att stå inför är att naturen går om människan som netto utsläppare av växthusgaser. Då genereras klimatförändringar utan att vi fått någon nytta av källan (vi gör ju en del bra saker med de fossila bränslena innan de blir t ex koldioxid) Och det kan ske inom något eller några tiotals år
Tänk inte bara på människans utsläpp och idag (ca 8 miljarder ton kol/år). Fundera de totala flödena av växthusgaser på planeten. Naturen ”andas” drygt 200 miljarder ton kol/år. Just nu andas skog, mark och hav in, men om några år sker troligen en utandning. Om den sker så kommer naturen troligen att ”andas ut” i ett par hundra år. Eller tusen år. Eller mer. Naturens eventuella utandning av koldioxid och metan är beroende av hur mycket växthusgaser vi släpper ut idag.
Vi bör koncentrera oss på att antropogent absorbera storleksordningen 10 miljarder ton kol/år. Från och med nu.
Det är det som är den stora, verkliga utmaningen. Att absorbera mer än vi släpper ut. That is the Real deal.