Det blev ingen ”äkta” brittsommar i år enligt de kriterier jag nämnde i en tidigare blogg. Men ett synonymt uttryck för vackra höstdagar som inte är knutet till den Heliga Birgitta är indiansommar. Det brukar man använda bl a i våra grannländer Danmark och Norge och östra Finland.
Det kommer från det amerikanska Indian Summer. Liksom hos oss betecknar det en period med fint höstväder. Det var, säger man, indianernas önskemål i norra USA om vackert väder när de var ute på jakt på bufflar och andra förnödenheter inför den stundande vintern. Begreppet tror man dock började dyka upp först på 1800-talet. Man använder det allmänt om fina perioder från oktober fram till början av december. Kyliga perioder under hösten kallar man ibland ”squaw winter”.
I England förknippar man, liksom hos oss, vackra höstdagar med helgon. Men man har flera att välja på. I september går äran till S:t Austin eller Augustine, i oktober till S:t Luke och i november står S:t Martin för de fina dagarna. Om den senarer finns en legend att sommaren återkom därför att han skänkte sin kappa till en frusen tiggare en kall novemberdag. Fortsättning följer.
